Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Mycket sitter i väggarnaDela
  1. Tack för den fina presentationen.
    - God morgon, allesammans.

  2. Jag är djupt hedrad
    över att få delta i det här symposiet.

  3. De starka och inspirerande fördragen
    av Eva, Siv, Anna och Agnes...

  4. ...var verkligen
    en utmärkt start på symposiet.

  5. Jag är specialist på jämförande studier
    av högre utbildning-

  6. -och koreansk akademiker,
    verksam i London sedan 23 år tillbaka.

  7. Som Liesbet nämnde
    har min forskning-

  8. -fokuserat särskilt
    på rörliga akademiker.

  9. Min forskning analyserar relationen
    mellan akademisk rörlighet-

  10. -nya former för kunskapsskapande
    och förnyelse.

  11. Även om forskningen
    inte särskilt fokuserat på genus-

  12. -är jag högst medveten om
    att man inte kan bortse från kön-

  13. -om man vill förstå situationen.

  14. Jag har märkt att flera av de kvinnliga
    talarna här i dag är rörliga akademiker-

  15. -som överskridit många gränser.

  16. Det gäller även mig
    som koreansk, kvinnlig forskare-

  17. -i jämförande
    utbildningsvetenskap i Europa.

  18. Faktum är
    att jag är den enda koreanen-

  19. -som är specialiserad på det ämnet
    utanför Korea, eller Asien.

  20. Symposiet fick mig
    att tänka på könsbundna discipliner-

  21. -och genushierarkier
    inom akademisk kunskap-

  22. -och hur det påverkar
    karriärval och framgång.

  23. Så... Ja.

  24. Enligt UNESCO:s publikation om
    jämställdhet i utbildning från 2012-

  25. -utgör kvinnor huvuddelen
    av studenterna i de flesta länderna-

  26. -och antagningen av kvinnor till
    tredje nivån har ökat dubbelt så fort-

  27. -som männens de senaste fyrtio åren.

  28. Men det här jämställdhetsindexet
    uttrycks i UNESCO:s skrift-

  29. -som om kvinnor gynnats,
    snarare än fått mänskliga rättigheter.

  30. Tittar man på påföljande anställningar
    står det klart att så inte är fallet-

  31. -som professor Miriam David,
    University College London, påpekat.

  32. Jag menar att akademiska discipliner
    och kunskapshierarkier-

  33. -fortfarande sammanfaller
    med könsskillnader.

  34. Ofta är forskningsområden
    könsbundna och skiktade-

  35. -inte bara vad det gäller status,
    utan även finansiering-

  36. -vilket även Anna
    nämnde i sitt föredrag.

  37. Även om det finns nationella skillnader
    är könsklyftan stor allmänt sett.

  38. Det är en del av
    en strukturell ojämställdhet-

  39. -och systematisk diskriminering.

  40. Det här indexet kombinerar
    uppgifter om högre utbildning-

  41. -deltagande på arbetsmarknaden,
    lön, barnomsorg, föräldraförmåner-

  42. -ansökan till ekonomiutbildningar,
    samt antalet seniora befattningar.

  43. Som ni ser ligger Finland nu
    på första plats, före Norge och Sverige.

  44. Å andra sidan är Sydkorea,
    mitt hemland, Japan och Turkiet-

  45. -sämst inom OECD vad det gäller
    jämställdhet på arbetsmarknaden.

  46. I de här länderna anses kvinnorna inte
    kunna delta på samma villkor.

  47. Vad det gäller utbildningsnivån-

  48. -har både Japan och Korea
    hög andel universitetsutbildade.

  49. De har även balans mellan könen.

  50. Men när det gäller arbetsmarknaden
    kvarstår könsskillnaderna.

  51. Korea är på så sätt unikt-

  52. -eftersom kvinnor
    med universitetsutbildning-

  53. -arbetar i mindre utsträckning
    än kvinnor med lägre utbildning...

  54. ...på arbetsmarknaden.

  55. Expansionen av högre utbildning
    är global.

  56. Här är en prognos för andelen examina
    inom naturvetenskap och teknik-

  57. -i OECD- och G20-länderna år 2030.

  58. Kina och Indien utökar systemen
    för högre utbildning mycket snabbt-

  59. -med huvudvikt på de tekniska
    och naturvetenskapliga områdena-

  60. -och alltfler kineser och indier
    läser utbildningar på dessa områden.

  61. Därför kommer Kina och Indien-

  62. -att ha flest utbildade
    inom dessa ämnesområden i världen...

  63. ...år 2030.

  64. Men, såvida nåt inte ändras drastiskt-

  65. -kommer manliga vetenskapsmän
    fortsätta dominera.

  66. Särskilt eftersom båda länderna
    diskriminerar kvinnor i utbildning-

  67. -och har könsklyftor
    på det vetenskapliga området.

  68. Med den här förändringstakten
    uppskattar man-

  69. -att den globala könsklyftan
    kommer att stängas 2095.

  70. Det är rätt nedslående, tycker jag.
    Det är för långt dit.

  71. Den manliga dominansen inom
    naturvetenskap och teknik till trots-

  72. -har det funnits
    betydelsefulla kvinnliga forskare-

  73. -som inte nödvändigtvis
    är så kända för allmänheten-

  74. -eftersom deras bidrag till vetenskapen
    hör överskuggats av deras kön.

  75. Här är t.ex. en enastående fransk
    matematiker, Emilie du Châtelet.

  76. En matematikbegåvning
    som Voltaire förälskade sig i år 1733.

  77. Det var genom boken "Voltaires stora
    kärlek" som jag fick veta att hon fanns.

  78. Det var hon som översatte
    Isaac Newtons "Principia" till franska.

  79. Voltaire var med och gav ut den
    10 år senare-

  80. -efter hennes död. Det var år 1759.

  81. Ett annat exempel som redan nämnts
    tidigare under dagen:

  82. Marie Curie, fysiker, kemist och
    pionjär inom radioaktivitetsforskningen.

  83. Trots att hon fick nobelpris
    för sitt arbete om radioaktivitet-

  84. -nekades hon en plats i
    franska vetenskapsakademien år 1911.

  85. Troligtvis eftersom hon var kvinna
    och ateist. Det ryktades dessutom om-

  86. -att hon var judinna, vilket var ett
    problem i det antisemitiska Frankrike.

  87. Detta till trots tilldelades hon
    sitt andra nobelpris senare samma år.

  88. Det är likadant fortfarande.
    Att nobelpriset eller Fieldspriset-

  89. -tilldelas en kvinna
    är nåt exceptionellt.

  90. Här är May-Britt Moser,
    norsk neurofysiolog-

  91. -som fick nobelpriset fysiologi ihop
    med sin kollega och man förra året.

  92. Enligt kommittén har hon
    bidragit till att lösa ett problem-

  93. -som länge sysselsatt
    filosofer och vetenskapsmän.

  94. Hon var den enda kvinnan
    som fick nobelpris 2014.

  95. 2014 blev även Maryam Mirzakhani,
    professor i matematik vid Stanford-

  96. -den första kvinnan, och den första
    iraniern, som tilldelades Fieldspriset.

  97. Det är det mest prestigefyllda priset
    i matematik.

  98. På det hela taget
    utgör kvinnliga forskare en minoritet.

  99. Kvinnliga forskare
    borde inte vara exceptionellt-

  100. -utan en trevlig och normal företeelse.

  101. Först när vi når den punkt där vi inte
    behöver diskutera ojämställdhet-

  102. -som ett problem i sig
    kommer vi att vara på rätt spår.

  103. Universiteten är fortfarande mycket
    könsdiskriminerande institutioner-

  104. -den höga närvaron
    av kvinnliga studenter till trots.

  105. Som jag sa tidigare är de kvinnliga
    studenterna i majoritet i många länder.

  106. Men vad det gäller
    akademisk karriärutveckling-

  107. -hänvisas kvinnor ofta till juniora,
    och ofta tidsbegränsade, anställningar.

  108. Strukturell ojämställdhet-

  109. -verkar oftast bemötas
    med överseende och tolerans.

  110. En undersökning som
    brittiska Royal Historical Society...

  111. ...publicerat i år,
    visar att de flesta manliga akademiker-

  112. -tycker att universitetets
    jämställdhetspolicy är bra.

  113. Kvinnorna tycker att den är undermålig.

  114. I Storbritannien är över
    60 % av akademikerna män-

  115. -och cirka 80 %
    av professurerna innehas av män.

  116. En ny undersökning
    av Royal Historical Society-

  117. -visar att många kvinnor
    fastnar halvvägs i karriären.

  118. De är ofta överbelastade
    av administrativa uppgifter.

  119. Det här Pisa-resultatet-

  120. -visar att könsklyftan inom natur-
    vetenskap framträder redan i skolan.

  121. Tydligast är det i Storbritannien,
    Japan och Australien-

  122. -där pojkar presterar bättre än flickor
    i naturvetenskap.

  123. Återigen:
    I Finland är förhållandet det motsatta.

  124. Könsklyftan i skolan skapar en köns-
    bunden profil av universitetskurserna.

  125. Om ni tittar på det här diagrammet...

  126. Datavetenskap...

  127. ...fysik och matematik
    är påfallande mansdominerade-

  128. -medan psykologi, konst, design
    och sociologi är kvinnodominerade.

  129. Statistiken gäller enbart
    för Storbritannien.

  130. De här siffrorna från EU
    visar samma sak:

  131. Kvinnliga examina i naturvetenskap
    och matematik uppgick till 40,8 %-

  132. -och siffran för ingenjörsvetenskap
    var bara 26,6 % år 2011.

  133. Tidskriften Psychological Science
    in the Public Interest-

  134. -har publicerat ett resultat om kvinnor
    inom naturvetenskapliga områden.

  135. En amerikansk forskargrupp
    har analyserat forskares situation-

  136. -i en jämförande studie av kvinnor och
    män i matematikintensiva områden-

  137. -och icke-matematikintensiva områden,
    där de är jämställda-

  138. -eller kvinnorna till och med flera,
    som inom psykologi.

  139. Studien visar att kvinnliga akademiker
    inom matematikintensiva områden-

  140. -är lika nöjda
    med sin arbetssituation som männen-

  141. -trots att de är underrepresenterade.

  142. Inom områden som fysik,
    datavetenskap och ingenjörsvetenskap-

  143. -utgör kvinnor bara 25-30 %
    av de lägre befattningarna-

  144. -och 7-15 %
    av de högre befattningarna-

  145. -som Agnes också visade.

  146. Men de här forskarna hävdar att
    inom de matematikintensiva områdena-

  147. -förutom ekonomi -
    är könsdiskriminering inte längre-

  148. -en giltig orsak till kvinnlig under-
    representation i akademiska karriärer.

  149. Män och kvinnor
    inom matematikintensiva områden-

  150. -hade samma möjligheter beträffande
    karriär, lön, publicering och anslag.

  151. De fick det i samma utsträckning.

  152. Men det finns fortfarande
    könsskillnader inom ekonomiområdet-

  153. -till skillnad från
    till exempel ingenjörsvetenskap.

  154. Följaktligen ska en kvinna som vill ha-

  155. -en jämställd situation
    i sitt akademiska yrkesliv...

  156. ...välja ingenjörsvetenskap,
    matematik eller datavetenskap.

  157. Studien visar också
    att kvinnor som tar kandidatexamen-

  158. -på andra områden - livsvetenskap,
    psykologi eller samhällsvetenskap-

  159. -doktorerar och får akademiska
    befattningar i lägre utsträckning.

  160. Kvinnliga akademiker
    inom biologi och psykologi-

  161. -har svårare än män
    att få varaktiga befattningar.

  162. Och inom biologi tjänar de även mindre
    när de slutligen får det.

  163. Även ensamstående kvinnor utan barn
    hade det svårare, frågan är varför.

  164. Forskningsresultaten visar
    att kvinnor kan vara framgångsrika-

  165. -inom matematikbaserade områden-

  166. -om de väljer det till att börja med.

  167. Studien tar upp de främsta orsakerna-

  168. -till att kvinnor är underrepresenterade
    inom matematikintensiva områden.

  169. Det är kvinnors tidigare utbildningsval-

  170. -samt vad de föredrar beträffande
    yrke och livssituation.

  171. Det här leder fram till min sista bild.

  172. Hur minskar man könsklyftan?

  173. OECD:s statistik visar att bara 14 %
    av kvinnorna som börjar på universitet-

  174. -väljer tekniska inriktningar-

  175. -som ingenjörsvetenskap,
    tillverkning och konstruktion.

  176. Kvinnor väljer naturvetenskapliga och
    tekniska ämnen i mindre utsträckning.

  177. Kvinnors intresse för matematik kan...

  178. ...stimuleras under de tidigare skolåren
    - i grund- och gymnasieskola.

  179. Som nämnts tidigare under dagen-

  180. -spelar de undermedvetna
    könsnormer vi alla har en roll.

  181. Särskilt lärarens roll verkar vara
    av avgörande betydelse.

  182. Om kvinnliga elever inte stimuleras nog
    väljer de mindre intensiva områden-

  183. -när de går vidare
    till universitetsstudier.

  184. Kontakt med matematik och natur-
    vetenskap tidigt är väldigt viktigt.

  185. Kvinnors erfarenhet från dessa
    områden speglar ofta en praxis-

  186. -som gynnar
    och belönar manliga könsnormer.

  187. Det här togs upp redan tidigare
    så jag ska inte gå så djupt in på det-

  188. -men det finns institutionella
    och psykologiska hinder för kvinnor.

  189. En viktig sak är att ledarförmågan-

  190. -den personliga övertygelsen
    om förmågan att leda-

  191. -som är avgörande
    för hur framgångsrik man blir.

  192. Den måste stärkas, särskilt hos kvinnor
    inom matematikintensiva områden.

  193. Enligt forskning som gjorts i USA
    kan organisationen i dessa discipliner-

  194. -möjligen fungera hämmande på
    kvinnors ledarförmåga.

  195. De kvinnliga forskarna
    inom naturvetenskap och teknik-

  196. -bedöms ha sämre ledarförmåga
    än kvinnor i andra discipliner.

  197. Jag avslutar mitt föredrag nu-

  198. -och ser fram emot
    runda bordet-diskussionen. Tack.

  199. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mycket sitter i väggarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Kvinnliga forskare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Rivaliserande divor

Hélène Ohlsson som är doktorand i teatervetenskap vid Stockholms universitet föreläser om Jenny Lind och Emilie Högqvist. De var båda lysande stjärnor inom operan respektive teatern under 1830- och 1840-talen. Ohlsson berättar om de olika typer av femininitet de representerade, deras rivalitet och karriärval. Inspelat den 30 september 2015 på Kungliga Operan i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.