Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Goda råd på vägenDela
  1. Vi har hört några mycket personliga
    och inspirerande tal.

  2. Jag skulle vilja börja
    med en väldigt kort fråga-

  3. -till Annalisa och Marie.

  4. Om ni hade kunnat åka tillbaka i tiden-

  5. -och ge ert 22-åriga jag ett råd,
    vad skulle det vara?

  6. -Hade ni gjort något annorlunda?
    -Nej.

  7. Nej, jag hade gjort precis likadant.
    Jag är nöjd med det jag har uppnått.

  8. När jag var ung visste jag
    att jag ville hålla på med forskning.

  9. Jag kanske
    hade ändrat inriktning något.

  10. Forskning handlar om att vara först
    med att upptäcka nya saker.

  11. Jag hade nog valt ett annat ämne-

  12. -men mitt forskningsfält -
    plasmafysik och kontrollerad fusion-

  13. -kommer att vara öppet i flera år till.

  14. Jag är faktiskt lite ledsen,
    för jag kanske dör innan allt är utrett-

  15. -vilket känns lite sorgligt.

  16. Okej.
    - Har vi några frågor från publiken?

  17. Tack för era inspirerande tal.

  18. Somliga hävdar att en anledning till
    att det finns så få kvinnliga forskare-

  19. -är för att det
    är en sådan osäker arbetsmiljö.

  20. Vad är era kommentarer på det?

  21. Jag svarar gärna.

  22. Jag ska inte säga att jag är oenig-

  23. -för det saknas...

  24. För både unga män och unga kvinnor
    är arbetssituationen svår för forskare.

  25. Men jag tror
    att det är väldigt få unga personer-

  26. -som är intresserade
    av fysik och matematik.

  27. Mitt budskap till dem är: Satsa på det
    om ni har fallenhet för det.

  28. Jag tror att man har en känsla
    för forskning redan i tidig ålder-

  29. -för det handlar om kreativitet
    och att idéer ska komma naturligt.

  30. Så om ni vet att ni har fallenhet
    för det, satsa! Tveka inte.

  31. Och till viss del gillar vi faktiskt
    fysiker och matematiker-

  32. -och det finns många jobb
    inom de fälten.

  33. Jag tänkte säga en sak
    om familjelivet också.

  34. Alla håller nog inte med mig nu-

  35. -men att vara forskare och mor är lätt,
    för forskare har inget schema.

  36. Jag är teoretisk och numerisk
    och gör numeriska simuleringar-

  37. -så jag kan sitta var som helst, och
    sedan skickar jag i väg mina resultat.

  38. Vi jobbar var vi vill och när vi vill.
    Visst, vi jobbar mycket och hårt-

  39. -men jag minns en gång
    när min son var liten-

  40. -och jag nattade honom.
    Jag var så trött att jag somnade själv.

  41. En timme senare vaknade jag
    och jobbade ända till tre på morgonen.

  42. Men vi måste självklart vänja oss vid
    att kunna arbeta så.

  43. Vi jobbar hårt, men det är inte svårt.

  44. Jag skulle kunna betala för att jobba
    med det här, så hur kan jag klaga?

  45. Jag har en kommentar.
    Jag tror att det är...

  46. Den situation vi har för närvarande-

  47. -har löst problemet helt och hållet,
    för både för kvinnor och män-

  48. -har forskning blivit
    en väldigt osäker bransch.

  49. Jag har en kommentar.
    Utöver mitt arbete som forskare-

  50. -har jag även varit klassisk musiker,
    vilket är en ännu osäkrare bransch.

  51. Jag har många vänner vars hela
    avdelningar har sparkats utan orsak.

  52. Det är en illusion att forskning
    är en mer osäker bransch.

  53. Dessvärre tror jag
    att kvinnor ofta väljer-

  54. -karriärer med mindre konkurrens,
    alltså lägre positioner.

  55. Men samtidigt är andelen kvinnor-

  56. -fortfarande högre bland advokater,
    politiker och börsmäklare.

  57. Där finns det lika mycket konkurrens,
    så varför just vetenskap?

  58. Jag har en fråga till Annalisa.

  59. De flesta unga forskare
    som försöker hitta nya möjligheter-

  60. -hittar dem ofta i andra länder,
    så de flyttar utomlands.

  61. I din presentation nämnde du ofta
    ditt italienska ursprung.

  62. Det jag har märkt är
    att när vi flyttar utomlands-

  63. -så får vi en kulturchock.

  64. Vad är ditt råd till unga forskare
    som vill försöka hantera det?

  65. Och hur gjorde du för att klara av det
    och ta dig dit du är i dag?

  66. Att ge råd är inte min starka sida.

  67. Jag framhäver inte
    mitt italienska ursprung-

  68. -för att Italien är ett speciellt land,
    utan för att länder skiljer sig åt.

  69. Häromdagen pratade jag
    med en kinesisk vän som bor i Europa-

  70. -och hon sa
    att hon verkligen ser skillnaderna.

  71. Jag tror faktiskt inte
    att vi pratar om kvinnor här i dag-

  72. -utan vi pratar om diskriminering.

  73. Råd... Hur klarade jag av det?
    Jag klarade av det för att jag är envis-

  74. -och för att jag älskar det jag gör.

  75. Trots alla svårigheter
    gjorde jag det jag ville göra.

  76. En annan sak jag borde säga är-

  77. -att jag självklart är väldigt tacksam
    för allt stöd jag har fått-

  78. -men min karriär är bara min karriär.
    Den har jag mig själv att tacka för.

  79. Där hörde vi ett budskap
    som alla talare har haft gemensamt:

  80. Att ni alla älskar ert arbete, och
    att det är därför ni fortsätter kämpa.

  81. Varsågod.

  82. Jag har en kommentar
    då jag har bott i Frankrike i fyrtio år.

  83. Folk hör direkt att jag är utlänning.

  84. Men det finns vissa fördelar.
    Man kan komma undan med saker-

  85. -som en fransman aldrig
    hade kommit undan med.

  86. Man kan säga saker
    som fransmän inte vågar säga-

  87. -så jag tror att det finns fördelar
    med att vara utlänning.

  88. Jag har en kommentar på det där.
    Det var en väldigt bra poäng.

  89. När man är en minoritet
    har man en annan synvinkel.

  90. Vi behöver många synvinklar,
    så det är ett plus.

  91. Det finns ett land
    som vi ofta samarbetar med - Japan.

  92. Där finns det en intressant företeelse.

  93. Utlänningar måste berätta för dem-

  94. -vad de borde och inte borde göra.

  95. De kan inte göra det japaner emellan,
    för det är oartigt.

  96. De har ett väldigt invecklat system.

  97. Utlänningar säger
    det som japanerna redan vet-

  98. -men som de inte får säga.

  99. Flera gånger har jag blivit ombedd
    att sitta med i en grupp-

  100. -och jag måste tacka ja,
    för de måste ha med en utlänning.

  101. Jag har en kommentar
    om Frankrike också.

  102. Jag hade väldigt tur
    och tajmningen var perfekt.

  103. Det var svårt att komma in på CNRS,
    men jag fick en fast tjänst tidigt.

  104. Som forskare tror jag att det är viktigt
    att få en trygg tjänst tidigt.

  105. Man behöver inte vara högt uppsatt
    eller välbetald, men trygg.

  106. Forskning handlar om långsiktighet-

  107. -och har man en fast tjänst
    kan man ta sig an utmaningar.

  108. Ett riktigt vetenskapligt problem
    tar en hel livstid att reda ut.

  109. Om man byter tjänst ofta
    måste man också byta ämne ofta.

  110. Det är kontraproduktivt för kvaliteten.

  111. Visst, vi kan publicera mycket,
    men det blir inte kvalitativt.

  112. Det är illa. Vi borde värdera kvalitet,
    inte kvantitet.

  113. Och vi borde bedöma forsknings-
    programmens svårighetsgrad.

  114. Otroligt nog
    har jag aldrig blivit ombedd-

  115. -av en enda chef
    att berätta om mitt forskningsprogram.

  116. Jag måste berätta vad jag har gjort
    och ge dem all kvantitativ data-

  117. -men ingen frågar vad jag gör, varför
    jag gör det eller hur framtiden ser ut.

  118. Det skulle kunna fungera som
    handledning och en hjälp för mig-

  119. -inte bara som anslagsansökan.

  120. I den klargör man sin plan,
    men den är kortsiktig-

  121. -så man undviker utmaningar
    eftersom man inte är säker på-

  122. -att man får det resultat man utlovar.

  123. Det är en brist i systemet.

  124. Beviljas man ett anslag
    måste man lova att om fyra år-

  125. -leverera ditten och datten,
    men det fungerar inte så.

  126. Jag sparar tidigare forskning
    som jag sedan säljer för nästa kontrakt.

  127. Det är en bra strategi
    som många använder sig av.

  128. Men en ung forskare kan inte göra så,
    för de har ingen tidigare forskning.

  129. Man kan bara garantera
    resultaten man redan har.

  130. Inom den akademiska världen
    borde systemet anpassas efter-

  131. -att forskare inte alltid kan vara
    säkra på att uppnå ett visst resultat.

  132. Och gällande artiklar borde vi gynna-

  133. -förklaringar om varför vi inte hittade
    det vi förväntade oss.

  134. Vi behöver en förändring i metoden,
    och...

  135. Jag har en kort anekdot.

  136. Jag har undervisat
    vid Niels Bohr International Academy.

  137. De berättade om institutionens historia-

  138. -och visade mig hans postdokansökan
    som de beviljade.

  139. Alla som har ansökt om anslag
    vet hur jobbigt och byråkratiskt det är.

  140. Han skrev ett brev.
    "Jag heter Niels Bohr."

  141. "Jag vill ha 20 000 danska kronor",
    det är runt 200 000 i dag-

  142. -"och jag vill forska i Storbritannien."
    Det var allt han skrev.

  143. Han beviljades anslaget,
    åkte till Oxbridge och Manchester-

  144. -och klöv atomer som ett sidoprojekt.

  145. Han sa bara att han ville ha pengar
    och fick det.

  146. Så ibland går det bra att chansa.

  147. -Varsågod.
    -Tack. Jag har en kommentar...

  148. ...som ni kanske vill kommentera.

  149. Enligt min uppfattning finns det
    två sätt att göra karriär som forskare.

  150. Antingen är man
    en oerhört begåvad forskare-

  151. -alltså riktigt duktig,
    och i de fallen gäller samma sak-

  152. -för både kvinnor och män.
    De lyckas alltid göra karriär.

  153. Eller så har man någon
    som stöttar en i systemet.

  154. Och där upplever jag
    att det finns en skillnad-

  155. -mellan unga kvinnliga forskare
    och unga manliga forskare.

  156. Det är där problemen uppstår.

  157. Det är därför färre kvinnor lyckas.

  158. -Så man behöver någons stöd?
    -Ja.

  159. Och det är mindre troligt-

  160. -att män stöder kvinnliga forskare.
    Det är min upplevelse.

  161. Jag kommenterar gärna på det.

  162. Förhoppningsvis
    är jag en duktig forskare också-

  163. -men jag har lyckats
    tack vare dem som har trott på mig.

  164. En sitter precis här,
    och det finns fler i publiken.

  165. Flera kvinnor har stöttat mig-

  166. -men det är också många fantastiska
    manliga kolleger som har gett mig råd.

  167. Så länge man är social
    och verkligen försöker-

  168. -kan man få mycket stöd.

  169. Et råd ur "Ms. Mentor's Impeccable
    Advice for Women in Academia"...

  170. Det är som en frågespalt,
    och professorn svarar på brev.

  171. Ett av hennes råd
    som jag alltid brukar nämna för folk-

  172. -är att man som ny på avdelningen
    ska äta lunch med alla inom en månad.

  173. Vi måste våga vara lite mer sociala-

  174. -för om vi är öppna så får vi stöd,
    eller så hade jag bara tur.

  175. Det handlar alltså om
    att kvinnor ska ta initiativ och fråga.

  176. -Väldigt ofta frågar vi inte.
    -Men män måste göra samma sak.

  177. Jag skulle vilja ta upp en annan punkt.

  178. Som ni vet arbetar jag för Nature,
    och de senaste åren har vi granskat-

  179. -andelen kvinnor som är referent-
    granskare och gör anmärkningar-

  180. -och siffrorna ser inte så bra ut.

  181. Vi har runt femton procent...
    Det här är från 2013.

  182. Vi har bara runt femton procent kvinnor
    som är referentgranskare hos oss.

  183. Inom mitt fält, fysik,
    är det nog bara tio procent kvinnor.

  184. Det finns många orsaker till det -
    en är bristen på kvinnliga fysiker.

  185. Och de säger ofta nej
    för att de har andra åtaganden.

  186. Men jag tror också,
    vilket många har pratat om här i dag-

  187. -att det finns
    en inrotad könsdiskriminering-

  188. -som alla är skyldiga till -
    forskare, redaktörer, jag.

  189. När man ska hitta en person
    som kan vara referentgranskare-

  190. -och går igenom
    ledande forskare inom fältet-

  191. -tänker man oftast på män först.

  192. Men om man tänker efter
    kommer man att tänka på kvinnor.

  193. Hur kan vi få folk att tänka efter?
    Vilken strategi borde vi använda?

  194. Jag skulle aldrig vara
    referentgranskare i fysik för Nature-

  195. -eller skicka in en artikel till Nature,
    trots att mina kolleger ofta vill det-

  196. -för Nature är en tidskrift
    som täcker alla fält.

  197. Jag vill ha en bra referentgranskning.

  198. Därför måste jag skicka mina artiklar
    till specialister inom mitt fält.

  199. Jag skickar olika artiklar
    till olika tidskrifter-

  200. -för när mina artiklar
    ska referentgranskas vill jag se till-

  201. -att granskarna hittar misstag
    och ser om artikeln är originell-

  202. -för samma sak
    kan redan ha publicerats.

  203. De måste vara experter inom mitt fält.

  204. Jag har själv varit granskare
    för flera tidskrifter.

  205. Bara för att man är referentgranskare
    bemästrar man inte alla artiklar.

  206. De är ofta oerhört fältspecifika då
    vetenskapen har blivit så specialiserad.

  207. Vi köper in väldigt specifik expertis-

  208. -från ledande internationella forskare
    för att se till att allt granskas.

  209. Fungerar den här? Till alla som vill ha
    duktiga kvinnliga referentgranskare-

  210. -till tidskrifter eller
    utvärderingspaneler har jag ett tips.

  211. I det finska forskningsrådet
    använder vi-

  212. -1 000 referentgranskare om året
    för att bedöma ansökningar.

  213. Bosch-stiftelsen i Tyskland skapade
    en databas som nu är internationell.

  214. Den heter AcademiaNet.
    Ni kanske känner till AcademiaNet.

  215. Den fungerar så
    att medlemsorganisationerna-

  216. -får föreslå kvinnor
    som ska finnas i databasen.

  217. Det är kvinnliga forskare
    som bedöms som oerhört kunniga.

  218. Besök gärna webbplatsen-

  219. -så hittar ni många kvinnliga forskare
    och deras biografier.

  220. -Använd den. Det gör vi.
    -Det kan jag rekommendera.

  221. Vi borde avsluta den här diskussionen
    och gå vidare till nästa.

  222. Den ska du leda.
    - Ett stort tack till alla talare.

  223. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Goda råd på vägen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om att många unga kvinnor är rädda för att satsa på en forskarkarriär på grund av otrygga anställningsförhållanden. Rådet från den här panelen är att välja karriär efter intresse och söka tjänster som är prestigefulla. Panelen menade också att det kan vara en fördel att jobba utomlands då man kan se saker från ett annat perspektiv. Medverkande: professor Annalisa Pastore från Kings College i London, Marie Farge, forskningschef på CNRS i Paris och professor Lynn Kamerlin från Uppsala universitet. Moderator: Liesbeth Venema. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Biologi, Fysik, Kemi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbetsvillkor, Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Kvinnliga forskare, Kvinnliga studenter, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.