Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : Dövas identiteterDela
  1. Föreläsaren jag ska presentera nu
    heter Irene W. Leigh.

  2. Hon är filosofie doktor och har
    undervisat på Gallaudet University-

  3. -och jobbat som rådgivare.
    Till sist fick hon sin doktorsexamen-

  4. -och blev då biträdande chef
    för den psykologiska mottagningen.

  5. Till sist blev hon professor-

  6. -på Gallaudet University
    i klinisk psykologi.

  7. Hon har också varit ordförande
    för institutionen för psykologi.

  8. Så hon har haft
    många arbetsuppgifter.

  9. I dag är hon professor emerita.
    Pensionerad men aktiv och föreläser.

  10. Hon har jättemycket kunskap
    att ge vidare.

  11. Hon fortsätter sprida sin kunskap.
    Hon kan inte bara slå sig till ro.

  12. Hon har skrivit många artiklar om
    döva och hörselskadades situationer-

  13. -och tillhörighet i samhället,
    föräldraskap och om depressioner.

  14. Hon ska prata om dövas
    och hörselskadades identitet.

  15. Välkommen, Irene.

  16. Nu har jag inte förberett mig
    så mycket-

  17. -och jag beklagar att jag inte kan
    svenskt teckenspråk.

  18. Jag kommer att använda mig
    av amerikanskt teckenspråk.

  19. Jag är psykolog.

  20. Det viktiga för människor
    är att kunna kommunicera.

  21. Därför vill jag fråga er nu:
    Förstår ni teckenspråket på scen?

  22. Ni som är hörande svenskar,
    hänger ni också med?

  23. Om ni inte förstår får ni vifta med
    armarna så förklarar jag ytterligare.

  24. Jag vill inte att vår kommunikation
    ska bryta samman.

  25. Jag är en litet annorlunda person,
    kan man väl säga.

  26. I går hade jag byxor
    precis som tolken på scen.

  27. Men det är inte min identitet.
    Jag är en kvinna med kjol.

  28. Den identitet som jag har valt.

  29. Men nu tänker jag inte prata
    om kvinnor och kläder-

  30. -utan om döv identitet,
    som ni kan se på Powerpoint-bilden.

  31. Jag tycker
    att det är väldigt viktigt.

  32. Vi ska komma ihåg att för längesen
    träffade jag en kvinna-

  33. -som inte hade hörapparat
    som jag har nu.

  34. Hon berättade för mig att jag är döv.

  35. Kvinnan sa till mig också att...

  36. Vi började bråka om vad det betyder
    att vara döv.

  37. Kan en döv person ha hörapparat?

  38. Den döva kvinnan sa: Det är helt
    omöjligt att du är döv.

  39. Vi hade den diskussionen.
    Kvinnan sa också-

  40. -att jag inte är döv eftersom
    jag har hörapparat och kan prata.

  41. Då sa jag att det är viktigt
    att man själv bestämmer vem man är-

  42. -och vilken identitet man har.
    Det är ett fritt val.

  43. Det här har jag tänkt på. Döv
    identitet är en väldigt viktig fråga.

  44. Här är några saker
    jag har tänkt ta upp i dag.

  45. Det handlar om mental hälsa
    bland annat-

  46. -och hur döv identitet är viktigt och
    vilken roll den har i mental hälsa.

  47. Döv identitet
    hänger ihop med teorier.

  48. Jag tänker ta perspektivet
    som psykolog på döv identitet.

  49. Ett viktigt begrepp är audism.

  50. Paddy Ladd kommer
    att prata om "deafhood".

  51. Jag kommer kanske
    att beröra det lite.

  52. En del av er har pratat
    om "deaf gain".

  53. Det är ett viktigt begrepp att förstå
    för döv identitet.

  54. Det har skrivits mycket
    om hörselskadades identitet.

  55. Men det är viktigt
    att också beskriva dövas identitet.

  56. I USA har vi ungefär
    500 000 till 1 000 000 döva-

  57. -som verkligen är döva.

  58. Och kanske 35 miljoner
    är hörselskadade.

  59. Frågan är var historiken
    och beskrivningen finns-

  60. -om alla människor
    med hörselnedsättning.

  61. Döv identitet
    handlar inte om bara en sak.

  62. Det kan vara att man är kvinna-

  63. -eller att växa upp som ung människa
    och bli vuxen-

  64. -eller att bli moder.
    Jag är en stolt mormor.

  65. I alla faser har det varit
    olika identiteter.

  66. Det ska jag inte prata om, men döv
    identitet har många andra perspektiv.

  67. I dag har vi en teknisk revolution
    med internet och nya hörapparater.

  68. Jag vill också prata om CI
    som vi pratade om i går.

  69. Själva tecknet för CI-

  70. -är som att en orm har kommit och
    huggit en människa i huvudet-

  71. -tycker jag mig se.

  72. Det är ett tecken jag inte gillar,
    men jag respekterar att det används.

  73. Men om ni möter en döv person med
    cochleaimplantat och börjar prata-

  74. -om en fruktansvärd orm, hur ska den
    människan komma in i dövsamhället?

  75. Jag föreslår att man använder
    ett neutralt tecken för CI.

  76. Det är min åsikt
    som ni kan fundera över.

  77. Sen vill jag prata om familj,
    kommunikation och självkänsla.

  78. Där tänker jag kasta ut några tankar
    som ni ska fundera över.

  79. Det är det jag har planerat.
    Är allting okej? Hänger alla med?

  80. Bra.

  81. Elisa Cimento som vi har på bild här-

  82. -har nu doktorerat
    och gått på universitet.

  83. Hon kände att hon skämdes väldigt
    över vem hon var.

  84. Hon tyckte att folk såg ner på henne-

  85. -och tyckte att det inte var hon
    utan omgivningen som hade problem.

  86. Hon sa att det var andra som hade
    attitydproblem gentemot henne.

  87. Men hon frågade också:
    Hur kan man förändra den attityden?

  88. Det här var en tid...

  89. Ni har erfarenheten själva
    att man skäms över att man är döv.

  90. Nån sa i går att man inte ville
    att andra skulle se att man tecknade.

  91. Man ville identifiera sig med
    de hörande. Där hörde man hemma.

  92. Man ville inte tala om för sin lärare
    att man hade hörselproblem.

  93. Till slut kanske föräldrarna säger,
    som i det här fallet:

  94. "Du får åka till ett sommarläger
    för hörselskadade och döva."

  95. Då fick personen se, och det var
    även många hörande på lägret-

  96. -att de använde teckenspråk. Många sa
    att de var stolta över sin dövhet-

  97. -och de använde hörapparater
    och texttelefoner och annat-

  98. -och många berättade att de var
    stolta över att få vara döva.

  99. Det förändrade attityden
    till att hon kände sig stolt-

  100. -och kunde säga: "Det är inget fel
    på mig. Jag mår bra."

  101. Skammen är nåt jag återkommer till.
    Det är en stor del av mental hälsa.

  102. Man mår inte bra av skammen. Det är
    viktigt när det gäller döv identitet.

  103. Skam och mental hälsa hör ihop.

  104. Och att man sluter sig är ungefär
    som många homosexuella par känner.

  105. Hur ska man komma ut ur garderoben?

  106. Den här flickan öppnade upp sig
    och blottade sig och sa: Här är jag.

  107. Vad är typiskt för mental hälsa?

  108. Det är sånt som väcker en och får en
    att tänka: Det här är inte bra.

  109. Varje dag känner man den stressen.
    Den leder till dålig mental hälsa.

  110. Nu vill jag berätta en rolig historia
    som jag själv upplevde-

  111. -när jag var tretton år gammal.

  112. Det var ett helt annat system
    i USA då.

  113. Ingen kunde förklara
    hur systemet såg ut.

  114. Jag gick ut grundskolan.

  115. Först gick jag i en skola för döva
    och sen i en skola för hörande.

  116. Det var inte så långt att åka.

  117. På högstadiet vet jag inte hur många
    tusen elever vi var. Det var små rum-

  118. -och lärare som var döva.
    Det var en liten dövenhet.

  119. Läraren sa: "Är det du som är Irene?"
    Jag var jätteglad över att vara där.

  120. Då så läraren:
    "Det här är ingen vanlig klass."

  121. "Du ska gå i en 'honorary class'."
    Jag förstod inte vad hon menade.

  122. Det var så att min förra skola hade
    berättat för skolan jag kom till-

  123. -att där skulle jag gå
    i en "honorary class".

  124. Men lärarna sa: "Du kommer inte att
    klara av att gå i en bättre klass."

  125. "Du kommer att vara tvungen att gå
    i en klass med alla andra döva."

  126. Jag var tretton år gammal då.

  127. Och då sa de
    att jag fick prova en termin-

  128. -och sen kanske flytta över
    till ett vanligt klassrum.

  129. Jag fick inte vara kvar
    i en "honorary class".

  130. Jag kände att jag
    hade tappat nånting.

  131. Det var väldigt stressande för mig.
    Det påverkade min mentala hälsa.

  132. Det är väldigt viktigt att få veta
    att man är okej.

  133. Ett annat begrepp på engelska
    är "psychological resilience".

  134. "Motståndskraft" på svenska.

  135. Om man tittar på mig: Jag kan tala.
    Hörande förstår när jag pratar.

  136. Jag är döv, vill jag också ha sagt.
    Jag är inte hörselskadad.

  137. En gång gick på en jobbintervju
    innan jag började på Gallaudet.

  138. Jag tänkte flytta från New York till
    Washington D.C. och behövde ett jobb.

  139. Jag kom till jobbintervjun.

  140. Jag tänkte jobba med ett speciellt
    program för mental hälsa.

  141. Den tidigare ansvarige var med-

  142. -och ville tolka
    för mig på intervjun.

  143. Men jag sa att jag inte behövde det
    utan kunde prata med chefen.

  144. Min engelska var bra
    och alla kunde förstå mig.

  145. Men personen
    som jag skulle bli intervjuad av sa:

  146. "Du är ju döv, det är ju jättesvårt.
    Döva har problem med engelskan."

  147. Jag bet ihop och tänkte: Jag har
    skrivit doktorsavhandling utan hjälp.

  148. Den kommentaren knäckte mig direkt.

  149. Jag ville inte ha nån tolk med mig
    på jobbintervjun.

  150. Det kokade inom mig. Personen
    hade så dålig attityd mot döva.

  151. Innan hade personen med tjänsten
    som jag sökte jobbat med döva också.

  152. Det knäckte mig och jag kände:
    Nu jäklar ska jag fajtas.

  153. Jag tyckte att det var viktigt
    för mig.

  154. Mental hälsa innebär också att kunna
    socialisera med andra människor.

  155. Om du har problem med det,
    så är det inte bra.

  156. Om man nu jobbar måste man också
    kunna klara av sitt jobb.

  157. Man får inte tänka: Det här klarar
    jag inte av. Det är inte heller bra.

  158. Man ska känna livsglädje-

  159. -och man ska känna: Här mår jag bra.
    Jag har bra hälsa.

  160. Det är ungefär som ett lim.

  161. Som binder ihop alla saker.

  162. Man får inte uppleva för mycket
    stress och negativa attityder.

  163. Alla de delarna
    byggs ihop av ett lim.

  164. Allt gör att man förändrar
    sin identitet-

  165. -från det att man föds och växer upp-

  166. -och hur man vet att man är en flicka
    eller pojke och att man är döv.

  167. Vad har du för skolbakgrund? Alla de
    sakerna bygger upp din mentala hälsa-

  168. -och din identitet, och hur dina
    föräldrar har förklarat dövkultur-

  169. -och det hörande samhällets kultur.

  170. Om du har upplevt negativa attityder
    påverkar det hela din personlighet.

  171. Det lär du dig dagligen.

  172. Det leder till din personlighet
    och skapar precis som det står:

  173. Alla dina tankar och det du gör
    påverkar vem du är.

  174. Är du bara med i den döva världen
    eller umgås du med hörande också?

  175. Umgås du på ditt jobb?
    Har du valt att bli lärare?

  176. Har du valt att bli socialarbetare?
    Allt det där påverkar din identitet.

  177. Vem tror du på? Vad har du
    för familjevärderingar?

  178. Vilka religiösa värderingar? Är du
    muslim, jude, protestant, katolik?

  179. Är du lutheran?

  180. Har du valt religionen du växte upp
    med eller har du lämnat den?

  181. Har du problem
    med din politiska tillhörighet?

  182. Allt det där påverkar vem du är.
    Dina vanor.

  183. Det är ganska klart.

  184. Vilka vänner väljer du att umgås med?

  185. Vilka vänner umgås din familj med?

  186. Vilka intressen har du?

  187. Vad har du för etnicitet? Jag ser
    att de flesta här är ljushyade.

  188. De flesta kommer ifrån Sverige.
    Det är en del av er identitet.

  189. Jag ser inte så många andra
    från andra etniciteter.

  190. Var har vi de svarta
    och asiatiska representanterna?

  191. Det är nånting man kan fundera över.

  192. Hur är jag klädd? Jag är kvinna med
    kjol. Det är en del av min identitet.

  193. Allt det där binds samman.

  194. Det är också väldigt viktigt
    hur självkänslan förändras-

  195. -och hur föräldrar
    beter sig mot barn.

  196. Om föräldrar säger "du är en flicka,
    du är döv", då tar man till sig det.

  197. Det bygger upp ens identitet,
    vad andra säger att jag är.

  198. Ponera att jag vill spela fotboll,
    men tränaren säger: "Nej, fotboll..."

  199. "Det kommer du inte att greja."

  200. Då får jag identiteten "jag kan inte
    vara fotbollsspelare".

  201. Sen så har jag andra erfarenheter.

  202. Hur blir man dövlärare?

  203. Är det som att man bara klampar in
    eller att man lär sig?

  204. Så är det väl i början, och sen
    lär man sig andra färdigheter.

  205. Det är också en del
    av att bygga upp sin identitet.

  206. Sen finns den psykologiska
    motivationen.

  207. Flickan som vi pratade om,
    hon skämdes.

  208. Men sen när hon såg att det fanns
    möjligheter att visa vem man var-

  209. Då stod hon upp för det och sa:
    "Jag är döv."

  210. Tidigare erfarenheter
    påverkar också identiteten.

  211. Immigration är väldigt viktigt också,
    att prata om immigranter.

  212. Det pratade Hilde om också.

  213. Om man tänker sig nån
    från exempelvis Kina eller Vietnam-

  214. -eller länder i Afrika
    som immigrerar till Sverige.

  215. Kommer en sån person
    acceptera den svenska kulturen-

  216. -eller hålla fast
    vid hemlandets kultur?

  217. Kommer den ta till sig den svenska
    kulturen och släppa sitt hemlands-

  218. -eller kommer personen att hoppa
    mellan de två kulturerna-

  219. -eller välja en av dem? Det är också
    en del av den personliga identiteten.

  220. Sen förändras också identiteten
    genom livet.

  221. Från det att man är liten flicka,
    blir mamma, blir mormor-

  222. -och kanske som i mitt fall
    professor, nu emeritus.

  223. Många kan tycka jag borde sluta jobba
    men det är roligt att fortsätta.

  224. Allt det här har påverkat min
    identitet på samma sätt som för er.

  225. Saker förändras genom livet. Varför
    är det svårt att diskutera identitet?

  226. Vi pratade om det i går.
    Var kommer det ifrån?

  227. Varför är det ett hett ämne?

  228. Jag var i Sverige förra året
    och läste lite om Sverige.

  229. Sverige är ett väldigt litet land.

  230. Ändå har ni 63 olika kulturer i
    Sverige har jag googlat och hittat.

  231. Och ni borde vara väldigt känsliga
    för andra kulturer-

  232. -och respektfulla. Jag trodde förut
    att alla i Sverige var vita.

  233. När jag ser er i det här rummet
    också, men så är det ju inte.

  234. Några är mörkhyade och några kommer
    från asiatiska länder, kan jag se.

  235. Men jag vet inte vilken erfarenhet
    ni har av andra kulturer-

  236. -men det är klart
    att det finns olika kulturer här.

  237. Jag är ledsen över att se det
    som händer i Syrien och Irak-

  238. -och alla krig där
    och IS och deras framfart.

  239. De mördar människor från andra
    kulturer och icke-muslimer.

  240. De tänker: Vi ska bara ha en kultur.
    Alla andra ska vi ta livet av.

  241. Men så är ju inte livet.
    Det finns inte bara en kultur.

  242. Kulturen förändras också. Varför ska
    man tycka att alla ska vara lika?

  243. Så är det ju inte.
    Vi har olika religioner och kulturer.

  244. Det är bara så.
    Hur lär man sig om olika kulturer?

  245. Jag har vuxit upp precis som ni,
    i min skola var alla vita.

  246. Jag är lite annorlunda.
    Mina föräldrar kom från Tyskland.

  247. Jag föddes i England. I min klass var
    jag den enda från ett annat land.

  248. De flesta klasskamrater bodde i rika,
    fina områden och hade mycket pengar.

  249. Jag bodde i ett litet hus
    och vi hade dålig ekonomi.

  250. Mina föräldrar fick kämpa
    för att hålla ihop ekonomin.

  251. Jag växte upp i norra delen
    av Chicago i USA.

  252. I södra Chicago bor de flesta svarta.
    Det visste inte jag.

  253. Det fanns inte internet,
    så jag kunde inte googla.

  254. Jag växte upp, gifte mig
    och bodde i New York.

  255. Jag träffade en döv svart man och sa
    att det var trevligt att träffas.

  256. Vi doktorerade ihop. Jag frågade var
    han kom ifrån. "Chicago", sa han.

  257. "Det gör ju jag också!" sa jag.

  258. Vi var i samma ålder och gick ut
    universitetet ungefär samma år.

  259. Men han bodde i södra Chicago
    och jag i norra.

  260. Jag började förstå och lära mig
    att vi hade olika kulturer.

  261. Svarta bodde i söder och vita i norr.

  262. Kan en vit person förstå en svart döv
    persons leverne och kultur?

  263. Kan man göra det?

  264. Det är ett svårt arbete,
    men man måste försöka.

  265. Innan jag började universitetet fanns
    inte mycket skrivet om döv identitet.

  266. Jag började själv leta efter
    identitet och hittade filosofer-

  267. -i den grekiska traditionen.

  268. Jag började läsa om olika filosofer.

  269. Man började skriva om identiteter
    ungefär för 2 000 år sen.

  270. Men när började man skriva
    om döv identitet?

  271. 1999 skrev Paddy Ladd,
    Humphries och Bauman-

  272. -om döva i Amerika.

  273. Det var boken "Deaf in America".

  274. Där beskrev man dövkultur i USA.

  275. Böckerna blev väldigt populära.

  276. Paddy Ladd skrev om dövkultur-

  277. -i "Understanding deaf culture:
    In search of deafhood".

  278. Det kommer Paddy Ladd att prata om.

  279. Jag har också skrivit en bok om det
    om ni vill läsa den.

  280. Den heter...

  281. "A lens on deaf identities".

  282. Den boken handlar om-

  283. -identitetssökande.

  284. Solomon har skrivit en bok som heter
    "Far from the tree".

  285. Han var hörande
    och kommer från New York.

  286. Han jobbar på New York Times
    och skrev om föräldrar och barn-

  287. -och att barn kanske växer upp
    "långt från trädet".

  288. Det är inte så att äpplet faller nära
    trädet, det är det han skriver om-

  289. -och hur döva har andra kulturella
    möjligheter och situationer-

  290. -som inte är som föräldrarnas.

  291. Sen kommer mycket om dövrelaterade
    identiteter från psykologin.

  292. Den psykologiska teori
    som jag tycker passar ihop med...

  293. Det handlar om "able-bodied".

  294. Att hörande är friska människor.

  295. "Men jag är ju döv och frisk"!
    Eller hur?

  296. Dövidentitet kanske hänger ihop
    med... Många döva är trötta på det.

  297. Vi har en kulturell tillhörighet,
    men det här är en teori.

  298. Det som är intressant
    är att om man har-

  299. -både en hörande och döv identitet,
    så kanske man mår bättre.

  300. Det säger man här.

  301. Frågan är också hur mycket hörandes
    och dövas identitet hänger ihop.

  302. Jag ska inte gå in
    så mycket djupare på det.

  303. Sen finns det teorier
    baserade på social identitet-

  304. -och den sociala identitetens
    parametrar.

  305. Den är skriven av Chase och Kluwin.

  306. De utvecklade den här teorin-

  307. -på 80- och 90-talet.

  308. Teorin handlar om
    att titta på två grupper.

  309. En större grupp
    som jämförs med en mindre.

  310. Om man tittar på den lilla gruppen,
    exempelvis döva-

  311. -och ser på den döva minoriteten-

  312. -då ser man att den döva gruppen
    är en "negativ" minoritetsgrupp.

  313. Den gruppen vill man inte tillhöra.

  314. Man vill tillhöra den större gruppen,
    majoritetens grupp.

  315. Men i försöken att hitta
    en plats i majoriteten-

  316. -kanske man inte platsar
    och söker sig in i dövminoriteten-

  317. -där man känner sig hemma.

  318. Sen säger man att man inte vill
    tillhöra den stora majoritetsgruppen-

  319. -utan mår bättre i den mindre.

  320. Man förändrar sin attityd till
    att den lilla gruppen är positiv.

  321. Det var två personer,
    en hörande och en döv.

  322. Den hörande...

  323. Det var Stinsen och Kluwin som
    jämförde det här i USA och England.

  324. Man hade tittat
    på runt 50 000 informanter.

  325. Jag vet inte hur många.

  326. Jag läste deras avhandlingar
    om identitet och döva-

  327. -och det visade sig att de flesta
    som har döva vänner-

  328. -väljer den döva identiteten.

  329. Döva med hörande vänner väljer att
    hitta en identitet i den gruppen.

  330. Men sen finns de som kan hoppa mellan
    den hörande identiteten och den döva.

  331. Det viktiga är möjligheten
    att kommunicera.

  332. Om man kan prata väljer man
    den hörande identiteten.

  333. Kan man inte prata,
    då umgås man med döva-

  334. -för där behöver man inte prata.
    Då väljer man den identiteten.

  335. Det här påminner mig om en sak
    som hände mig för längesen-

  336. -på en konferens i Holland.
    Det här var längesen.

  337. Nu kommer ni att säga att jag
    är gammal. Det var 30-40 år sen.

  338. På konferensen var jag den enda döva.
    Resten var hörande.

  339. Vi diskuterade dövundervisning.

  340. Sista dagen på konferensen
    hade vi en panel-

  341. -med döva elever från en skola.

  342. Ni vet skolan i Sint-Michielsgestel.

  343. Sint-Michielsgestel.
    Ni kanske känner till skolan.

  344. Den ligger i Holland.

  345. Jag sa Korea förut,
    jag menade Holland så klart.

  346. Det var en konferens i Holland.

  347. Det kom elever från skolan
    som var med i panelen.

  348. Efteråt pratade jag med en person
    som varit med.

  349. "Har du döva vänner?"
    "Nej, jag har inga döva vänner!"

  350. "Döva är som djur", sa han till mig.

  351. "Deras teckenspråk är ju djuriskt."

  352. Jag som själv använde teckenspråk
    tänkte jaha...

  353. Senare på kvällen var det fest.
    Personen jag pratade om drack öl.

  354. Jag frågade honom:
    "Har du varit i USA?"

  355. Det hade han aldrig. Jag frågade
    om han nån dag tänkte åka till USA.

  356. "Ja, det skulle vara roligt."

  357. Då sa jag: "Då kan du ju åka dit
    och kanske besöka nån döv där"-

  358. -"och se hur döva har det." Då får
    han ser hur döva fungerar, kände jag.

  359. Med en så extremt negativ syn
    hos en som själv är döv-

  360. -hur kan en person gradvis hitta en
    döv identitet som är mer passande?

  361. Jag har inget svar på det.

  362. En annan teori handlar om döv
    identitet och hur den kan förändras-

  363. -och hur en person
    med hörande identitet-

  364. -gradvis kanske drar sig närmre
    en döv identitet-

  365. -och kanske har två identiteter.

  366. Glickman har själv haft ett väldigt-

  367. -långt och kämpigt sökande
    efter identitet.

  368. Till slut fann han sin plats-

  369. -och jobbar nu i Boston
    på en skola där-

  370. -och träffar många döva där
    som säger:

  371. "Jag har inga hörande vänner
    och inga döva vänner."

  372. Han menar: Hur viktigt är det inte
    att hitta sin döva identitet-

  373. -och hur viktigt är det inte att
    förändra och hitta en döv identitet-

  374. -för att må bättre? Jag kommer att
    förklara senare hur det här fungerar.

  375. Ni ser de olika rutorna på bilden.

  376. Teorin som han fick kommer ifrån...

  377. Det finns många svarta lärare som har
    studerat hur svarta människor-

  378. -kan hitta sin identitet
    och stolthet i att vara svart.

  379. Svarta som bor i den vita världen...
    Förlåt, jag ska backa tillbaka lite.

  380. Nu pratar vi om USA.

  381. I USA var det ju så att den vita
    befolkningen var i majoritet-

  382. -och den svarta i minoritet,
    men så är det inte längre.

  383. Gruppen som har vuxit till den stora
    gruppen i USA är de spansktalande.

  384. Det har väl inte blivit
    så mycket mer svarta i USA-

  385. -men den spansktalande gruppen
    har blivit större.

  386. Den spansktalande f.d. minoriteten-

  387. -har kanske övertagit rollen
    som den vita hade.

  388. Vi har ju en president
    som är mörkhyad.

  389. Redan diskuterar man
    nästa president i USA.

  390. Man kan se att man i politiken
    fokuserar mycket-

  391. -på den spansktalande gruppen
    för att få dem att rösta-

  392. -på nästa president.
    Det var politik, strunt i det.

  393. Det var bara en tanke.

  394. Glickmans idé gällde-

  395. -hur svarta kunde växa fram
    och ta plats i samhället-

  396. -i den vita kulturen.

  397. Många tänkte: "Jag är svart och kan
    inte ta plats i den vita kulturen."

  398. "Hur ska jag hitta mig själv?
    Jag kan inte vara diskriminerad."

  399. Många valde att hundraprocentigt
    bara umgås med svarta.

  400. Lite "black power".

  401. Sen var det många som tyckte: "Ja,
    jag kanske kan umgås med vita ändå."

  402. På samma sätt har Glickman
    sett att många döva har svängt-

  403. -fram och tillbaka i de två
    olika kulturella grupperingarna.

  404. Nästa område jag tänker på är "deaf
    identity development categories".

  405. Många tycker att de vill identifiera
    sig med hörande-

  406. -men upplever att det blir svårt.
    De blir frustrerade.

  407. Sen väljer de att hata hörande
    och bara umgås med döva.

  408. "Döva är mitt hem,
    döva är min värld."

  409. Sen känner många att det kanske inte
    är så dumt att umgås med hörande.

  410. Hörande kanske är okej?
    De väljer att bli tvåkulturella.

  411. Men det finns många som bara väljer
    att vara med döva.

  412. Det är ju inte så att alla döva
    växer upp i döva familjer. Eller hur?

  413. Många växer upp i hörande familjer-

  414. -och ser att det finns fördelar
    i den hörande världen.

  415. Det finns också de som föds
    i döva familjer.

  416. De måste lära sig att umgås och hitta
    sin plats i den hörande världen-

  417. -eftersom de hade döva föräldrar.

  418. Nu är jag ju psykolog
    och har privat mottagning.

  419. Jag jobbar med döva och hörande.

  420. Jag hade en klient som var hörande
    och inte visste att jag var döv.

  421. Han hittade mig på Google. Vi mejlade
    för jag kan inte prata i telefon.

  422. Jag hade tolk, och han förstod
    att jag var döv. Vi började samtala.

  423. Personen kom från ett annat land...

  424. ...och är nu amerikansk medborgare.

  425. Han hade döva föräldrar
    och började prata med mig.

  426. Sen började han förändra sig
    i kommunikationen-

  427. -och började teckna
    i stället för att prata.

  428. Han hade sitt lands teckenspråk,
    vilket var en utmaning för mig.

  429. Jag är ju psykolog. Så jag tänkte
    att han såg mig som hans föräldrar.

  430. Vi började diskutera, och han sa
    att hans föräldrar var döva.

  431. De hade utsatt honom för övergrepp,
    och han lämnade den döva världen-

  432. -och var i den hörande världen.

  433. När han tittade tillbaka
    på sin barndom blev han mobbad-

  434. -för att han döva föräldrar.

  435. Han sa: "Jag är hörande.
    Vi är likadana."

  436. När han kom till USA fick han ett bra
    jobb och en framgångsrik karriär.

  437. Men han var trevande och visste inte
    hur han skulle umgås med hörande.

  438. Han ville att hörande skulle
    uppskatta hans personlighet-

  439. -men han kände att han inte
    blev accepterad än i dag.

  440. Han hade inte talat om för många
    att han hade döva föräldrar. Jag sa:

  441. "Det här borde du vara stolt över."

  442. Det var tydligt
    att han behövde hjälp att må bättre.

  443. Jag jobbar fortfarande med honom.

  444. Han är tydligt marginaliserad,
    som vi kallar det.

  445. Glickman har utvecklat en skala-

  446. -med fyra kategorier. Det här bra att
    vi har forskare och psykologer här.

  447. Det är fyra olika kategorier-

  448. -och fyra delar
    som han har i sin skala.

  449. Vi börjar där.

  450. Man pratar om tvåkulturella fenomen.

  451. Det är lätt att beskriva döva
    och hörande och marginaliserade-

  452. -och alla blandningar-

  453. -och beroenden.

  454. Men det är intressant: 1969 var jag
    med i ett forskningsprojekt-

  455. -med Glickman. Vi tittade på många
    döva och hörande och hörselskadade-

  456. -och dem som vi kallar alienerade.

  457. Hörande som inte kan mycket om döva
    men vill umgås med döva.

  458. Det som hände var att hörande var
    tvåkulturella enligt resultaten-

  459. -trots att man aldrig umgås med döva.
    Varför då?

  460. De ville visa att de visade respekt
    för dövas kultur-

  461. -och att de kunde identifiera sig
    med den döva kulturen-

  462. -och kände sig öppna för dövhet.

  463. Men frågan är om det var rätt
    resultat och de var tvåkulturella.

  464. Det handlar mycket mer
    om vad de ville.

  465. Nu tänker jag att hörandes identitet
    och kultur inte bara är för döva.

  466. Många hörande har...

  467. Jag är inte vit, men om jag möter
    en svart person, då är jag vit.

  468. Men hörande tänker inte så om döva-

  469. -förrän de har träffat nån
    med hörselnedsättning eller är döv.

  470. Det är då de förstår. Hörande går
    inte runt och säger "jag är hörande"-

  471. -förrän de träffar en döv. Då förstår
    de att hörseln har en betydelse.

  472. Det finns en bok som heter "Open your
    eyes" skriven av en hörande person-

  473. -som sysslar med dövstudier
    på Gallaudet.

  474. Personen är väldigt berömd
    och har skrivit den här boken.

  475. Han har gått på universitetet
    och är hörande.

  476. Nej förlåt, jag hoppar för mycket.

  477. Han började jobba på ett universitet
    på deras boende-

  478. -och skötte studenthemmet
    och umgicks med dem som bodde där-

  479. -och döva barn där.

  480. De döva barnen sa:
    "Du är ju hörande."

  481. Han hade aldrig tänkt tanken att han
    var hörande förrän han träffade döva.

  482. Då förstod han dövas perspektiv.

  483. Han har gett en fascinerande
    föreläsning för nya psykologer-

  484. -som börjar praktisera
    som psykologer på sjukhus.

  485. Jag vet inte hur man tecknar sjukhus
    på svenskt teckenspråk.

  486. Vid föreläsningen
    som man har på sjukhus-

  487. -där hörande jobbar med döva
    som har mentala problem-

  488. -då var det en föreläsning
    om allt om dövhet. Jag var också med.

  489. Jag frågade: "Hur tror du
    att döva människor betraktar dig?"

  490. "Och hur ser döva människor
    er som jobbar på sjukhuset?"

  491. "Ni är ju psykologer.
    Jag är döv, men vad är ni för nåt?"

  492. De förstod inte vad jag menade.
    "Jag är döv, och vad är du?"

  493. "Jag är döv och du hörande."
    Det hade de aldrig tänkt på.

  494. Man får tala om att de är hörande
    och tillhör de hörandes värld-

  495. -och att vi döva tillhör
    de dövas värld.

  496. Det är fascinerande att det kan
    vara så. Jag har ett annat exempel.

  497. På Gallaudet University
    har vi program för studenter-

  498. -där man måste man vara döv för att
    delta. Det är en skola för döva.

  499. Jag tror att vi accepterar
    10 % hörande, inte mer.

  500. De flesta av dem har döva föräldrar
    och kan teckenspråk flytande.

  501. Man behöver inte ha döva föräldrar
    men måste kunna teckenspråk flytande.

  502. Och när jag undervisade i psykologi
    var en tredjedel hörselskadade-

  503. -och två tredjedelar hörande,
    men de flesta kunde teckenspråk.

  504. Kravet för att gå ut från Gallaudet
    är att kunna amerikanskt teckenspråk.

  505. Några hörande kanske har lärt sig
    teckenspråk på kurser.

  506. En del har kämpat för att lära sig.

  507. En gång hade vi en grupp där vi
    pratade om att komma in på Gallaudet.

  508. Då var det bara döva
    och några få hörande.

  509. De hörande var i minoritet.

  510. De upplevde precis det vi upplever
    som döva i det hörande samhället.

  511. Alla de här aspekterna, att man
    kämpar för att bli accepterad.

  512. Och i min forskning
    har jag också tittat på...

  513. Många tänker
    att man vill vara tvåkulturell.

  514. Man kan ju vara tvåspråkig och
    tvåkulturell. Det är olika koncept.

  515. Tvåkulturell betyder vad då?

  516. Jo, vi har en definition på det.

  517. Det är att man har full kompetens
    i båda kulturerna.

  518. Definitionen kommer
    från en fransk forskare, Grosjean.

  519. Ett tydligt exempel är att hörande
    pratar och döva tecknar.

  520. Man kan då hoppa mellan de två
    kulturerna hur smidigt som helst.

  521. Men vem bestämmer att den här
    personen är tvåkulturell?

  522. Om personen
    har svårt för teckenspråk-

  523. -och svårt att kommunicera-

  524. -men lätt att kommunicera
    i den andra kulturen-

  525. -är den här personen
    verkligen tvåkulturellt?

  526. Ni kanske säger nej, men personen
    säger att han är det. Vem bestämmer?

  527. Vilken språklig kompetens krävs för
    att definiera sig som tvåkulturell?

  528. På vilken nivå? Finns det en skala
    med ett tröskelvärde?

  529. Vem definierar och hur definierar man
    tvåkulturellhet?

  530. Är det en annan person
    som sätter den etiketten på mig?

  531. Det är en tanke
    som jag delar med mig till er.

  532. Det finns många som säger
    att man är tvåkulturell.

  533. Om man är nöjd med det
    ger det en möjlighet-

  534. -att välja de kulturella
    tillhörigheterna man själv vill ha.

  535. Är man nöjd med det? Det bidrar då
    till ens mentala hälsa.

  536. Men de som är osäkra-

  537. -och inte vet om de fungerar med
    döva, och de som säger att...

  538. Här måste jag berätta en annan sak,
    en tråkig berättelse.

  539. Det var en person som...

  540. ...hade döva föräldrar och kunde
    prata teckenspråk väldigt bra.

  541. Sen är det en annan som inte kan
    prata så bra teckenspråk.

  542. Hur kan en annan person av den första
    typen bjuda in en annan människa-

  543. -som inte pratar teckenspråk
    flytande? Det är intressant.

  544. För det händer ofta.

  545. Sen har vi exempel
    på de som har döva föräldrar.

  546. Det finns en bok
    som heter "Mother father deaf"-

  547. -och handlar om hörande personer
    som inte vet vilken identitet de har.

  548. Många av dem lever som tolkar.

  549. Många andra väljer att lämna
    och inte umgås i den döva världen-

  550. -utan bara umgås med hörande.

  551. Det finns en australisk film som
    heter "Passport without a country".

  552. Den är hjärtgripande-

  553. -och handlar om tillhörighet.

  554. Många säger att de har lätt
    att välja kulturell tillhörighet-

  555. -och döva som säger att de med papper
    och penna kan umgås med hörande.

  556. Men det är inte så
    att vi går runt och säger-

  557. -att vi är tvåkulturella, men det
    är en företeelse som existerar.

  558. 90 % av döva är födda av hörande
    föräldrar och umgås med hörande-

  559. -om de lär sig teckenspråk.

  560. Så går de i skolan och...

  561. Nu pratar jag alltså om döva barn
    med hörande föräldrar.

  562. De lär sig skriva och läsa
    och använder ny teknik-

  563. -och umgås med hörande
    och tittar på hörandes idrotter-

  564. -och tränar med hörande.

  565. De flesta döva är ju tvåkulturella,
    men man säger inte att man är det.

  566. Men faktum är att man är det. Sen har
    vi gruppen som är marginaliserade-

  567. -som inte har hittat sin plats.

  568. Det finns forskning
    som har tittat på det här.

  569. Om man inte vet sin plats...
    Förlåt, jag måste backa lite igen.

  570. Om man är marginaliserad betyder det
    att man inte vet var man hör hemma.

  571. Jag vet många andra exempel,
    bland annat de spansktalande.

  572. Man kan få mentala problem.

  573. Sen finns det de som mår bra
    trots det. Det kan man ju göra.

  574. Men hur vet man att det finns...

  575. Hintermair från Tyskland har gjort
    en studie i Washington-

  576. -och tittat på människors identitet
    och hur man bygger upp-

  577. -en tillfredsställelse i livet.

  578. Det finns de som är marginaliserade
    men har positiv självbild ändå.

  579. Man nöjer sig med att inte vara bra
    på att socialisera-

  580. -men man är ändå duktig på... Förlåt,
    nu har jag glömt den här berättelsen.

  581. Det här handlar om en ung pojke.

  582. Han hade levt dolt, kan vi säga.

  583. Integrerad, han pratar bra
    och umgås med döva-

  584. -men de hörande tycker att: "Nej,
    den här killen är inte hörande."

  585. Men han har en normal utveckling-

  586. -där han blir accepterad
    av de andra hörande i klassen.

  587. Han blir lite mobbad och har svårt
    i skolan. Han går i en liten klass.

  588. När han blir äldre börjar han
    i en större klass-

  589. -och har svårt att hänga med.

  590. Då säger föräldrarna att han ska få
    hörapparat, mikrofon, kroppsburen...

  591. Jag vet inte allt vad det där heter.

  592. Pojken accepterar under två veckor
    att använda kroppsburen mikrofon-

  593. -och så frågar föräldrarna sonen:
    "Tycker du att det går bra i skolan?"

  594. Skolan var inte gratis.
    Man skulle betala efter två veckor.

  595. Han var nöjd med tekniken men ville
    inte att föräldrarna skulle betala.

  596. Han kände sig annorlunda
    när han hade apparaten-

  597. -utöver det att han inte hörde bra.

  598. Intressant nog, när personen
    sen gick i high school-

  599. -började han känna att alla andra
    tyckte att han var annorlunda.

  600. Då sa han: "Det är okej."
    Som Elisa som jag berättade om.

  601. "Okej, jag är annorlunda.
    Men bevisa att jag är annorlunda."

  602. Då började han använda sig av alla
    möjliga örhängen och blev punkare-

  603. -och hade massvis
    med olika utstickande kläder-

  604. -för att visa att han var annorlunda
    och mådde bra med det.

  605. Det gick bra för honom i skolan.

  606. Det där är ett exempel på ett sätt
    att söka sin döva identitet.

  607. Den sista teoretiska återblicken
    som jag vill titta på-

  608. -är att om jag nu är lärare,
    så är jag inte samma person hemma.

  609. Hemma är jag mamma, mormor och lugn.
    På jobbet är jag en annan.

  610. Om jag går på match är jag en annan
    person och gapar och skriker.

  611. Jag har ju inte samma personlighet
    i alla situationer.

  612. På dövas förening är jag en annan.

  613. När jag umgås med hörande pratar jag.

  614. Det här är en process,
    men hur ser processen ut?

  615. Vad finns det för teori om processen?

  616. Vi kallar det ackulturation.
    Begreppet kommer från immigration.

  617. Som jag pratade om kanske man
    kommer från Afrika till Sverige.

  618. Hur sker den här transformeringen
    till kulturen man kommer till?

  619. Det är det den här teorin handlar om.

  620. Sen har vi identitet
    som är baserad på olika delar.

  621. Att man relaterar till olika grupper.
    Jag har pratat om socialisering.

  622. Att man relaterar till andra grupper.

  623. En person som kommer till Sverige
    kan ha inställningen-

  624. -att lära sig den svenska kulturen
    hundraprocentigt och anpassa sig-

  625. -eller att använda sin hemkultur.
    Det är också en attitydfråga.

  626. Det är en del
    av att bli tvåkulturell.

  627. Hur beter man sig i hemkulturen
    och i den svenska kulturen?

  628. Hur beter man sig i de dövas kultur
    och i den hörande kulturen?

  629. Det är en förvandling hela tiden.
    Nu pratar jag också om kompetens.

  630. Hur vet man att man är
    tvåkulturell kompetent?

  631. Hur vet man hur man ska bete sig
    i den döva familjen hemma-

  632. -och i den hörande kulturen?
    Det handlar om kompetens.

  633. Kommer ni ihåg att jag pratade
    om kulturella skiftningar-

  634. -och det som vi kallar
    för dövackulturationsskalan?

  635. Jag har gått igenom det tidigare.

  636. Det finns ett mått som min kollega...

  637. ...Maxwell-McCaw har utvecklat.

  638. Hennes namn är Deborah McCaw.

  639. Ni kan se hennes namn också.

  640. Hon har också kategoriserat
    på samma sätt som Glickman-

  641. -där man tittar på dövas och hörandes
    kultur och tvåkulturellhet.

  642. Måttet är inte klart avgränsat.

  643. Det är två uppdelningar:

  644. Hörandes kultur och dövas kultur
    i olika schatteringar.

  645. Det är listat i två staplar
    som är oberoende av varandra.

  646. Om man är hög på den hörande skalan-

  647. -och låg på den döva,
    då har man hörande identitet.

  648. Om man har högt på båda skalorna
    så är man tvåkulturell-

  649. -om ni förstår vad jag menar.
    Det är ganska enkelt.

  650. Men det finns två olika kategorier
    för kulturell kompetens och kunskap-

  651. -och språklig kunskap och så vidare
    i fem schatteringar.

  652. Då kan man mäta var man är starkast.

  653. Det är många människor runtom
    i världen som har frågat mig-

  654. -efter det här måttet. Jag tycker det
    här är ett bättre sätt att mäta på-

  655. -än den andra skalan
    som jag visade tidigare.

  656. Man tittar också
    på hur tillfredsställd man är.

  657. Det här är gjort
    på 3 500 informanter.

  658. Då frågade man dem hur många
    som kände låg tillfredsställelse-

  659. -och man kunde se att hörande
    hade lite bättre.

  660. Tvåkulturella döva mådde bättre.

  661. Samma sak med hörande tvåkulturella,
    de mådde också bättre.

  662. Det fanns också döva
    som hade hörande tillhörighet-

  663. -och de som hade svårt
    att kommunicera med andra.

  664. De hade negativ tillhörighet. Det här
    är ett bättre mått, tycker jag.

  665. Det finns andra forskningsprojekt
    som har haft liknande resultat-

  666. -som det som jag visade. Anledningen
    till det är att tvåkulturella-

  667. -har bättre självkänsla.

  668. Ursäkta om jag inte har sagt det,
    men det här handlar hela tiden om...

  669. ...döva.

  670. När jag pratar vill jag inte prata
    om hörselskada-

  671. -utan hellre om hörselskillnader.

  672. Alltså skillnader i graden av hörsel.

  673. Och den här flickan som jag pratade
    om, Elisa, hon har hög självkänsla-

  674. -och är ett exempel på en person som
    identifierar sig med båda kulturerna-

  675. -och har en hög social kapacitet.

  676. Det innebär att hon kan socialisera
    i samhället hon umgås i.

  677. Hon kanske umgås bra
    i båda sociala sammanhangen-

  678. -och kanske har fått hjälp av sina
    föräldrar att uppnå den kompetensen.

  679. Det tänker jag prata om senare.

  680. Nu har allt mer forskning
    börjat fokusera på döva-

  681. -och döva som har cochleaimplantat.

  682. Forskningen visar att döva med
    cochleaimplantat i en studie-

  683. -är glada och nöjda
    med sitt implantat.

  684. De har haft svårt för hörapparater.

  685. Sen ska man säga att de som har
    problem med sitt cochleaimplantat-

  686. -inte är med i studierna.

  687. Om man tittar på döva barn
    med cochleaimplantat...

  688. Alla som har deltagit i studierna
    har varit med frivilligt.

  689. Man har gjort djupintervjuer
    med föräldrarna.

  690. Men man har inte fått med föräldrar
    vars barn inte varit nöjda-

  691. -i de här studierna. De kanske inte
    känner att de vill berätta-

  692. -att de inte är nöjda eller skäms
    över sitt dåliga resultat.

  693. Det måste vi fundera kring. Hur ska
    vi få personer att delta i studier-

  694. -där det inte fungerar
    med cochleaimplantat?

  695. Hur ska vi få med dem i studierna?

  696. Men senare forskning visar
    att döva med cochleaimplantat-

  697. -har den hörande identiteten.
    Den kopplar de sin identitet till.

  698. De kan prata
    och ser sig själva som hörande.

  699. Men forskningen har också visat
    att döva med cochleaimplantat-

  700. -också är tvåkulturella,
    men hur kan det komma sig?

  701. Det är intressant. Det finns
    ett forskningsprojekt utfört av-

  702. -en talpedagog.

  703. Där man testar folks hörsel.

  704. En sån pedagog har tittat på hur barn
    som vuxit upp med cochleaimplantat-

  705. -är tillfredsställda med sitt liv-

  706. -och de har hittat i sin forskning
    att 32 procent har hörande identitet-

  707. -och 38 har tvåkulturell identitet.

  708. Det är en AVT-terapeut
    som har gjort den här studien.

  709. Det betyder att om man hör bra
    och kan prata bra-

  710. -så är det inte bara så att man är
    enkulturell. Många är tvåkulturella.

  711. Vi har pratat mycket om hörandes
    identitet, men för döva...

  712. Vad betyder det?

  713. För döva
    som har en hörande identitet.

  714. Jag pratade om en person från Holland
    som inte gillade döva-

  715. -och tyckte att teckenspråk var
    fruktansvärt och att döva var djur.

  716. Frågan är om inte det var
    internaliserad audism.

  717. Han såg hörande som högre stående
    än döva.

  718. Det finns många döva som har
    en sån attityd också, och varför?

  719. Jag pratade med Hilde nyligen.

  720. Jag hade en tidigare elev
    vars namn står här.

  721. Peter Hauser.

  722. Jag är väldigt stolt över honom.
    Han har gjort många fina projekt.

  723. Han har tittat på psykologiska
    och språkliga aspekter-

  724. -och har använt sig av en ny teknik
    för att mäta hur...

  725. Ett implicit associationstest
    har han tagit fram.

  726. Det är ett datoriserat sätt-

  727. -där man kan mäta
    omedvetna attityder.

  728. Han tittade först på attityder
    till olika raser.

  729. Mot svarta och så vidare. Man ser
    en skärm med massvis av bilder-

  730. -som flimrar förbi. Då ska man klicka
    och svara innan man hinner tänka.

  731. Det avspeglar vilken attityd man har
    till olika raser.

  732. Han gjorde så också med döva-

  733. -för att mäta audismen
    hos försökspersonerna.

  734. Måttet på audism är att man
    inte har nån motståndskraft...

  735. Det här är komplicerat att förklara.

  736. Det är ett komplicerat test, men det
    är bra om ni vet hur det fungerar.

  737. En döv försöksperson
    som har döv kulturell identitet-

  738. -och har fullt teckenspråk-

  739. -och inte har internaliserat
    audismen.

  740. Det här ber jag er att fundera på.

  741. Det här är ett bra exempel på audism.

  742. Hur språket påverkar våra tankar.

  743. Här i Sverige har ni...

  744. På alla barn i Sverige
    testar man hörseln, eller hur?

  745. Och om barnet klarar hörseltestet...

  746. ...då säger man att det har
    "klarat" det, att det är hörande.

  747. Det är attityden till resultatet.
    Men om barnet är dövt, då?

  748. Om föräldrarna är döva, då säger de
    döva föräldrarna om barnet är dövt-

  749. -att det "klarade" hörseltestet.
    De ser det positivt.

  750. Eller hur? Det beror på hur man ser
    på resultatet.

  751. Det är också ett uttryck för audism.

  752. Vad är då normalt? Det kan vi
    prata lite om, har jag tänkt.

  753. Om man följer den hörandes värld
    och beter sig som hörande-

  754. -och struntar i sin hörselnedsättning
    och inte tänker på den-

  755. -och ser hörande
    som normen i samhället...

  756. Om man får ett cochleaimplantat
    hör man inte automatiskt bra-

  757. -och man pratar inte automatiskt bra.
    Det vet ju ni, eller hur?

  758. Men vad är det negativa
    i begreppet normal?

  759. I många länder, som i Sverige,
    har man en mångfald.

  760. De är mångkulturella.
    Länder inte homogena.

  761. "Normal" betyder ju att man inte
    tänker på att andra är olika.

  762. Att alla är samma, så är det ju inte.

  763. "Normal" betyder att man är nåt annat
    än alla andra.

  764. Det är ju det som är det normala.

  765. Den amerikanska psykologifederationen
    som jag sitter i styrelsen för-

  766. -har ett ansvar för psykologerna i
    USA. Jag är med i bedömningsgruppen.

  767. Vi har etiska regler-

  768. -där man säger att man måste
    respektera olikheter.

  769. Det är en av punkterna. Man måste
    respektera kön, ålder, etnicitet-

  770. -sexuell preferens,
    och respektera att alla är normala.

  771. Det har ni väl i Sverige också.
    Och i Norge och Danmark också.

  772. Alla länders psykologorganisationer
    har de reglerna.

  773. Det betyder att dövhet
    är en del av normaliteten.

  774. Vad händer om man är född döv?
    Det är ju normalt att döva föds.

  775. Det här måste vi lära hörande.
    Att vara döv är också normalt.

  776. Begreppet "saknad av hörsel"
    är att man har förlorat nånting.

  777. Men vi som är födda döva
    har inte förlorat nånting.

  778. Men det är också ett begrepp
    som har en negativ konnotation.

  779. Det innebär att man kanske är ensam,
    inte kan tala-

  780. -och att kommunikationen med andra
    inte fungerar.

  781. Men nu har vi den nya tanken här, som
    vi hörde på paneldiskussionen i går.

  782. Begreppet "deaf gain".

  783. Det är nånting som har etablerat sig.
    Några av er har hört det tidigare.

  784. Det är motsatsen till hörselförlust,
    om man sätter det i en skala.

  785. Det har en positiv konnotation.
    Det är inte negativt.

  786. Det är en förändring. Jag har en
    erfarenhet som jag gärna berättar.

  787. För två år sen var jag på en
    föreläsning om "deaf gain".

  788. Vi pratade om mental hälsa.
    Då tog jag upp-

  789. -hur man kan ta med "deaf gain"
    i terapisamtal med klienter.

  790. De hörande hade inga åsikter-

  791. -men de döva
    gick livligt in i debatten-

  792. -om "deaf gain".

  793. Vi måste se till att andra
    som arbetar som terapeuter och annat-

  794. -har synen att det finns nåt positivt
    med att vara döv.

  795. Nånting som främjar dövheten.

  796. Att döva kan leva ett fullt liv
    och umgås med hörande-

  797. -och vara med i samhället
    och delta i kulturella sammanhang.

  798. Att döva har olika teckenspråk
    och älskar teckenspråk.

  799. Vi forskar om teckenspråk
    och har dövstudier.

  800. Vi har döva mötesplatser och bidrar
    till samhällets utveckling.

  801. Jag vet inte hur det är i Sverige,
    men i USA var det tidigare så-

  802. -att bostäderna var byggda
    på det sättet-

  803. -att man hade sovrum, matrum, kök...

  804. Men nu har arkitekturen
    tagit till sig de dövas synsätt-

  805. -och behov av att ha bostäder
    utformade utan väggar.

  806. Det är döva rum! Det är jättepopulärt
    när man ritar hus i Amerika.

  807. Man tar bort väggarna och öppnar upp.
    Det kommer från dövas miljöer.

  808. Det har de tagit efter. Det är
    viktigt för oss att använda vår syn.

  809. Det finns väldigt positiva aspekter
    i begreppet "deaf gain".

  810. Det handlar inte om att inte kunna
    prata. Vi har döva advokater, läkare-

  811. -och allt möjligt. Arkitekter.

  812. Det finns döva läkare.

  813. Många hörande säger att de är bättre
    än hörande läkare.

  814. Döva läkare kan väga in andra
    aspekter och läsa kroppsspråk-

  815. -och hur vi mår och läsa av ansiktet
    bättre än hörande läkare.

  816. Det finns döva i andra yrken.
    Inte bara psykologer.

  817. Den här bilden hoppar jag över.

  818. Men "deafhood"...

  819. Har vi Paddy Ladd här?
    Han kommer in här.

  820. Jag ska inte prata mycket
    om "deafhood"-

  821. -men det bygger upp en stolthet
    hos den döva individen.

  822. Man förbättrar sin mentala hälsa-

  823. -struntar i att man har svårt att
    prata med hörande, och man är okej.

  824. Man motstår audismen.

  825. Man accepterar att man är döv
    och är stolt som döv person.

  826. Man kan föra sig i olika sammanhang
    och resa i världen.

  827. Man förstår sin roll i det döva
    samhället och hittar sin plats där-

  828. -och kan vara en förebild
    för andra döva.

  829. Man ser att man kan tala om
    för andra: "Titta, vi döva kan."

  830. Till skillnad från läraren som sa att
    jag inte skulle klara av nånting-

  831. -bort med såna attityder.

  832. Förr sa man att döva
    inte kunde flyga-

  833. -men det finns ju döva piloter i USA.

  834. I dag säger man att döva inte kan
    göra militärtjänst.

  835. Men det fanns döva som protesterade
    och överklagade till kongressen-

  836. -och visade att man kan vara pilot.
    Det har man lyckats med nu.

  837. Det finns massvis med exempel
    där döva kan.

  838. Men hur är det
    med hörselskadades identitet?

  839. Vad betyder hörselskada?
    Deras identitet är inte tydlig.

  840. Hur definierar man hörselskada?
    Det finns två olika definitioner.

  841. Den ena är att man tittar
    på ett hörselaudiogram.

  842. 30 decibel...

  843. Upp till 70 nånstans.
    Där är man hörselskadad.

  844. Över det är man döv.
    Under 30 är man hörande.

  845. Däremellan ligger
    hörselskadades hörsel.

  846. Jag vet inte exakt
    hur mätmetoden fungerar-

  847. -men det är ett sätt
    att mäta hörselskada.

  848. En annan metod
    är att titta på hur man pratar.

  849. Men om nån skulle titta på mitt tal
    och bedöma mig som hörselskadad-

  850. -då skulle jag bli upprörd.
    Jag är döv men kan ju prata.

  851. Många döva säger:
    "Du är ju hörselskadad."

  852. Jag kan använda hörapparat, men jag
    är inte hörande eller hörselskadad.

  853. Jag är döv.

  854. Det finns inga klara definitioner
    av hörselskada-

  855. -och vem som är hörselskadad.

  856. Om man tittar på hörandes identitet,
    där har vi också oklara definitioner.

  857. Men vi har två forskningsprojekt.

  858. Det ena projektet
    är ett jättelitet projekt-

  859. -med sju hörselskadade elever.

  860. Sju elever.

  861. Hur de umgås och växer upp, går ut
    skolan och lever ett vuxet liv-

  862. -på olika sätt.
    Men de har hörselskadad identitet.

  863. Man kommer ihåg
    hur det var att gå i skolan.

  864. Nästa studie är en större studie-

  865. -med flera tusen intervjupersoner
    från Nya Zeeland-

  866. -där man har tittat på frågor
    om hälsa och annat.

  867. De som själva är hörselskadade-

  868. -säger att de inte är hörselskadade
    i den här studien.

  869. Om de säger att de är hörselskadade
    blir de negativt betraktade.

  870. De skäms över sin hörselskada
    och vill inte ange det.

  871. Tidigare hade jag
    en hörselskadad klient.

  872. Jag jobbade på en klinik och hade
    en klient som var hörselskadad.

  873. Samtalen löpte på.
    Vi hade fem sessioner.

  874. Jag pratade, för klienten kunde inte
    teckenspråk. Allting gick bra.

  875. På den femte sessionen
    sa jag att jag var döv-

  876. -och den hörselskadade personen sa:
    "Va, är du döv?"

  877. "Jag kan inte jobba med dig för att
    du är döv", sa klienten mitt i allt.

  878. Efter den femte sessionen
    släppte klienten mig som terapeut-

  879. -när den upptäckte att jag var döv.

  880. Personen hade vid tio års ålder
    inte vetat att han var hörselskadad.

  881. Han trodde snarare
    att han var mentalt handikappad.

  882. När han var tio
    upptäckte han hörselskadan-

  883. -och han blev mobbad
    av de andra hörande i klassen.

  884. När han fick reda på att jag var döv
    då fick han nog efter fem möten.

  885. Man undrar: Hur kommer det sig att de
    känslorna byggs upp hos en individ?

  886. Var finns forskningen
    kring såna personer?

  887. Det finns ju flera hundra tusen
    hörselskadade.

  888. Få är döva i proportion
    till antalet hörselskadade.

  889. Men det finns ingen forskning
    kring dem.

  890. Tillbaka till klassen med sju elever
    som gick tillsammans.

  891. De var inte ensamma.
    Gruppen stöttade varandra.

  892. Det var okej att vara hörselskadad,
    men vuxenlivet det en annan sak.

  893. Där fanns inte gruppsupporten. Det
    är viktigt att vi stöttar varandra.

  894. Nu har jag pratat mycket
    om döv identitet-

  895. -men vi har ju väldigt mycket
    identiteter att prata om.

  896. Olika roller och så.

  897. Jag är döv kvinna, döv lärare,
    döv professor.

  898. Jag är döv på löparbanan,
    jag är mamma och mormor...

  899. Och allt som man kan lägga
    till min dövhet.

  900. Men jag tänkte ta upp
    tre olika identiteter i dag.

  901. En döv person har olika identiteter.

  902. Vi har olika identiteter i
    dövsamhället och vi umgås med döva.

  903. Det beror ju sen på familjen, om man
    har döva eller hörande föräldrar-

  904. -vilka man umgås med. Man kanske
    umgås i en liten grupp med döva.

  905. Man kanske har samma kultur
    och bakgrund.

  906. Man kanske har afrikansk bakgrund
    eller är döv.

  907. Allt det här förändras hela tiden.
    Nånstans ska man hela tiden passa in.

  908. Ens identitet förändras hela tiden
    beroende på sammanhanget.

  909. Pratar jag för fort? Ibland säger
    tolkarna att jag pratar för fort.

  910. Jag ska försöka lugna ner mig. Det är
    så svårt när tankarna flyger i väg.

  911. Identiteten förändras hela tiden.

  912. Till att senare också
    smälta samman obemärkt-

  913. -i olika miljöer. Det är inte
    så strikt och fyrkantigt.

  914. Det är hela tiden nånting
    som förändras.

  915. Det handlar om intersektionalitet.

  916. Det är nåt som blandar sig
    och flyter in i varandra.

  917. Jag är amerikan, döv, kvinna.

  918. Jag umgås med en man,
    mina föräldrar påverkade mig.

  919. Alla de delarna smälter in i varandra
    och skapar min identitet.

  920. En person skrev till kongressen: "Jag
    trodde hela tiden att jag var döv."

  921. "Men nu har jag förstått
    att dövheten har styrkt mig."

  922. "Jag tillhör nånting.
    Jag vet var jag hör hemma."

  923. Man är inte bara det ena
    eller det andra.

  924. Hela tiden glider man
    mellan de olika identiteterna.

  925. Nu ska jag prata om en grupp
    från Nya Zeeland.

  926. Det var en person som hade vuxit upp
    i en hörande kultur och var maori-

  927. -men hade svårt att umgås med hörande
    i maorikulturen.

  928. Personen kände sig ensam i den miljön
    och tog sig till en större stad-

  929. -och umgicks med döva
    och kände sig hemma där.

  930. Men det var inga andra
    som var maorier i den gruppen.

  931. Han kände: "Nej, jag är ju maori."

  932. Sen bestämde han sig
    för att vara tvåkulturell.

  933. Han skulle vara döv med maoribakgrund
    och inte separera det.

  934. Han hade gjort en klar distinktion.

  935. Men jag ska referera till
    en annan person från Pakistan-

  936. -som är muslim och bor i England-

  937. -och bär huvudbonad
    och har den kulturella bakgrunden.

  938. Men det finns inte så många döva
    pakistanier i England.

  939. Personen umgicks i dövföreningen där-

  940. -men hittade inga andra döva
    från Pakistan.

  941. De flesta var kristna och vita
    och hade andra värderingar-

  942. -och personen hade slitningar
    för att hitta sin identitet.

  943. Var personen döv pakistanier
    eller döv britt?

  944. Den kampen hade personen inom sig.

  945. Det är ju så, vi kan inte ignorera
    våra kulturella bakgrunder-

  946. -och vår kulturella identitet.

  947. Personen är ju inte britt. Det
    brittiska samhället är annorlunda.

  948. Alla de här delarna är nåt
    vi människor måste kämpa med-

  949. -för att internalisera
    andra kulturer.

  950. Om man nu har en annan kulturell
    bakgrund än den man lever i.

  951. Så det var lite
    om kulturella identiteter.

  952. Nu tänkte jag prata
    om det vi kallar sexuell läggning-

  953. -alltså sexuella preferenser.

  954. Om man är döv...

  955. Om man är döv och känner
    att man kanske är homosexuell-

  956. -är man främst döv
    och sen homosexuell?

  957. Eller främst homosexuell och sen döv?
    Hur påverkar det ens identitet?

  958. Hur utvecklar den personen
    sin identitet?

  959. Vi har tittat mycket på hur hörande
    utvecklar sin homosexualitet-

  960. -men hur är det om man är döv?
    Det finns en del intervjuer gjorda.

  961. Men inga riktiga forskningsprojekt
    om hur det påverkar ens identitet-

  962. -och hur man utvecklar den.

  963. Jag har ett exempel
    på en döv homosexuell man-

  964. -från ett spansktalande land.

  965. Machokulturen
    i det spansktalande landet-

  966. -innebär att man inte blir accepterad
    om man är gay.

  967. Familjerna har svårt att acceptera
    homosexuella beteenden.

  968. Personen försökte umgås
    med andra homosexuella-

  969. -där han bodde. Han letade efter
    samhällen där homosexuella umgicks.

  970. Personen sa att han bara hittade
    en person som var homosexuell.

  971. Och hur är det om man är svart
    och homosexuell?

  972. Och hur ser processen ut
    att hitta sin identitet?

  973. Om man är svart homosexuell,
    vit homosexuell-

  974. -spansktalande homosexuell,
    asiatisk...

  975. Men en del kulturer
    accepterar inte homosexualitet.

  976. För de personerna är det väldigt
    komplicerat att hitta sin identitet-

  977. -och hitta andra
    att identifiera sig med.

  978. Hur många av er umgås med döva
    som är dövblinda?

  979. Hur många umgås med cp-skadade
    och döva?

  980. Hur många umgås
    med såna som är autistiska?

  981. Jag vet inte hur man stavar det.
    Autistiska, ja.

  982. Hur får de sin döva identitet?

  983. De är döva som alla andra, men tänk
    när andra döva betraktar dem.

  984. Hur känner de?

  985. De är ganska ensamma, eller hur?

  986. Tänk döva som växer upp som döva
    och accepterar sin döva identitet-

  987. -men så försämras synes.
    De kanske har retinitis pigmentosa.

  988. Så att synen försämras.

  989. Hur är deras tillhörighet
    i det döva samhället?

  990. Det kan också betänkas. Det finns
    ett forskningsprojekt som visar-

  991. -att döva som förlorar sin syn-

  992. -inte behåller sin mentala styrka.

  993. De får det allt jobbigare.

  994. Sen har vi döva
    som använder rullstol-

  995. -och döva som är autistiska.

  996. Hur många är stolta döva?

  997. Och accepterar andra döva
    som har ytterligare funktionshinder?

  998. Hur känns det för såna människor
    att bli betraktade?

  999. Vad får de för identitet
    när vi betraktar dem på det sättet?

  1000. Det är helt okej,
    tycker vi som umgås med andra döva.

  1001. Men det finns också olikheter
    i andra grupper-

  1002. -hos de som är autistiska,
    förlorar synen och så.

  1003. Det finns en mångfald
    inom dövgruppen också.

  1004. Frågan är hur de här människorna
    bygger sina identiteter.

  1005. Det finns dövblinda som har väldigt
    stark identitet och stolthet.

  1006. Men hur är det med dem
    som är döva och cp-skadade?

  1007. Det är inte bara audismen som
    påverkar dem, utan även andra saker.

  1008. Struntar ni i dem?
    I USA är det så statistiskt sett-

  1009. -att 40 % av de som är döva
    har ytterligare funktionshinder.

  1010. Det kan vara inlärningssvårigheter,
    rörelsesvårigheter-

  1011. -fysiska handikapp,
    kognitiva problem.

  1012. Vad gör vi med dem?
    Är de socialt accepterade?

  1013. Eller håller vi bara masken?

  1014. Här är några funderingar.

  1015. I den dagliga identiteten, i vårt
    dagliga umgänge med chefer och...

  1016. Ibland känner vi oss jämbördiga
    med andra. Ibland har vi konflikter.

  1017. Man vet inte vem man är.

  1018. Det viktiga är familjen,
    att man är socialt accepterad.

  1019. Är man inte det,
    då blir det en stor kamp.

  1020. Det påverkar också självbilden
    och annat.

  1021. Allt det här ska ju smälta ihop
    till ens personlighet och identitet.

  1022. Sen tänker jag prata lite om teknik
    och identitet, tekniska hjälpmedel.

  1023. Hur påverkar den tekniska
    utvecklingen identiteten?

  1024. Hörapparaten vet jag själv inte
    så mycket om, men förr i tiden-

  1025. -om man använde hörapparat,
    då sa man:

  1026. "Du har hörapparat. Du tänker som
    en hörande och tillhör inte oss."

  1027. Men i dag är det helt okej
    att ha hörapparat.

  1028. Men man kan se hur enormt mycket
    den tekniska utvecklingen-

  1029. -påverkar människors attityder.

  1030. Förut skrek man: "Cochleaimplantat,
    vad är det för dumheter?"

  1031. "Att tvinga på det på döva
    är fruktansvärt."

  1032. Men nu kan man se
    att många vill ha cochleaimplantat.

  1033. Många döva säger fortfarande:
    "Jaha, du vill vara hörande."

  1034. "Du tillhör inte oss längre."
    Så det blir ett motsatsförhållande.

  1035. Man kan se att den tekniska
    utvecklingen påverkar attityder.

  1036. Påverkar det vem man är?
    Jag tänkte berätta en historia.

  1037. Det var på ett universitet i USA,
    University of Virginia.

  1038. Där var det många som pluggade
    med cochleaimplantat.

  1039. En person tecknade hela tiden
    och hade döva föräldrar-

  1040. -och döv bakgrund
    och gifte sig med en hörande person.

  1041. De fick barn. Personen
    hade aldrig använt hörapparat.

  1042. Forskningen visar att om man opererar
    in cochleaimplantat när man är vuxen-

  1043. -och man aldrig har hört,
    då blir det inte så bra.

  1044. Man hör bara lite, men den här
    personen ville ha cochleaimplantat.

  1045. Föräldrarna var döva och sa:
    "Ska du ha cochleaimplantat?"

  1046. "Då blir du utesluten ur familjen.
    Du kommer inte att vara vår dotter."

  1047. Kvinnan tog ett beslut. Hon kände sig
    utanför den hörande världen.

  1048. Mannen var hörande
    och kunde prata med barnet.

  1049. Två år senare
    konstaterade föräldrarna:

  1050. "Va? Du använder ju teckenspråk
    trots att du har cochleaimplantat."

  1051. Hon blev accepterad i familjen igen.
    Teknisk utrustning kan påverka-

  1052. -människors attityder och känslor
    och den egna och andras identitet.

  1053. Det här exemplet visar-

  1054. -att vi inte ska sätta etiketter
    på människor-

  1055. -och deras beslut att använda ny
    teknik. Vi har videokommunikation.

  1056. Vi har texttelefoner
    och kan skicka sms.

  1057. På Gallaudet kunde man förut se-

  1058. -döva gå på trottoaren
    och prata på teckenspråk.

  1059. Nu går de så här i stället.

  1060. Hur är deras relation
    till andra människor?

  1061. Den är via texttelefoner eller sms
    och såna saker.

  1062. Man umgås med andra människor via den
    nya tekniken. Inte face to face.

  1063. Där kan man se hur ny teknik
    har påverkat.

  1064. En del döva vet inte
    hur man ska kommunicera.

  1065. En del vet inte hur man ska prata
    och har svårt att socialisera-

  1066. -men med den nya tekniken
    kan de använda internet-

  1067. -och umgås med döva på det sättet. De
    känner sig på samma nivå som hörande.

  1068. I dövsamhället
    vill man ju kommunicera med varandra-

  1069. -men i dag kan man också kommunicera
    med döva i andra delar av världen.

  1070. Man kanske får kontakt
    med gamla studenter.

  1071. Internet har varit
    ett starkt instrument för döva-

  1072. -och deras umgänge med andra
    i hela världen.

  1073. Joe Murray bor i Norge
    men är från USA.

  1074. Han har studerat hur döva umgås-

  1075. -transnationellt
    med den nya tekniken.

  1076. Det är ett nytt sätt
    som vi aldrig har erfarit tidigare-

  1077. -att man kan umgås på det sättet
    tack vare den nya tekniken.

  1078. Den genetiska forskningen,
    hur påverkar den oss?

  1079. Vi vet ju allihopa-

  1080. -att genen connexin 26-

  1081. -som många kanske känner till
    att den existerar-

  1082. -och att den leder till dövhet.

  1083. Men den framtida genetiska
    forskningen, vad innebär den?

  1084. Kommer man ha nåt urval då
    och välja bort döva?

  1085. Det kanske är en ny form
    av rasbiologi.

  1086. Jag skäms över att säga det,
    men den forskningen började i USA-

  1087. -på 80-talet.

  1088. Det var en grupp människor som ville
    förbättra människan, sa man.

  1089. Hur skulle man förbättra den? Jo,
    genom att ta bort funktionshindrade-

  1090. -och ta bort de med emotionella
    problem och kognitiva problem.

  1091. Den typen av människor
    skulle inte existera mera.

  1092. Man skulle ha en selektiv process-

  1093. -och få foster som var bättre skapade
    med deras mått mätt.

  1094. Men det som hände under 1920-talet-

  1095. -var att många döva
    blev steriliserade.

  1096. Men 90 % av de döva
    har ju hörande barn.

  1097. Trots det steriliserade man många
    kvinnor på de mentala klinikerna.

  1098. Det var inte
    så att man tog livet av dem.

  1099. De steriliserades för att man trodde
    att det inte skulle födas fler döva.

  1100. Samma sak under nazisterna
    i Tyskland.

  1101. Där tog man till sig tanken också.

  1102. Men där gick man steget längre
    och tog livet av funktionshindrade.

  1103. Plus att man steriliserade människor.

  1104. Efter kriget insåg folk
    att det var fruktansvärt.

  1105. Då avbröt man alla de tankarna
    om en urvalsprocess.

  1106. Men med den nya genetiska forskningen
    är vi där igen kanske.

  1107. Kommer vi att ha ett selektivt urval
    av de människor som föds i framtiden?

  1108. År 2000 i Australien
    gick man ut och sa i media-

  1109. -att det var ett par
    som inte kunde få barn.

  1110. De gick till en IVF-klinik
    och sa till läkaren-

  1111. -att de ville plocka bort
    den döva genen.

  1112. Där har man redan visat
    en viss attityd mot dövhet.

  1113. Jag försökte titta
    på lagen i Australien.

  1114. Det kanske finns nån som kan det här,
    om det är lagligt att göra så.

  1115. Men i England - kanske kan Paddy Ladd
    dra den historien.

  1116. Men jag har för mig att i England
    har man en lag som döva är emot-

  1117. -som gäller IVF.

  1118. Om det är så att en kvinna
    vill bli gravid-

  1119. -och doktorn säger:
    "Nej, du har döva föräldrar."

  1120. "Du kan inte genomgå
    den här behandlingen."

  1121. Vad är det för attityd?
    kan man fråga sig.

  1122. Det är en ny syn på människor
    som kommer tillbaka.

  1123. Hur påverkar det oss döva
    och vår döva identitet?

  1124. Om man tänker på det
    i en djupare mening.

  1125. Att internalisera identiteten
    hos oss döva-

  1126. -är väldigt viktigt.
    Jag hade hörande föräldrar.

  1127. När jag var två år
    upptäckte de att jag var döv.

  1128. Jag var ju bra på att läsa på läppar,
    och mina föräldrar stöttade mig.

  1129. När jag var ledsen efter skolan
    stöttade de mig.

  1130. När jag började dejta en döv kille
    stöttade mina föräldrar mig i det.

  1131. De sa inte att jag måste umgås
    med hörande killar.

  1132. Det finns de som har den erfarenheten
    men mina föräldrar var tvärtom.

  1133. Det var en perfekt attityd för mig
    som gjorde att jag mådde bra.

  1134. Kommunikationen är verkligen viktig
    mellan föräldrar och barn.

  1135. Man ska respektera allas möjligheter
    att kommunicera.

  1136. Man ska ha en bra relation
    till sina föräldrar.

  1137. Det skapar ett självförtroende.

  1138. Det finns en ny forskningsrapport
    om föräldrars kommunikation-

  1139. -och hur den påverkar depression.

  1140. Om kommunikationen inte finns
    så skapar det depression-

  1141. -hos vederbörande.
    Så mycket handlar om kommunikation.

  1142. Mycket handlar om kommunikation som
    bygger upp individens döva identitet.

  1143. Nu har jag tänkt sammanfatta lite.

  1144. Jag frågade om tolkarna vill ta
    en paus, men vi kör väl på.

  1145. Om man ett litet barn som tänker
    "jag är döv", vad betyder det?

  1146. Vad ger det för självbild?

  1147. Jo, det betyder: "Andra är hörande,
    men jag är döv."

  1148. "Jag har cochleaimplantat.
    Det har inte andra. Då är jag döv."

  1149. Eller "min hörsel fungerar inte,
    men andras fungerar".

  1150. "Det är därför jag är döv."

  1151. "Hur skiljer jag mig från de andra?
    Jag går på talträning."

  1152. "Jag använder teckenspråk.
    Andra gör inte det."

  1153. "Talträning hjälper inte dem.
    De använder inte teckenspråk."

  1154. Hur ser man det som dövt barn?

  1155. Det är en del av den psykologiska
    utvecklingen hos den döva individen.

  1156. När döva kommer upp i tonåren
    och tänker: "Vem är jag?"

  1157. "Vilken kropp har jag?
    Hur kommer jag upp i vuxenlivet?"

  1158. "Vad duger jag till?
    Hur ser min framtid ut?"

  1159. "Vad ska jag göra
    när jag blir äldre?"

  1160. "Vad betyder dövheten för mig?"

  1161. Jag pratade om en pojke-

  1162. -med kroppsburen teknisk utrustning.

  1163. Han upptäckte att han var annorlunda
    men accepterade det.

  1164. Han blev punkare
    och satte in nitar i öronen.

  1165. Det var ett exempel
    på att hitta sig själv.

  1166. Om personen inte hade känt sig kom-
    fortabel med att vara annorlunda...

  1167. ...då hade personen varit som Elisa
    som skämdes över sin situation-

  1168. -och sen blev stolt och kände att
    familjen inte accepterade henne-

  1169. -och all den här kampen.
    Hon hade svårt att socialisera.

  1170. Men vad var det som hände?

  1171. Hon hade svårt med relationer
    med andra och kände sig klumpig.

  1172. Den personen kanske skapar mycket
    att göra för oss psykologer-

  1173. -för att hon fick dålig mental hälsa.

  1174. Nu tänkte jag dela med mig några
    tankar jag vill att ni funderar på.

  1175. Jag har inget svar på dem.

  1176. Jag vill att ni själva
    hittar egna svar.

  1177. Men det är tydligt så att dövas
    och hörselskadades identitet-

  1178. -har stor påverkan på hur man mår.

  1179. Om man har en döv identitet
    förändras den.

  1180. Hur påverkar det min självbild?

  1181. När jag är ett litet barn,
    när jag kommer upp i tonåren-

  1182. -och nu i mitt fall när jag har
    blivit lärare och professor.

  1183. Det finns väldigt många sätt
    att leva med sin dövhet.

  1184. Det ligger en rapport ute på bordet
    som ni kan läsa.

  1185. Det finns en bas som man har
    som dövt barn.

  1186. Men alla vi som växer upp
    har olika liv.

  1187. En del blir det ena,
    en del blir det andra.

  1188. Det är inte så att vi hela tiden har
    samma döva identitet. Den förändras.

  1189. Audismen, är det en form av förtryck?

  1190. Det kan ni fundera på.

  1191. Mycket handlar om stöd från miljön-

  1192. -och era roller, ni som sitter här.

  1193. Era roller att stödja döva
    och hörselskadade.

  1194. Familjer, vänner,
    dövsamhället, utbildningar.

  1195. Vad har ni för roller
    i att skapa dövas identiteter?

  1196. Vad har ni för roller, ni som jobbar
    med döva som går i integrerade...

  1197. Jag har hört att här i Sverige
    finns många läkare som säger-

  1198. -att barnen måste ha cochleaimplantat
    för att de måste lära sig prata-

  1199. -och teckenspråk
    inte har så stor roll.

  1200. Vad har ni för roller? Har ni
    attityden att döva är korkade?

  1201. Eller har ni attityden
    att döva ska umgås i dövsamhället-

  1202. -och att teckenspråket
    är precis som talade språk?

  1203. Hur kan ni förbättra
    döva barns möjligheter att leva?

  1204. Ni måste informera läkarkåren
    om hur det är att vara döv.

  1205. Att det finns positiva sidor
    med dövheten.

  1206. Stort tack till alla som har lyssnat.

  1207. Hoppas att jag har gett er
    fina tankar kring döv identitet-

  1208. -och att ni kan föra
    mitt budskap vidare.

  1209. Är det nån som vill ställa en kort
    fråga innan jag gör avtackningen?

  1210. Välkommen fram.

  1211. Kasper. Han kommer att använda
    svenskt teckenspråk.

  1212. Jag har...

  1213. "Resilience"? Motståndskraft.

  1214. Direkt översatt betyder det att
    återhämta till nånting och gå vidare.

  1215. En förmåga att komma tillbaka
    till sig själv och återhämta sig.

  1216. Jo, "resilience" betyder...

  1217. Det finns en bok i Amerika,
    "Resilience in deaf children".

  1218. En av mina före detta elever
    har skrivit boken.

  1219. Den handlar om döva barns möjligheter
    att stå emot.

  1220. Jag berättade om när jag var 13 år-

  1221. -och läraren sa: "Du kan inte."

  1222. Jag bröt inte ihop och grät. Jag åkte
    hem till mamma och sa: "Hjälp mig."

  1223. "Vad kan jag få hjälp med
    för att klara det här?"

  1224. Jag försökte bita ihop
    och gå i den högre klassen.

  1225. Det är ett sätt.

  1226. Jag hade hjälp från min familj
    och andra-

  1227. -så att jag skulle klara av
    den här attityden.

  1228. Det är "resilience",
    att ha den kraften.

  1229. Alltså att man återhämtar sig
    från nånting.

  1230. Om jag får kritik och nån säger
    "du kan inte det, för du är döv"-

  1231. -då är det ett sätt att återhämta sig
    till starkare självkänsla.

  1232. Ibland går det där fort.
    Ibland tar det tid.

  1233. Till exempel berättade jag om när jag
    var på en jobbintervju där de sa:

  1234. "Döva kan ju inte skriva engelska.
    Det här blir svårt."

  1235. Då kokade det inom mig
    för att man sa så om döva.

  1236. Jag visade det inte,
    men jag blev rasande.

  1237. Jag pratade med mina vänner,
    och sen gick jag tillbaka.

  1238. Det där kan gå fort
    eller ta längre tid.

  1239. Men huvudsaken är att man kommer
    tillbaka. Det är det det betyder.

  1240. Nu förstår jag. Tack.

  1241. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dövas identiteter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Gruppidentitet, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.