Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Varför så få kvinnliga fysiker?Dela
  1. God morgon.
    Tack för att jag fick komma.

  2. Det här är en fantastisk konferens-

  3. -och det är en ära att få dela scen
    med så otroligt duktiga kvinnor-

  4. -som redan inspirerar mig.

  5. Jag ska ta upp bristen på kvinnor
    och etniska minoriteter-

  6. -från mitt perspektiv
    som teoretisk kärnfysiker i USA.

  7. Vi har bättrat oss mycket
    på några decennier-

  8. -men det är ändå inte sällan
    jag är ensam kvinna-

  9. -på ett seminarium eller en konferens.

  10. Inom mitt delfält
    skapade vi nyligen en databas-

  11. -som visade att andelen kvinnor
    är mindre än 10 procent.

  12. Jag är en av tre professorer i USA
    inom mitt ämne.

  13. Vad gäller svarta,
    latinamerikaner och indianer-

  14. -är situationen än värre.

  15. Var är då kvinnorna?

  16. Varför når de inte längre
    när de väl stannar kvar?

  17. Det finns många anledningar,
    och svaret är väldigt komplext.

  18. Många aspekter
    kommer nog att tas upp här.

  19. Jag vill särskilt lyfta fram två.

  20. Den ena är en extern faktor:
    samhällets förväntningar.

  21. Den andra är intern:
    hur vi internaliserar-

  22. -miljön som vi lever i
    och de förväntningar som finns.

  23. Vi forskare tenderar att tro
    att vi är objektiva och opartiska-

  24. -och att vi enbart går på meriter.
    Men lura inte er själva.

  25. Åtskilliga studier har visat
    att samhället-

  26. -reproducerar könsdiskriminering.

  27. Det kom nyligen
    en studie från Yale University-

  28. -som visar att forskare-

  29. -och akademisk personal
    favoriserar manliga studenter.

  30. Studien gjordes på
    sex forskningsinstitut i USA-

  31. -på fysik-, kemi-
    och biologiinstitutioner.

  32. Man fick se två helt identiska cv:n-

  33. -för en tjänst som labbassistent.

  34. Den ena personen hette John
    och den andra Jennifer.

  35. Personalen föredrog John
    i mycket högre utsträckning.

  36. Han sågs också som
    nån man hellre ville vara mentor åt-

  37. -och erbjöds i genomsnitt
    4 000 dollar mer i lön.

  38. Orsaken som personalen angav
    för sitt val var-

  39. -att Jennifer
    inte var riktigt lika kompetent.

  40. Kom ihåg att deras cv:n var identiska.

  41. Det här visar tydligt...

  42. ...att könsdiskriminering
    finns även inom forskningsvärlden.

  43. Och man kan inte peka ut männen här-

  44. -för kvinnorna
    diskriminerar lika mycket.

  45. Det fanns ingen skillnad
    mellan männens och kvinnornas val.

  46. Varför är det så?
    Vi forskare är en del av samhället-

  47. -och är således inte immuna
    mot könsdiskriminering.

  48. Och sättet
    som vi ser på kvinnor och män-

  49. -och vad vi förväntar oss av dem-

  50. -påverkar hur vi bedömer dem.

  51. Med den här miljön i åtanke-

  52. -har vi här data
    från National Science Foundation-

  53. -över andelen doktorsexamina
    sett över 30 år.

  54. Det som sticker ut
    är en ökning inom alla ämnen.

  55. 2013 var andelen kvinnor högst-

  56. -inom utbildning, samhällsvetenskap,
    biovetenskap och humaniora.

  57. Inom fysik och teknik är andelen
    kvinnor fortfarande under 30 procent...

  58. ...under 30 procent...

  59. ...men det har skett
    en stor ökning under de 30 åren.

  60. Men när det gäller fasta anställningar
    sjunker siffrorna.

  61. Jag har alltid undrat varför det är
    sån skillnad mellan olika ämnen.

  62. Varför är det så att fysikerkvinnor-

  63. -är dubbelt så sällsynta
    som kemistkvinnor?

  64. Det funderade jag på eftersom jag
    ofta är ensam kvinna i rummet.

  65. I januari i år
    släpptes en väldigt intressant studie-

  66. -som kan hjälpa oss att besvara frågan.
    Jag har funnit tröst i det.

  67. Sättet som vi ser på förmåga
    inom ett ämne-

  68. -påverkar andelen kvinnor
    inom detsamma.

  69. Här ser ni procentandelen doktorander-

  70. -efter hur viktigt medfödd talang
    anses vara inom ämnet i fråga-

  71. -vilket jag kallar
    "det ensamma geniet"-paradigmen.

  72. Om utövarna inom ett visst ämne
    anser-

  73. -att man måste ha medfödd talang
    för att bli framgångsrik-

  74. -sjunker andelen kvinnor.
    Till vänster här ser vi-

  75. -att fysik
    och beräkningsteknik ligger i botten-

  76. -eftersom vi tror att man måste vara
    Einstein för att syssla med sånt.

  77. Nåt intressant
    som har kommit fram i studierna-

  78. -är att det här inte är begränsat
    till naturvetenskap.

  79. Det gäller även humaniora. Till höger
    ser ni att filosofi ligger i botten.

  80. För filosofi ses som männens värld-

  81. -och männen är genierna...

  82. Så...

  83. ...varför påverkas vi så
    av synen på förmåga?

  84. När man tror-

  85. -att man måste ha
    medfödd talang för att göra nåt-

  86. -kommer de minoriteter som enligt
    fördomen inte besitter de förmågorna-

  87. -att känna sig ovälkomna.

  88. Miljön inom ett ämne
    kanske är ogästvänlig för dem.

  89. De verksamma inom ämnet
    kanske tvivlar på-

  90. -att minoriteterna
    klarar av att leverera resultat.

  91. Återigen är den här miljön-

  92. -skapad av alla oss
    som utvärderar de olika ämnena.

  93. Utöver externa tvivel
    och en ogynnsam miljö-

  94. -som kan skrämma bort kvinnor...

  95. Det här kan innebära att kvinnor slutar
    inte på grund av ointresse för ämnet-

  96. -utan på grund av att miljön
    som de verkar i känns fel.

  97. Jag ska snart ta upp
    några personliga anekdoter.

  98. Geni-paradigmen
    kan orsaka två andra saker.

  99. Det ena är
    att den kan öppna för stereotyper.

  100. Det andra är att den kan få en
    att känna sig som en bluff.

  101. För att diskutera det här...

  102. ...vill jag berätta lite om mig själv.

  103. För jag har själv upplevt den här miljön
    och jag vet hur det är.

  104. Det är mitt ansvar att berätta för er-

  105. -så att ni bättre kan hantera
    de här situationerna.

  106. Det här är min hemstad, Cluj-Napoca-

  107. -där jag växte upp-

  108. -som minoritetsungrare
    under den rumänska diktaturen.

  109. Jag hade fantastiska lärare
    i matte och fysik.

  110. Hon, min mattelärare,
    var extremt hård mot oss.

  111. Just då ogillade vi det,
    men i längden tjänade vi på det.

  112. Och han var
    otroligt karismatisk som fysiklärare-

  113. -vilket fick mig att faktiskt
    vilja börja jobba med fysik.

  114. Och det gjorde jag...

  115. ...och när jag fick stipendium
    för att åka utomlands...

  116. ...åkte jag till Ungern.

  117. Jag var del av en forskningsgrupp
    som student...

  118. ...och jag var ensam kvinna
    och kände...

  119. ...varenda dag
    att de egentligen inte ville ha mig där.

  120. De tyckte inte att jag hörde hemma där.
    Och då började jag känna likadant.

  121. Det var en tuff tid,
    men jag gav inte upp.

  122. Och varför jag inte gav upp
    har jag funderat över.

  123. Jag var osäker,
    men ändå gav jag inte upp.

  124. Jag älskade att jobba med det,
    så varför skulle jag då sluta?

  125. Jag vägrade sluta.

  126. Jag tog min examen och blev
    teoretisk fysiker, vilket jag älskar.

  127. Det är kul att vara först med
    att komma på nåt-

  128. -och få berätta om sin forskning
    på konferenser.

  129. Jag jobbar med vad som hände
    en miljondels sekund efter Big Bang.

  130. Vi skapar otroligt varm materia
    för att se hur universum bildades-

  131. -och vi gör det i labbet. Eller,
    mina kollegor gör jobbet i labbet.

  132. Hur häftigt är inte det? Naturligtvis
    vill jag vara en del av det.

  133. Men jag hade inte
    kunnat göra det här ensam.

  134. Om jag vore ensam hade nog
    den inre kampen tröttat ut mig.

  135. Jag fick fantastiskt stöd från
    såväl min pappa som min mamma.

  136. Och min mamma...

  137. ...har själv övervunnit många hinder...

  138. ...och har vid flera tillfällen visat
    mig att det omöjliga är möjligt...

  139. ...och hon fortsätter
    att vara en klippa i mitt liv.

  140. Men rent professionellt
    har det varit många vita män...

  141. ...som har hjälpt mig hit.

  142. Jag hoppas
    när ni står här om några år-

  143. -att ni kan ha kvinnliga ansikten
    där uppe.

  144. Så var det inte för mig,
    men jag står i skuld till herrarna här-

  145. -som inte lät mig ge upp.

  146. De trodde på mig, vilket var viktigt
    för mitt skakiga självförtroende.

  147. Och än i dag är det skakigt.

  148. Ibland känner jag inte
    att jag hör hemma.

  149. Ibland är jag rädd för
    att ställa dumma frågor-

  150. -som folk ska tycka
    att jag borde veta svaret på.

  151. Ibland oroar jag mig mer för om jag
    hör hemma än för själva seminariet.

  152. Det är därför jag vill ta upp
    stereotyphot.

  153. Det handlar om att minoriteter
    som får negativa stereotyper mot sig-

  154. -till exempel
    att kvinnor inte är bra på matte-

  155. -presterar sämre än sin förmåga
    på grund av stereotypen.

  156. Det har gjorts
    väldigt många studier om det här-

  157. -och det här visar att
    svarta amerikaner som fått höra-

  158. -att provet testar
    deras medfödda intelligens-

  159. -gör sämre ifrån sig
    än om de inte hade fått höra det.

  160. Stereotyphotet är ett verkligt problem-

  161. -och när man behöver fundera på
    om man verkligen är en Einstein-

  162. -och kommer att bli bedömd
    genom den här negativa linsen-

  163. -blir man mer stressad-

  164. -och tvingas bekämpa negativa tankar,
    vilket får en att prestera sämre.

  165. Det finns mycket vi kan göra
    för att undvika stereotyphot.

  166. Och så finns det en sak till som idén
    om det ensamma geniet kan orsaka.

  167. Hur många av er här
    känner er självsäkra?

  168. Det var bara några få händer
    som sträcktes upp.

  169. Jag tänkte väl det. Hur många fruktar
    att nån ska komma på-

  170. -att ni inte hör hemma?
    Precis - nu är händerna fler.

  171. Och det här är ett välkänt fenomen.

  172. Det är vanligt
    att de som överpresterar känner-

  173. -att de har lyckats lura alla
    att de hör hemma.

  174. Det är nåt
    som jag har kämpat med själv-

  175. -när jag har funderat på om jag duger.

  176. En gång...

  177. Många gånger om jag ska vara ärlig,
    fler gånger än vad jag hade önskat...

  178. Det var en milstolpe i mitt liv
    när jag var en av huvudtalarna...

  179. ...på den viktigaste konferensen
    om kvarkmateria inom vårt ämne.

  180. Och anförandet...

  181. Jag ville verkligen hålla det.
    Det betyder mycket för ens karriär.

  182. Jag hyperventilerade
    och fruktade att jag skulle svimma-

  183. -och få arrangörerna att ångra-

  184. -att de bland alla kompetenta
    människor valde mig-

  185. -för det tjugominutersanförandet,
    och att min karriär skulle vara över.

  186. Men som tur var
    fanns en liten röst i mitt huvud-

  187. -som sa att det som jag gjort dittills-

  188. -hade jag gjort för att nå dit,
    och att jag inte fick försitta chansen.

  189. Och det lilla självförtroendet
    blandat med allt tvivel-

  190. -fick mig att verkligen lyckas.
    Och nu är jag fast anställd.

  191. Så självförtroende är viktigt-

  192. -och det visste även Marie Curie,
    vars ord jag avslutar med.

  193. "Vi måste ha uthållighet
    och framför allt självförtroende."

  194. Men glöm inte bort
    vad Marie Curie inte sa:

  195. Vi får inte glömma fördomarna som
    finns inom vetenskapen och samhället.

  196. Om vi vill ha in
    fler kvinnor och andra minoriteter-

  197. -måste vi vara medvetna om
    och undvika fallgroparna.

  198. Och då menar jag inte bara kvinnorna,
    utan våra kära manliga kollegor också.

  199. Kvinnofrågor är frågor som gäller alla.

  200. Tack för att ni lyssnade.

  201. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför så få kvinnliga fysiker?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga fysiker, Kvinnliga professorer, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.