Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Är kvinnor sämre på att söka stipendier?Dela
  1. Min första fråga är: Med tanke på
    att även om vi strävar efter-

  2. -att ha jämn könsfördelning
    i kommittén som tittar på förslagen-

  3. -så har vi ännu problem.
    Ska all verksamhet som fokuserat på-

  4. -att motverka expertgruppens könspre-
    ferenser omfatta referentgranskarna?

  5. Det är ju de som gör poängsättningen
    som expertgruppen baserar sig på.

  6. Borde vi byta fokus
    och involvera de referentgranskare-

  7. -som vanligen deltar i arbetet-

  8. -och informera dem
    om könspreferenser?

  9. Om jag får säga en sak
    som jag tycker är bekymrande.

  10. Jag har inte visat statistik
    för enskilda discipliner.

  11. Expertgruppen har siffror,
    men de tenderar-

  12. -att blanda olika discipliner, även
    om de fokuserar på en verksamhet.

  13. Tittar man på
    antalet kvinnor inom ett visst område-

  14. -och antalet som söker till ERC
    från området är skillnaden uppenbar.

  15. Så det finns vissa områden
    där det saknas kvinnliga sökanden.

  16. Det är en sak
    som vi inte kan kontrollera direkt.

  17. Men vi behöver arbeta på det
    för att se vilken bild ERC förmedlar-

  18. -som gör kvinnor
    mindre benägna att söka.

  19. Det finns en annan sak,
    och där vi har börjat få statistik.

  20. Vi är nu vid den punkt
    då flera som haft femårskontrakt-

  21. -är färdiga och kan söka på nytt.

  22. Det verkar som om väldigt många av-

  23. -de manliga ERC-stipendiaterna
    söker på nytt nästan direkt.

  24. -medan de kvinnliga stipendiaterna
    inte gör det.

  25. Det är svårt att veta varför. De
    kvinnliga stipendiaterna jag talat med-

  26. -verkar ha varit mycket nöjda.
    Allt fungerade bra-

  27. -de fick bra stöd och ofta
    stort erkännande från institutionen.

  28. Vi måste förstå vad skillnaderna
    som uppstår-

  29. -redan innan själva urvalet beror på.
    För om folk inte söker-

  30. -kan vi inte anlita dem.
    Den här frågan bör inte förbises.

  31. Vilken bild är det vi förmedlar som gör
    kvinnor mindre benägna att söka?

  32. -Marja?
    -Jag har en kommentar om ERC.

  33. Advanced Grants bedöms utifrån
    referentgranskning och intervjuer.

  34. Starting Grants
    bedöms i första steget...

  35. ...genom en utvärdering av ansökan
    - Cv:t och förslaget-

  36. -och i steg två har man en intervju.
    De är väldigt olika.

  37. Jag har tio års erfarenhet från
    LS2:s bedömning av Starting Grants.

  38. Min iakttagelse
    är i korthet den följande:

  39. Intervjun förändrar allt.
    När man ser personen-

  40. -och expertgruppen hör den sökande
    och man diskuterar ihop.

  41. Det kvinnor tenderar att göra
    - inte kategoriskt förstås - men ändå...

  42. Väldigt ofta medger kvinnor-

  43. -öppet, frivilligt och omedelbart,
    vilka områden de inte behärskar.

  44. LS2 är en expertgrupp
    som bedömer bioinformatik-

  45. -genetik och genomik,
    så det är mycket multidisciplinärt.

  46. En kvinnlig sökande skulle säga:
    "Jag är genetiker"-

  47. -"och mitt projekt inbegriper bio-
    informatik, vilket en partner utför"-

  48. -"eftersom jag inte kan
    nånting om bioinformatik."

  49. Så säger aldrig en man.
    "Jag är expert på allt."

  50. Det finns alltså en blygsamhet
    och kanske för hög grad-

  51. -av självpåtagen ärlighet
    och vilja till uppriktighet.

  52. Det innebär att alla Starting Grants-
    sökande borde handledas hemma-

  53. -men särskilt kvinnliga sökande
    borde handledas-

  54. -så att man blir av med
    den här sortens helt onödiga hinder.

  55. Skulle jag bara kunna få
    ställa en fråga?

  56. Såvitt jag förstår är ERC:s
    urvalsprocess inte anonymiserad.

  57. Expertgruppen
    vet namnen på de sökande.

  58. Det är likadant i det brittiska
    forskningsrådets urvalsprocess.

  59. Men, som Agnes påpekade tidigare:

  60. Om det är samma cv med ett manligt
    och kvinnligt namn som enda skillnad-

  61. -så tenderar man...

  62. ...att oftare välja den manliga
    sökanden, även om cv:t är detsamma.

  63. Så jag undrar om det finns
    en undermedveten preferens-

  64. -för de manliga sökandena
    eftersom man vet vilka som sökt.

  65. I en framstående
    tidskrifts granskningsprocess-

  66. -gör vi en anonymiserad granskning,
    så vi inte vet vem författaren är.

  67. Ni kanske borde använda
    samma princip i ert urvalsförfarande.

  68. Problemet med anonyma granskningar,
    enligt min egen erfarenhet-

  69. -är att vissa behöver man inte
    ha namnet på för att identifiera dem.

  70. Det blir besvärligt om man
    vet vilka somliga är, och andra inte.

  71. Det blir en annan slags preferens.

  72. Vissa är redan kända
    eller har väldigt specifika ämnen-

  73. -och då vet man vilka de är.

  74. Jag tycker att det är svårt
    i en sån här bedömning-

  75. -att ha anonyma granskningar.

  76. Vissa skulle vara anonyma, andra inte.

  77. Då skulle
    risken för partiskhet bli större.

  78. Till sist vill jag kommentera det
    Marja sa. Vi har statistik som visar-

  79. -att den största skillnaden
    i hur bra kvinnor lyckas är på steg ett.

  80. På steg två är det faktiskt
    - trots det Marja sa...

  81. Det kanske beror på att expertgruppen
    störs av männens tillkännagivanden.

  82. På steg två lyckas kvinnor bättre
    än på steg ett.

  83. Det kompenserar lite
    för hur de presterar på steg ett.

  84. Lynn?

  85. En av de saker som intresserar mig
    är bedömning av forskning.

  86. Min forskning spänner över fysik, kemi
    och biologi, så jag ser alla tre fälten.

  87. Som ni, och säkert även publiken, vet-

  88. -så följer problemet med
    hög konkurrens samma ordning.

  89. Jag kunde alltså
    lika gärna söka till LS1 som PE4-

  90. -och jag råddes att inte söka till LS
    på grund av den höga konkurrensen.

  91. Man ser det här bland
    medlemmar i Young Academy.

  92. Flera hade kunnat få LS-stipendier
    p.g.a. forskningsområdet-

  93. -som sökt PE eller SH med gott
    resultat. Det anknyter till det ni sa:

  94. Ju mer konkurrens det är, desto färre
    kvinnor söker. Ni bekymrar er för LS-

  95. -så frågan är vad man kan göra
    för att LS ska bli mindre skrämmande.

  96. Är det jag som ska svara på det?

  97. Det finns faktiskt en sak
    som är förbryllande och oroande-

  98. -är vikten
    som biologisamfundet tillmäter index.

  99. Jag deltar i expertgruppsmöten,
    det hör till jobbet.

  100. Jag säger inget, utan sitter bara med.
    Det här upprepas gång på gång:

  101. "Den här personen har åldersfaktor 31
    och måste vara bättre än den med 29."

  102. Det är obegripligt.
    Åldersfaktorn mäter ju det förflutna.

  103. Det säger ingenting om projektet.

  104. Hur kan man använda det
    som ett avgörande skäl?

  105. Det är oroande. Vi matematiker
    tittar aldrig på den sortens faktorer.

  106. Men inom vissa discipliner
    har det här fått stor betydelse-

  107. -oskäligt stor, anser jag personligen.

  108. Men det är svårt att gå emot det,
    för det är så spritt i såna sammanhang.

  109. Men, jag vet inte.

  110. Marja, det är ju ditt område.

  111. Du får överblick när du jämför
    två discipliner eller större områden.

  112. Jag har ingen erfarenhet från de andra,
    utan bara en specifik expertgrupp.

  113. Jag säger inget, eftersom jag
    inte känner till det här närmare.

  114. Hej. Ursäkta
    att jag är av dessa högljudda-

  115. -självupptagna,
    skrytsamma, självsäkra män.

  116. De är få av oss här,
    men vi hörs och syns mycket-

  117. -jämfört med de mer realistiska,
    blygsamma och tystlåtna kvinnorna.

  118. Jag tror
    att alla som undervisat vet-

  119. -att de som syns och hörs mest
    i klassrummet ofta är män.

  120. Och de verkar vara de som är bäst.

  121. Men när man bedömer kvalitén
    av deras arbete-

  122. -genom skriftliga prov,
    är fallet ofta det motsatta.

  123. De är de tysta, hårt arbetande,
    flitiga kvinnorna - ofta...

  124. ...som har de bästa resultaten.
    Jag undrar om vi inte borde titta på-

  125. -hur vi tilldelar pengar
    och vilka beteenden vi främjar.

  126. Visst kan man lära kvinnorna
    vara skrytsamma...

  127. ...självupptagna, citera sig själva
    och försöka vara mer-

  128. -som den
    inte särskilt sympatiske mannen.

  129. Personligen anser jag inte
    att det är en bra idé.

  130. Det sätt vi tilldelar pengar
    handlar mycket om-

  131. -att man ska ha ett projekt, man ska
    skryta och säga att man är fantastisk.

  132. Borde det inte vara bättre
    att titta mer-

  133. -på det som produceras
    och kvalitén på forskningen?

  134. Jag har erfarenhet från industrin,
    och jag skulle säga att där-

  135. -bedöms man mycket mer
    utifrån vad man åstadkommer-

  136. -och mycket mindre utifrån tomt prat,
    som jag brukar kalla det.

  137. Det är det man gör
    när man ansöker om pengar.

  138. Man spekulerar bara om
    hur man ska lösa ett problem.

  139. Vad har ni för kommentarer på det?

  140. Forskningsstödet
    är ett globalt ekosystem.

  141. Vi måste alla
    utifrån våra olika positioner, försöka-

  142. -säkerställa att alla olika sätt
    att bedriva forskning stöds ordentligt.

  143. Faktiskt har fokuset på projektbaserat
    stöd blivit så stort i vissa länder-

  144. -att det som finns kvar för det
    som ska vara labbets vanliga liv-

  145. -har, inte försvunnit,
    men i alla fall blivit så tunt-

  146. -att laboratoriet inte fungerar.

  147. Personligen anser jag att de
    som har ett anmärkningsvärt projekt-

  148. -som kräver resurser under
    ett antal år, ska ha möjlighet-

  149. -att ansöka om medel,
    eftersom de vill göra nåt speciellt.

  150. Men labbets vanliga liv
    måste ändå fungera-

  151. -med hjälp av resurser som man får
    på ett mer beständigt sätt.

  152. Vi behöver den jämvikten
    och tyvärr har man på senare tid-

  153. -snarast bytt ut allt
    mot excellensbaserad finansiering.

  154. Excellensbaserad finansiering behövs,
    men som en del i en större helhet.

  155. Det är min åsikt. Min situation är
    extrem, eftersom jag har en befattning-

  156. -i just det system
    där vi letar efter excellenta projekt.

  157. Men det skulle vara katastrof
    om alla pengarna hamnade där.

  158. Vi behöver en bredare bas. Det kan
    också vara en plats där man vill vara-

  159. -för att bygga upp sin egen grund en tid
    innan man kan hoppa på nåt annat.

  160. Det skulle vara helt fel om pengarna
    begränsades till excellens.

  161. Det är en åsikt jag försvarar varje gång
    jag träffar politiker i min befattning.

  162. Det säger jag alltid:
    Ni måste ha en tillräckligt bred bas.

  163. Ni kan inte bara fokusera
    på finansiering på bestämda områden-

  164. -ni måste även
    satsa på enskilda förslag.

  165. ERC finansierar enskilda förslag-

  166. -men det borde finnas större
    möjligheter till det, även lokalt.

  167. Det är min åsikt i frågan.
    Jag tror båda behövs.

  168. Men de borde existera på riktigt, inte
    bara få ett symboliskt omnämnande.

  169. Jag instämmer.
    Enskilda förslag är oumbärliga-

  170. -eftersom man aldrig vet var
    excellensen uppstår. En sund balans-

  171. -mellan satsningar på vissa områden
    och enskilda förslag är rätt sätt.

  172. Beträffande ERC:s stipendier så gjorde
    en anekdot stort intryck på mig.

  173. Jag hörde den av en ämnesansvarig
    vid Columbia University-

  174. -som var
    medsökande till ett Consolidator Grant-

  175. -vars huvudsökande var
    en isländsk forskare i hälsovetenskap.

  176. Man kan visst söka upprepade gånger
    utan negativa konsekvenser.

  177. Hon sökte fem gånger, år efter år-

  178. -och det femte året lyckades hon.

  179. Vi har tidigare i dag
    talat om Curies uthållighet-

  180. -och jag tror att det är väldigt viktigt
    att man tror på sig själv.

  181. Som Marja nämnde tidigare-

  182. -verkar kvinnor generellt
    vara mer perfektionistiska än män.

  183. Om de inte är väldigt säkra
    på sitt arbete så söker de inte.

  184. Jag tror att så är fallet med mig också.

  185. Det var snarare en reflexion som
    inte var direkt relaterad till frågan.

  186. Okej. Det är dags för lunch nu.

  187. Talarna kommer att vara här,
    så tveka inte att nätverka-

  188. -vilket kvinnor
    tydligen inte gör tillräckligt.

  189. Trevlig lunch! Tack för att ni kom.

  190. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga forskare, Stipendier, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.