Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Två unga forskares erfarenheterDela
  1. Det internationella året för ljus -
    2015. Det är ett fantastiskt år.

  2. Besök gärna Ljusårets webbplats.

  3. Där kan ni hitta
    olika aktiviteter i hela världen.

  4. Ljus kan även stå för vår konferens,
    så ni kanske hittar något ni gillar.

  5. Jag tänkte som en avslutning-

  6. -prata ur en ung kvinnlig forskares
    perspektiv.

  7. Först tänkte jag: "Vad kan jag säga"-

  8. -"efter så många fantastiska talare?
    Har jag något att tillägga?"

  9. "Jag har hållit
    med alla talare som har varit här"-

  10. -"så kan jag säga något nytt?"

  11. Jag tänkte belysa-

  12. -situationen för en ung forskare,
    min situation.

  13. Jag kommer att ge er
    en glimt av mitt liv-

  14. -som jag hoppas kan hjälpa er
    att fortsätta framåt.

  15. Det här är en artikel för vilken
    jag var korresponderande författare.

  16. Den är från en studie jag utförde
    för många år sedan och förra året.

  17. Lägg märke till... Oj, ursäkta!

  18. Lägg märke till artikelns datum.

  19. Lägg märke till datumet.

  20. Kom ihåg det till nästa bild.

  21. Högst upp ser ni ett armband från
    en nyfödd bebis. Det här är min dotter.

  22. Jag födde henne samma dag
    som jag skickade in artikeln.

  23. Det var ingen olyckshändelse.
    Det var planerat.

  24. Jag visste att jag framöver
    skulle ha andra åtaganden-

  25. -och då hade artikeln bara legat där
    i ett par veckor eller månader-

  26. -så jag sa: "Artikeln måste ut
    innan bebisen kommer."

  27. Klockan 07.00 skickade jag in den
    och sa till min man "Nu kan vi åka"-

  28. -och så åkte vi till sjukhuset.

  29. Lyckligtvis gick allt bra,
    och min dotter hade inget emot det.

  30. Å andra sidan
    finns det andra sorters upplevelser.

  31. Min vän och kollega sa:

  32. "Jag fick bara en arbetsintervju när
    jag inte berättade att jag har barn."

  33. Det här är 2000-talet!

  34. Vi lever i den moderna världen.
    Det är otroligt.

  35. Det här var i Tyskland,
    ett av världens mest utvecklade länder.

  36. Visst är det sorgligt?
    Men finns det något vi kan göra åt det?

  37. Nu tittar jag på
    er doktorer och postdokar.

  38. Finns det något vi kan göra
    eller är det lika bra att vi ger upp?

  39. Självklart kan vi göra något.
    Mitt förslag är 3P-formeln.

  40. Passion har alla talare pratat om.

  41. Positivitet,
    man måste orka fortsätta kämpa.

  42. Och glöm inte att ni inte är ensamma.

  43. Personer omkring er, laget.
    Ni behöver ett lag.

  44. Om ni ska flytta något stort
    är det svårt att flytta det själv.

  45. Ju fler personer man har omkring sig,
    desto större saker kan man flytta.

  46. Passionen är motorn.

  47. Pengar är aldrig ersättning nog
    för ens arbete inom vetenskap.

  48. Man behöver passion,
    och den är väldigt personlig.

  49. Blicka inåt och lyssna på ert hjärta.
    Då hittar ni det ni behöver.

  50. Min passion är
    att hitta botemedel mot sjukdomar.

  51. Positivitet.
    Forskning är ingen dans på rosor.

  52. Det är jobbigt, som ett maraton.

  53. Ibland känner man: "Jag orkar inte.
    Klarar jag det? Jag måste ta en paus."

  54. Ta en paus eller sakta ner,
    men fortsätt framåt.

  55. Och ibland känns det helt euforiskt:

  56. "Jag bara går och går och går!"

  57. Men till slut når man vägens mål-

  58. -och då var min son där,
    och jag fick krama om honom.

  59. Allt kändes perfekt.
    Men det var bara en halvmara, så...

  60. Men allt löser sig
    om man bara orkar fortsätta.

  61. Sist men inte minst sa jag
    lag och personer. Och det finns...

  62. ...många personer,
    men det börjar med ens närmaste.

  63. Glöm inte familjen.

  64. Den är mitt huvudlag, mitt kärnlag-

  65. -inte bara för att de finns där hemma-

  66. -utan för att min man
    verkligen hjälper mig.

  67. Det var till exempel han
    som designade vår broschyr.

  68. Här ser vi det utvidgade laget,
    vilket man definitivt behöver.

  69. Mentorer har många pratat om redan.

  70. Elever, från er får vi
    så mycket inspiration.

  71. Vi samarbetar med er,
    för man kan inte göra allt själv-

  72. -bara för att man är i en ledarposition.

  73. Jag är gruppchef, men på egen hand
    kan jag inte göra särskilt mycket.

  74. Medarbetare och nätverk har nämnts.
    Släkt och vänner.

  75. Man behöver kärlek och värme
    för att orka fortsätta.

  76. Det handlar inte bara om
    artiklar och labbmaskiner.

  77. Man behöver människor omkring sig
    som ger en kärlek.

  78. Och... Ursäkta. Huvudpunkten!

  79. Young Academy of Europe. Att
    nätverka på en politisk nivå är viktigt.

  80. När jag fick mitt ERC-bidrag
    blev jag först desperat-

  81. -eftersom mitt universitet
    gav mig en lönesänkning.

  82. Jag fick pengar, de gav mig mindre.
    Det var ett politiskt problem.

  83. Men vid Young Academys första möte
    sa alla:

  84. "Nej, ta det lugnt!
    Så här kan du göra..."

  85. Det är viktigt för en forskare
    att nätverka på en politisk nivå.

  86. Försök uppnå era positiva drömmar.

  87. Respektera era föregångares arbete.

  88. Och utnyttja fördelarna vi har
    som forskare på 2000-talet.

  89. Och som kvinna,
    tänk på att i Hollywood-

  90. -så var Fred Astaire otroligt duktig.

  91. Ginger Rogers gjorde samma sak,
    men baklänges och i högklackat.

  92. Jag vill tacka för er uppmärksamhet
    och presentera Lynn Kammerlin-

  93. -Young Academys ordförande.

  94. Tack, Gentiana.
    - Jag försöker ordna de sista bilderna.

  95. Jag ska ge er några avslutande ord
    och avslutande bilder.

  96. Jag är ordförande för Young Academy-

  97. -så jag borde väl börja med
    att berätta lite om Young Academy.

  98. Vi är en ung Young Academy,
    vi startade i december 2012 i Bryssel.

  99. Vi är en paneuropeisk, icke-statlig,
    ideell organisation-

  100. -som utgörs
    av begåvade unga forskare.

  101. Vi engagerar oss i många saker,
    bland annat vetenskapspolitik.

  102. Vi har många tankesmedjor och möten.
    I dag pratar vi om kvinnliga forskare-

  103. -nästa konferens
    är i Bergen i juni 2015.

  104. Det är ett systermöte
    till Academia Europaeas möte-

  105. -och handlar om klimatmodellering
    och atmosfärförändringar.

  106. För tillfället har vi 128 medlemmar
    från 17 europeiska länder-

  107. -och vi expanderar
    både geografiskt och medlemsmässigt.

  108. Enligt statistiken är ungefär 26 %
    av våra medlemmar kvinnor.

  109. Det är inte utmärkt men avspeglar
    andelen kvinnliga forskare-

  110. -så när andelen kvinnliga forskare ökar
    ökar förhoppningsvis vår andel kvinnor.

  111. Det fanns många skäl till
    att jag ville ha den här konferensen.

  112. Ett är att statistiken för kvinnligt
    deltagande inom vetenskap för 2015-

  113. -inte ser så bra ut.
    Marja gav er några siffror i dag.

  114. Jag använder Sverige som exempel,
    inte för att det står ut-

  115. -utan för att jag känner till systemet.

  116. På jämställdhetsindex hamnar
    skandinaviska länder väldigt högt upp.

  117. Sverige är i regel topp fem
    på Global Gender Gap.

  118. Som ni ser på listan för 2013
    är länderna ovanför Sverige nordiska.

  119. Man antar att Sveriges skulle vara
    ledande i andel kvinnliga forskare.

  120. Siffrorna visar dock inte allt.

  121. Trots att andelen
    svenska kvinnor som arbetar är hög-

  122. -vet vi inte vilket slags tjänst de har.

  123. Gällande andelen kvinnor som är
    styrelseordförande eller toppadvokater-

  124. -ser jämställdheten inte lika bra ut.

  125. Om ni vill se hur Sverige ligger till
    kan vi titta på siffrorna.

  126. Det här är taget ur EU-kommissionens
    She Figures 2012.

  127. Den högsta B-tjänsten motsvaras-

  128. -enligt EU-kommissionens terminologi
    av en lektorstjänst.

  129. Den högsta A-tjänsten
    motsvaras av en professur.

  130. Om vi rangordnar Sverige
    baserat på andel kvinnliga lektorer-

  131. -ligger Sverige bra till
    eftersom andelen är runt 50 %.

  132. Men varför är det
    i ett så jämställt land-

  133. -bara runt 25 % kvinnliga professorer -
    samma som EU:s genomsnitt?

  134. Även här visar siffrorna inte allt.

  135. Man frågar sig varför länder
    som Rumänien och Turkiet-

  136. -lyckas så mycket bättre än Sverige.

  137. En annan statistik vi borde tänka på-

  138. -är att samma siffror för 2005-

  139. -visade att Österrike och Malta
    hade lägst andel kvinnliga professorer.

  140. Men 2013 - åtta år senare-

  141. -ligger Österrike bara
    två platser efter Sverige.

  142. Könsfördelningen inom vetenskap,
    vilken är vertikal-

  143. -uppvisar också intressanta siffror.

  144. Som i många andra länder är fler
    kvinnor inskrivna vid universitet, 55 %.

  145. Gällande doktorander finns det nästan
    lika många kvinnor som män, 46 %.

  146. Andelen kvinnor som är inskrivna
    vid universitet är bara 55 %-

  147. -men de utgör 65 %
    av dem som tar examen.

  148. Detsamma gäller för doktorander.
    De är först i minoritet-

  149. -men de är i majoritet
    bland dem som tar examen.

  150. Folk påstår att kvinnor flyr fältet-

  151. -men det stämmer inte. Det är faktiskt
    fler kvinnor som tar examen.

  152. Det finns siffror på hur många som
    träder ut ur den akademiska världen-

  153. -av Sveriges kvinnliga forskare.

  154. Om vi tittar på var doktorer är
    fem år efter sin examen-

  155. -är det inom de flesta fält mer troligt-

  156. -att en kvinna fortfarande
    är akademiker än att en man är det.

  157. Argumentet att kvinnor inte blir
    professorer för att de flyr fältet-

  158. -har inget stöd i siffrorna. Kvinnor
    stannar men blir inte professorer.

  159. Dessutom är löneklyftan stor.
    Genomsnittet i EU är 16,4 %.

  160. I Sverige är den 16 %, trots att
    landet toppar listan för jämställdhet.

  161. Tråkigt nog är den svenska löneklyftan
    större än andra nordiska länders.

  162. Den frågan är också viktig. Varför
    får vi mindre betalt för samma arbete?

  163. Jag kan inte lösa det problemet här.
    Vore det så enkelt hade det varit löst.

  164. Men det är viktigt att unga kvinnor
    har starka förebilder.

  165. När jag handleder eller undervisar
    unga kvinnor-

  166. -hör jag olika varianter av: "Varför
    vetenskap? Det är ju så få kvinnor."

  167. Jag har blivit inbjuden att hålla tal
    om livet som ung försöksledare-

  168. -och så fort jag är färdig
    springer alla kvinnor fram-

  169. -för de ser sällan
    en ung, kvinnlig försöksledare.

  170. Unga doktorander och postdokar
    frågade mig hur det är att vara kvinna.

  171. Så trots att andelen kvinnliga forskare
    har ökat till 20-25 %-

  172. -får kvinnor dessvärre inte träffa
    ledande kvinnor inom sitt fält.

  173. Kvinnor behöver starka förebilder.
    Var en! Det gäller på alla nivåer.

  174. Studier visar att den bristande
    jämställdheten börjar i förskolan.

  175. Vi får olika leksaker att leka med,
    flickor och pojkar behandlas olika-

  176. -och flickor får höra
    att de inte borde gilla matte.

  177. Som teoretisk kemist upprör det mig
    att vi bor i ett samhälle-

  178. -där man är stolt över
    att vara dålig på matte.

  179. Man skulle inte skryta om
    att man är dålig på något annat.

  180. Och stoltheten förstärks dessvärre-

  181. -när man ger flickor Barbiedockor
    eller säger åt dem att klä sig i rosa.

  182. Jag har en anekdot om hur
    könsdiskrimineringen har förändrats.

  183. Färgvalen för flickor och pojkar
    är i dag stereotypiska.

  184. Flickor har rosa Barbiedockor,
    och pojkar kläs i blått.

  185. I början av 1900-talet
    var det faktiskt tvärtom.

  186. I en underbar artikel stod det att rosa
    är en bra, rejäl färg för pojkar-

  187. -och att blå är en nätt pastellfärg
    som passar flickor-

  188. -så många av våra föreställningar
    är bara sociala konstruktioner.

  189. Även om ni tänker att ni bara är
    doktorander eller gymnasieelever-

  190. -är ni ändå förebilder
    för yngre kvinnor.

  191. Mentorskap är vitalt. Starta ett
    mentornätverk eller handled individer.

  192. Ni kan hjälpa folk från kontoret.

  193. Om ni inte orkar starta
    ett mentornätverk-

  194. -kan ni gå med i ett som redan finns.

  195. Ni kan volontärarbeta-

  196. -eller gå med i Global STEM Alliance.
    Nu gör jag lite reklam.

  197. Young Academy samarbetar
    med New York Academy of Sciences-

  198. -som har startat
    ett globalt mentorprogram.

  199. Det finns en avdelning
    för begåvade gymnasieelever.

  200. De har även ett fantastiskt program:
    1 000 flickor - 1 000 framtider.

  201. Mentorerna
    måste ha en doktorsexamen.

  202. Ni kan hjälpa alla möjliga flickor
    med olika bakgrunder-

  203. -från allt ifrån Bangladesh till Chicago
    att börja med vetenskap.

  204. De rekryterar mentorer, och ni har
    min och organisationens e-postadress-

  205. -så mejla om ni är intresserade.

  206. En annan viktigt sak som många
    har pratat om är "bluffsyndromet".

  207. Min man är också forskare, och
    vi beter oss olika i många situationer.

  208. Jag har varit
    Young Academys ordförande i ett år-

  209. -och i början var jag nervös
    och visste inte om jag skulle klara det.

  210. Det har varit ett underbart år,
    och det har gått oväntat bra.

  211. Men på varje nivå,
    från när man väljer studieinriktning-

  212. -tills man får en högt uppsatt tjänst,
    har kvinnor dåligt självförtroende.

  213. Jag blir galen när jag försöker få
    unga kvinnor att ansöka om anslag-

  214. -och får höra: "Jag är inte redo än."
    "Jag vill skriva några artiklar till."

  215. "Det här är inte mitt fält."
    "Kanske nästa år."

  216. Och många gånger tillsätts en tjänst
    av en helt annan person-

  217. -bara för att det inte gick
    enligt urvalskommitténs planer.

  218. Men hur får man en tjänst
    om man inte ens söker den?

  219. Kämpa själva, och stötta era kolleger.

  220. Många kvinnor tror inte att de är
    bra nog och försöker inte ens.

  221. Om kvinnor inte ens försöker,
    hur ska jämställdheten då förbättras?

  222. Ompröva era egna fördomar.

  223. Ni har sett statistiken,
    och det finns fler liknande studier.

  224. Det handlar inte om kön -
    kvinnor diskriminerar också kvinnor-

  225. -och vi gör det omedvetet, inte
    för att vi vill ge oss på andra kvinnor-

  226. -utan för att vi alltid får höra
    vad män kan och vad kvinnor kan.

  227. Vi programmeras
    att tänka på ett visst sätt.

  228. När ni utvärderar en person
    för er grupp, för en befordran-

  229. -eller för ett anslag,
    försök att korrigera era fördomar.

  230. En fråga ni gärna får ta med er är:
    Hur kan jag skapa förändring?

  231. Avslutningsvis vill jag tacka våra
    fantastiska talare och moderatorer-

  232. -som tog sig tid att komma hit
    och vara förebilderna jag eftersökte.

  233. Tack, Gentiana,
    för all hjälp med arrangemanget-

  234. -och för det mentala stödet.

  235. Tack till SciLifeLab
    för hjälpen med upplägget.

  236. Tack för det finansiella stödet
    från Academia Europaea-

  237. -jämställdhetsgruppen i Uppsala
    och institutionen för molekylärbiologi.

  238. Och tack till alla som har kommit
    från när och fjärran för att delta.

  239. Jag önskar er en trevlig kväll.
    Tack för att ni kom!

  240. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Två unga forskares erfarenheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samma dag som forskaren Gentiana Wenzel ska föda barn skickar hon in sin forskningsartikel för publicering. I sin föreläsning talar hon om att det är viktigt med planering och att ha ett fungerande nätverk som kan stötta när svårigheter dyker upp, samtidigt som passionen för ämnet måste finnas där. Exempel på ett viktigt nätverk är den internationella organisationen Young Academy som professor Lynn Kamerlin från Uppsala universitet berättar om här. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga forskare, Kvinnliga professorer, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.