Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Från sovjetisk student till professor i USADela
  1. Vad roligt att vara här och föreläsa.

  2. Som titeln antyder tänker jag börja
    med min egen bakgrund.

  3. Jag föddes i Sovjetunionen,
    landet som inte längre finns.

  4. På den tiden, -74,
    var jag inte medveten om det-

  5. -men flickor hade det ganska så bra.

  6. Kvinnor förklarades vara jämställda.
    Gud hölls utanför det kulturella-

  7. -så vi slapp religionens rättfärdigande
    av kvinnlig underlägsenhet.

  8. Alla arbetsföra vuxna arbetade-

  9. -så det livet uppmuntrade oss
    att fundera på en framtida karriär-

  10. -och vad vi skulle göra
    sex dagar i veckan och trivas med.

  11. Pojkar och flickor studerade ihop
    och deltog lika mycket i aktiviteterna.

  12. Vi uppmuntrades att tävla mot varann.

  13. Betydde det att vi hade jämlikhet?
    Nja, knappast.

  14. Kvinnor ingick i arbetskraften,
    men det var männen som styrde.

  15. Kvinnor förklarades vara jämställda,
    men ansågs intellektuellt underlägsna.

  16. Jag vet inte hur många gånger
    jag har hört att kvinnliga forskare...

  17. Att kvinnliga forskare inte existerar.

  18. De kvinnliga förebilderna
    var få eller obefintliga.

  19. När jag beslöt att jag ville ägna mig åt
    vetenskap gjorde mamma narr av mig.

  20. Hon sa: "Vad då forskare? Som den
    galna granntanten med katterna?"

  21. Jag hade inget bra motexempel.

  22. Marie Skodowska Curie
    var förstås välkänd och högt aktad-

  23. -men det var lite att ta i
    att mäta sig med henne.

  24. Jag minns att jag läste
    en artikel om Marie Curie.

  25. Den började:
    "Namnet Marie Curie är knutet till"-

  26. -"en okvinnlig intellektuell kraft
    och hängivenhet till vetenskapen."

  27. Ni fattar, va? Okvinnlig intellektuell
    kraft, det var därför hon lyckades.

  28. Jag minns att jag i åttonde klass inte
    visste om min hjärna var okvinnlig nog-

  29. -för att rättfärdiga den yrkesbanan.

  30. Vi snabbspolar till USA och 2015.

  31. En annan kontinent och ett annat
    århundrade. Finns det ojämlikhet?

  32. Vi vet svaret, det är därför vi är här.

  33. De här siffrorna handlar om de 50
    främsta kemiska institutionerna i USA.

  34. Antal anställda kvinnor på fakulteten
    är 17 %.

  35. På min institution är det 10 %, 3 av 32.

  36. Siffrorna är mycket lägre än
    antalet kvinnor med doktorsexamen.

  37. Inom kemi är siffran 34 %
    och inom ingenjörsvetenskap 44 %.

  38. Kan klyftan förklaras med
    tidsfördröjning? Knappast.

  39. På 80-talet, för 30 år sedan-

  40. -blev antalet kvinnor som gick ut
    college lika många som männen.

  41. Om vi går på djupet av siffrorna ser vi
    en ojämn fördelning av arbetskraften.

  42. Till exempel är antalet professorer
    bara 12 %. Det är lägre än 17 %.

  43. Det intressanta är att när kvinnor
    innehar samma tjänst som män-

  44. -får de mindre betalt.
    Statistiken är från mitt universitet.

  45. På den här sajten hittar ni siffror
    för alla amerikanska universitet.

  46. Så är tendensen, med få undantag.

  47. Det som är särskilt oroande
    är klyftan mellan biträdande lektorer.

  48. Det är en tjänst på ingångsnivå,
    så de som har anställts av universitet-

  49. -kommer från samma grupper med
    liknande bakgrunder och prestationer.

  50. Utan att åberopa genusbaserad
    ojämlikhet är klyftan svår att förklara.

  51. Är forskningsvärlden unik? Nej, det är
    likadant inom politiken och industrin.

  52. Kvinnorna är färre och få har toppjobb.

  53. Det gäller till och med i Hollywood.

  54. Jag fick nyligen veta att mindre än 5 %
    av filmbolagens regissörer är kvinnor.

  55. Alla roliga och givande jobb är
    mansdominerade, men varför?

  56. Varför är kvinnorna så få
    och varför når så få toppen?

  57. Skälen är många. Vi har kulturella
    och samhälleliga påtryckningar.

  58. Kvinnor tvingas i allmänhet att ge upp
    sina karriärer och stanna hemma-

  59. -och bli hemmafru
    eller avstå från en karriär-

  60. -för att ge osjälviskt stöd och service
    åt maken och barnen.

  61. Det finns förstås problem
    vad gäller balansen i familjelivet-

  62. -men det är en så uppenbar fråga-

  63. -att den överskuggar
    andra minst lika viktiga problem.

  64. Jag tänker fokusera på biaser.
    Vad är då det?

  65. Tänk er två individer, en man och
    en kvinna, kanske biträdande lektorer.

  66. Utvecklas deras karriärer i proportion
    till deras förmågor och insatser?

  67. Motsvarar det erkännande de får
    deras prestationer? Dessvärre inte.

  68. Som kvinna uppfattas ens erfarenhet
    och förmågor mindre värda än mäns.

  69. Det vet vi eftersom en mängd studier
    kan avslöja och kvantifiera sån bias.

  70. Jag ska ge exempel
    som är relevanta för den här publiken.

  71. Vad är viktigast i en forskares karriär?

  72. Att få forskningsstöd, arbete, och
    fast tjänst. Låt oss tala om anslag.

  73. Det är meningen att anslag ska ges
    baserat på meriter.

  74. Experter på området, såna som vi-

  75. -lägger ner stor möda på att utvärdera
    anslagsansökningar på ett rättvist sätt-

  76. -och bedöma dem efter meriter.

  77. Tyvärr visar forskning att bedömningen
    påverkas av den sökandes kön.

  78. Ett antal studier visar att kvinnor
    måste prestera bättre än män.

  79. Ett exempel är en metaanalys
    baserad på 21 andra studier.

  80. Studien visade-

  81. -att män har 7 % större chans
    att få ett anslag beviljat än kvinnor.

  82. 7 % är en ganska markant siffra-

  83. -i synnerhet när anslagen
    är begränsade som i dagsläget.

  84. Det man måste tänka på
    när man har data från verkligheten...

  85. ...är att man måste vara försiktig
    med metoden.

  86. Precis som vid studier av läkemedel
    eller livsstilens påverkan på hälsan-

  87. -räcker det inte med två kohorter.

  88. Det räcker inte med att säga att
    yogautövare får färre hjärtinfarkter.

  89. Man måste väga in andra faktorer:

  90. Livsstil, välstånd, inkomst,
    medvetenhet och så vidare.

  91. Statistiker inom området
    är bra på att väga in det.

  92. Sånt kan de.

  93. Men kanske är det här ämnet för svårt
    för dem så att de lyckades mindre bra?

  94. Kanske den kvinnliga kohorten
    är 7 % svagare än den manliga?

  95. Därför ska jag visa ett exempel på en
    studie där det problemet inte spelar in.

  96. Man skapade två identiska cv:n,
    grundade på verkliga uppgifter.

  97. Samma publikationslista,
    samma erfarenheter och så vidare.

  98. Enda skillnaden var namnet på cv:t,
    dr Karen Miller eller dr Brian Miller.

  99. Deras cv:n skickades till experter
    som ombads ranka deras prestation-

  100. -och bedöma deras lämplighet
    som anställda och fast anställda.

  101. Gissa vad som hände.

  102. När svaren kom visade det sig
    att Brian var mycket bättre än Karen.

  103. Han ansågs vara mer anställningsbar.

  104. Ni ser skillnaden på bilden.
    Var det för att han var man? Nej då!

  105. Enligt den numeriska utvärderingen
    var hans forskning, hans publikationer-

  106. -och hans lärarerfarenhet
    högre rankad än Karens.

  107. Något som var ännu mer avslöjande
    än utvärderingen-

  108. -var kommentarerna på deras cv:n-

  109. -som de deltagande skickade tillbaka
    med sina utvärderingar.

  110. Det var fyra gånger troligare
    att Karen fick försiktiga kommentarer.

  111. De skrev: "Vi behöver höra
    hennes forskningsplan."

  112. "Jag behöver bevis för
    att hon fick anslagen på egen hand."

  113. "Vi behöver se lärarutvärderingar."

  114. Brians cv fick inga såna kommentarer
    utan togs för vad den var.

  115. Biaser finns, och de är omedvetna.

  116. De flesta av oss är rättvisa, tur nog.
    Mycket få diskriminerar avsiktligt.

  117. Dessvärre bär de flesta av oss på
    omedvetna fördomar-

  118. -och våra bedömningar påverkas av
    könsscheman och stereotyper.

  119. Olika typer av forskningsstudier
    visar gång på gång-

  120. -att vi oftare anställer en man än
    en kvinna med samma kvalifikationer-

  121. -att vi mer sällan ger en kvinna
    erkännande än en man-

  122. -samt att vi friar hellre än fäller män
    oftare än kvinnor.

  123. Tänk på vad det betyder för
    anslag, anställningar och befordringar.

  124. Så hur stor betydelse har biaser?
    Hur mycket påverkar de resultatet?

  125. Virginia Valians bok "Why so slow?"
    presenterar en detaljerad analys-

  126. -av könsscheman, biaser och
    de ackumulativa nackdelar de orsakar.

  127. Nackdelar grundade på könsscheman
    och biaser kan vara mycket små.

  128. Man kanske får vara lärare för
    en kurs på en aningen lägre nivå.

  129. Eller så får man mer arbetsintensiva
    åtaganden, eller ett bättre startpaket.

  130. Men det har visat sig att små nackdelar
    ackumuleras-

  131. -och ger en markant kumulativ effekt.

  132. För att åskådliggöra det
    skapade man en datasimulering-

  133. -en mycket enkel beräkningsstudie,
    det gillar jag som är beräkningskemist.

  134. Man tog en parameter med åtta nivåer,
    som ett datorspel-

  135. -där man lät objekten avancera.

  136. De befolkade den med två likadana
    befolkningar på den lägsta nivån.

  137. Sen infördes en snedvridning på 1 %
    på nivåernas befordringssannolikhet.

  138. Gissa vad som hände.
    När spelet spelades om och om igen-

  139. -märkte man att fördelningen på
    toppen var 35 % mot 65 %.

  140. 1 % är väldigt svårt att kvantifiera.

  141. Vi har nog inte lösningen på
    hur man kvantifierar det i verkligheten.

  142. Men efter bara åtta nivåer
    fick man en skarp asymmetri i toppen.

  143. Så vilka är förövarna? Vi allihop.

  144. Kvinnor diskriminerar lika mycket
    som män, men det finns goda nyheter:

  145. Det finns faktorer
    som bidrar till en lösning av problemet.

  146. Till exempel hjälper det
    att förändra samhällsbilden.

  147. En ökad representation
    hjälper till att minska bias-

  148. -och där är 10-15 % vändpunkten.

  149. När minoriteter överstiger den siffran
    blir de mer rättvist behandlade.

  150. Jag ska berätta om mitt eget område.

  151. Kvinnor har varit underrepresenterade
    inom beräkningskemin traditionellt sett.

  152. Numera är vi fler. Hur många?
    Jag har faktiskt en katalog på nätet-

  153. -med alla kvinnor inom områdena
    teoretisk kemi och beräkningskemi.

  154. Som postdok vid Berkeley var jag ofta
    ensam kvinna på gruppseminarier.

  155. Nu ser situationen annorlunda ut.
    Det här fotot togs 2014.

  156. Vi var några stycken som
    tog en drink efter en workshop.

  157. Visst, vi är fortfarande i minoritet
    för fler än 30 deltog-

  158. -men en sån bild hade inte kunnat tas
    för bara 20 år sen, så det blir bättre.

  159. Så kan vi luta oss tillbaka nu? Nej.

  160. Det finns mycket som vi kan göra
    för att förbättra läget.

  161. Först och främst ska vi veta fakta.
    Vi ska utbilda oss och våra kollegor.

  162. Första steget är att förstå problemet.

  163. Såna här event
    är ett bra steg på vägen mot målet.

  164. Kvinnor, klaga och gnäll inte,
    utan ta tag i saken.

  165. Nätverka, höj rösten, lär er om
    kulturella skillnader och genusfällor.

  166. Det finns lysande böcker om ämnet-

  167. -och även workshops och utbildningar.

  168. Lär er om genusfällor
    och hur ni kan uppväga dem.

  169. Vet ni att kvinnor självciterar
    hälften så ofta som män gör?

  170. Fundera på det.

  171. Vi vill alla leva i en värld där att
    vara kvinnlig eller ha en rosa dator-

  172. -inte är ett slag mot ens IQ-

  173. -men tills vi har nått dit, som min
    mentor uttryckte det: bete er som män.

  174. Till sist vill jag påminna om
    varför vi gör det här.

  175. Vetenskap är roligt, så att göra något
    annat är inget alternativ. Kämpa på!

  176. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från sovjetisk student till professor i USA

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Biologi, Fysik, Kemi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Kvinnliga professorer, Kvinnliga studenter, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.