Titta

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Om UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Vad innebär det att barn och ungdomar har väldigt många valmöjligheter i skolan och på fritiden? Internet och datorer och möjligheten att vara uppkopplad hela tiden är något som vi idag kan se påverkan av. Här berättar fyra experter vad idrott och hälsa har för relation och varför det är viktigt att vara ute och röra på sig, samtidigt som man har möjlighet att surfa och sitta med sin ipad. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015 : Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsaDela
  1. Jag har haft privilegiet att få
    forska på min egen praktik.

  2. En praktiknära studie...

  3. Jag har hela tiden varit aktiv lärare
    i idrott och hälsa.

  4. Det har jag varit
    under hela min forskningsprocess.

  5. I januari blev jag klar
    med min lic-uppsats.

  6. Jag har ingått i en forskarskola
    på GIH-

  7. -som heter Forskarskolan idrott
    och hälsas didaktik.

  8. Det har varit jättespännande.

  9. Det jag mest har lärt mig är
    att fortsätta vara nyfiken-

  10. -på mitt eget ämne. Vi har ju
    världens bästa ämne att undervisa i.

  11. Det är få ämnen man kan göra så
    mycket med som vårt ämne.

  12. Det är få ämnen där eleverna kan
    uppleva kunskap genom kroppen.

  13. Gun har pratat en del om att uppleva
    och kunskap med kroppen.

  14. Lina har pratat om hjärnan.

  15. Det är sånt
    som vi dagligen får uppleva.

  16. Jag säger grattis
    till världens bästa yrke.

  17. Just ja, man skulle använda den här.

  18. Vårt ämne har lite varit att bjuda på
    ett smörgåsbord av aktiviteter.

  19. Vi kan slänga ut
    hur mycket aktiviteter som helst-

  20. -så att eleverna kanske hittar
    en aktivitet de vill fortsätta med.

  21. Det är som att hitta en rätt
    på smörgåsbordet på finlandsfärjan-

  22. -som man vill fortsätta att laga.

  23. Men är det vårt uppdrag
    att se till att eleverna-

  24. -hittar en aktivitet
    de vill fortsätta med på fritiden?

  25. Nu är jag lite provokativ,
    men det tänker jag vara.

  26. Vad är vårt uppdrag? Vi ska se till
    att eleverna får kunskap.

  27. De ska lära sig nånting.

  28. Frågar föräldrarna barnen:

  29. "Vad har du lärt dig
    på idrott och hälsa i dag"?

  30. Jag har kommit på mig själv med
    att fråga:

  31. "Vad gjorde ni
    på idrott och hälsa lektionen?"

  32. Det kanske inte är helt rätt
    att fråga det.

  33. Vad är det för lärande vi ska ge dem?

  34. Vi matas med nya saker
    i våra kursplaner.

  35. Betygskriterier ändras.
    Kunskapskrav, som det heter...

  36. Hur ska jag tolka det?
    Vad är det jag ska lära mina elever?

  37. Det har ändrats nu.
    Jag är gymnasielärare.

  38. Jag jobbar på ett stort gymnasium
    i Uppsala med många olika program.

  39. Jag har jobbat med lärarutbildningen
    vid Uppsala universitet-

  40. -och jag har forskat.

  41. Många kursplaner och ändringar
    har det varit.

  42. Jag vet att ni pratade betyg
    och bedömning nästan hela dan i går.

  43. Då sitter jag där och ska tolka det
    här. Vad står det egentligen?

  44. Det står en massa kloka saker
    som ska formas till undervisning.

  45. En av mina handledare sa i går:
    "Det kanske är på tiden att vi har"-

  46. -"konferenser om
    hur man formar undervisning"-

  47. -"så att man har underlag
    för att bedöma och betygsätta."

  48. I dag framhåller man
    ämnets kunskapsbidrag.

  49. Vi ska bidra med kunskap.

  50. Gun pratade om att kunna med kroppen
    och förstå hur det fungerar.

  51. Lina pratade om hjärnan.

  52. Vi är överens om att kropp och knopp
    hör ihop. Inget skiljer dem åt.

  53. "Eleverna
    ska bl.a. få en förståelse för"-

  54. -"hur hälsa och livsstil hänger ihop.
    Hur ska jag fixa det då?

  55. Vad kan jag göra-

  56. -som får eleverna att förstå
    hur hälsa och livsstil hör ihop?

  57. Är det här uppdraget ens möjligt?

  58. Ni har säkert
    hur många tankar och idéer som helst.

  59. Jag ska prata om
    mina tankar och idéer-

  60. -som jag har testat på mina elever.

  61. Det är en spännande utmaning
    vi står framför.

  62. Lärare i idrott och hälsa
    ska hitta strategier och metoder-

  63. -för att integrera hälsa som
    en självklar del i undervisningen-

  64. -såväl vid planeringen som
    utformningen och genomförandet.

  65. Om jag ska rannsaka mig själv så har
    jag mycket, i min tidigare praktik-

  66. -hållit på med hälsoupplysning.

  67. Hälsa har bedrivits i klassrummet
    och idrott i idrottshallen.

  68. Jag har talat om hur de ska äta,
    sova och röra på sig-

  69. -och hur kroppen fungerar, och sen
    har vi utövat olika former av idrott.

  70. Hur smart var det?
    Vad kan jag göra åt det här?

  71. Jag fick privilegiet att under
    ledning försöka hitta strategier-

  72. -för hur det här
    ska kunna integreras.

  73. Det är ingen skillnad
    mellan hälsa och idrott.

  74. Det är väl hälsosamt att idrotta
    eller hur är det?

  75. Hela skolan har ett hälsouppdrag.
    Det står i skollagen.

  76. Vi ska bedriva ett för eleverna
    hälsofrämjande arbete.

  77. Tar de andra ämnena i skolan
    det uppdraget på allvar?

  78. Om vi funderar på
    hur det ser ut i dag...

  79. ...så sitter våra elever stilla
    sju-åtta timmar om dan.

  80. På rasten tar man med sig sin laptop
    och sätter sig i korridoren-

  81. -eller zappar med sina mobiler.

  82. Sen går man in till nästa klassrum
    och sitter stilla i ett antal timmar.

  83. Det är lite otäckt när man tittar på
    vad det får för effekter.

  84. Idrott och hälsa-ämnet...

  85. ...har den fysiska hälsan
    som sitt uppdrag.

  86. Den psykiska och sociala hälsan
    kommer självklart med-

  87. -men den fysiska hälsan
    är vårt uttalade uppdrag.

  88. Det står våra styrdokument.

  89. Det är spännande att hälsa finns
    med, för det har det alltid funnits.

  90. Det är väl ingen gång
    man rent historiskt har sagt-

  91. -att hälsa inte är nåt att jobba med
    i skolan.

  92. Det har alltid varit en del i idrott
    och hälsa-ämnet...

  93. ...men inte förrän 1994
    kom det med i våra styrdokument.

  94. Men redan i mitten på 1800-talet
    pratade man om gymnastik-

  95. -för att förebygga ryggradskrökning-

  96. -nervretlighet, näsblod
    och intellektuell överbelastning.

  97. Det har vi i dag med.
    Det är inte så stor skillnad.

  98. Nervretlighet... Fysisk aktivitet är
    bra för att minska depressioner.

  99. Det kanske man kallade
    nervretlighet tidigare.

  100. Vi vet att fysisk aktivitet
    förebygger alla möjliga saker.

  101. Men likförbaskat sitter vi stilla
    hela tiden. Det är inte hälsa.

  102. Det var ju hälsa vi skulle integrera
    i vår undervisning.

  103. Skolverket har ju nu kommit med
    ett kommentarsmaterial.

  104. Där står det att "hälsa,
    i ämnet idrott och hälsa"-

  105. -"inte signalerar
    en tudelning av ämnet"-

  106. -"där hälsa ses
    som något skilt från idrotten."

  107. Det var en nyttig råsop för mig.

  108. Man ska inte hålla hälsoföredrag
    och sen skutta i idrottshallen.

  109. Det är lika korkat som att säga:
    "I dag ska vi ha matte och division".

  110. Att säga "idrott och hälsa"
    säger mycket om oss-

  111. -men vi ska få hälsa genom idrott.

  112. Vad är då hälsa?

  113. Olof von Dalin beskrev hälsa:

  114. "Äta lite, dricka vatten
    Roligt sällskap, sömn om natten"

  115. "Käckt arbeta, lägligt bo
    stillhet någon stund på dagen"

  116. "Det är lagen
    för min hälsa och min ro"

  117. Han var ganska smart.
    Han hade nog tänkt till lite grann.

  118. Att förstå vad hälsa är
    är bland det svåraste som finns.

  119. Jag har i min uppsats
    försökt definiera hälsa.

  120. WHO har försökt definiera hälsa-

  121. -men de fick stryk på foten
    när gjorde sin definition.

  122. Sen skrev de:

  123. "Hälsa är inte ett tillstånd
    utan nåt man måste kämpa för."

  124. Det låter lite mer adekvat än att det
    skulle vara avsaknad av sjukdom-

  125. -och totalt fysiskt, psykiskt
    och socialt välmående.

  126. Jag kan ha bra hälsa
    fast jag har en sticka i tummen.

  127. Då började vi fundera över
    vad hälsa är i vårt ämne.

  128. Hur ska jag få in hälsa som
    en naturlig del i undervisningen-

  129. -utan att sätta dem i ett klassrum?

  130. I styrdokumenten
    står en massa smarta grejer.

  131. Det är smarta folk
    som har fipplat ihop grejer åt oss.

  132. Eleverna ska lära sig saker.

  133. De ska kunna formulera, analysera och
    pröva antaganden och lösa problem.

  134. Reflektera över erfarenheter
    och sitt eget sätt att lära.

  135. Kritiskt granska och värdera
    påståenden och förhållanden.

  136. Lösa praktiska problem.

  137. Ha kunskaper om förutsättningar
    för en god hälsa.

  138. Det här gäller samtliga ämnen,
    inte bara idrott och hälsa.

  139. Okej. Då gäller det alltså
    även idrott och hälsa.

  140. Har ni funderat på de här?
    Har ni läst de här tidigare?

  141. Eller har ni bara gått in på
    kunskapskrav och centrala mål?

  142. Hur ska man bedriva undervisning
    för att eleverna ska få det här?

  143. Kan jag göra det i mitt ämne?
    Jo, det funkar.

  144. Gun pratade om de fyra F:en.
    Jag har tagit ner det lite.

  145. Jag har de här orden som har hjälpt
    mig mycket i min undervisning.

  146. När mina elever jobbar ska de-

  147. -agera, reagera och reflektera.

  148. Jag har aldrig undervisning där jag
    inte är fysiskt aktiv på lektionerna.

  149. Jag har slopat klassrumsundervisning.
    Jag är fysiskt aktiv på lektionerna.

  150. Men jag har inte bara det.
    Jag jobbar laborativt.

  151. Eleverna lär sig labba med sig själva
    för att få in det här.

  152. Agera. Man gör nåt.
    Vi sticker ut och springer.

  153. Då har jag agerat. Sen reagerar jag.

  154. "Det gick lite trögt i dag."
    Då har eleven reagerat.

  155. Och sen reflekterar de.

  156. "Det gick trögt för att jag
    inte har tränat på länge."

  157. "Jag kanske borde börja träna
    för att orka springa sträckan."

  158. Små enkla ord
    - agera, reagera, reflektera...

  159. ...som har hjälpt mig
    planera min lektion.

  160. Det har hjälpt mina elever när de ska
    redovisa vad som händer med dem-

  161. -under lektionerna.

  162. Kunskapskraven i idrott och hälsa
    på gymnasiet är väldigt tjusiga.

  163. Där står det bland annat-

  164. -att eleverna ska kunna genomföra
    en bredd av aktiviteter.

  165. Okej. Där kan jag få använda
    mitt smörgåsbord.

  166. Jag vet att många tycker att den
    meningen är viktigast i hela boken.

  167. Men vänta lite.
    Vad är "en bredd av aktiviteter"?

  168. Vad vill jag lära mina elever?
    Vad ska eleverna svara-

  169. -när föräldrar frågar: "Vad har du
    lärt dig på idrott och hälsa i dag?"

  170. Vi går in på det.

  171. Sen står det
    "genomföra en bredd av aktiviteter"-

  172. -"som utvecklar
    den kroppsliga förmågan."

  173. "I samband med detta kan eleven
    beskriva aktiviteternas betydelse"-

  174. -"för kroppen och hälsan."

  175. "I beskrivningen finns förklaringar
    med koppling till relevanta teorier."

  176. Vi ska alltså utbilda forskare.

  177. Men med
    "agera, reagera, reflektera"-

  178. -kan jag få dem att börja tänka.
    "Vad händer när jag rör mig?"

  179. "Vad blir effekten av att jag
    rör mig? Vad händer med mig?"

  180. Jag vill få i gång dem
    och få dem att uppleva mitt ämne-

  181. -och uppleva kunskaperna.

  182. Men vi har lite svårigheter.

  183. Här har vi
    satt käppar i hjulet för oss.

  184. Vi har på gymnasiet 100 poäng
    som ska motsvara 100 timmar.

  185. Men det skär de ner på för det står
    inte att det måste vara 100 timmar.

  186. Då hamnar vi på 85 timmar.

  187. Det är tre år på gymnasiet
    och så ska jag försöka med det här.

  188. Hoppsan. Hur gör vi det här?

  189. Vi vet att eleverna
    behöver mer fysisk hälsa.

  190. Det innefattar att de måste röra på
    sig och fatta vad som händer.

  191. Det är inte så lätt.

  192. På den skolan jag jobbar på
    har vi 70 minuter i veckan-

  193. -en gång i veckan i ettan och tvåan.

  194. I trean får de välja
    på individuellt val.

  195. Vad kan jag göra? Jag kommer aldrig
    att se en fysisk utveckling-

  196. -med den lilla tiden.
    Då biter jag mig i kinden.

  197. Jag måste fundera på
    vad jag kan ge mina elever.

  198. Vad kan jag ge dem kunskap om?

  199. Jag kan ge dem erfarenhet.
    De kan ha fått känna på...

  200. Jag kan ge dem verktyg,
    men viljan måste de skaffa själv.

  201. Kunskap om, erfarenhet av
    och verktyg för-

  202. -att kunna bedriva fysisk aktivitet
    så att de mår bra.

  203. De behöver ta in mycket kunskap
    och få erfarenhet på olika vägar-

  204. -och få många verktyg
    så att de kan göra det själva.

  205. Är ni med på vad jag pratar om?

  206. Vi ska vänta med frågorna.

  207. Ni kan nicka eller skaka på huvudet
    om det verkar gå fort.

  208. Jag vill gärna kommunicera,
    men vi kör så här.

  209. Jag har utarbetat-

  210. -en laborativ och interaktiv
    undervisningsmodell.

  211. Vi har jobbat
    med olika fysiska förmågor.

  212. Jag forskade på kondition
    för det är basen för allting.

  213. Det pratade Lina om.
    Kondition är viktigt.

  214. En gubbe som har forskat mycket på
    undervisningsmodeller heter Metzler.

  215. Han påpekar att vi lärare
    tänker ut vad eleverna ska göra-

  216. -och sen gör de det.

  217. Läraren har 90 % av tänkandet
    och eleverna 10. Är det så?

  218. "Gör som jag så blir det nog bra."
    Härma och gör...

  219. Jag tänkte att det vore bra
    att laborera.

  220. Det gör man ju inom
    naturvetenskapliga ämnen.

  221. Idrott och hälsa är mycket det
    för det handlar om kroppens funktion-

  222. -med neurofysiologi, anatomi,
    biomekanik och så vidare.

  223. Då tittade jag på hur man
    skulle lägga upp laborerandet.

  224. Vi börjar med att identifiera
    undersökningsobjektet.

  225. Vad är det jag ska undersöka?

  226. Ofta har man en fråga. "Hur ska jag
    göra för att få bättre kondition?"

  227. Det är att identifiera
    undersökningsobjektet.

  228. Mäta och registrera utgångsläget...

  229. "Hur ser din kondition ut i dag?"

  230. Vi springer 2 000 m, tar tid-

  231. -och kollar pulsen.
    Då får vi ett utgångsläge.

  232. Det är ett ganska enkelt test
    men det kan vara en laboration.

  233. Sen måste jag läsa in mig på och
    diskutera teoretiska förutsättningar.

  234. Vad är kondition? Det är inget jag
    rabblar för gymnasieeleverna-

  235. -utan de får läsa in sig på det
    och prata om det.

  236. Vi har gjort det i samband med den
    fysiska laborationen när vi rör oss.

  237. Sen tillför jag något när jag labbar.

  238. Ni ser framför er labbsalar där man
    blandar saker och så blir det så här.

  239. Det gör vi här med.

  240. Jag har ett utgångsläge,
    en viss kondition, och tillför något.

  241. Det finns olika former
    av konditionsträning.

  242. Här kan jag få in
    en bredd av aktiviteter.

  243. Vi kan spela boll och mäta puls-

  244. -och dansa och mäta puls,
    och använda Borgskalan.

  245. Vi tillför
    massor av olika fysiska aktiviteter.

  246. Sen mäter och registrerar vi
    förändringen.

  247. Vi gör samma test som första gången.
    Vad har hänt?

  248. Vi hade en temaperiod på sju veckor.

  249. Vi startade och avslutade
    med konditionsmätning-

  250. -och däremellan
    hade vi konditionsträning.

  251. Eleverna fick ett resultat
    som de jämförde med sig själv.

  252. Vad hade hänt?
    De hade läxor under den här tiden.

  253. Det var ofta fysiska aktivitetsläxor.
    Jag ska visa det framöver.

  254. Då fick vi nåt att jobba med.

  255. Sen fick de reflektera över utfallet.

  256. Jag säger inte: "Du har förbättrat
    din kondition och får A."

  257. De ska kunna reflektera i en rapport
    över vad som har hänt.

  258. Då fick jag ett reflekterande
    och jag blev imponerad.

  259. Det första vi gjorde
    under den här perioden-

  260. -var att köra konditionslabbar.

  261. Det var det första eleverna fick göra
    på gymnasiet och de var smarta.

  262. Jag fick skärpa mig.

  263. Jag pratade om läxor
    i idrott och hälsa.

  264. Hand upp, ni som ger läxa
    till elever i idrott och hälsa...

  265. Bra. Vad nöjd jag är. Bra.

  266. Hur många ger fysisk aktivitet i läxa
    till sina elever?

  267. Det var färre.

  268. Varför är det så farligt
    att ge fysisk aktivitet i läxa?

  269. Vardagsmotion har jag gett i läxa.

  270. De skulle vara hemma
    och dammsuga sin bostad-

  271. -och se
    hur mycket pulsen ökade av det-

  272. -och ange på Borgskalan
    hur jobbigt de tyckte det var.

  273. En mamma ringde och frågade om jag
    kunde göra samma sak med moppning.

  274. Vad är det här?
    Att hitta vardagsmotionen...

  275. De fick prova att inte använda-

  276. -några maskiner under en dag.

  277. De fick inte använda rulltrappor,
    hissar och automatiska dörröppnare.

  278. Nån frågade: "Hur många kalorier
    är det att öppna en tung dörr?"

  279. "Spännande. Kolla upp det."
    Man väcker nyfikenhet.

  280. De får också göra
    positiva livsstilsförändringar.

  281. Hur han de göra det?

  282. Jo, de fick välja nåt som de skulle
    prova att förändra under två veckor.

  283. Det kunde vara att lägga sig
    tidigare, minska sin skärmtid-

  284. -eller äta mer grönsaker.

  285. Det var allt möjligt. Det var
    underbart när de berättade om det.

  286. De skrev mycket kort
    hur det hade gått.

  287. En flicka hade aldrig ätit frukost
    men ville inte undersöka det.

  288. Hon skulle prova att lägga sig
    en timme tidigare.

  289. När hon gjorde det
    hann hon käka frukost.

  290. Hon hann känna att hon var hungrig
    och orkade mer i skolan.

  291. Hon sa: "Jag tror jag fortsätter med
    det här." Då kände jag: "Härligt."

  292. Den här har ni sett...

  293. Det är en sån här pyramid.
    Vi ska minska stillasittandet-

  294. -ha 60 minuters fysisk aktivitet
    för barn och ungdom-

  295. -och ha träning ovanpå det.

  296. Kanske är det så att träningen-

  297. -kan erfaras i skolan
    när man provar olika aktiviteter.

  298. Men hur ska jag få dem att göra
    vardagsmotionen på 60 minuter?

  299. Hur ska jag få dem
    att sitta mindre still i skolan?

  300. Det kanske är en läxa som gäller där.

  301. Vi kan få våra kollegor
    att göra avbrott i lektionerna-

  302. -och ställa sig
    och ruska rumpa ibland-

  303. -för att få in mer fysisk aktivitet
    i vardagen.

  304. Under mina forskarstudier-

  305. -har jag kommit i kontakt med
    "health literacy".

  306. Jag ska försöka
    att inte låta för högtravande.

  307. Det här har varit en hjälp för mig.

  308. Man är tokig i "literacy"-begreppet
    i forskarvärlden.

  309. Det är inne. Jag känner mig inne
    när jag pratar om det.

  310. "Physical literacy" har man forskat
    mycket om, men "health literacy"-

  311. -har bara handlat om att få folk
    att bli medicinskt "hälsolitterata".

  312. Man har försökt få patienter-

  313. -att förstå sina journaler
    och rehabiliteringsplaner-

  314. -och få en inblick i vikten av
    att agera i sitt eget hälsoarbete.

  315. Få en förståelse för det...

  316. ...och olika faktorer
    som formar hälsa...

  317. Men sen kom det smarta paret
    Leena och Olli Paakkari.

  318. De tänkte till. I Finland finns
    ett ämne som heter hälsa.

  319. Det ämnet har de forskat på
    i samband med idrott och hälsa.

  320. De tittade på "health literacy
    as a learning outcome in school".

  321. De har delat in det
    i några olika delar.

  322. Man pratar om
    praktisk och teoretisk kunskap-

  323. -kritiskt tänkande, självmedvetenhet
    och medborgarskap.

  324. Jag läste artikeln och kände:
    "Äntligen."

  325. Polletten ramlade ner.

  326. "Det här kan jag använda
    när jag planerar min undervisning"-

  327. -"när jag genomför undervisningen
    och utvärderar elevernas lärande."

  328. Jag har jämfört det med våra
    kunskapskrav och sett att det funkar.

  329. Det här är lättare för mig.
    Det är nåt att ta på.

  330. Teoretisk kunskap... Man måste veta
    hur syreupptagningen fungerar...

  331. ...om jag håller på med kondition.
    Jag måste ha den kunskapen.

  332. Jag måste också ha teoretisk kunskap
    att jobba emot-

  333. -det enorma flödet av
    hälsoinformation som vi får.

  334. "Är det sant att man blir jättestark
    om man äter det här?"

  335. "Kan du hjälpa mig få bort det här?"

  336. Det är ett enormt flöde.

  337. Det är en vidrig marknad
    som hoppar på våra ungdomar-

  338. -och säger:
    "köp det här och bli stark".

  339. "Ät det här och bli snygg."

  340. Man bör ha teoretisk kunskap
    att bemöta det här.

  341. Har ni hört talas om "hälsostress"?
    Ja. Det är ganska nytt.

  342. Eleverna utsätts för
    fruktansvärda påtryckningar.

  343. Man ska veta vad och hur man ska göra
    för att må bra-

  344. -utifrån ens egna förutsättningar.

  345. Jag ska ha teoretisk kunskap så
    att jag kan stå emot hälsostressen-

  346. -och förstå vad som är viktigt.

  347. Praktisk kunskap står det väldigt
    lite om i våra styrdokument.

  348. Vad är det? Jo, man ska kunna utöva
    saker och måste då lära sig det.

  349. Om jag ska få bättre kondition
    behöver jag öka min puls-

  350. -och då ska jag förstå
    vilka aktiviteter jag kan göra.

  351. Det är praktisk kunskap.
    Sen gör jag dem.

  352. Självmedvetenhet är spännande.

  353. Att få ungdomar att bli medvetna om
    sig själva och sina reaktioner-

  354. -på olika former av aktiviteter
    och rörelser-

  355. -och livsstilsförändringar.

  356. Om jag slutar röka och märker att jag
    inte blir lika andfådd i trapporna...

  357. Nåt hände.
    Jag blir medveten om vad som hände.

  358. Om jag äter frukost,
    vad händer då med min skoldag?

  359. Det kritiskt tänkande
    berör informationsflödet.

  360. Om jag som lärare säger-

  361. -"för att få kondition
    måste ni springa en mil om dan"-

  362. -ska de kunna ifrågasätta mig.
    "Är du dum på riktigt, eller?"

  363. Den kommunikationen ska man ha.
    De ska ifrågasätta.

  364. De ska komma med grejer till mig.

  365. Medborgarskapet
    har jag inte undersökt här.

  366. Jag har utgått
    från "health literacy".

  367. Det ger ett samhällsperspektiv.
    Men det hade jag inte utrymme för.

  368. Syftet med studien var att undersöka
    en undervisningsmodell-

  369. -i form av ett laborativt,
    interaktivt lärinstrument-

  370. -framtaget för att utveckla
    hälsolitterär medvetenhet-

  371. -och kunskap inom kondition bland
    gymnasieelever inom idrott och hälsa.

  372. Lyckades jag med det här?
    Mitt urval var en klass.

  373. Det var en praktiknära studie.

  374. Jag har 32 elever i klassen.
    Majoriteten var flickor.

  375. Jag valde en samhällsvetarklass-

  376. -för jag såg dem
    som den mest heterogena gruppen-

  377. -när det gäller studiemotivation
    och fysisk aktivitetsgrad.

  378. Det var ett medvetet val.

  379. Det första delmomentet
    var det här med kondition.

  380. Vad har jag använt för metod?

  381. Aktionsforskning,
    kan vi kalla det för...

  382. Jag har försökt utarbeta det
    laborativa instrument de har använt-

  383. -när de har gjort sina labbar
    och jag har studerat resultatet.

  384. Jag har försökt backa så mycket
    som möjligt som lärare-

  385. -och i stället vara en handledare
    för att inte synas i studien.

  386. Det var sju veckor
    och sju olika laborationer-

  387. -som vände sig till kondition.

  388. Jag gjorde ett frågeformulär innan
    med frågorna:

  389. "Vad är kondition?" "Hur upplever du
    att din kondition är?

  390. Sen gjorde jag det igen
    efter sju veckor.

  391. Sen gjorde jag det 4,5 månad efter
    för att se om det fanns kvar.

  392. Eleverna har efter alla laborationer
    fått reflektera-

  393. -antingen i form av labbrapporter-

  394. -eller att de har diskuterat det
    efteråt i grupper-

  395. -för att se deras lärande
    och förståelse.

  396. Jag har också utarbetat
    ett teorihäfte.

  397. Det finns mycket bra böcker-

  398. -men det gäller att hitta lagom nivå
    för sina elever.

  399. Därför valde jag att skriva ett häfte
    om kondition, hälsa och träningslära-

  400. -och konditionens betydelse
    för hälsan.

  401. Det tog tid
    men det är skönt att ha det gjort.

  402. Jag har jobbat med frågor
    som jag stöter på bland eleverna-

  403. -som jag har tagit fram i häftet.

  404. Här är ett exempel på en laboration.

  405. "Rock 'n' roll- och bollspelslabb"...

  406. Jag satte pulsklockor på alla elever.
    Vi har införskaffat det på vår skola.

  407. Först fick de dansa rock 'n' roll-

  408. -och mäta pulsen
    vid olika tillfällen-

  409. -och tala om
    hur jobbigt det var på Borgskalan.

  410. Sen fick de välja ett bollspel.
    De valde basket.

  411. Sen fyllde de i sin puls
    och hur jobbigt de tyckte det var.

  412. Sen fick de
    skriva en liten labbrapport-

  413. -där de fick tala om hur
    träningsformen var och varför.

  414. Labbrapporten skrivs i mån av tid
    på lektionen, annars som läxa.

  415. En annan labb
    var en intervallträningslabb.

  416. Det här var väldigt spännande.

  417. De skulle springa på en given puls.

  418. Sen gjorde de
    tre olika typer av intervallträning.

  419. Sen kom den spännande frågan
    som en elev hade ställt.

  420. "Varför sprang alla olika fort när vi
    skulle springa på samma puls?"

  421. Jag valde att inte ta det här
    i skriftlig form-

  422. -utan jag tog det
    som en diskussion med eleverna.

  423. Den smarta frågan blev nog den
    bästa diskussionen under alltihop.

  424. Jag behövde inte komma
    med några pekpinnar och säga:

  425. "Du borde nog träna upp din kondition
    för du gick med 170 i puls."

  426. Den slutsatsen drog de själva.
    De reflekterade jättebra.

  427. Det var ett sätt att få eleverna
    att tänka till för hälsan.

  428. De som gick med 170 i puls
    började fundera.

  429. Många kom och sa:
    "Det här var inte så lysande."

  430. "Jaså?" sa jag.

  431. "Vad kan vi göra åt det här?
    "Hur tänker du?"

  432. Jag är elak. Jag kommer inte
    med lösningar utan frågar.

  433. "Hur hände det här?
    Hur blev det här?"

  434. Då får vi igång en diskussion
    och får dem att reflektera.

  435. Agera, reagera, reflektera...

  436. De tre små ledorden
    hjälper mig massor i undervisningen.

  437. Jag pratar mest som lärare
    men jag har även varit forskare.

  438. När jag har fått resultaten som jag
    har samlat in under sju veckor...

  439. Det är träningsdagböcker, labbhäften
    och mina diskussionsanteckningar.

  440. Jag skulle sen bearbeta det,
    se hur det funkade-

  441. -och se vad som hände
    och vad de har lärt sig.

  442. Då har jag gjort en innehållsanalys.

  443. Vad står det i deras labbrapporter?

  444. Jag har gjort bearbetning
    med hjälp av fenomenografi.

  445. Det påminner om
    ett spelschema till en turnering-

  446. -där man skriver ner vad de säger.
    Det är fenomenografi.

  447. Sen har jag tittat på kvantitativ
    data och räknat statistik.

  448. Det här har tagit mig 2,5 år.

  449. Det var rätt mycket data.

  450. Det var fantastiskt
    att få se den här utvecklingen.

  451. Det har gett mig jättemycket.

  452. Här är några exempel på resultat
    från den här sjuveckorsperioden-

  453. -med kondition med inriktning
    på hälsa och förståelse.

  454. Samtliga elever i klassen,
    oavsett förkunskaper-

  455. -hade utvecklat
    sina teoretiska kunskaper.

  456. De kan läsa häftet, förstå
    diskussionerna och reflektera-

  457. -och de har tittat i teorihäftena och
    fattat varför det blev som det blev-

  458. -och dragit slutsatser av det.
    Det är jättebra.

  459. Det här var lite härligt.

  460. De flesta av er har erfarenhet
    av ungdomar och fysisk aktivitet.

  461. 24 av 30, varav 2 inte svarade-

  462. -har ökat eller bibehållit sin
    redan höga fysiska aktivitetsgrad.

  463. De har alltså lagt till
    mer träning i sin vardag.

  464. De har börjat röra på sig mer.

  465. Det tyckte jag visade att det funkar.

  466. Jag når inte alla,
    men målet är att nå alla.

  467. Det var en ganska bra siffra.

  468. 24 stycken har utökat
    eller bibehållit sin aktivitetsgrad.

  469. De som spelar innebandy fem dar
    i veckan kan inte göra mer träning.

  470. Sen visade de flesta eleverna på ett
    kritiskt tänkande i sina resonemang-

  471. -när de skriver labbrapporter.
    De visade också på en självinsikt-

  472. -och en förståelse
    över vad de behöver göra-

  473. -för att utveckla sin fysiska
    aktivitetsgrad, få bättre kondition-

  474. -och för att uppnå bättre hälsa.

  475. Är det hälsoundervisning nu?

  476. Jag pratar om att integrera hälsa
    i undervisningen.

  477. Jag tycker det.

  478. Jag har fått dem att fundera på
    vad som händer-

  479. -när de gör aktiviteter.
    Det känns viktigt.

  480. Här är några exempel på
    spontana elevkommentarer.

  481. Det första är en kille som under
    rock 'n' roll-labben vrålar:

  482. "Jag har 200 i puls men ändå ler jag
    och ligger på 13-14 på Borgskalan."

  483. Okej.

  484. Han sa att dans var för killar som
    inte hade råd att stå i baren.

  485. När man får den kommentaren
    känner man att det har hänt nånting.

  486. Här reagerar han
    på sina fysiologiska värden.

  487. Han har hög puls
    men han upplever det inte jobbigt-

  488. -eftersom
    han ligger på 13-14 på Borgskalan.

  489. Och han ler mitt i alltihop.
    Det är helt underbart.

  490. Den sista...

  491. Den första och sista laborationen
    var att springa 2 000 m-

  492. -och sen se
    vad som hade hänt däremellan.

  493. Den här eleven brister ut spontant:

  494. "Min hemmaträning har hjälpt. Jag
    har förbättrat tiden med en minut"-

  495. -"men har samma puls
    som förra gången. Jippi."

  496. Vad har de lärt sig?

  497. Jag pratar om både lärande och hälsa.

  498. Jo, det funkar att träna.

  499. Han har lärt sig
    att pulsen är ett mått på kondition-

  500. -i relation till tid och sträcka.

  501. Han har lärt sig
    att det krävs en insats.

  502. Han har förstått
    att hemmaträningen har hjälpt.

  503. Ni känner alla igen kommentarerna.

  504. När man får dem av sina elever
    blir man glad.

  505. "Jag har nått nånstans."

  506. En sammanfattning:

  507. "Lämpliga mätmetoder av 'health
    literacy' inom hälsopromotion"-

  508. -"ska fokusera på
    förmågan att kritiskt granska"-

  509. -"såväl inre som yttre resurser."
    Det lät väl vackert?

  510. Den i studien använda laborativa,
    interaktiva lärmodellen-

  511. -bidrog till att öka elevernas
    hälsolitterära medvetenhet-

  512. -inom området kondition.

  513. Ett sätt att bidra
    till hälsomedvetenhet-

  514. -är att skapa en lärandemiljö som på
    ett utmanande och inspirerande sätt-

  515. -skapar kunskap, erfarenhet
    och reflektion-

  516. -om tillvägagångssätt och möjlighet
    att påverka den egna hälsan.

  517. Det här är sånt man pratat
    på forskarkonferenser om.

  518. Att jobba med
    modellbaserad undervisning...

  519. Jag har tagit fram labbhäftet
    och teorihäftet-

  520. -och de har haft en lärplattform
    där de kan testa sina kunskaper.

  521. Testen kan de göra hur många gånger
    de vill, tills de förstår.

  522. Jag har jobbat fram det inom
    kondition och det funkade så bra-

  523. -att vi lärarkollegor har gjort
    motsvarande inom styrka-

  524. -och koordination.

  525. Vi testar utgångsläget och slutläget-

  526. -gör fysiska laborationer på vägen-

  527. -och utarbetar teorihäften till det.

  528. Självklart har vi levande dokument.

  529. Det är livsfarligt att köra samma
    i 25 år tills kursplanen ändras igen.

  530. Vi måste våga ha levande dokument.

  531. Vi har diskussion
    och utvecklingssnack hela tiden.

  532. Vad kan jag dra för konklusioner?
    Jo, i den här klassen-

  533. -med det här
    laborativa lärinstrumentet-

  534. -har majoriteten av eleverna-

  535. -utvecklat sina praktiska
    och teoretiska kunskaper inom hälsa-

  536. -och utökat sitt kritiska tänkande
    och sin självmedvetenhet.

  537. Det blir ett sätt att uppmuntra
    lärandet i idrott och hälsa-

  538. -och att låta eleverna labba
    och reflektera över sina resultat-

  539. -och möjligheter
    att påverka sin egen hälsa.

  540. Syns texten? Det gör den inte, va?
    Jag läser den.

  541. "Undervisningen i skolan
    ska vila på vetenskapliga grunder."

  542. Mamman säger:
    "Det var ett tag sen vi sågs."

  543. Han svarar: "Jag vet."

  544. "Jag har deltagit i obligatoriska
    utvecklingsmöten"-

  545. -"med inriktning på att omdirigera
    mina potentiella möjligheter."

  546. Mamma svarar: "Oj."

  547. Kompisen frågar: "När slutade de
    kalla det för 'kvarsittning'?"

  548. "När rektorn doktorerade..."

  549. Vi har ju ett krav på oss.

  550. Vår undervisning
    ska vila på vetenskaplig grund.

  551. Vad är den vetenskapliga kärnan
    i idrott och hälsa?

  552. Det är ett komplext ämne
    som innehåller så enormt mycket.

  553. Vilken vetenskap ska jag vila på?

  554. Den didaktiska?
    Ett lärandeämne måste vila på det.

  555. Fysiologi? Anatomi? Hjärnans
    utveckling? Vad är det för nåt?

  556. Det enda råd jag kan ge er,
    som jag hoppas ni alltid bär med er-

  557. -är att aldrig sluta vara nyfikna.
    Prova.

  558. De stackars eleverna i min skola
    säger: "Nej, nu är hon på gång igen."

  559. Men jag tror att vi
    måste våga prova och se framåt.

  560. Vad vill vi att de ska lära sig?
    Vad ska de lära sig?

  561. Jag önskar att föräldrarna frågar:

  562. "Vad har du lärt dig
    på idrott och hälsa i dag?"

  563. Vill ni läsa mer om den här studien
    så finns den på DIVA på GIH.

  564. Man går in på gih.se, "bibliotek"
    och "Diva"-

  565. -och söker på mitt namn och titeln.

  566. Där finns hela modellen jag har
    utarbetat, om ni vill titta på den.

  567. Jag säger tack för mig.
    Skulle vi ha frågestund nu?

  568. Jag tycker det vore bra.
    Men vi tar en liten applåd först.

  569. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie Graffman Sahlberg är forskare och lärare i idrott och hälsa. Hon menar att det fungerar att ge elever i hemläxa att de ska träna och röra på sig. I denna föreläsning berättar hon varför det är viktigt att ta idrott och hälsa på allvar. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Sport
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Fysisk aktivitet och kroppens lärande

En dator kan bli överfull så att man måste rensa och tömma den. En hjärna kan inte bli överfull, den blir bara bättre och bättre ju mer man tränar och utmanar den genom att lära sig nya saker. Här berättar hjärnforskaren Lina Bunketorp Käll om kopplingen mellan aktivitet och hjärna. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsa

Marie Graffman Sahlberg är forskare och lärare i idrott och hälsa. Hon menar att det fungerar att ge elever i hemläxa att de ska träna och röra på sig. I denna föreläsning berättar hon varför det är viktigt att ta idrott och hälsa på allvar. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott varje dag

Vi besöker Ängslättsskolan utanför Malmö, en skola som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Vad innebär det för skolresultaten och vad krävs av pedagogerna för att lyckas skapa lust till rörelse? Möt idrottslärarna Fredrik Pihlqvist och Kristian Persson som motiverar barnen till rörelse som skapar kreativitet.