Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Kvinnlig list i manlig forskarvärldDela
  1. God eftermiddag. Jag tackar
    arrangörerna för inbjudan.

  2. Jag vill särskilt välkomna männen
    i publiken.

  3. För som ni har fått höra i dag
    finns det diskriminering.

  4. Inte för att kvinnor inte är smarta
    och skickliga-

  5. -utan för att det är nånting
    som hindrar dem att prestera.

  6. Enda sättet
    att lösa det är med samarbete.

  7. Lite om mig:
    Jag studerade geologi på Island-

  8. -och doktorerade sedan på
    North Western University i Chicago.

  9. Efter en vända i Paris
    hamnade jag på University of Bristol-

  10. -där jag började som lektor
    och avslutade som professor.

  11. Jag var den första professorn i geologi
    och på naturvetenskapliga fakulteten.

  12. Därefter blev jag dekanus på Island,
    men jag trivdes inte särskilt bra.

  13. Jag fick anställning 2008,
    när Islands ekonomi var stark-

  14. -och jag skulle bl.a.
    bygga en vetenskapspark.

  15. Men så blev det finanskris och i fyra år
    fick jag ägna mig åt nedskärningar.

  16. Så jag började forska igen-

  17. -vilket är vad jag trivs bäst med.

  18. En av de viktigaste sakerna
    jag lärde mig i USA var...

  19. ...att man måste visa framfötterna.
    Mina manliga kolleger lärde mig det.

  20. Jag skolades i en manlig miljö
    med enbart manliga professorer-

  21. -och låg andel kvinnliga studenter.

  22. Och det som de gjorde-

  23. -var jag också tvungen att göra,
    om jag skulle få nån framgång.

  24. Men jag ska fokusera på er i stället.

  25. Vad måste ni göra för att lyckas
    i den knepiga akademiska världen?

  26. Ni måste vara framstående
    på tre områden:

  27. Forskning, undervisning
    och administration.

  28. Forskningen är viktigast, men som
    föreläsare är ni kvar på universitetet.

  29. Universitet handlar ju om undervisning,
    så ni måste vara bra på det också.

  30. Och administration
    brukar hamna på kvinnors bord.

  31. De är ju organisatoriska
    och samvetsgranna.

  32. Se till
    att det görs en årlig utvärdering-

  33. -där man går igenom vad ni gjort
    under året.

  34. Be om en mentor,
    om ni inte får det automatiskt.

  35. Min Bristol-kollega Steve Sparks
    blev min mentor när jag bad honom-

  36. -och gav mig många goda råd
    under min tid i Bristol.

  37. Jag hade aldrig nån kvinnlig förebild.

  38. Jag träffade en kvinna som var tjugo
    år äldre än jag när jag var fyrtio.

  39. Hon blev min förebild.

  40. Men innan dess hade jag inga,
    för det fanns inga kvinnliga geologer.

  41. En annan viktig sak är
    att ni måste lyfta fram varandra.

  42. Kvinnor är ofta dåliga på
    att lyfta fram andra kvinnor.

  43. Jag har alltid försökt lyfta fram andra
    kvinnor som inledningstalare m.m.

  44. Men ni kan även samarbeta med män.

  45. En av mina kolleger från USA kom till
    Europa ungefär samtidigt som jag.

  46. Ingen av oss kände till
    hur det akademiska livet gick till här.

  47. Så vi lyfte fram varandra. Om han
    blev styrelsemedlem föreslog han mig.

  48. Och jag gjorde samma sak för honom.

  49. Vi sökte anslag tillsammans och höll
    konferenser och blev till slut välkända.

  50. Det här är ganska lätt att göra
    och dessutom är det kul.

  51. Ni måste tro på er själva-

  52. -och ni måste ta er tid
    att skriva bra forskningsansökningar.

  53. Nu för tiden krävs höga siffror.

  54. Oftast över 95 procent
    eller åtminstone över 90 procent-

  55. -om det ges några siffror.

  56. Studera noga
    vad man vill ska finnas med i ansökan.

  57. Be om kopior
    på godkända forskningsansökningar.

  58. Fråga era kolleger.
    De lämnar gärna ut dem.

  59. Då ser ni vad som krävs.

  60. Om ni inte får nåt anslag - skriv då
    en bättre ansökan och försök igen.

  61. Ta den tid ni behöver för att skriva
    en bra vetenskaplig artikel.

  62. Skriv hemma om ni måste,
    göm er på biblioteket eller på ett kafé.

  63. Skrivandet tar tid,
    så var själviska med er tid.

  64. Bli inte arg om artikeln får kritik.

  65. Se det som en chans att förbättra den.

  66. Och om den inte blir publicerad -
    ta då nya tag.

  67. Forskare och doktorander bidrar till
    att bygga upp era karriärer.

  68. Ta väl hand om dem
    och försök att skapa laganda.

  69. Få dem att känna sig som en del
    av er vetenskapliga familj.

  70. Låt dem inte få vänta i evigheter på
    att ni ska kommentera deras arbeten.

  71. Rätta dem snabbt.

  72. Följ med dem på konferenser. Det är
    roligt att göra tillsammans med dem.

  73. Ni måste visa att ni har nationellt
    och internationellt anseende.

  74. Vänta inte på att olika styrelser
    ska bjuda in er som ledamöter.

  75. Gå på konferensen-

  76. -som vanligtvis har årsmöte-

  77. -och sitt med i publiken.

  78. Och när de behöver nya styrelse-
    medlemmar räcker ni upp handen.

  79. Om det blir omröstning
    har ni chansen att valda.

  80. Och vänta inte på att vetenskapliga
    magasin ska be er att vara redaktörer.

  81. Åk och prata med chefredaktören.

  82. De är ofta på jakt efter kompetent folk.

  83. När det gäller
    att sitta med i beredningsgrupper...

  84. Man kan faktiskt anmäla sig
    hos Europeiska kommissionen.

  85. De söker alltid kvinnor och strävar
    efter minst 40 % kvinnor i varje grupp.

  86. Det finns få vetenskapskvinnor,
    så anmäl er.

  87. Och ni kan göra samma sak
    i era hemländer.

  88. Låt dem få veta att ni vill vara med.

  89. Som medlem i en beredningsgrupp
    lär man sig skriva bra ansökningar.

  90. Dra nytta av det när ni skriver
    era egna forskningsansökningar.

  91. Om ni plötsligt... Jag har själv
    en spretig forskningskarriär.

  92. Jag har läst flera ämnen.
    Det är inte nödvändigtvis bra-

  93. -men det är vad jag har valt att göra,
    för jag älskar att lära mig nya saker.

  94. En gång kunde jag inte söka anslag
    hos Europeiska kommissionen.

  95. Det forskningsfält som var viktigt då-

  96. -nämligen jordvetenskap,
    gick inte att söka forskningsanslag för.

  97. Så jag åkte till Bryssel
    och pratade med människorna där-

  98. -och förklarade varför jord var viktigt.

  99. Jord är vår näst viktigaste naturresurs
    och den minskar snabbt.

  100. I år är det även jordens år,
    inte bara ljusets år.

  101. Jag ville bara nämna det,
    eftersom jord är en sån viktig resurs.

  102. Så var proaktiv!

  103. Universitet brukar ha
    pedagogiska kurser. Gå dem!

  104. Lär er att inte presentera ert ämne
    som er egen professor gjorde:

  105. Genom att föreläsa.
    Lär er att leda gruppen.

  106. Gör studenterna delaktiga. Det gör det
    intressantare och alla lär sig mera.

  107. Och ta aldrig på er mer administration
    än vad andra gör.

  108. I Bristol var jag först ensam kvinna.

  109. När vi blev tre började en av kvinnorna
    undersöka vem som gjorde vad.

  110. Och när vi la ihop
    alla styrelseåtaganden och sånt-

  111. -som institutionen hade på sitt bord-

  112. -kunde man se att medelsumman för
    antal åtaganden låg mellan två och tre.

  113. Men vi hade mellan tolv och sexton
    åtaganden och vissa män hade inga!

  114. Vi talade med ledningen och frånsade
    oss många administrativa uppgifter.

  115. I stället fick våra manliga kolleger
    göra lite också.

  116. Så avlasta inte karlarna!

  117. Håll era CV uppdaterade.

  118. Och glöm inte att skriva i era CV
    vad ni har arbetat med och uppnått.

  119. Som vi hörde i förmiddags: Kvinnor
    undervärderar gärna sin kompetens.

  120. Diskutera er utveckling
    med era mentorer eller förebilder.

  121. Fundera på vad som krävs för att ni
    ska kunna ta nästa steg i karriären.

  122. Gå från föreläsare till läsare-

  123. -eller till tillförordnad professor
    och slutligen professor.

  124. Och om ni saknar nån kompetens,
    se då till att komplettera.

  125. Och när ni ansöker om befordran
    måste ni vara djärva.

  126. Män ansöker... Jag har varit med
    vid många tillsättningar.

  127. Män ansöker om befordran
    när de är 40-50 % redo-

  128. -och ofta blir de inte befordrade
    förrän vid tredje försöket.

  129. Medan kvinnor oftast är mer än 100 %
    redo och befordras vid första försöket.

  130. Så det finns ingen anledning att vänta
    tills ni har mycket mer än ni behöver.

  131. Kulturellt sett...
    Alla kulturer skiljer sig åt.

  132. I Storbritannien fattades
    de flesta besluten på puben.

  133. Och då var jag oftast hemma med
    barnen och stod och lagade middag.

  134. På Island fattas besluten i badtunnan
    eller i bastun-

  135. -dit man oftast inte är inbjuden.

  136. Ta reda på kulturen-

  137. -och se till att bli inkluderade
    i de här informella grupperingarna.

  138. I Bristol höll man gärna seminarier
    klockan fem på eftermiddagen.

  139. Men om man hade familj
    var man tvungen att vara hemma då.

  140. Och...

  141. Kolla upp vad era universitet har för
    policy gällande kön och minoriteter.

  142. Universitetet ska ha en sån policy-

  143. -och om det inte har det,
    kräv då att det upprättas en sådan.

  144. I Storbritannien har man Athena,
    som grundades av Royal Society-

  145. -för att främja jämställdhet.

  146. Det finns i de flesta europeiska länder.

  147. Arbetet ska kännas roligt. Om det inte
    är roligt, varför då hålla på med det?

  148. Akademiker har flexibel arbetstid.

  149. Det är verkligen ett privilegium-

  150. -att vara akademiker.

  151. Man kan stanna hemma
    om barnen blir sjuka-

  152. -eftersom man inte behöver stämpla in
    och visa vilka tider man har arbetat.

  153. Man kan arbeta hemifrån.

  154. Jag har lyckats uppfostra två barn
    som nu skriver doktorsavhandlingar.

  155. En i psykologi
    och en i neurovetenskap.

  156. För att klättra på karriärstegen...

  157. Lär er alltid nya saker och var
    inte rädda för nya forskningsgrenar.

  158. Det är där
    man kan ställa dumma frågor-

  159. -och ifrågasätta det rådande
    paradigmet inom området.

  160. Omge er med människor
    som kompletterar er.

  161. Jag är den visionära,
    galna vetenskapskvinnan-

  162. -som inte kan göra mitt jobb utan
    duktigt folk som avslutar uppgifterna.

  163. När det börjar bli dags att avsluta
    har jag redan gått vidare i tankarna.

  164. Så hitta nån som är bra på det.

  165. Jag ska avsluta med att berätta-

  166. -att jag bytte gren från geokemi
    och miljövetenskap efter år 2000.

  167. Jag hade plötsligt insett-

  168. -att vi slösar med våra naturresurser,
    så jag lämnade geokemifältet-

  169. -och började ägna mig åt hållbar
    utveckling, som är en ny vetenskap.

  170. Jag hittade en ny forskarvärld.

  171. Jag lämnade geokemin bakom mig.

  172. Mina gamla kolleger saknar mig,
    men jag har nu en ny forskarvärld-

  173. -där man gör saker som jag brinner för
    och vill vara delaktig i.

  174. Nu är jag expert på ett område som
    inte fanns när jag läste grundkursen.

  175. Jag har lärt känna intressanta
    människor, som Dennis Meadows-

  176. -som skrev "Limits to Growth",
    och jag ingår i hans tankesmedja.

  177. Och jag har erbjudits medlemskap
    i Club of Rome-

  178. -som var de som beställde
    "Limits to Growth" 1972.

  179. Jag avslutar med att säga:
    Arbeta med nåt ni brinner för.

  180. Och låt inte snubbarna svika er.

  181. Osäkra människor projicerar
    väldigt ofta sin osäkerhet på andra.

  182. Jag har varit gift
    med en sån människa.

  183. Men jag visste innerst inne
    att jag klarade av saker.

  184. Han sa alltid att jag inte kunde det.

  185. Så tro på er själva.

  186. Och när ni skriver nån artikel
    åt ert universitet-

  187. -eller åt nån annan uppdragsgivare-

  188. -se till att signera den. Annars kan den
    dyka upp under nån annans namn.

  189. Och se till att fira.
    Berätta för andra om era framgångar.

  190. Och fira alltid andras framgångar.
    Tack så mycket.

  191. Översättning: Ewa Rohde
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga forskare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.