Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Kombinera ledarskap med familjelivDela
  1. Jag vill börja med att säga
    att möten anordnade av kvinnor-

  2. -om kvinnors karriärer
    och genusproblem-

  3. -ofta kritiseras
    av utomstående grupper.

  4. Mötena hävdas grunda sig i att kvinnor
    har svårt att lyckas och söker ursäkter.

  5. Jag vill bara säga
    att den här konferensens arrangörer-

  6. -Lynn Kamerlin och Gentiana Wenzel
    har beviljats ERC:s startbidrag.

  7. De är svåra att få
    och ges till utmärkta forskare-

  8. -så det motsäger uppfattningen om
    varför kvinnor anordnar möten.

  9. Som medlem i Academia Europaea
    anser jag att Young-sektionen är viktig.

  10. Många av Europas akademier,
    möjligtvis bortsett från Royal Society-

  11. -drivs av äldre personer
    som inte är så dynamiska.

  12. Det är viktigt med en Young Academia
    Europaea, så det gratulerar jag er till.

  13. Jag ska presentera mig kort
    och berätta lite om min forskning.

  14. Sen uttalar jag mig om
    min vetenskapliga karriär.

  15. Först en presentation.
    Jag växte upp i norra Skottland.

  16. Jag är fransk och brittisk medborgare,
    men allt började i norra Skottland.

  17. Min far var professor
    vid University of Aberdeen.

  18. Mina föräldrar var akademiker
    och har alltid stöttat mig.

  19. Jag gick på en flickskola-

  20. -där de flesta siktade på att bli
    sjuksköterskor eller sekreterare.

  21. Men turligt nog-

  22. -hade jag en oerhört bra lärare
    i klassiska språk.

  23. Jag hade också en äldre biologilärare
    som inte ville följa en tråkig kursplan-

  24. och som läste Scientific American
    och följde alla nya framsteg.

  25. Hon berättade för oss
    vad som hade väckt hennes intresse.

  26. Tack vare henne blev jag intresserad-

  27. -av den genetiska koden, gener, DNA
    o.s.v.

  28. Tack vare henne
    bestämde jag mig för att bli biolog.

  29. Jag hade inte studerat vetenskap-

  30. -men jag lyckades lära mig tillräckligt
    för att komma in på Oxford University.

  31. Där studerade jag biokemi
    och skaffade mig en doktorsexamen.

  32. Då låg mitt huvudsakliga intresse
    vad gäller gener och DNA-

  33. -i hur den genetiska informationen
    används på olika sätt i olika celltyper-

  34. -för varje cell ärver ju samma genetiska
    information från modern och fadern.

  35. Hur används de differentiellt i
    en celltyp jämfört med andra celltyper?

  36. Min avhandling handlade om histoner
    som binder till DNA-

  37. -och kan spela en roll vid moduleringen
    av olika geners funktion.

  38. Jag gjorde min postdok
    vid Pasteurinstitutet-

  39. -för att jag blev så inspirerad av
    upptäckten av budbärar-RNA, mRNA.

  40. mRNA är molekylen
    som transporterar information-

  41. -från generna till cellens cytoplasma,
    där proteiner bildas.

  42. Proteiner är cellens byggstenar.

  43. Budbärar-RNA är alltså en budbärare.

  44. Upptäckten av mRNA
    vid Pasteurinstitutet var viktig-

  45. -så jag ville åka dit
    och lära mig mer om det.

  46. Där fick jag arbeta med François Gros-

  47. -som hade arbetat med François Jacob
    och Jacques Monod.

  48. När jag kom dit bytte de fokus
    från bakterier, där upptäckten gjordes-

  49. -till eukaryota system, så jag
    började arbeta med däggdjursceller.

  50. Vi valde muskelceller, för man
    kunde ta muskelceller från en muskel-

  51. -som innehåller myoblaster
    - prekursorceller - och muskelfibrer-

  52. -och på ett enkelt sätt separera
    de små cellerna från de stora fibrerna.

  53. Därför kunde man odla cellerna
    i petriskålar, och så bildade de fibrer.

  54. Man kunde följa processen,
    så vi observerade mRNA under tiden.

  55. Vi kunde inte vara så specifika,
    men nåt som helt förändrade-

  56. -vad nån som är intresserad av gener
    kunde undersöka-

  57. -var utvecklingen av DNA-kloning,
    genteknik, som det kallas-

  58. -vilket innebar att man kunde isolera
    en enda DNA-sekvens från en gen-

  59. -och undersökta den specifikt
    med en sond.

  60. På så sätt kunde vi se
    vad som sker i embryot.

  61. Innan sonden var det svårt att se
    vad som skedde i embryot-

  62. -där det finns alla sorters celler.

  63. Då kunde vi se
    vad som sker i embryot-

  64. -och försöka besvara
    en fascinerande fråga:

  65. Hur kan en enda cell,
    det befruktade ägget-

  66. -bilda alla olika typer
    av kroppsvävnader?

  67. Det är anmärkningsvärt
    och sker gradvis.

  68. Först delas cellen
    och bildar identiska dotterceller.

  69. Men så småningom
    blir dottercellerna olika.

  70. Det börjar med att en cell är i mitten
    av embryot, och en annan är längre ut.

  71. Sen påbörjas specialiseringen.

  72. Cellerna, som i början kan bilda allt,
    begränsas i vad de kan bilda.

  73. Jag tittade på muskelceller,
    men cellerna som skulle bilda muskler-

  74. -kunde fortfarande bilda
    brosk, ben, blodkärl och muskler.

  75. Hur begränsas deras möjligheter
    successivt-

  76. -så att de till slut vet
    att de bara ska bilda muskler?

  77. Det handlar om att gener aktiveras
    och hämmas, vilket vi studerade.

  78. Tack vare gentekniken
    kunde vi manipulera generna-

  79. -och situationen i embryot.

  80. Först tittade vi på gener nedströms,
    som aktin och myosin.

  81. Myogeniska regulatoriska faktorer,
    MRF, aktiverar aktin och myosin.

  82. När MRF uttrycks
    bildar cellen bara muskler.

  83. Men uppströms ingriper andra gener
    i den här invecklade processen.

  84. Vi ville titta på Pax-gener,
    som är en regulatorisk faktor-

  85. -och vi såg att de sumobrottas
    med FoxC-gener-

  86. -och att de hämmar varandra.

  87. Därför är cellen tveksam, multipotent
    och rådvill.

  88. Sen kommer en signal som gynnar
    Pax-3, och då bildar cellen muskler-

  89. -eller så gynnar signalen FoxC2,
    och då bildar cellen ben.

  90. Det var det jag jobbade med.
    Det är det jag älskar.

  91. Reglerna gäller även för...
    Det här är ju en stamcellshistoria.

  92. Detta gäller även för adulta stamceller,
    som kan regenerera vävnad.

  93. Muskler regenereras rätt bra.
    Det finns stamceller i muskelfibrerna-

  94. -och om muskeln skadas aktiveras
    stamcellerna och bildar nya fibrer.

  95. Dessvärre finns begränsningar,
    så om man har en muskelsjukdom-

  96. -fungerar stamcellerna inte lika bra.

  97. Samma gener
    är verksamma i den processen också.

  98. Men stamceller kan vara farliga.

  99. Om stamcellerna i musklerna
    börjar bilda ben är det illa.

  100. Om de muteras till cancerceller
    är det också illa.

  101. De adulta cellerna har redan aktiverat
    myogeniska regulatoriska faktorer-

  102. -och vet att de ska bilda muskler-

  103. -men vi såg att mRNA, som vanligtvis
    transporterar informationen direkt-

  104. -förvarades i ett vilande tillstånd.

  105. När muskeln skadas
    kommer aktiveringssignalen-

  106. -och mRNA frigörs,
    och då påbörjas processen igen.

  107. Jag vill nämna hjärtat också-

  108. -för där har min forskning
    påverkat läkarvetenskapen mest.

  109. Biologer är intresserade
    av grundläggande frågor-

  110. -men vi vill gärna göra nytta också.

  111. Hjärtat är ju också en muskel-

  112. -och myosin och aktin
    styr dess sammandragningar.

  113. Uppströms ser det helt annorlunda ut.

  114. En dag tittade vi uppströms,
    och då sa en elev:

  115. "Transgenen vi manipulerade
    har ett märkligt mönster."

  116. Vanligtvis antar vi att det är
    ett misstag, men han var ihärdig-

  117. -och transgenen berättade nåt viktigt-

  118. -om en ny population celler
    som bidrar till hjärtat.

  119. Vi såg
    att hjärtat är som ett rör som växer-

  120. -som blir till det komplicerade hjärtat
    med en komplicerad morfogenes.

  121. Nya bidrag strömmar in hela tiden.

  122. Det är viktigt, för cellerna bidrar
    till att skapa olika delar av hjärtat.

  123. Runt 1 procent,
    eller snarare 0,8 procent nu-

  124. -av alla bebisar föds
    med en hjärtmissbildning.

  125. Så det är ett oerhört ömtåligt organ.

  126. Många missbildningar
    uppstår i det övre kärlet-

  127. -som bildas
    av cellerna vi identifierade.

  128. Vi kunde säga till läkarna:
    "Vissa celler regleras av vissa gener."

  129. "Se upp, för samma celler
    bildar det nedre kärlet."

  130. Missbildningar i det övre kärlet
    korrigeras oftast genom kirurgi.

  131. I vissa fall dog barnet,
    och vid obduktionen-

  132. -visade det sig att
    det nedre kärlet också var missbildat.

  133. Nu när kirurger opererar barn
    kontrollerar de alltid det nedre kärlet.

  134. Ibland hittar de en missbildning
    som de korrigerar.

  135. Det var en praktisk konsekvens
    som ingen hade kunnat förutspå.

  136. Det illustrerar hur ett experiment
    vi trodde var misslyckat-

  137. -och ett helt oförutsägbart resultat
    ledde till medicinsk tillämpning.

  138. Jag förespråkar grundläggande
    forskning och dess produkt.

  139. Jag ska berätta lite om mina
    erfarenheter som kvinnlig forskare.

  140. Jag har tre saker jag vill kommentera.

  141. Som ni vet
    är det alldeles för få kvinnor-

  142. -som innehar chefstjänster
    inom alla fält, även inom biologi-

  143. -där många kvinnor väljer
    att doktorera och göra postdok.

  144. Som ni hörde tidigare
    är det få kvinnor som är labbchefer-

  145. -och det är få kvinnor
    som är avdelningschefer o.s.v.

  146. Varför är det så?

  147. Jag tror, och det här har sagts ofta-

  148. -att vi är en del av problemet,
    för ofta saknar vi självförtroende.

  149. I början av min karriär-

  150. -var jag säker gällande min forskning
    men osäker gällande föreläsningar-

  151. -och jag var rädd för
    att mitt upplägg skulle ha brister.

  152. Och så fort man tvekar lite eller
    uppvisar bristande självförtroende-

  153. -märker personer omkring en det-

  154. -och då
    tappar de också förtroendet för en.

  155. Det får märkliga följder.
    Jag kände så men har nu insett-

  156. -att det är slöseri på tid och energi-

  157. -att oroa sig för
    om man kommer att klara av nåt.

  158. Man måste bara göra det. Lägg ingen
    energi på att oroa er för folks åsikter.

  159. När ni ansöker om anslag -
    oroa er inte för vad mottagaren tycker-

  160. -eller om allt är perfekt. Gör det bara.

  161. Dessvärre
    är många av oss inte så bra på det.

  162. Men det är slöseri på energi och tid
    att oroa sig över såna saker.

  163. Det är en viktig del,
    som många andra har pratat om.

  164. Jag tror att män, troligtvis på grund av
    historiska och sociala skäl-

  165. -är bättre på att satsa utan att tveka-

  166. -trots att de säkerligen också tvivlar.

  167. Min andra punkt handlar om
    andra förpliktelser - familjen t.ex.

  168. Jag har 3 barn. Jag var långt hemifrån,
    så min familj kunde inte hjälpa mig.

  169. Jag hade en väldigt stöttande make,
    som också var forskare-

  170. -men det är ju ändå kvinnan
    som bär barnet-

  171. -och det är oftast kvinnan, så även
    i mitt fall, som tar ansvar för hemmet.

  172. Jag fick barn rätt sent. Mitt första
    som 35-åring, mitt sista som 42-åring.

  173. Som biolog rekommenderar jag
    det inte, men det finns vissa fördelar.

  174. Jag var en erkänd forskare
    och hade en liten grupp.

  175. Jag hade pengar. Franska löner
    är låga, men jag hade lite pengar-

  176. -så jag kunde anställa nån
    som tog hand om barnen.

  177. Nästan hela lönen gick åt till det,
    men det var väldigt lugnande.

  178. Jag hittade en trevlig person
    som barnen älskade.

  179. Och Frankrike är ett land
    med ett väldigt bra familjeklimat.

  180. Barn får gå i gratis förskola
    från tre års ålder-

  181. -så Frankrike är väldigt öppet
    för arbetande mödrar.

  182. Så är inte är fallet i alla länder,
    vilket leder fram till min sista punkt.

  183. Det handlar bemötandet
    från samhället.

  184. När jag fick mitt första barn
    fick en kollega vid Stanford också barn.

  185. När min son föddes skickade min chef
    blommor och lyckönskade mig.

  186. Helen kände sig tvungen att återvända
    till sitt jobb inom fem dagar-

  187. -för att hennes kolleger sa:
    "Hon kommer aldrig tillbaka."

  188. Hon kände en press att visa
    att barnet inte skulle komma i vägen.

  189. Skillnaderna är stora,
    även om USA är bättre nu.

  190. I vissa delar av Schweiz
    och även i vissa delar av Tyskland-

  191. -är det svårare att vara en yrkeskvinna
    och samtidigt ha en familj-

  192. -än vad det är i Frankrike.

  193. I Storbritannien var det också svårt,
    men klimatet har nog förändrats där.

  194. Jag tror att kvinnogruppers kamp
    för att förändra det här-

  195. -har förbättrat situationen avsevärt.

  196. Nu betraktas det som politiskt inkorrekt
    i de flesta industriländer i väst-

  197. -att diskriminera kvinnor-

  198. -och folk manas att inkludera kvinnor
    i kommittéer, på konferenser o.s.v.

  199. Det har varit till stor hjälp-

  200. -och förändrat den omgivning
    vi arbetar i, vilket är bra.

  201. Man måste dock undvika
    positiv diskriminering.

  202. En kvinna bör vara lika kompetent
    som en man för att accepteras.

  203. Det finns en viss partiskhet som nog
    har att göra med hur vi framställer oss.

  204. Jag vill avsluta med att säga,
    som andra innan mig har sagt-

  205. -att det politiskt nödvändiga faktumet
    att kvinnor bör inkluderas överallt-

  206. -innebär att de av oss som innehar
    chefsbefattningar är under press.

  207. Det värsta som kan hända när man blir
    tillfrågad att vara med i en kommitté-

  208. -och man säger
    "Ja, men det finns bättre kandidater"-

  209. -är att få höra:
    "Men vi behöver en kvinna."

  210. Det är både förödmjukande
    och irriterande.

  211. Så det är viktigt att kunna tacka nej,
    annars går man under.

  212. Det är en avigsida.

  213. Kvinnor måste stötta varandra,
    vilket nog inte alltid har varit fallet.

  214. Kvinnor som har lyckats är ibland
    lojala mot männen, inte mot kvinnorna.

  215. Men kvinnor måste stötta varandra.

  216. Avslutningsvis vill jag säga
    att jag är optimistisk.

  217. I Frankrike och inom mitt forskningsfält
    blir många kvinnor gruppchefer.

  218. De har inte lika lågt självförtroende
    som vissa av oss hade förr.

  219. Jag hoppas
    att inom ett årtionde eller två-

  220. -så har vi många kvinnliga chefer
    både inom mitt forskningsfält-

  221. -men också inom andra fält
    där det finns färre kvinnor just nu.

  222. Jag tror att det blir bättre,
    och jag vill uttrycka min optimism.

  223. Tveka mindre och satsa på det
    ni tycker är viktigt och intressant.

  224. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kombinera ledarskap med familjeliv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Biologi, Fysik, Kemi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Kvinnliga forskare, Kvinnliga professorer, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.