Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Fånga konsumentens uppmärksamhetDela
  1. God eftermiddag. Jag ska prata om
    processad mat. Nej, det ska jag inte.

  2. Först vill jag be om ursäkt
    för alla forum här i dag.

  3. Vi har Stockholm Food Forum,
    World Economic Forum-

  4. -och nu får ni
    Consumer Goods Forum.

  5. Först vill jag förklara snabbt
    vad det är.

  6. Vi representerar runt 400 företag
    som arbetar med konsumtionsvaror-

  7. -både tillverkare och återförsäljare
    från hela världen.

  8. Medlemmar i vår ideella organisation
    som är medlemsfinansierad-

  9. -är dels stora multinationella företag
    som Nestlé och Unilever-

  10. -stora multinationella butikskedjor
    som Carrefour och Walmart-

  11. -men även mindre tillverkare
    och återförsäljare-

  12. -som till exempel svenska Ica.

  13. Våra medlemmar tillverkar
    en rad väldigt olika produkter.

  14. Det handlar om mat och dryck-

  15. -men även företag
    inom hälsa och sjukvård-

  16. -skönhetsprodukter, hygienartiklar,
    hushållsrengöring och så vidare.

  17. Det är en stor variation. Ni kan se
    hur stor industrin är på bilden.

  18. Vårt uppdrag är kanske lite ovanligt.

  19. När folk hör om
    företagarorganisationer-

  20. -tänker de först att det är av ondo,
    vilket man får tycka.

  21. De tror också att vårt främsta syfte är
    att påverka regeringar och lagstiftning-

  22. -men vår organisation är inte
    en lobbygrupp. Det är inte vårt mål.

  23. Vi har två mål.

  24. Det första är att
    skapa positiva förändringar i världen-

  25. -och det andra är
    att effektivisera industrin.

  26. Båda de målen kräver samarbete.
    Vi fokuserar på globalt samarbete-

  27. -mellan tillverkare, återförsäljare
    samt regeringar och civilsamhället.

  28. Jag ska tala om två saker.

  29. Det är livsmedelssäkerhet och fetma,
    av uppenbara skäl.

  30. Jag har tre huvudpunkter.

  31. Den första är att vi spelar en central
    roll inom livsmedelssäkerhet.

  32. Det vet ni nog, men det är värt
    att påminna om varför vi finns.

  33. Det andra är att industrin är redo
    och kan vara en del av lösningen-

  34. -och inte, som många anser, en del
    av problemet med livsstilssjukdomar.

  35. Min huvudpunkt är att det krävs
    samarbete för att få störst effekt.

  36. Jag börjar med livsmedelssäkerhet.

  37. Lyssna inte på mig eller våra
    medlemmar! Här är citat från FAO.

  38. Som ni kan se
    driver industrin fram effektivitet-

  39. -inte enbart för konsumenter
    utan även för lantbrukare.

  40. Tillväxten för processad mat,
    där har vi ordet igen...

  41. Enligt FAO kan det hjälpa till
    i kampen mot undernäring.

  42. Det sista citatet
    är från McKinsey Global Institute.

  43. Vi samarbetade med dem förra året.

  44. Det visar hur effektivitet
    har sänkt matpriserna.

  45. Det är anledningarna
    till varför vår industri först kom till.

  46. Vi arbetar med livsmedelssäkerhet.
    Vi har ett globalt initiativ kring det.

  47. Det driver fram en globalstandard
    och kunskap inom distributionsleden.

  48. Livsmedelssäkerhet i form av
    återkallande av produkter har minskat.

  49. Vi har ett antal punkter som våra
    medlemmar skriver under på.

  50. Det är att ta bort
    en del av det negativa i processad mat.

  51. Här är ett beslut om nya recept.

  52. Vi mäter detta. Vår organisation
    mäter hur det går för företagen.

  53. Det här är förra årets resultat.

  54. I snitt var det 350 produkter
    per företag som fick nya recept.

  55. Till höger ser man
    vad de nya recepten innebär.

  56. Man tar bort några negativa saker-

  57. -och lägger till näringsämnen
    som vitaminer och omega-3.

  58. Våra medlemmar
    måste skriva under på de här målen.

  59. Vi har mål om reklam riktad till barn-

  60. -och mål om näringsinformation
    genom märkning bland annat.

  61. Jag vill gå vidare från det här-

  62. -vilket är primärt fokus
    i vårt arbete mot fetma-

  63. -och också tala om mer holistiska
    grepp hos våra medlemmar.

  64. Jag kan ge tre exempel.

  65. Om vi talar om dietförändringar
    på stor skala-

  66. -kan de här exemplen
    vara värda att bygga vidare på.

  67. Wegmans är som många vet...

  68. ...en butikskedja i USA.

  69. De har ett friskvårdsprogram
    för sina anställda-

  70. -och övervikten har minskat
    från 32 till 25 procent på fem år.

  71. Ahold och Johnson& Johnson,
    återförsäljare och vårdföretag-

  72. -arbetar tillsammans för att ge
    konsumenterna hjälp mot diabetes.

  73. Kroger, ett annat företag i USA-

  74. -låter sina apotekare ge råd
    om en rad olika möjligheter.

  75. Jag vill ta upp tre saker som vår
    bransch kan berika er debatt med.

  76. En är att installera påtryckningsmedel.
    Och vad menas med det?

  77. Ni vet säkert att vi i i-länderna-

  78. -ägnar i snitt två timmar i veckan
    i affärer. Två timmar i veckan!

  79. Ett annat faktum är
    att 70 procent av våra inköpsbeslut-

  80. -tas i butiken.

  81. Alltså är butiksmiljön viktig
    för att kunna påverka-

  82. -eller "knuffa", som David sa,
    konsumenternas beteende.

  83. Butikerna kan göra det på många sätt-

  84. -genom skyltning,
    placering, prissättning-

  85. -eller som ni ser här,
    genom rådgivning i butikerna.

  86. För att förändra folks kosthållning är
    påtryckningsmedel i butikerna viktiga.

  87. Påtryckningsmedel med produkter kan
    vara nya recept som jag pratade om.

  88. Märkning och information
    är också viktigt.

  89. Vi jobbar mycket med
    att använda QR-koder-

  90. -för att ge konsumenterna
    mer information.

  91. Utanför butiken.

  92. När man tänker på vår bransch-

  93. -tänker man på social media
    och reklam men också på information.

  94. Vi har många sätt
    att analysera konsumenternas inköp-

  95. -och återkoppling till konsumenterna
    om vad de handlar.

  96. Det är många olika kunskapsområden.

  97. Min tredje och sista punkt
    är att om vi ska påverka de områdena-

  98. -vore det synd
    att utesluta de kunskaperna.

  99. Jag återkommer till undersökningen
    vi gjorde på McKinsey.

  100. Det står att om man verkligen
    vill förändra kosthållningen-

  101. -finns det inte en magisk lösning.

  102. De hittade 18 olika områden-

  103. -och över 70 olika metoder-

  104. -som de ansåg krävdes
    för att motarbeta fetma-

  105. -både på nationell och regional nivå.

  106. Om man tittar närmare på dem och
    frågar sig vem som kan genomföra det-

  107. -handlar det om industrin,
    civilsamhället och regeringen.

  108. Mitt budskap till er är-

  109. -om vi vill besegra fetman måste vi
    jobba tillsammans för maximal effekt.

  110. Översättning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fånga konsumentens uppmärksamhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Konsumenter tillbringar i snitt två timmar varje vecka i butiker. Att tala med dem på plats om näring och kost kan vara ett sätt för storföretagen att hjälpa till att förändra världen, säger Peter Freedman i denna föreläsning. Freedman är vd för paraplyorganisationen Consumer Goods Forum, som företräder en mängd multinationella företag. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Dryck, Företagens samhällsansvar, Mat
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.