Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Matpolitik måste bli populistiskDela
  1. Innan jag börjar ska jag kanske
    berätta hur jag hamnade här.

  2. Bland de andra talarna finns det många
    forskare och miljöförespråkare-

  3. -och politiska ledare
    från Sverige och Norge-

  4. -men ingen från resten av världen.

  5. För ungefär ett år sedan deltog jag
    i Världsekonomiskt forum i Tianjin.

  6. Gunhild och jag
    råkade vara i samma aula.

  7. Det handlade om
    hur man skapar ett friskt samhälle.

  8. Efter att jag hade talat
    satt vi bredvid varandra.

  9. Hon berättade om sin stiftelse EAT
    - och om EAT forum.

  10. "Du kan väl komma dit nästa år?"

  11. Efter det hördes vi inte av-

  12. -men i slutet av förra året
    fick jag ett brev.

  13. Jag funderade länge
    och bestämde mig för att åka hit.

  14. Det har varit två mycket givande dagar-

  15. -men jag har funderat på
    vad min roll är här.

  16. Eftersom jag är läkare
    tänkte jag först tala som doktor.

  17. Men när jag hörde alla forskare
    verkade det inte som en bra idé.

  18. De allra bästa talade här.

  19. Skulle jag ta upp miljöfrågorna?
    Men alla miljöförespråkare var här.

  20. Det bästa var nog att vara den jag är:
    minister, politiker och ledare-

  21. -och tala utifrån det perspektivet.

  22. Det var inledningen.

  23. Det är inte lätt att vara ledare.
    Ni hörde Jeffrey Sachs alldeles nyss.

  24. Det är inte lätt att tala
    efter att ha beskrivits på det sättet!

  25. Och jag tänkte att...

  26. Det är inte lätt
    att vara hälsominister i något land-

  27. -varken i USA eller Malaysia.

  28. Jeffrey Sachs har redan belyst varför.

  29. Det var bakgrunden.

  30. Jag vill ställa följande fråga: vilka
    blir politiker och politiska ledare?

  31. Det här gäller alla politiker
    - utom dem från Skandinavien.

  32. För jag har sett
    att de är uppfyllda av altruism.

  33. I stort sett alla politiker vill vara
    populära, därför är de politiker.

  34. Och de flesta partier vill regera,
    därför har de bildats.

  35. Jag har inte stött på något politiskt
    parti som inte vill ha makt.

  36. Så man fattar alltid beslut
    med dessa två kriterier i åtanke.

  37. Struntar politiker i problem som rör
    jordbruket, livsmedel och hållbarhet?

  38. Svaret är nej.

  39. Men de tänker alltid på om en fråga
    uppfyller de två kriterierna.

  40. De agerar i de här frågorna
    så att de två kriterierna uppfylls.

  41. I går sa Jeffrey Sachs-

  42. -att skandinaver inte ska tro att resten
    av världen är som Sverige och Norge.

  43. Där finns helt andra
    förhållanden och förutsättningar.

  44. De politiska systemen är annorlunda,
    så man agerar på ett annat sätt.

  45. Vi måste förstå det
    för att förstå hur besluten fattas.

  46. Den här beslutsprocessen
    kan vara mycket besvärlig-

  47. -för ledarna kan känna en press
    att fatta vissa beslut.

  48. Ofta gör de beslutsprocessen
    till något besvärligt.

  49. När vi talar
    om jordbruk, livsmedel och hållbarhet...

  50. Hur ska vi få det att fungera?

  51. Vi måste koppla den här agendan
    till den politiska agendan.

  52. Den kan inte vara något separat.

  53. Agendan för jordbruket, agendan
    för livsmedel, agendan för hållbarhet-

  54. -måste kopplas
    till den politiska agendan.

  55. Då får man en politik och finansiering,
    och byråkratin börjar arbeta.

  56. Man måste ha den kopplingen.

  57. FN:s kommitté för nutrition
    kom nyligen med en rapport.

  58. Man studerade hur jordbruket
    möter livsmedelsbehovet i åtta länder:

  59. Sex afrikanska länder, Brasilien
    och ett land i Sydostasien - Thailand.

  60. Den här studien visade att de flesta
    av de undersökta länderna-

  61. -tyckte att det var viktigt att utrota
    fattigdomen och skapa nya jobb-

  62. -och man ville öka produktiviteten-

  63. -men jordbruks- och livsmedelsfrågor
    kopplades inte ihop. Varför inte?

  64. Svaret är att fattigdomsbekämpning
    står på den politiska agendan-

  65. -liksom jobbskapande-

  66. -och att öka produktiviteten
    inom jordbruket-

  67. -men sambandet mellan livsmedel
    och jordbruk är ingen aktuell fråga.

  68. Innan den här kopplingen görs
    och det här blir en politisk fråga-

  69. -får frågan ingen prioritet,
    som studien visar.

  70. Trots att de åtta länderna
    hade olika system-

  71. -hade man organ som enbart
    fokuserade på fattigdomsbekämpning-

  72. -eller på att öka produktionen
    av till exempel majs och ris-

  73. -men det fanns ingen direkt koppling
    mellan jordbruk och livsmedelsbehov.

  74. Det här är viktigt.
    Det är viktigt att se till att...

  75. Jag har bara en minut och 35 sekunder
    kvar. Jag har ju precis börjat.

  76. Det är viktigt att vi ser sambandet.

  77. Det här måste bli en populistisk
    rörelse. Hur går det till?

  78. Folk måste vara delaktiga
    och bli medvetna.

  79. Det skapar en drivkraft.

  80. Det kan skaka om den politiska basen-

  81. -och då kan det här komma upp
    på den politiska agendan.

  82. EAT bör se till att frågan
    hamnar på den politiska agendan.

  83. Genom att påverka den politiska basen
    får man upp det här på agendan.

  84. Jag har redan dragit över tiden.

  85. En användbar politisk åtgärd
    är insatser för småbrukare.

  86. Det är relevant. Det finns 500 miljoner
    lantbruk med 2 miljarder människor.

  87. Om det går bra för dem-

  88. -mår människor bra,
    och det stärker regeringen.

  89. Malaysia är ett typiskt exempel.
    Med den här bilden vill jag visa-

  90. -hur vi från 1965 fram till i dag
    har förbättrat våra hälsoindex-

  91. -för neonatal dödlighet
    och spädbarnsdödlighet.

  92. Dödligheten för barn under fem år
    var mycket hög. 1965 var den 70,48.

  93. Men nu är den 7,63.
    Det återspeglar vår hälsovård.

  94. Det första jag gjorde
    när jag blev hälsominister-

  95. -var något som kan tyckas konstigt.

  96. Vi tog bort sockersubventionerna
    som hade funnits i 30 år.

  97. I vår kultur bakar man mycket kakor,
    så sockret var statligt subventionerat.

  98. Politiker oroade sig för
    om det var rätt eller inte.

  99. Jag försäkrade mina kollegor om att
    vi inte skulle förlora i popularitet.

  100. Att vi tog bort subventionerna
    accepterades utan problem.

  101. Vi startade också lokala projekt för att
    bekämpa icke smittsamma sjukdomar.

  102. Vi vill utbilda 14 000 frivilliga
    som kan arbeta lokalt-

  103. -och bidra till kampen
    mot icke smittsamma sjukdomar.

  104. Jag hinner bara nämna en sak till.

  105. En ny myndighet ska se till
    att våra beslut bygger på fakta.

  106. Ofta bygger regeringsbeslut
    på uppfattningar.

  107. Det är viktigt
    att speciellt hälsodepartementet-

  108. -fattar beslut som grundar sig
    på vetenskapliga rön.

  109. Vi har en ny myndighet
    som tar fram fakta.

  110. Man samlar in uppgifter om
    alla aspekter av hälsa och nutrition-

  111. -så att alla våra beslut
    bygger på fakta.

  112. Jag vill tacka er, nu är tiden slut.

  113. Mitt budskap till EAT är...

  114. Ni har engagerat
    forskare och miljöförespråkare-

  115. -och teknokrater.

  116. Det är hög tid att EAT
    får med de politiska ledarna.

  117. Tack så mycket.

  118. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Matpolitik måste bli populistisk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frågor om jordbruk och hälsa måste bli mer lättillgängliga för att bli relevanta och ta steget in i den heta politiska dagordningen, menar Subramaniam Sathasivam, hälsominister i Malaysia. Hälso- och klimatfrågorna är svårgreppbara och utmaningarna komplexa. Politiker har ett ansvar att få dem att bli lite folkligare, säger Sathasivam i denna föreläsning. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatpolitik, Malaysia, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?