Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Framgångsrik väg mot spetsforskningDela
  1. Det är roligt att vara här.
    Jag hade känt mig bättre till mods-

  2. -om jag hade kunnat skriva
    på svarta tavlan samtidigt.

  3. Det är roligt att vara
    i det här sällskapet.

  4. Just nu känner jag verkligen att jag...

  5. ...förstår det här med bluffsyndromet.

  6. Bäst att jag fortsätter
    i stället för att babbla.

  7. Här är min planering över det som jag
    tyckte att jag blev ombedd att göra.

  8. Jag ska berätta lite om mig själv,
    tala lite om matematik-

  9. -och eftersom det är en ung publik
    kommer jag att ge lite goda råd.

  10. Jag växte upp i Ammeloe,
    en liten by vid gränsen mot Holland.

  11. Det här är ett vykort från 60-talet.

  12. Medelpunkten i byn var förstås kyrkan.

  13. Och skolan.
    Och det där är faktiskt byns mejeri.

  14. Och så ett minnesmärke
    över fallna soldater.

  15. Det var sevärdheterna.
    Byn hade 600 invånare.

  16. Men jag tror
    att det här fotot avslöjar ännu mer-

  17. -om både mig och själva byn.

  18. Det här var byns kyrkokör. Alla är
    klädda i sina bästa söndagskläder.

  19. Min pappa sitter till höger.

  20. Pappan till en god vän.

  21. Prästen, förstås. Våra grannar.
    Snickarna som byggde vårt hus.

  22. Så det var en liten by,
    men även en stolt by.

  23. Det här är jag och mina syskon.
    Det där är en tidig tankepose.

  24. Det var en liten tysk by, och i Tyskland
    börjar barnen i skolan i sexårsåldern.

  25. Jag hade ganska tråkigt,
    för det fanns inga daghem.

  26. Jag brukade be om räkneuppgifter.

  27. Jag bad mamma,
    som var hemma och tog hand om oss.

  28. Jag bad om räkneuppgifter
    för att jag hade tråkigt.

  29. Jag var inte lika intresserad
    av ord och läsning.

  30. Jag hittade på egna berättelser till
    bilderna, men läsning var inte så kul.

  31. Men när jag till slut började i skolan
    i slutet av 60-talet-

  32. -hade det inletts en ny era
    inom matematiken.

  33. Man introducerade
    "den nya matematiken" i skolorna.

  34. Det var en stor besvikelse för mig.

  35. I stället för siffror och addition
    handlade det plötsligt om mängdlära.

  36. Jag gick faktiskt hem
    till våra grannar...

  37. Min pappa var rektor, men han
    skickade mig att fråga hans kollega-

  38. -om jag fick läsa matte med tvåorna.

  39. Det fick jag,
    och det var jag väldigt stolt över.

  40. Mängdläran var ett nytt sätt
    att lära sig matematik-

  41. -som bara några år senare - det är
    Der Spiegel från 1974 - kritiserades-

  42. -och ganska snart plockades bort
    från läroplanen igen.

  43. Vi hoppar framåt. Det här är Vreden-

  44. -en stor stad med sju tusen invånare,
    där jag gick i högstadiet.

  45. Jag var helt klart duktig på matematik.

  46. Men jag var inte särskilt intresserad
    och jag gillade inte att tävla.

  47. Jag tyckte inte om räkneproblem
    heller, bara om jag lyckades lösa dem.

  48. Så från och med det...

  49. Alla i min familj hade fallenhet
    för matte, men jag ville inte låsa mig.

  50. Så i stället för att bli au pair i
    ett år eller börja på tyskt universitet-

  51. -reste jag till USA,
    där Brandeis blev min första anhalt.

  52. Jag läste matematik och
    tog även examen i datavetenskap.

  53. Men den roligaste kursen
    var faktiskt konsthistoria.

  54. Och tre år senare
    måste jag fatta nästa beslut.

  55. Jag satsade fortfarande på
    både matematik och datavetenskap-

  56. -och hamnade till slut på Stanford.

  57. Det var inte så att jag tvivlade, men
    jag var inte helt inne på matematik.

  58. Men det var människor
    som pushade mig-

  59. -så jag började arbeta
    med Ralph Cohen, min handledare-

  60. -och blev kvar inom matematiken.
    Så...

  61. Han for till Oxford på ett år,
    vilket blev betydelsefullt-

  62. -för jag följde med honom dit
    under hans tjänstledighet.

  63. Jag träffade inte bara
    min blivande handledare-

  64. -utan även min blivande make,
    så det var en avgörande resa.

  65. Det här är jag i Kalifornien.

  66. Vi bodde i såna där husvagnar.
    Det var en tid av frihet.

  67. Jag spelade mycket volleyboll
    och var ute och tältade.

  68. Men sen bar det av till England.

  69. Och efter en tid i Cambridge hamnade
    jag på Merton College i Oxford.

  70. Det är ett av Englands
    mest traditionstyngda college.

  71. Jag fick ett fantastiskt hörnrum två
    trappor upp. Det var helt underbart.

  72. Men det var en stor förändring.

  73. Den stora förändringen var
    att i Oxford...

  74. ...höll undervisningen en mycket högre
    nivå än jag varit van vid i England.

  75. Förlåt, USA.
    Jag fick genast börja undervisa-

  76. -men samtidigt var jag ganska fri.
    Jag kunde forska precis som jag ville.

  77. Och det var verkligen till stor hjälp.

  78. Jag hade ingen fast tjänst-

  79. -så jag kände mig ganska utsatt.

  80. Men jag var ung
    och det var bara att satsa.

  81. Här ser ni min karriär å ena sidan-

  82. -och mitt privatliv å andra sidan.
    Det var också betydelsefullt.

  83. På den tiden fanns det rätt få kvinnliga
    matematiker. Jag kände nästan inga.

  84. Jag ville kombinera yrke och familj.

  85. Jag ville absolut ha barn,
    och hur får man livet att fungera då?

  86. Jag vet inte hur, det blev som det blev.

  87. Jag fick min första anställning,
    och Hannah...

  88. Jag blev med barn
    innan jag hade nåt förordnande.

  89. Jag var på anställningsintervju
    när jag var i nionde månaden-

  90. -så det gick inte att dölja.

  91. Det var underbart hur allting löste sig
    sen, utan särskilt mycket planering.

  92. Jag fick ett förordnande och dessutom
    ett stipendium, vilket var väldigt bra-

  93. -för då behövde jag inte undervisa
    lika mycket.

  94. Så de två händelserna
    var väldigt betydelsefulla.

  95. Till slut hade jag fått tre döttrar
    med min man Jonathan.

  96. Hannah har fyllt arton år och ska snart
    flytta hemifrån och börja studera.

  97. Jag tror inte
    att jag har påverkat henne-

  98. -men hon vill läsa matematik och fysik,
    så hon följer familjetraditionen.

  99. Vi ser ut att vara på skidsemester,
    men det är faktiskt på sommaren.

  100. Jag ska säga några ord
    om matematik.

  101. För att förklara vad det är jag
    sysslar med på bara några minuter...

  102. Jag ska använda mig av fysikerspråk.

  103. Inom...

  104. ...klassisk fysik är partikeln en punkt.

  105. Punkten rör sig genom rummet
    och efterlämnar en bana.

  106. Om man vill förutsäga framtiden, d.v.s.
    hur partikeln uttrycker sin temperatur-

  107. -sin vridning etc., över tid, behöver
    man känna till vissa sannolikheter.

  108. Och man lägger samman
    sannolikheterna för alla banor.

  109. Man skapar alltså en integral
    över samtliga banors rum.

  110. Inom strängteorin... Jag var
    väldigt intresserad av strängteori.

  111. Där byter man ut punkten
    mot en sträng.

  112. Och det innebär att strängen
    får en rumslig utsträckning.

  113. Strängar kan kollidera och två strängar
    kan smälta samman eller dela på sig.

  114. På det viset får man en komplex yta,
    som på bilden, och med tiden...

  115. Om man vill ta reda på
    hur strängen förändras-

  116. -måste man summera
    sannolikheterna för dessa banor-

  117. -alltså integrera samtliga ytors rum.

  118. Rent matematiskt är det ologiskt-

  119. -och enda sättet att lösa problemet är
    att använda kompaktifiering, men...

  120. Man måste förstå rummets topologi.

  121. Ni kanske minns komplex analys
    och hur man integrerar 1 över z?

  122. Det som är viktigt
    när man integrerar 1 över z är att veta-

  123. -hur ofta kurvan vrider sig
    runt samma singularitet.

  124. Vid en mer komplicerad funktion-

  125. -måste man känna till topologin
    hos den definierade domänen.

  126. Och det var det som var mitt problem.

  127. Jag försökte förstå topologin
    hos samtliga ytors rum.

  128. Och här har vi teoremet.
    Det är nog ingen som förstår det.

  129. Dess natur...

  130. På ena sidan av jämvikten har
    man nåt som har med yta att göra-

  131. -på den andra sidan
    en gammal matematisk formel-

  132. -nämligen Riemann-yta, som infördes
    av Riemann för två hundra år sen.

  133. Så vad jag kunde bevisa var-

  134. -att vissa ytors rum
    var direkt kopplade-

  135. -till rummens gränser.

  136. Det viktiga var-

  137. -att ytor uppvisar nåt enkelt.
    Det låter nästan för enkelt.

  138. Om jag har två strängar, eller två ytor,
    kan jag ta unionen av dessa-

  139. -vilket är kommutativt. Ytorna
    avslöjar alltså nåt kommutativt.

  140. Vi visste inte mycket
    om den kommutativiteten-

  141. -men man får
    en generaliserad kohomologisk serie-

  142. -som är enklare att beräkna.

  143. När det gäller fysiken
    förstod vi senare-

  144. -att topologiska fältserier är lokala.

  145. Det var vad jag ville säga
    om min forskning.

  146. Låt mig bara summera.

  147. "Adding Up" var namnet på en
    konferens för kvinnliga matematiker-

  148. -härom månaden i Oxford.

  149. Det var ett stort antal deltagare.

  150. Det här är Balliol College, som är
    lika gammalt som Merton College.

  151. Och det är fullt av kvinnor,
    även om tavlorna föreställer män.

  152. Vi hoppas ändra på det snart.

  153. Till höger ser ni
    arrangören Frances Kirwan-

  154. -som arbetar vid Balliol College.

  155. Det är inspirerande att så
    många kvinnliga matematiker deltar-

  156. -i ett enda arrangemang.
    Vi var bortåt tre hundra stycken.

  157. Och så några goda råd:

  158. Håll huvudet högt! Bekymra er inte,
    ni är lika bra som alla andra.

  159. Satsa! Samma där - bekymra er inte.

  160. Bekymra er inte för framtiden eller
    för att vara i minoritet - bara satsa.

  161. Var er själva! En kvinnlig forskare
    kan vara på en massa olika sätt.

  162. Vi har vissa fördelar.

  163. När man går på möten skiljer man
    sig ofta från mängden som kvinna.

  164. Det har både fördelar och nackdelar,
    men dra fördel av situationen.

  165. En väg ut!
    Det är nåt jag vill framhålla.

  166. För mig är vetenskap viktigt
    och jag älskar mitt arbete.

  167. Men det är skönt att ha en väg ut.

  168. Jag har alltid känt att om det inte
    funkar kan jag ju göra nåt annat.

  169. Det var viktigt för mig att veta att
    jag alltid kunde bli lärare i stället.

  170. Många i min familj är lärare,
    och det vore också ett toppenyrke.

  171. Att känna att jag hade en väg ut gav
    mig friheten att våga vara äventyrlig.

  172. Tack så mycket.

  173. Översättning: Ewa Rohde
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga professorer, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.