Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : En global kostfrågaDela
  1. De här sex fantastiska personerna ska
    diskutera den svåraste frågan av alla.

  2. I en och en halv dag har vi haft
    ändlösa diskussioner om problemen.

  3. Den här panelen och det förra
    föredraget handlade om det:

  4. Att ta reda på om vi kan genomföra
    nödvändiga storskaliga förändringar.

  5. Verkligen storskaliga. Tre av de här
    personerna jobbar storskaligt.

  6. Det är frågan: storskaligt. Klarar vi
    det? Jag har skickat ett mejl till dem-

  7. -men ska sammanfatta frågorna
    som jag ska ställa till dem:

  8. Är det möjligt?
    Vad förhindrar det? Det sker ju inte.

  9. Vilka är drivkrafterna? Vad stoppar
    dem? Kan det ge några bakslag?

  10. 4. Vilka är nyckelspelarna?
    5. Var finns kunskapsklyftorna?

  11. Har vi missat nåt? Peggy har
    pratat om kultur. Är vi bra på det?

  12. Vinner vi eller förlorar vi? Ska vi
    vara optimistiska eller är det kört?

  13. Enkla frågor...

  14. Att införa storskaliga förändringar...
    - Walt, tror du att det går?

  15. Ja, de fakta jag har presenterat
    visar att det går.

  16. När det gäller transfett
    har det skett enorma förändringar-

  17. -under de senaste 10-15 åren i USA.

  18. Bra, tillförlitliga uppgifter
    är det första vi behöver.

  19. Annars genomför vi förändringar
    som leder till värsta möjliga situation:

  20. Nämligen felsatsningar.
    Vi har nyligen upplevt det i USA-

  21. -med satsningen på låga fetthalter. Det
    gav oss bara mer socker och stärkelse.

  22. Vi ska återkomma till hur ni gjorde. Så
    du säger ja? - Barry, är du optimistisk?

  23. Det finns en rad länder.
    Jag ska ge tre exempel senare.

  24. Mexico och Chile i Sydamerika. Fyra,
    fem länder samarbetar i Sydostasien.

  25. De har börjat införa positiva
    storskaliga reglerade förändringar-

  26. -som är ett första steg, men vi har inte
    sett slutet. Men de är ett steg...

  27. Han nämnde det farliga ordet i policy-
    spektrumets yttersta ände: reglering.

  28. -Peggy?
    -Många frågar: "Är du deppig jämt?"

  29. -För att jag jobbar med miljö i Kina!
    -Man kan inte andas...

  30. Jag är optimistisk.
    Varje dag ser vi förändringar i en takt-

  31. -ni inte kan föreställa er om ni inte
    bor i Kina. Jag ska ge några exempel:

  32. Efter att fjärdeklassare gått
    vår Icky Sticky Sugar-kurs-

  33. -ville de inte längre äta tårtan
    på ett födelsedagskalas.

  34. Födelsedagsbarnet
    fick försöka muta barnen.

  35. När Xi Jinping kom till makten
    för två år sen-

  36. -stöttade han NGO-kampanjen
    Empty Plate.

  37. Landskapet har förändrats.
    Hotell och restauranger går i konkurs-

  38. -för att myndigheterna
    inte längre har banketter.

  39. Chartwells, cateringfirman vi anlitar,
    samarbetar med 50 skolor-

  40. -och använder våra recept och
    vill införa aktiviteter i klassrummen.

  41. Det finns en enorm efterfrågan. Folk
    hungrar efter sätt att bli hälsosammare.

  42. Inte bara för egen del, utan också
    för barnens. Så Kina förändras fort.

  43. Det har det gjort i 30 år. Det förnyas
    helt vart femte år, kulturellt sett.

  44. Så bara vi är smarta kan vi visa Kina
    hur man ändrar riktning.

  45. Så det är ett ja, men är det verkligen
    tack vare den kinesiska politiken?

  46. Svara inte nu. - Robert?

  47. Jag är optimistisk,
    men inte av samma anledning.

  48. -Är det möjligt?
    -Ja, men vi har fel paradigm.

  49. Utbildning är vad alla vill
    att det här ska handla om.

  50. Utbildning har aldrig löst nåt missbruk.

  51. Och vi har ett missbruk
    vi måste ta itu med.

  52. De enda länder som har löst
    sitt missbruk är de här.

  53. Ni började här i Stockholm 1977.

  54. Det fanns stora alkoholproblem
    i Norge, Sverige och Danmark.

  55. Länderna gick ihop och gjorde två
    saker: man förstatligade spritbutikerna-

  56. -så att alla hade samma priser.
    Det var inte billigare nån annanstans.

  57. Sen subventionerade man lättöl
    och beskattade starksprit.

  58. Moroten och piskan. Uppmuntran
    och bestraffning på samma gång.

  59. Under de följande 20 åren såg man
    en minskad alkoholkonsumtion-

  60. -färre bilolyckor och skrumpleverfall
    och en ökad produktivitet-

  61. -som håller i sig än i dag.
    Morot och piska.

  62. Morötter kan delas ut
    av privata intressen.

  63. Piskor kan bara delas ut av regeringar.

  64. Så de privata intressena och
    regeringarna måste samarbeta.

  65. Men de vill inte bli inblandade-

  66. -delvis för att de också är
    beroende av pengarna från skatter-

  67. -och matindustrin.
    De flesta av dem blir mutade-

  68. -som dr Sachs sa i går.
    Det håller jag med om.

  69. Vi får ett enhälligt ja, men tillväga-
    gångssätten skiljer sig dock åt rejält.

  70. -Toni?
    -Det går att få till en förändring.

  71. Men industrin
    är ganska dålig på att göra nåt åt det.

  72. Vi gör inte på rätt sätt, vi lyssnar
    inte. Alla ropar på förändring-

  73. -men vad vi hör är förbättringar.
    Det duger inte.

  74. Vi har fokuserat på smak, bekvämlighet
    och säkerhet, och väldigt lite på kost.

  75. Hur ska vi anpassa oss till kosten?
    Och vad är hälsosam kost?

  76. Det är fördelen med såna här forum.

  77. Industrin får chansen att säga: "Vi är
    inte så bra som vi skulle vilja vara."

  78. Där väcker du en viktig fråga.
    Man kan få fram specifika produkter-

  79. -och vissa varor,
    men det innebär inte en kostförändring.

  80. Peter, vad är din tanke?
    Ser du bortom maten?

  81. Ser du mat som ett vilt, farligt område-

  82. -jämfört med lätta byten som vitvaror
    och andra konsumentvaror?

  83. Jag gillade det där med "lätta byten"...
    Jag tror att det är möjligt.

  84. Jag håller med Toni. Industrin har
    mycket att lära, men det har vi alla.

  85. Jag slogs av MGI:s forskning-

  86. -om hur man bekämpar fetma
    i motsats till vilka orsakerna var.

  87. Det får världens kostförändring-

  88. -att likna en 1500-talskarta.

  89. De var röriga-

  90. -men man kunde vagt urskilja
    världens kontinenter och hav.

  91. Det är där vi befinner oss.
    De nämnde 70 åtgärder.

  92. Men vi har bara tvivelaktiga fakta som
    täcker hälften av de 70 åtgärderna.

  93. -Vi har inte alla fakta.
    -Men vi är under tidspress.

  94. 1500-talet fram till i dag...
    Du har rätt. Kartliknelsen är bra.

  95. Det krävs planering, en del teknik
    och en enorm förändring.

  96. Det handlar om ekologisk press.

  97. Det finns vissa fakta, om man tittar på
    det jag tycker att man borde titta på.

  98. Kan vi påverka fetman?
    Det är det yttersta målet.

  99. Jag nämnde Wegmans som
    ett exempel. En sluten gemenskap-

  100. -men det är uppmuntrande att det går.

  101. Och det finns några exempel
    på organisationer som Epode-

  102. -som också bedriver några nätverk
    som påverkar fetma.

  103. Så det är möjligt,
    om man tänker snabbt och storskaligt.

  104. Folkhälsovärlden har tröttnat på Epode,
    fast det finns en del att lära av dem.

  105. Men de är inte storskaliga.

  106. Publik, ni behöver inte tweeta.
    Jag är här, räck upp handen.

  107. Skicka det inte till månen och tillbaka.
    Är ni nöjda med att svaret blev ja?

  108. Ja? De tror
    att en storskalig förändring är möjlig-

  109. -men det råder vitt skilda åsikter om
    vad som behöver göras.

  110. En svår politik,
    omfattningen av åtgärder som krävs...

  111. Nåt framkom väl? Annars räcker ni upp
    handen och hojtar till. - Robert?

  112. Jag vill invända mot en sak Peter sa.
    Han sa att vi måste åtgärda fetman.

  113. Det stämmer inte. Fetma är
    ett symtom, inte själva problemet.

  114. Problemet är ämnesomsättningen.
    När den regleras minskar fetman.

  115. Det här gör jag dagligen
    på min klinik på UCSF.

  116. Vi sänker insulinnivån och då minskar
    vikten och patienterna mår bättre.

  117. Vi ändrar kosten, vi åtgärdar inte
    fetman, för det innebär att äta mindre.

  118. Man kan inte äta mindre.
    Det kallas leptinresistens.

  119. Ser inte hjärnan att det är leptin,
    svälter den. Det kan inte lösas...

  120. Jag vill gå längre.

  121. Det handlar inte bara om fetma,
    utan om sociala normer.

  122. Vi måste tackla de sociala normerna.
    Det görs bäst via media och barn.

  123. Bra. Vi ska återkomma till det. - Barry?

  124. Jag vill inte ge mig in i diskussionen
    om fetma kontra hälsosam kost.

  125. Vi behöver båda åsikterna. Men låt oss
    börja med vårt land, som Walter gjorde.

  126. Vi har i hushåll med barn
    - inte utan barn-

  127. -sett en enorm förändring
    vad gäller matinköp.

  128. Övervikten finns kvar
    och kosten är inte hälsosammare.

  129. Mängden skräpmat har dock minskat,
    men kosten är fortfarande gräslig.

  130. I kontrast till det kan vi börja med
    Mexico, där Walter och jag var med.

  131. Under 7-8 år bedrev man
    en dryckkampanj-

  132. -för hälsosamma drycker:
    vatten kontra läsk, juicer, osv.

  133. Sen startade de
    ett nationellt preventionsprogram.

  134. Sen infördes märkning
    av hälsosam mat.

  135. Sen fick man
    en väldigt konservativ regering.

  136. Men drivkrafterna
    och motståndet var stora.

  137. Men med lite pengar från Bloomberg
    kunde de stoppa en konsumentlobby-

  138. -och reklam för flera hundra miljoner
    dollar från Coca-Cola och Pepsi-

  139. -och införa en skatt på läsk,
    ingen stor skatt, men på 10 %-

  140. -och 8 % skatt på skräpmat. Allt utom
    hälsosam mat beskattades så mycket.

  141. Vi är säkra på effekterna.
    Skatten minskade läskdrickandet-

  142. -och ökade vattendrickandet.
    Resultaten publiceras snart.

  143. Men det är ett steg. Chile gick
    ett steg längre: 8 % skatt på läsk-

  144. -men man förbjöd under tre år
    all reklam för onyttig mat och dryck-

  145. -på bio, i media, datamedia,
    tidningar, tv, radio...

  146. Allt! Och all onyttig mat måste märkas-

  147. -med en etikett i snabbköpet.

  148. Så vill de göra i Kina.

  149. I Chile berodde det på
    att senatsledaren var barnläkare.

  150. Det är mycket mer komplicerat än så
    i de här länderna, inklusive Mexico.

  151. Jag vill inte gå in på detaljer.
    I Peru och Ecuador också.

  152. Malaysia, Singapore och Thailand
    däremot samarbetar med Kina-

  153. -och har genomfört ett
    märkningssystem för hälsosam mat.

  154. Och bara den hälsosamma maten
    får märkas i snabbköpen.

  155. I Thailand får man bara göra reklam
    för sån mat, ungefär som i Chile.

  156. De här länderna har börjat agera.

  157. När ett i Latinamerika gör det, följer
    de andra efter. Detsamma gäller Asien.

  158. Det här får en väldigt optimistisk
    dominoeffekt på folkhälsan.

  159. Det räcker inte i Mexico,
    men det är ett första steg-

  160. -för att se vilka storskaliga
    regleringar som fungerar.

  161. Håller ni med? Vi ska återgå till Peggys
    sociala normer, som detta handlar om.

  162. Ja. Vi har lärt oss mycket
    av andra kampanjer-

  163. -som den Robert nämnde för minskad
    alkoholkonsumtion här i Skandinavien-

  164. -och vi har lyckats minska
    tobakskonsumtionen i USA.

  165. Det finns inte bara ett svar.
    Man måste använda alla redskap.

  166. Solida uppgifter och medvetenhet
    är väldigt viktigt.

  167. Ofta kan man inget göra
    förrän folk är medvetna.

  168. Men man måste stoppa de medier
    som är emot en först.

  169. -Det är det svåra.
    -Man kan använda media till sin fördel.

  170. Allt det här med policy, skatter
    och subventioner är viktigt.

  171. Mycket hänger på att ha rätt person
    på rätt plats vid rätt tidpunkt.

  172. När det gäller folkhälsa behövs det
    alltid bevis för att ändra policy.

  173. Men det saknas alltid nåt i analyserna:
    opportunism.

  174. Det är en viktig strategi.
    - Peggy, låt oss återgå till dig.

  175. Du tog upp en viktig fråga för både Toni
    och Peter längst ut till vänster om dig-

  176. -om sociala normer. För att genomföra
    storskaliga kostförändringar-

  177. -så snabbt som möjligt
    av miljöskäl och folkhälsoskäl-

  178. -handlar det om
    att förändra förskjutna social normer.

  179. I Kina har det skett snabbare än
    nån annanstans på jorden nånsin.

  180. Du är väldigt optimistisk.

  181. Du utstrålar optimism.
    Det gör du verkligen.

  182. Ditt anförande med. Tror du...? Du ska
    få en elak fråga, intellektuellt sett.

  183. Tror du verkligen att vi kan kontrollera
    sociala normer i ett land som Kina?

  184. Absolut. Vi har gjort det många gånger.

  185. Vi var som ett oskrivet blad 1980
    på alla sätt.

  186. Ni har en 4 000 år gammal matkultur!

  187. Jag vill inte gå in på politik
    och historia, men det var vi.

  188. Ingen hade tv eller kylskåp.
    När tv kom-

  189. -och visade Chanel- och McDonald's-
    reklam fick vi en förändrad kost.

  190. -Så kulturen förändrade kosten?
    -Ja, men det här med media är viktigt.

  191. 2010 lanserade Xi initiativet
    China Dream för ett hållbart samhälle-

  192. -genom personlig framgång.
    Namnet China Dream inger hopp.

  193. Vi tog alla ord som klimatförändring,
    hållbarhet, grön, transitionell design-

  194. -och skapade ett språk
    för den kinesiska drömmen.

  195. Ett beboeligt Kina
    vi kan vara stolta över.

  196. Vi går från att överleva
    till att leva till att blomstra.

  197. Så började vår matresa. Tre år senare
    talas det om China Dream överallt-

  198. -förmodligen tack vare Xi Jinping.

  199. På tidningsomslag och reklamaffischer
    och i reklamannonser-

  200. -men det innebär en stor förändring
    när det gäller sociala normer.

  201. Nu är det upp till oss
    att forma detaljerna-

  202. -genom att bygga in sociala normer
    i media - dramaserier och webbavsnitt-

  203. -och förbjuda dålig media,
    vilket Kina kan göra i båda ändar.

  204. Det är den stora skillnaden.
    Jag ska vara tuff - men inte mot dig-

  205. -utan mot oss allihop. - Kära publik,
    ni hörde optimism, möjligheter.

  206. Här har vi sex fantastiska experter.

  207. De sa alla att en storskalig
    kostförändring är möjlig.

  208. Men de säger också att man
    måste ta till alla redskap man har-

  209. -och att den mest effektiva piskan-

  210. -är förbud och regleringar,
    från milt till strängt...

  211. -Som dramaserier.
    -Ja, såna milda metoder.

  212. Men för det
    måste man ha tillgång till medierna.

  213. Nu vänder jag mig till er två som repre-
    senterar olika versioner av branschen.

  214. De senaste 40 årens samhällsekonomi
    har formats av nyliberalism-

  215. -och globalisering.

  216. Det här har lett till
    hårda politiska åtgärder.

  217. Påtvingade,
    icke-populära marknadsregler.

  218. Regler för konsumentval.

  219. Peter, du representerar...

  220. ...företag med omsättningar
    på 2,5 biljoner.

  221. 400 bolag.
    Många av dem vet jag är företag-

  222. -som är för avregleringar-

  223. -en svagare, mindre interventionistisk
    regering och större marknadsutbyte.

  224. Nu har vi fått höra
    under den här panelen-

  225. -i tråkiga tidskrifter
    och policydokument-

  226. -att hela det här paradigmet
    kanske måste förändras.

  227. Tror ni två - jag frågar Peter
    först - att branschen är redo-

  228. -för en så storskalig förändring,
    för det första?

  229. Och för det andra: tror ni
    att de är redo att av hälsomässiga skäl-

  230. -och inte bara av miljöskäl-

  231. -tillåta hårda regleringar
    för att förändra marknaden? - Peter?

  232. Jag har två svar på den frågan.

  233. Ett är att jag inte kan tala
    för mina medlemsföretag.

  234. -Men har du nån aning?
    -Och vi lobbar inte för regeringar.

  235. -Vi sysslar inte med reglering.
    -Men din tolkning?

  236. Att vi har en väldigt polariserad
    debatt, i vissa länder mer än andra.

  237. -Inom företagsvärlden?
    -Inte speciellt inom företagsvärlden.

  238. Som Toni sa skiftar åsikterna
    även hos mina medlemmar.

  239. -Det var dit jag ville komma.
    -Svaret måste bli: "Vi måste diskutera."

  240. Om vi tror att det krävs 74 redskap
    räcker det inte med ett eller två.

  241. Det funkar inte.
    Vi måste sätta oss ner ihop-

  242. -och diskutera bevisen,
    som min forskarkollega sa-

  243. -för att komma fram till vad som
    fungerar och sluta skylla på varandra.

  244. Då tror jag absolut att merparten av
    mina medlemmar deltar i debatten.

  245. Jag ville inte ställa dig mot väggen,
    bara att du skulle säga det du nu sa.

  246. Din tolkning överensstämmer med min,
    som akademiker-

  247. -nämligen att det finns en väldigt
    intressant splittring i branschen.

  248. De här två nickar.
    Det har vi alla märkt.

  249. Vissa stora dåliga företag tänker:
    "Hur ska vi komma ur det här?"

  250. För mig beror det på... - Toni, nu
    frågar jag dig - och kanske de andra.

  251. För mig beror den här splittringen på
    att regeringar har blivit svagare-

  252. -och världsekonomin rörigare och
    större, vilket gör skadan tydligare.

  253. Det gör företag väldigt utsatta.
    De är utsatta för ryktesskador.

  254. I processlystna kulturer som USA
    är de utsatta för stämningar.

  255. Men dina medlemmar finns inte bara
    i USA:s lagbaserade kultur.

  256. -Toni, hur tolkar du det?
    -Får jag återkomma till en sak?

  257. Anledningar till optimism. Jag har bara
    haft mitt jobb i 1,5 år och måste säga-

  258. -att jag häpnade när jag hörde
    ledarna för företagen-

  259. -som vi alla älskar eller hatar,
    säga att de verkligen anser-

  260. -att de bör balansera lönsamhet
    med ett socialt uppdrag.

  261. Jag vet inte om det underlättar
    att vi arbetar mycket med hållbarhet.

  262. Och den här branschen går längre
    än de flesta för att lösa miljöfrågor.

  263. Och de tror verkligen på det.
    Jag kan inte tala för hela branschen-

  264. -men jag tror att de är många
    som verkligen håller med dig.

  265. Vi måste stoppa här.
    - Toni, vad är din åsikt?

  266. För det första behöver vi regleringar.

  267. Vill vi åstadkomma en förändring nu
    måste de införas.

  268. När det gäller branschens vilja...

  269. Föreställ er att matindustrin ansvarade
    för att betala delar av sjukvården-

  270. -eller avfallshanteringen-

  271. -eller delade böndernas risker,
    skulle vår kost se annorlunda ut då?

  272. -Ja.
    -Absolut.

  273. Så jag vet inte,
    finns det en vilja i branschen? Ja.

  274. Men vi saknar
    några viktiga aktörer här-

  275. -nämligen aktieägarna. Vi refererar till
    aktieägarnas värderingar...

  276. -Var är de nu när vi diskuterar det här?
    -Det är väl en annan process?

  277. Vill man förändra aktieägarnas
    värderingar måste man bearbeta dem.

  278. Kan vi inte bara bestämma
    att vi investerar vinsten-

  279. -för att förändra branschens struktur
    i grund och botten-

  280. -under några år, är det så svårt?

  281. Din premiärminister
    höll ett väldigt intressant tal.

  282. Det var väldigt kryptiskt.

  283. Väldigt svenskt.

  284. Vi har den nordiska modellen och
    inställningen när det gäller folkhälsa.

  285. Nordiska riktlinjer för kost. Och nu
    frågar jag dig, Toni. Flera vill prata-

  286. -men jag vill höra din åsikt först.

  287. Tror du att den nordiska affärsmodellen
    kan hjälpa Peter-

  288. -att skapa en mer sammanhängande
    affärsmodell-

  289. -för att lösa hälsokatastrofen?

  290. -Jag vet inte.
    -Du är en klok man.

  291. -Det är en svår fråga. Sverige är...
    -Det är mitt jobb.

  292. Det är ett hälsosamt land med en
    aktiv livsstil, men fetman har ökat.

  293. Initiativen är goda, men räcker det?
    Jag vet inte... - Peter?

  294. -Vi kommer på nåt, tror du inte det?
    -Robert, vad är din lösning?

  295. 2011 var Patrick Stover och jag
    på en konferens-

  296. -som hade anordnats av en stor mat-
    koncern. Dr Stover kan intyga det här.

  297. Och bolagets ekonomichef... Det var
    tio forskare och tio ledare. Chefen sa:

  298. "Vi kan göra förändringar. Det gjorde vi
    på 80-talet, när vi sänkte fetthalten."

  299. "Men bara på två villkor: Inte ensamma
    och inte om vi förlorar nåt på det."

  300. Då är det dömt att misslyckas. Låt oss
    prata om de som gjorde det ensamma.

  301. Pepsis vd Indra Nooyi gjorde det.

  302. 2006 tog hon över ledningen för Pepsi.
    Hon är från Madras i Indien.

  303. De har en enorm diabetesepidemi där,
    men de är inte feta.

  304. -Näst högst i världen.
    -Ja, Indien har 11 % diabetiker.

  305. Så Indiens regering bad Pepsi-

  306. -att minska sockerhalten
    i läsken de säljer i Indien-

  307. -för de har inte råd med
    diabetesepidemin Pepsi orsakat.

  308. Den här kvinnan, som är vd för
    världens största matkonglomerat, sa:

  309. "Okej, vi ska hjälpa mitt folk", så hon
    introducerade ett nyttigt sortiment.

  310. De har ett roligt sortiment, Pepsi och
    Doritos, och ett sundare: Beef Jerky.

  311. Nu introducerade de ett nyttigt, med
    nötter, frön, hummus och kringlor-

  312. -och förlorade 349 miljoner dollar på
    ett år. Wall Street ville sparka henne-

  313. -för att hon "tappat fokus". Ingen har
    hört talas om nyttigheterna sen dess.

  314. Ett annat exempel: Campbell Soup.
    De lanserade en hälsosam soppa-

  315. -med 1/3 mindre salt
    och blev ruinerade.

  316. Inget företag kan eller kommer
    att göra det ensam.

  317. -Så i Storbritannien...
    -Det beror delvis på språket.

  318. ...träffade Action On Salt
    Blairs och Camerons regeringar-

  319. -och samlade alla-

  320. -för att få hela den brittiska
    matindustrin att minska på saltet.

  321. Man minskade salthalten i maten
    med 30 % under fyra år.

  322. I fjol skrev BMJ att högt blodtryck
    och stroke minskat med 40 %.

  323. Det lyckades för att alla följde
    samma regler. Ingen missgynnades.

  324. Lika villkor gällde och de sa inget
    till allmänheten! De gjorde det bara!

  325. -Så ska det gå till!
    -Bra reklam!

  326. -Jag är med i Action On Salt.
    -Nu finns även Action On Sugar.

  327. -Där är vi också medlemmar.
    -Det är en intressant fallstudie.

  328. Men vi informerade allmänheten. Det
    var en av historiens största kampanjer.

  329. Nästan lika stor som aidskampanjen,
    Action On Salt och snigeln Sid.

  330. Peter, löser det ditt problem?

  331. Dina medlemmar kan inte göra det
    ensamma eller så är det för riskfyllt.

  332. De fruktade
    lika villkoren måste ändras.

  333. Jag tror inte alls att de lika villkoren
    är fruktade. Jag tror att du har rätt.

  334. Men allt tyder på att om man gör det
    i smyg i stället för öppet-

  335. -anpassar man sig lättare till lägre
    salt- och sockerintag, men ja, absolut.

  336. -Men vi måste samarbeta.
    -Ja. Okej. - Barry?

  337. Bara några saker: I USA träffade
    Walter och jag koncerncheferna-

  338. -eller deras assistant vice presidents
    för 16 av de största matföretagen-

  339. -under flera år och såg dem dra ner
    på sockret i maten och andra saker-

  340. -och det lyckades de med.
    Sen hoppar vi till några länder-

  341. -där vi bl.a. utförde märkning.
    Där splittrades industrin.

  342. Vi hade Coca-Cola, Pepsi, Kellogg's
    och General Mills på ena sidan-

  343. -och Danone, Kraft, Unilever
    och några andra. Och de splittrades.

  344. Ena parten ville genomföra
    förändringar med regeringen.

  345. Den andra var helt emot det. Jag har
    sett det flera gånger i andra länder.

  346. Lika villkor kan uppstå om borgmästare
    Bloomberg kan samla 60 företag-

  347. -som med saltet, och komma överens
    om att smygsänka salthalten i USA.

  348. Då funkar det. Det kan vi bevisa med
    hjälp av data om landets matinköp.

  349. Men det skiljer sig
    från Campbells soppa.

  350. De sänkte också salthalten
    i vanliga soppor, men problemet är-

  351. -att det ofta krävs regleringar för
    allvarliga ingrepp och mediakontroll-

  352. -för annars försöker några företag
    vinna marknadsandelar.

  353. Det är en del av leken för alla och
    var en del av Indra Nooyis problem.

  354. Pepsi
    förlorade marknadsandelar i USA-

  355. -när hon försökte lansera
    sina hälsosamma produkter.

  356. Vi har exakt två minuter kvar.
    - Walt, du har varit ovanligt tyst.

  357. Så du ska få ordet,
    och inte bara för att jag gillar dig.

  358. Hur ser du på saken? Du tror ju på
    bevis och tänker som Barry och vi alla-

  359. -att det behövs bevis, men jag känner
    dig. Du kan se lugn och snäll ut-

  360. -och le mycket, men han är grym.
    Han vill att folkhälsan förändras.

  361. Vi tar det från början. Vi skulle fun-
    dera över en storskalig kostförändring.

  362. Det här har varit en väldigt lärd
    diskussion. Vad skulle du vilja se?

  363. Det är svårt att säga, för näring
    består inte bara av en faktor.

  364. Man måste se helheten.

  365. I USA är ett av de största problemen
    SNAP-programmet.

  366. Matkupongsprogrammet,
    som inte verkar ha några gränser.

  367. Det omfattar 1/6-1/7
    av USA:s befolkning-

  368. -och kostar 80 miljarder dollar per år.
    Det mesta går till läsk. Rent nonsens!

  369. Med ena handen
    ger man pengar till läsk.

  370. Med andra handen
    betalar man för konsekvenserna.

  371. Det vore värdefullt
    om det programmet kunde begränsas-

  372. -och innehålla utbildning
    och hjälpa folk att äta bättre.

  373. Peggy? Bra.
    Vi har nu en sekund kvar var.

  374. Jag ska ställa den stora frågan
    alla fick i går kväll.

  375. Optimistisk eller pessimistisk?
    Det har varit en komplex analys.

  376. Tid, tänk tid. Vi kanske kan få till
    en stor förändring vad gäller miljön.

  377. Kan vi förändra både hälsan och
    miljön? - Är du optimistisk, Walt?

  378. När det gäller både hälsan och miljön?
    Ja, vi ser en förändring åt det hållet.

  379. Men vi måste ta till fler redskap.
    Och det finns ett enormt motstånd-

  380. -från de flesta delarna av industrin
    mot att genomföra förändringar.

  381. Hittills har det med några undantag
    varit stort motstånd, och det är synd.

  382. Ett kortare svar, Barry. Optimistisk?

  383. Ja, hållbarhet kan företagen
    lätt satsa på på egen hand.

  384. Miljö- och hälsoförändringar
    för samhället blir väldigt svårt.

  385. -Peggy?
    -Jag är optimistisk när det gäller Kina.

  386. När det gäller miljön måste vi
    börja lära oss att anpassa oss.

  387. -Robert?
    -För tre år sen: nej.

  388. -I dag: ja.
    -Toni?

  389. Ett 20/50-scenario,
    beroende på samhällets behov-

  390. -när det gäller ekonomi, hälsa och miljö
    och inte på vad industrin vill ha.

  391. Med backcasting och regleringar
    längs vägen.

  392. -Det är rätt sätt.
    -Peter, ett sista ord?

  393. Jag är optimistisk,
    om vi alla samarbetar.

  394. Då går det.
    Vi börjar lösa det här med miljön.

  395. Vi börjar bli medvetna om
    att vi måste lösa det här med miljön.

  396. Det är kombinationen hälsa och miljö
    som är svår.

  397. Kära publik, ge dem en applåd.

  398. Översättning: Lotta Rossi
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En global kostfråga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur tacklar vi utmaningen med människans allt sämre kostvanor? Bör vi göra övervikten till den stora fienden? Eller handlar det om hälsosammare mat? Eller rentav sociala förändringar som måste ske på en nationell skala? Denna komplexa fråga diskuteras här av en panel bestående Peter Freedman, vd Consumer Goods Forum, Toni Petersson, vd Oatly, Robert Lustig, University of California, Peggy Liu, hållbarhetsorganisationen JUCCCE, Barry M Popkin, näringsforskare och Walter Willett, näringsprofessor. Moderator: Tim Lang. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Dryck, Mat, Övervikt
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.