Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Hamburgare utan att offra korDela
  1. Tack EAT, för att jag fick komma hit.
    Det är en passande konferens för mig-

  2. -då ämnet är miljöfrågor, livsmedels-
    försörjning och konsumtionsmönster.

  3. Även om jag ska presentera en teknik
    som tycks lösa några av de problemen-

  4. -måste vi beakta alla de aspekterna.

  5. Ni är dåsiga efter lunch
    så jag måste hålla er vakna.

  6. Jag ska spela på ert samvete en stund.

  7. Ni är alla mycket intelligenta-

  8. -och ni är intresserade av mat
    och matproduktionens miljöpåverkan.

  9. Vem är vegetarian? Upp med en hand.

  10. Okej, alltså ungefär tre procent.

  11. Märk väl: jag räckte inte upp handen.

  12. Det motsvarar ungefär genomsnittet
    i Västeuropa, Nord- och Sydamerika.

  13. Vi har hört en optimism vad gäller att
    kunna förändra konsumentbeteenden-

  14. -men gäller det även
    köttkonsumtionen?

  15. I min mening är kött en bov
    när det gäller livsmedelsförsörjning-

  16. -samt konsekvenser på miljön
    av proteinproduktion.

  17. Av köttsorterna är nötkött,
    därav valet av den djävulska kon...

  18. Nötkött är en särskilt skadlig produkt,
    men vi är förtjusta i det.

  19. "Vi är en art gjord för att älska kött",
    som Harvards Richard Wrangham sa.

  20. Problemet med nötköttsproduktion
    är säkert ni i publiken bekanta med.

  21. Kon är ett mycket ineffektivt djur.

  22. Den omvandlar bara 15 % av
    växtproteinet till animaliskt protein.

  23. Det innebär att vi matar kor
    när vi i stället borde mata människor.

  24. Därför använder vi kring 70 % av
    den brukbara jorden till mat till djur-

  25. -i stället för till människor.

  26. År 2050 har enligt FAO den globala
    köttefterfrågan ökat med 70-100 %-

  27. -och den mängden nötkött blir svår
    att producera på konventionellt vis.

  28. Om vi inte åstadkommer markanta
    förändringar hos konsumenterna-

  29. -kan vi inte uppnå den mängden.
    En lösning är att odla kött utan en ko.

  30. Går det? Ja, och det har vi visat.

  31. Idén framlades redan 1932
    av Winston Churchill-

  32. -men tekniken saknades tills år 2000-

  33. -när stamceller i muskelceller
    i våra kroppar upptäcktes.

  34. Man märkte att de kunde föröka sig-

  35. -och även laga skadad muskelvävnad.

  36. Det här är en muskelfiber. Kärnorna
    som ser annorlunda ut är stamceller.

  37. Alla muskelfibrer har stamceller som
    bara kan bilda muskler och försöka sig.

  38. Tanken är att man sticker kon i baken,
    tar en liten strimla kött från djuret-

  39. -runt 1 cm lång och 1 mm i diameter,
    som har ett hundratal såna stamceller.

  40. Man plockar ut stamcellerna
    och låter dem föröka sig-

  41. -så från den lilla biten kött
    kan man framställa 10 000 kg nötkött.

  42. Sen behöver kon inte blandas in igen.

  43. Cellerna måste bilda en muskelfiber
    och då de kommer från skelettmuskler-

  44. -så sköter de det nästan på egen hand
    om vi skapar rätt miljö.

  45. Först måste de slå sig samman
    i en fiber och skapa en spänning-

  46. -och producera proteiner
    så att den drar ihop sig.

  47. På tre veckor har man en muskelfiber,
    och 10 000 såna blir en hamburgare.

  48. Vi gjorde det för att visa att det gick-

  49. -och vi presenterade hamburgaren
    på en presskonferens i London i fjol.

  50. Två oberoende matskribenter
    provsmakade hamburgaren.

  51. De var mycket artiga gällande smaken.
    Konsistensen var bra, smaken så där...

  52. Det var en burgare för 250 000 euro
    så vi hade förväntat oss lite mer.

  53. Så det var en konceptvalidering
    som visade världen att det var möjligt.

  54. Dessutom står vi snart inför en köttkris
    och bör tillverka kött på det här viset.

  55. Det gav oss möjlighet
    att få ut det budskapet också.

  56. Men vi hade ingen produkt än. Den
    måste tillverkas effektivt och hållbart-

  57. -och vara kött. Det ligger i vår natur
    att älska kött, men inte köttersättare.

  58. Det var vad vi försökte åstadkomma-

  59. -att jobba på effektiviteten,
    vilket kräver en storskalighet.

  60. En tidig livscykelanalys har visat
    att vi kan minska markytan med 90 %-

  61. -då mindre mark behövs för fodret.

  62. Vattnet kan minskas med 90 %
    och energin med 60-70 %.

  63. Det inger hopp.

  64. Sen måste vi också börja äta köttet.

  65. När vi presenterade köttet i London
    löd tidningsrubrikerna: "Frankenmat"-

  66. -"blä", "labbkotletter" och andra
    mindre aptitretande konnotationer.

  67. Jag funderade över vad som var "blä".

  68. Det var inte smaken,
    för bara åtta personer hade ju smakat.

  69. Jag listade ut,
    och ni får gärna bidra med tankar-

  70. -att vi kopplar ihop mat och känslor.

  71. Känslorna baserar på egenskaper
    som naturligt, onaturligt-

  72. -säkert, konstgjort, och såna saker.

  73. Bakom det ligger säkerhet
    och förtroende för hur det tillverkas.

  74. Tekniken är mycket enkel,
    man kan odla kött i köket.

  75. Man måste dock veta vad man vill äta
    sju, åtta veckor i förväg.

  76. Men anta att man på en liten gård
    i Stockholm lokalt kan tillverka kött-

  77. -från ett par kor, ett par grisar
    och ett par kycklingar.

  78. Då har man full kontroll
    och vet varifrån köttet kommer.

  79. Det går alltså att lägga fram idén
    så att den blir lättare att svälja.

  80. Man kan odla alla möjliga sorters kött,
    tekniken är ytterst mångsidig.

  81. Summan 250 000 euro
    är förstås också ett smärre hinder.

  82. Vi har jobbat på att minska kostnaden,
    för med den teknik som vi just nu har-

  83. -om vi ökar skalan så kan vi tillverka
    köttet för ungefär 60 dollar per kilo.

  84. Om vi utvecklar tekniken ytterligare,
    tror jag att det här kan bli verklighet.

  85. Den här bilden betonar något
    som vi inte hittills inte har berört:

  86. Konsumenters intresse för djurvälfärd.

  87. Det var inte min drivkraft, utan det var
    livsmedelsförsörjning och klimatfrågor-

  88. -men om det knuffar konsumenter mot
    mer hållbara, miljövänligare produkter-

  89. -så gärna för mig. Tack så mycket.

  90. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hamburgare utan att offra kor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kor är väldigt ineffektiva verktyg att använda i matproduktion. Mark Post är professor i fysiologi vid universitetet i Maastricht. Han blev världskänd när han presenterade världens första odlade hamburgare. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Köttproduktion, Livsmedel, Livsmedelsindustri, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Mat är nya internet

Entreprenören Kimbal Musk revolutionerade USA med sina idéer om ekologiska matskolor. Här berättar han om urban självhushållning och andra spännande utvecklingsmöjligheter för företagande på en växande matmarknad. Musk menar att det vi idag går igenom i vår matkultur är lika revolutionerande som begynnelsen av nätet. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.