Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Överleva i en manlig forskarvärldDela
  1. Jag måste bekänna en sak.
    Jag försökte verkligen förbereda mig.

  2. Jag har massor av anteckningar,
    men jag är ändå väldigt nervös.

  3. Jag är van
    att föreläsa om min forskning.

  4. Då är jag aldrig nervös,
    eftersom jag är van.

  5. Men jag vet inte alls
    hur man talar om sig själv.

  6. Dessutom är min historia lite speciell-

  7. -för jag är född 1953,
    och nu ser världen totalt annorlunda ut.

  8. Och jag tror
    att alla här inne är västerlänningar.

  9. Ingen kommer från tredje världen-

  10. -där kvinnor inte får gå i skolan
    eller arbeta.

  11. Ni får kanske svårt
    att känna igen er i min historia-

  12. -men det kommer de kvinnor att göra-

  13. -som lever i länder
    där dörrarna fortfarande är stängda.

  14. Det här är en typisk historia
    för många nyfödda.

  15. Mina föräldrar var säkra på
    att de skulle få en pojke.

  16. De hade inte ens valt nåt flicknamn.
    Mitt kön var alltså en besvikelse.

  17. Därför skickade min mor i väg mig
    till min farmor ute på landet.

  18. Så mina första två år
    bodde jag hos mina farföräldrar.

  19. Men inget ont
    som inte har nåt gott med sig.

  20. Även om ens liv inte börjar
    med de bästa förutsättningarna-

  21. -måste man vända det till nåt positivt.

  22. I efterhand har jag förstått att det
    var bra att bo hos mina farföräldrar-

  23. -för min farfar var pensionär-

  24. -och min farmor arbetade
    hela dagarna-

  25. -även om det inte var betalt arbete.

  26. De bodde på landet i Normandie
    och jag växte upp på en gård-

  27. -som andra talare också har gjort.

  28. Det var ett privilegium, för jag
    tillbringade mycket tid med min farfar.

  29. Och jag tror
    att kvinnor redan som spädbarn-

  30. -så tidigt som möjligt,
    måste ha en nära kontakt med fadern.

  31. För att vi är kvinnor.
    Och det är omvänt för män.

  32. Jag har kommit på en liten modell
    som alla kanske inte uppskattar.

  33. För barnet av samma kön är man
    normativ. Modern har själv varit flicka.

  34. Samma för pojkar.
    Pappan har själv varit pojke.

  35. Men man vet inte hur det är
    att vara av motsatt kön.

  36. En man vet inte hur det är
    att vara flicka.

  37. Därför är man
    mycket mer avslappnad då.

  38. Man försöker inte tvinga in barnet
    i ett fack.

  39. Det gynnar kreativiteten. Men det här
    är nåt som sker mycket tidigt i livet.

  40. Jag var tillsammans med min farfar,
    vilket gav mig bra självförtroende.

  41. Det är som sagt mycket viktigt.

  42. Tänk inte på vad andra tänker
    eller på karriären.

  43. Tänk inte på karriären utan följ
    bara er magkänsla, som nån här sa.

  44. Jag tror att det var Siv. Det berörde
    mig, för det är det som ger styrka.

  45. Men det måste man utveckla
    tidigt i livet-

  46. -och det är inget man kan läsa sig till.

  47. Jag bodde på gården tills jag var två.
    Då ville mina föräldrar ha hem mig.

  48. Men de var rena främlingar för mig.

  49. Min far var dessutom barnläkare
    och arbetade jämt.

  50. Min mor brydde sig inte om barn,
    så husorna tog hand om oss.

  51. Jag fick senare tre bröder-

  52. -men jag hade svårt att greppa det här
    med min förste bror-

  53. -för jag kom hem till familjen efter
    honom. Han skickades aldrig bort.

  54. Men jag var i princip den förstfödda.

  55. Jag uppfostrades tillsammans med
    pojkar, även om jag inte kände dem.

  56. Jag är alltså två år gammal
    och befinner mig bland främlingar.

  57. Men en dag
    hörde jag talas om skolan-

  58. -och jag ville så gärna gå.
    Så jag började som tvååring.

  59. Det var fantastiskt,
    och jag har så fina minnen från skolan.

  60. I Frankrike börjar barnen i skolan
    tidigt och för mig var det en dröm.

  61. Jag var förstås duktig i skolan.

  62. Men på den tiden gick man i flickskola.

  63. Det gick bara flickor i min skola.

  64. Och när jag var åtta eller nio år
    var jag tvungen att byta skola.

  65. Jag började på en allmän flickskola.
    Det innebär att det var en vanlig skola.

  66. De första tre månaderna
    hade jag inga skolböcker eller nånting.

  67. Jag satt längst bak i klassrummet,
    för att fröken...

  68. Fröken ansåg att yngre barn -
    jag var ju två år yngre än de andra-

  69. -var ointressanta.

  70. Så därför flyttade mina föräldrar mig
    till en privat katolsk skola.

  71. Så jag gick ett antal år i en flickskola
    som dessutom var katolsk.

  72. Jag älskade den förra talarens
    berättelse. Den fick mig att minnas.

  73. Det här föredraget
    är väldigt emotionellt-

  74. -för jag har tvingats att minnas sånt
    som jag hade glömt.

  75. Plötsligt mindes jag att jag
    som sjuåring var oerhört mystisk.

  76. Ni ser. Men...

  77. Men.... Vi har i Frankrike
    flera helt magiska institutioner.

  78. Den första är France Culture, fransk
    radio. De gör underbara program.

  79. Så jag lyssnade på France Culture.

  80. Det var så
    jag upptäckte vetenskapen-

  81. -för det fanns ingen vetenskapsman
    i min familj.

  82. Det var France Cultures förtjänst att
    jag hittade fysiken och matematiken.

  83. Jag upptäckte François Le Lionnais,
    en lysande matematiker-

  84. -och Pierre Auger, en
    framstående fysiker, på fransk radio.

  85. Jag fick gömma mig i sängen, för
    jag fick inte lyssna på France Culture.

  86. Det var så jag upptäckte vetenskapen.

  87. Och jag grubblade mycket på varför
    Gud hade skapat världen och sånt.

  88. Sånt som de lärde mig i skolan.

  89. Jag valde att tänka mycket logiskt-

  90. -och gå tillbaka steg för steg
    till jordens ursprung.

  91. Och lyckligtvis så fanns det
    på kvarterets lilla...

  92. Det fanns bibliotek på den tiden.

  93. Och av en slump hittade jag en
    biografi om Einstein när jag var elva.

  94. Och bara genom att läsa om Einstein
    löste jag mitt problem.

  95. Det finns ingen tid, så jorden har inget
    ursprung, så religion är bara trams.

  96. Det var rena uppenbarelsen.
    Jag bara läste en bok och fattade.

  97. Jag hade missuppfattat
    relativitetsteorin lite, men ändå!

  98. Så mitt mål var att bli forskare.

  99. Men jag gick på flickskola
    och vi lärde oss att sy och sånt.

  100. Men eftersom det var ett nödfall
    kunde jag ju gå i mina bröders skola.

  101. Så jag sa till min far
    att jag ville börja i deras skola.

  102. Det var en katolsk pojkskola-

  103. -men jag lyckades övertyga honom
    att gå och tala med rektorn.

  104. Rektorn gick med på att låta mig
    prova. Då var jag ungefär fjorton år.

  105. I flera år var jag den enda flickan
    på skolan.

  106. Men det var toppen där, för nu hade
    jag bra matematik- och fysiklärare.

  107. Och här har ni ett budskap,
    eller snarare ett faktum:

  108. Att vara enda flickan är en stor fördel.

  109. Det är inte... Det är en stor fördel.

  110. Jag kan berätta ett exempel.

  111. Jag tillbringade hela dagen i skolan.

  112. Lunchrasten var två timmar lång och
    den tillbringade man på skolgården.

  113. Det var alltid en ring av pojkar runt
    mig. De började i skolan som små.

  114. Det stod pojkar i ring
    och drog mig i håret.

  115. De tävlade om att dra först.

  116. Jag var ju van vid mina bröder-

  117. -men jag drog fördel av situationen
    och gick och pratade med rektorn.

  118. "Jag står inte ut med hur de drar mig
    i håret."

  119. "Men jag såg att det finns en orgel
    i kapellet."

  120. "Kan jag få spela orgel
    på lunchrasten?"

  121. Och det fick jag,
    eftersom jag var enda flickan.

  122. När man är den första går det ganska
    lätt, förutom att pojkarna retas lite.

  123. Men det går att utnyttja situationen.
    Det var förstås fel med pojkskolor.

  124. Och... Men...

  125. Jag hoppas att den tiden är förbi.

  126. Jag tror att i ett bra samhälle...

  127. Ni vet säkert att det föds
    ungefär lika många pojkar som flickor.

  128. Och jag tror
    att man får en fungerande miljö-

  129. -när det är
    åtminstone trettio procent...

  130. Så fort det blir mindre
    än fem eller tio procent kvinnor-

  131. -måste de anpassa sig
    efter gruppen.

  132. Men med en viss andel kvinnor
    minskar problemet.

  133. Jag upplevde inga problem
    i pojkskolan.

  134. Det känns faktiskt
    som en lycklig tid i mitt liv.

  135. Men det är inte sunt, för att...

  136. Ena halvan av samhället
    sätter agendan.

  137. Men min poäng är
    att när det blir över trettio procent...

  138. Och detsamma gäller för svarta,
    latinamerikaner - alla minoriteter.

  139. Det handlar mindre om kön
    och mer om minoritet.

  140. Som minoritet måste man anpassa sig
    efter majoriteten.

  141. Om man har över trettio procent
    kvinnor får man en bra fördelning.

  142. Jag ser att ni väntar
    på ett gott råd från mig.

  143. Om ni måste välja
    mellan laboratorium-

  144. -eller universitet-

  145. -försök då att välja en plats
    där fördelningen är bättre.

  146. Jag tror att det är trettio procent.

  147. Som det är nu är det bara ena halvan
    av mänskligheten som bestämmer.

  148. Men om vi får ett samhälle
    där alla är med och bestämmer...

  149. Nu har vi större frihet
    och ett rikare samhälle.

  150. Det är en kombination av allt detta.

  151. Det är så här jag gör:

  152. Jag har tränats i att vara tillsammans
    med män och jag kan deras regler.

  153. Men nu börjar jag upptäcka-

  154. -hur trevligt det är att umgås med
    kvinnor. Det har varit fina föredrag!

  155. Bäst är
    att båda könen är representerade-

  156. -för då får man ett större spektrum.
    Och en annan sak som jag själv gör...

  157. Jag kan bete mig både som en man
    och som en kvinna-

  158. -och lite olika beroende på situationen.

  159. Och om man vill överleva i en miljö
    med väldigt få kvinnor, så...

  160. Men på den tiden,
    när jag tog min kandidatexamen-

  161. -var de bästa universiteten stängda
    för kvinnor, som École polytechnique.

  162. Och École normale supérieure
    hade en pojk- och en flickgren.

  163. Men man läste inte på samma nivå.

  164. Dessutom var det ganska perverst.
    Jag vågar säga det inför kameran.

  165. École normale supérieure var bara
    en sorts plantskola för fina flickor-

  166. -som pojkarna kunde gifta sig med.

  167. Därför skulle de bo tillsammans.
    Det var planen.

  168. Där ville jag absolut inte hamna.
    Och jag minns hur jag var i er ålder.

  169. I tjugoårsåldern.

  170. Jag avskydde mina kolleger.

  171. Matematikerna och fysikerna.

  172. Det är förstås inte sant.
    Förlåt, det lät konstigt.

  173. Jag tyckte om att arbeta med dem,
    men jag ville inte gifta mig med dem.

  174. Så var det.

  175. Privat umgicks jag med musiker,
    men på dagarna arbetade jag.

  176. Jag fick inte påbörja forskarstudier,
    men jag ville ju bli forskare.

  177. Men på de vanliga utbildningarna
    skulle jag bara sluta som ingenjör.

  178. Jag skulle inte ha rätt examen för att
    börja forska, så jag gjorde nåt annat.

  179. När jag var ung, runt fjorton år-

  180. -besökte jag ofta laboratorier. Man
    bara går dit och frågar vad de gör.

  181. Det gjorde jag på många ställen.

  182. Jag skulle besöka CERN.

  183. Det var i februari
    under nåt kort skollov.

  184. Vi skulle åka skidor i Schweiz,
    och jag bad min far att stanna i Meyrin.

  185. Och så besökte jag CERN. Det var en
    man som visade laboratoriet för mig-

  186. -och vi blev vänner.

  187. Jag har sett fantastiska saker på
    CERN. Det var under sextiotalet.

  188. Jag var oerhört intresserad
    av partikelfysik och ville studera det.

  189. Genom att besöka CERN
    ca en gång om året-

  190. -såg jag vilken
    snabb utveckling det var.

  191. När de fick
    sin första bubbelkammare.

  192. Man hade allt från små team på 10-20
    personer till team på 400 personer.

  193. Och jag insåg-

  194. -att om jag fortsatte
    att arbeta med partikelfysik-

  195. -skulle jag bli väldigt specialiserad
    och inte arbeta brett inom fysiken.

  196. Allting skedde väldigt snabbt
    och det var inte alls vad jag ville.

  197. Ett annat intressant fält var Fontenay
    aux roses och arbetet med fusion.

  198. Man hade en tokamak. Jag var ofta
    på labbet och personalen kände mig.

  199. Och en dag frågade jag
    om jag fick jobba där.

  200. De sa ja och jag praktiserade där i
    tre år, fast jag bara hade en fil.kand.

  201. Det var fantastiskt där. Jag var den
    enda kvinnan och enda ungdomen.

  202. Ett annat budskap och gott råd:

  203. Jag arbetade vid Fontenay aux roses
    och vad jag kunde göra där...

  204. Okej...

  205. Det är alltså tidigt sjuttiotal
    och datorer är en nymodighet.

  206. Så jag började programmera
    och sånt.

  207. Jag... Jag ska inte...

  208. Vi har inte tid att prata fysik nu.

  209. Jag gjorde ett program-

  210. -som i realtid samlade in data
    om en speciell röntgenstrålning.

  211. En tokamak är en sorts
    magnetisk torusformad kammare-

  212. -för inneslutning av plasma
    vid mycket höga temperaturer.

  213. Vi hade världens främsta team på den
    tiden. Vi uppnådde 14 miljoner grader-

  214. -några millisekunder och 10-14
    partiklar per kubikcentimeter, tror jag.

  215. Det var det bästa resultatet i världen.

  216. Och mitt program kunde mäta detta
    i realtid-

  217. -och skapa diagram
    över temperaturerna.

  218. Ni tror mig kanske inte, men datorn
    var lika stor som halva den här salen.

  219. Tolv kilobytes.

  220. Och jag var tvungen att programmera
    för hand med binära tal.

  221. 0, 1, 2, 3, 4, 5, 7.

  222. Och man fick åtgärda felen
    med hjälp av en diod.

  223. Ett budskap:
    Håll er i framkant av nåt område.

  224. Som kvinna måste
    man överglänsa de andra.

  225. Detsamma gäller för unga män:

  226. Ni måste ligga före alla andra.

  227. Då behöver man er och ni
    kan börja bygga upp ert anseende.

  228. Men jag programmerade på nätterna
    och ägnade dagarna åt maskinen.

  229. Jag var intresserad av fysiken.
    Men det var roligt. Ett annat budskap:

  230. På sjuttiotalet
    skrev teamet under artiklarna-

  231. -med "Team TFR".

  232. Det var kanske sjuttio personer,
    men man skrev under som ett team.

  233. En annan viktig sak:

  234. Dagens samhälle
    och forskningscheferna vill-

  235. -att vi ska konkurrera med varandra,
    vilket är rent nonsens.

  236. Vetenskap och forskning
    handlar om samarbete-

  237. -både i rum och tid.

  238. Allt vi gör
    bygger på tidigare fysikers arbeten.

  239. Vi använder oss fortfarande
    av Newton.

  240. Det är samarbete
    även över nationsgränserna.

  241. Och det är av yttersta vikt-

  242. -för kvaliteten och kreativiteten
    att allt sker fullständigt öppet.

  243. För idéer är ingen handelsvara.

  244. Om jag ska sälja den här dyra sjalen...

  245. Linn får den gratis, för hon är min vän.
    Men nån annan måste betala för den.

  246. Om ni får min idé
    har jag den ändå kvar.

  247. Men jag får en vän som kan
    hjälpa mig att utveckla min idé-

  248. -förbättra den och
    komma på nya användningsområden.

  249. Det är vetenskapens kärna.

  250. Och den unga generationen har verk-
    tygen för ett fantastiskt samarbete.

  251. Och för att svara på
    den tidigare frågan angående briljans:

  252. Jag ogillar det ordet,
    för det skapar bara konkurrens.

  253. Jag kan acceptera konkurrens
    mellan team, men inte mellan individer.

  254. Det är kontraproduktivt
    för vetenskapen.

  255. Översättning: Ewa Rohde
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Överleva i en manlig forskarvärld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga forskare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Onödvändiga normer

Socialantropologen Anja Norell berättar om "Lås upp", som är en metod för att utbilda lärare, pedagoger och elever i normkritiskt tänkande. Utgångspunkten i metoden är att synliggöra, ifrågasätta och utmana normer och strukturer som strider mot de mänskliga rättigheterna och kan bidra till förtryck och diskriminering. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för Jämställdhet och Unizon.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.