Titta

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Om UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Vad innebär det att barn och ungdomar har väldigt många valmöjligheter i skolan och på fritiden? Internet och datorer och möjligheten att vara uppkopplad hela tiden är något som vi idag kan se påverkan av. Här berättar fyra experter vad idrott och hälsa har för relation och varför det är viktigt att vara ute och röra på sig, samtidigt som man har möjlighet att surfa och sitta med sin ipad. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015 : Fysisk aktivitet och kroppens lärandeDela
  1. Vi börjar med hjärnan.

  2. Den fantastiska skapelsen
    bakom våra pannben-

  3. -styr alla funktioner i kroppen
    och kan ses som vår kommandocentral.

  4. Våra minnen, tankar och känslor
    styrs av hjärnan.

  5. Och alla våra viljemässiga rörelser.
    Den väger knappt 1,5 kg.

  6. 20 procent av energin i kroppen
    konsumerar hjärnan.

  7. Minst 20 procent av blodflödet
    går upp till hjärnan.

  8. Hos fostret är hjärnbarken-

  9. -den veckade delen, helt slät. I takt
    med att det bildas nya synapser...

  10. Det sker en explosionsartad
    utveckling av nervceller i hjärnan.

  11. Mellan 6:e och 18:e fosterveckan
    bildas 500 000 synapser varje minut.

  12. Nervceller varje minut.

  13. I takt med att hjärnan växer -
    det finns begränsat utrymme-

  14. -veckas den yttre delen av hjärnan.

  15. För att det ska få plats
    så mycket som möjligt.

  16. Den yttre delen kallas hjärnbarken.

  17. Den är veckad för att det ska få
    plats så mycket som möjligt.

  18. En animerad bild av en nervcell.

  19. Den består av
    tre huvudsakliga komponenter.

  20. Cellkroppen längst upp till vänster.
    Axonet, som går ut från cellkroppen.

  21. Och vi har dendriterna
    på cellkroppen-

  22. -som tar emot information
    från intilliggande celler.

  23. Nervcellernas uppgift är
    att ta emot information-

  24. -att bearbeta och skicka i väg
    till andra ställen.

  25. En nervcell kan ta emot information
    från upp till 10 000 andra celler.

  26. När celldelningen har ägt rum,
    rör sig cellerna-

  27. -mot den förutbestämda platsen som
    den inbyggda arvsmassan bestämmer.

  28. Där börjar de skapa anslutningar
    med varandra.

  29. Och kommunicerar på elektrisk
    eller kemisk väg.

  30. Här är en genomskärning av hjärnan.

  31. Där vi ser den rosa substansen.

  32. Hjärnbarken,
    där alla våra nervceller sitter-

  33. -som gör att vi har funktioner
    som att komma ihåg-

  34. -prata, utföra viljemässiga rörelser.
    De kontrollerar även våra sinnen.

  35. Inuti barken ligger
    den vita substansen.

  36. Det är kopplingarna
    mellan nervcellerna.

  37. Det är vitt för att alla kopplingar-

  38. -mellan nervcellerna är omgivna av
    myelin, som är vitt.

  39. Ett fetthölje som omger nervtrådarna-

  40. -för att skydda
    och isolera kopplingarna.

  41. Via synapserna kommunicerar
    hjärnbarkens olika centrum.

  42. De skickar information mellan
    områdena i centrala nervsystemet.

  43. Så här ser det ut inuti era hjärnor.
    Synapserna går på högvarv.

  44. Allt vi lär oss lagras i form av
    kopplingar och synapser i hjärnan.

  45. Man brukar säga att
    när man lägger nånting på minnet-

  46. -kodas det först in, sen lagras det
    och sen återkallar man minnena.

  47. Då är det många områden i den yttre
    delen av hjärnan som aktiveras-

  48. -och via synapser framkallar minnet.

  49. Hjärnan blir smartare
    ju mer man lär sig.

  50. En dator kan bli full,
    men inte hjärnan.

  51. Däremot om man sover för lite, t.ex.,
    kan man likna hjärnan-

  52. -vid en full inkorg på datorn. Då kan
    man inte ta emot mer information.

  53. Vid brist på sömn, t.ex.

  54. En bild som illustrerar
    den mentala utvecklingen hos barn.

  55. Från nyföddhetsperioden
    fram till fyra år-

  56. -är utvecklingen lika omfattande
    som mellan fyra och arton år.

  57. Vilket innebär att det sker
    en explosionsartad utveckling-

  58. -av både synapser och nervceller
    hos barnhjärnan.

  59. Hjärnan jobbar utifrån principen
    "use it or lose it".

  60. De strukturer som nyttjas
    blir specialiserade.

  61. Sen finns det nervceller
    som inte nyttjas, som tillbakabildas.

  62. Strax över en miljard nervceller
    har vi i hjärnan.

  63. Vissa av dem specialiseras.
    Andra tillbakabildas.

  64. Hjärnan spenderar på så sätt energin
    där den behövs.

  65. Ett barns möjlighet att utveckla
    sitt lärande, sin sociala kompetens-

  66. -och kreativitet kan benämnas
    det mentala kapitalet.

  67. Också ett begrepp för en individs-

  68. -samlade intellektuella
    och emotionella tillgångar.

  69. Det mentala kapitalet
    kan jämföras med ett bankkonto.

  70. Det kan öka och minska beroende på
    vad man upplever och erfar i livet.

  71. Hur mycket mental och fysisk
    stimulans man får genom livet.

  72. Kognitionsbegreppet kommer från
    det latinska ordet "cognoscere".

  73. Som betyder att du blir delaktig av
    en kunskap eller vetskap.

  74. Det är en samlingsterm
    för de mentala processer-

  75. -som hjärnan använder
    när den bearbetar information.

  76. Som tänkande, minne, problemlösning,
    beslutsfattande eller språk.

  77. I den främre delen av hjärnan sitter
    överordnade kognitiva funktioner-

  78. -som helt kontrollerar
    våra handlingar och vårt beteende.

  79. I barndomen
    är de funktionerna viktiga-

  80. -för att man ska kunna ta
    och följa instruktioner-

  81. -och reglera sitt beteende.

  82. Tonårshjärnan har lite brister
    i de här funktionerna.

  83. Men det finns en förklaring till
    varför tonåringar söker njutning-

  84. -och är mer riskbenägna
    än barn och vuxna.

  85. Det är för att den frontala delen av
    hjärnan utvecklas sist-

  86. -jämfört med den känslomässiga delen.

  87. Därför fattar tonåringar ofta
    känslomässiga beslut.

  88. Våra exekutiva funktioner innefattar
    planera och organisera-

  89. -hämma och reglera oönskat beteende-

  90. -motivera sig till handling
    och fokusera uppmärksamhet.

  91. Här krävs att blockera
    ovidkommande saker.

  92. Förmågan att hålla kvar
    uppmärksamheten.

  93. Och även förmågan
    att fördela uppmärksamheten.

  94. För ett tag sen brast jag
    i de här sistnämnda funktionerna.

  95. Min man hade tjatat på mig
    att jag skulle provköra hans nya bil.

  96. En 3,0 automat.
    Jag har aldrig kört automat.

  97. Han ville verkligen ha den här 3,0:n.

  98. Han tyckte: "Nu får du faktiskt
    ta och provköra den."

  99. Jag var så fokuserad.
    Jag ville vara där med vänsterfoten-

  100. -och trycka ner kopplingen.

  101. Men det gick bra. Jag storhandlade
    och skulle åka hem.

  102. Jag var en minut hemifrån,
    vandrade bort i tankarna-

  103. -tappade koncentrationen-

  104. -och tryckte kopplingen i botten.
    Det var bara det att det var bromsen.

  105. Så jag for framåt. En mikrosekund
    förstod jag inte vad som hade hänt.

  106. Jag hade tappat kontrollen och fått
    en självförvållad whiplash.

  107. Jag har disputerat i whiplash,
    men inte förstått-

  108. -hur de här patienterna har det.

  109. En mikrosekund då jag tappade fokus.

  110. Det resulterade i att jag inte kunde
    hämma det beteende-

  111. -som i den situationen
    var helt oönskat.

  112. Beteendereglering är viktigt
    för våra barn.

  113. Jag tänker visa ett test
    framtaget av forskare i USA-

  114. -som bygger på ramsan
    huvud, axlar, knä och tå.

  115. Som man utvärderar ett barns förmåga
    till att reglera sitt beteende med.

  116. Jag tänkte visa en liten...filmsnutt.

  117. Det heter "head, toes, knees,
    shoulders". Där har vi den.

  118. Rör knäna. Bra!

  119. Rör axlarna. Rör axlarna.

  120. Huvud, axlar, knä och tå
    liknar följa John.

  121. En ledare ger anvisningar
    som barnen ska lyda.

  122. Rör huvudet.

  123. Rör tårna. Rör tårna.

  124. "Huvud, tår, knän och axlar"
    undersöker beteendereglering.

  125. Beteendereglering är grunden för
    ett genomtänkt beteende.

  126. Det här är en knäpp lek.

  127. Först presenteras huvud och tår.

  128. Är du beredd? Inte det?

  129. -Jag säger "rör huvudet", vad rör du?
    -Tårna.

  130. Ja! Om jag säger "rör tårna",
    vad rör du?

  131. -Huvudet!
    -Ja! - Jag ska öka takten.

  132. Rör huvudet. Rör tårna.

  133. I den andra delen ska barnen
    röra knäna och axlarna.

  134. Rör knäna.

  135. Rör knäna. Rör axlarna. Rör knäna.

  136. I den tredje delen
    sätts del ett och två ihop.

  137. Barnen måste minnas olika beteenden-

  138. -och göra motsatsen till
    vad de blir tillsagda.

  139. Rör axlarna.

  140. Rör tårna.

  141. Barnen måste vara uppmärksamma,
    minnas anvisningar-

  142. -allt eftersom leken blir svårare
    och behärska motoriken.

  143. Rör huvudet.

  144. Bra! - Rör axlarna.

  145. Leken ser enkel ut,
    men den är svår även för vuxna.

  146. Alla barnen gjorde bra ifrån sig.
    Alfie visade t.o.m. sin mamma.

  147. Bra jobbat!

  148. Vi har funderingar på att använda
    det här instrumentet i vår forskning.

  149. För att studera barns
    beteendereglering.

  150. Minnesfunktioner, specifikt
    hippocampusstrukturen-

  151. -är helt avgörande för att vi
    ska kunna...forma nya minnen.

  152. Den är helt avgörande
    för minneslagringen.

  153. Även för att kunna orientera oss
    i okänd terräng.

  154. Ni kanske har hört talas om studien
    om taxichaufförer i London-

  155. -där man studerat med magnetkamera
    hur deras hjärnor ser ut.

  156. Då finns det metoder så man kan
    mäta volymen av hippocampus.

  157. Hippocampus betyder sjöhäst på latin.
    Den har formen av en sjöhäst.

  158. Man har visat att hippocampus
    hos populationen taxichaufförer-

  159. -är signifikant större jämfört med
    en normalpopulation.

  160. Man har tolkat det som att de har
    navigerat så mycket i okänd terräng-

  161. -att de ställt högre krav på
    orienteringsförmåga-

  162. -vilket gjort att deras hippocampus
    ökat i storlek.

  163. Det borde innebära att det skett ökad
    nervcellsnybildning i hippocampus-

  164. -för att behovet har varit större.

  165. På så sätt brukar man säga
    att hjärnan är formbar.

  166. Minnesprocessen sker i tre steg.

  167. Vi kodar in ett minne, vi lagrar det
    och sen plockar vi fram det.

  168. Då är det synapserna som aktiveras
    varje gång vi plockar fram ett minne.

  169. Om den här strukturen skadas, blir
    man oförmögen att bilda nya minnen.

  170. Vid CBR, där jag forskar,
    var Peter Eriksson-

  171. -pionjär inom neurobiologisk
    forskning. Först i världen att visa-

  172. -att människan har en förmåga
    att bilda nya nervceller hela livet.

  173. Förr trodde man att man föddes med
    ett antal nervceller-

  174. -och att de var de nervceller
    man hade genom hela livet.

  175. Men vi har en förmåga
    att bilda nya nervceller-

  176. -beroende på hur mycket
    man stimulerar hjärnan.

  177. Hur kan vi påverka
    våra kognitiva funktioner?

  178. Det genetiska arvet
    är av stor betydelse.

  179. Man brukar säga att intelligensen
    bestäms till 50-75 procent-

  180. -av det genetiska arvet.

  181. Sen kan det vara så
    att en person som är välutbildad-

  182. -stimulerar sig mentalt och fysiskt,
    lever sunt-

  183. -men är predisponerad
    för alzheimers...

  184. Och så har vi ytterligare en person
    som lever jätteosunt-

  185. -har inte gått i skolan,
    äter osunt, tränar inte-

  186. -bryr sig inte om
    att stimulera sin hjärna alls.

  187. Man kan tänka sig att den första
    får symtom mycket senare...

  188. ...än personen som lever osunt.

  189. Just p.g.a. att den första personen
    har byggt upp en kognitiv reserv.

  190. Alltså ökat mängden synapser
    och nervceller-

  191. -så man har
    ett större mentalt kapital.

  192. Och den som har levt mer osunt
    får troligtvis symtom tidigare.

  193. Om man stimulerar hjärnan-

  194. -får man en större motståndskraft
    mot den här typen av sjukdomar.

  195. Man brukar tala om gener och miljö.
    Miljön inverkar så klart också.

  196. Då har vi biologiska
    och sociala faktorer-

  197. -där de biologiska
    är fysiska faktorer-

  198. -som påverkar kognition.
    Förekomst av sjukdom, så klart.

  199. Alla psykiska tillstånd. Depression.
    Och stress, så klart.

  200. Kognitiv och mental stimulans
    är jätteviktigt.

  201. Social interaktion. Träning.

  202. Vi har kost. Allt från Omega-3 till
    antioxidanter och kost med lågt GI.

  203. Kultur är nånting som uppmärksammats
    mer och mer.

  204. För man har sett
    att det har effekt på hjärnan.

  205. Framför allt musik har man studerat.

  206. Sömn och sinnesstimulans
    är också viktigt.

  207. Vad händer när hjärnan åldras?

  208. Har vi ett bästföredatum?
    Är det en färskvara?

  209. Inte riktigt, men hjärnan utvecklas
    till 20-årsåldern.

  210. Och i 25-årsåldern når man
    den maximala kapaciteten i hjärnan.

  211. Sen tror jag att man aldrig når
    den maximala kapaciteten.

  212. Men efter 25-årsåldern
    finns en risk att det börjar dala.

  213. De mest avancerade funktionerna
    avtar.

  214. Förmågan att lösa avancerade problem.
    Memorera och processa tankar.

  215. Men vi kan förhindra
    den här nedåtgående processen-

  216. -genom att stimulera oss själva.

  217. Vi vet att både vit och grå substans
    bryts ner ju äldre man blir.

  218. Hjärnan kan helt enkelt skrumpna.

  219. Alzheimers är ett exempel på
    hur hjärnan skrumpnar.

  220. Oavsett ålder kan man förebygga detta
    genom att röra på sig-

  221. -och stimulera sig
    på alla tänkbara sätt.

  222. Här är en bil.
    Den heter Lancia Ypsilon-

  223. -som vi för några år sen hyrde
    när vi var på Sardinien.

  224. Vad har en bil med hjärnan att göra?
    Jo, det finns vissa likheter.

  225. Likväl som man kan trimma en bil
    så kan man trimma hjärnan-

  226. -och få den att prestera bättre.

  227. Den här bilen var nåt av det slöaste
    jag nånsin har fått åka med i.

  228. Jag vet inte hur många hästkrafter
    den hade, men vi lyckades ta oss-

  229. -till andra sidan kusten.

  230. Jag var tvungen att googla
    för att se vad det var för bil.

  231. Den var omnämnd som orkeslös,
    surrar under gaspådrag-

  232. -varpå det låter som om det placerats
    en elektrisk häcksax under huven.

  233. Vi åkte till smaragdkusten
    på östkusten.

  234. Till...enligt min son,
    paradiset självt.

  235. De snabba bilarna. En Bugatti Veyron
    Sport och andra därtill fann vi.

  236. Ett sätt att försöka illustrera
    att vi återigen...

  237. Vi kan bygga upp en kognitiv reserv.

  238. Vi kan trimma våra
    och våra barns hjärnor-

  239. -genom att stimulera dem
    mentalt och fysiskt i skolan.

  240. Det här benämns
    som hjärnans plasticitet-

  241. -som är hjärnans förmåga
    att förändra sig och anpassa sig-

  242. -beroende på de krav och förhållanden
    som råder. Det beskriver även-

  243. -hjärnans förmåga att reparera sig
    efter sjukdom och skada.

  244. Ett koncept som studeras intensivt nu
    är berikad miljö.

  245. På engelska "enriched environment".

  246. Det består av tre komponenter.

  247. Fysisk aktivitet, social interaktion
    och sinnesstimulans.

  248. Man har framför allt i
    djurexperimentella studier-

  249. -undersökt vad den här typen av miljö
    har för effekter på hjärnan.

  250. Man har placerat en del djur i burar
    tillsammans med en massa grejer-

  251. -som inbjuder till rörelse,
    aktivitet och social interaktion.

  252. Andra djur har man placerat
    för sig själva i burar.

  253. Efter en viss period har man tagit ut
    råttorna och studerat beteendet.

  254. Det finns vissa framtagna burar-

  255. -där man kan studera beteendet
    hos råttan.

  256. Man kan t.ex. släppa ner dem
    i bassänger. Råttor hatar vatten.

  257. Så de vill upp till plattformen
    i bassängen.

  258. Så tar man tid på den tid det tar
    för råttan-

  259. -från att man släpper den i vattnet
    till att simma till plattformen.

  260. På så sätt kan man räkna ut
    hur snabbt de har lärt sig-

  261. -vart de ska simma.

  262. Vi vet mycket mer i dag om hjärnan,
    hur den ser ut, vad som påverkar den.

  263. Magnetkameran är ett exempel på
    varför man vet så mycket.

  264. Den har fullständigt revolutionerat
    medicinen.

  265. Den ger bilder av hjärnans inre,
    så man kan studera i detalj...

  266. Man kan beräkna volymen på alla
    hjärnans strukturer i princip.

  267. Det har vi gjort i en studie
    där vi undersökt-

  268. -effekten av utökad fysisk aktivitet
    hos barn.

  269. Då har vi tagit magnetkamerabilder.

  270. Och vi har använt oss av
    en manuell metod-

  271. -där man ritar hippocampus
    och segmenterar-

  272. -på sättet som visas
    på den svarta bilden.

  273. Sen finns det en automatiserad metod
    som beräknar volymen automatiskt.

  274. En bild på höger och vänster
    hippocampusstruktur på ett barn.

  275. Då jämförde vi gruppen barn som haft
    utökad fysisk aktivitet-

  276. -med en grupp barn som inte haft
    samma mängd aktivitet i skolan.

  277. Det här landade på mitt skrivbord
    för ett och ett halvt år sen.

  278. Det är en optisk
    hjärnavbildningsmetod-

  279. -som bygger på samma principer
    som magnetkameran.

  280. Det mäter hjärnaktivitet.

  281. Fast med laser, som lyser ner i
    hjärnans strukturer.

  282. Man mäter hur mycket av ljuset
    som reflekteras.

  283. Beroende på hur mycket ljus
    som absorberas i hjärnan...

  284. ...kan man beräkna aktiviteten-

  285. -och hur mycket syre och blod
    som kommit till den hjärnytan.

  286. Här är min dotter
    med easy-capen på-

  287. -en av våra första piloter-

  288. -och provar ett test
    som vi skall använda-

  289. -som bygger på det s.k. stroop-testet
    som mäter inhibition.

  290. Det klassiska stroop-testet är
    "color word stroop"-

  291. -där det är färger och ord på färger,
    som man alltså ska...

  292. Det är stimuli
    som inte är kongruenta.

  293. Det kanske står gul med blå färg. Man
    ska ange färgen, inte det som står.

  294. Man ska hålla koll på
    vilket stimuli som man ska ange.

  295. Vi kommer att använda en modifierad
    version av testet: "animal stroop".

  296. 50 djurpar som varierar i storlek.

  297. Stora, medelstora och små djur.

  298. Då visar man simultant ett stort djur
    och ett litet djur på datorskärmen.

  299. Testpersonen sitter med
    en spelkontroll i händerna.

  300. Man ska trycka med höger
    eller vänster tumme beroende på-

  301. -på vilken sida av skärmen
    djuret är störst i verkligheten.

  302. I detta fall är tigern störst.

  303. Vilket gör att jag ska trycka
    med vänster tumme.

  304. Men det automatiska blir
    att trycka med höger.

  305. Det är ett sätt att mäta
    inhibitionsförmågan hos barnen.

  306. Vad är dagens dilemma i skolan?
    Vi sitter för mycket.

  307. Ni sitter inte så mycket,
    idrottslärare och lärare.

  308. Jag åt frukost här utanför och då
    såg jag folk ta sin morgonjogg.

  309. Jag tänkte:
    "Härligt att folk lever som de lär."

  310. Hur som helst: "If the bum is numb,
    the brain is the same."

  311. Jag tror att ni håller med.

  312. Att ta trapporna
    i stället för rulltrappan.

  313. Det är klart att det inte går att
    kompensera 40 timmars arbetsvecka-

  314. -med att gå till gymmet två kvällar
    i veckan. Det är bättre än inget.

  315. Men det är bättre att hålla
    en högre aktivitetsnivå under dagen.

  316. Skaffa ett höj- och sänkbart
    skrivbord. Gå mer. Cykel, bussen.

  317. Bilden till vänster är också tagen
    på Sardinien.

  318. Vi gick 1 200 trappsteg för att komma
    ner till kalkstensgrottorna.

  319. Det tog ett tag.

  320. På 90-talet såg det ut som på bilden.
    Väldigt stora tv-apparater.

  321. Nu är tv-apparaterna
    väldigt slimmade.

  322. Tyvärr ser barnens kroppskonstitution
    inte lika slimmad ut.

  323. Det här är också en annan verklighet.
    Vi sitter framåtböjda-

  324. -långa perioder med våra smarta
    enheter. Surfar, chattar.

  325. Pratar, textar.

  326. Det fanns inget som hette paddnacke,
    sms-tumme och utbrändhet förr.

  327. Det är tyvärr vardag i dag.

  328. Det finns forskning som visar
    att sitter man framåtböjd...

  329. ...och läser en bok,
    sitter med en ipad-

  330. -innebär det 30 kg belastning
    på nacken.

  331. Otroligt mycket. Det finns forskare
    som varnar för framtida nackbesvär.

  332. Jag som sjukgymnast blir...tokig
    när jag ser mina egna barn-

  333. -sitta så här framåtböjda.

  334. Stress i dag,
    bland barn, vuxna och äldre.

  335. Vi bombarderas av information
    hela tiden i dagens samhälle.

  336. Ungdomar i dag kan välja mellan
    4 000 utbildningar på gymnasiet.

  337. En dagstidning i dag... Jag såg
    en intressant jämförelse en gång.

  338. En dagstidning innehåller
    lika mycket information-

  339. -som en människa på tidigt 1700-tal
    fick under hela sin livstid.

  340. Så det är otroligt mycket information
    i dag som vi får.

  341. Så det gäller
    att sålla bland intryck.

  342. Att uppmärksamma det väsentliga
    är viktigt för barnen.

  343. De illavarslande trenderna i dag.

  344. Ni är säkert lika upprörda som jag
    över att man skurit ner på idrotten.

  345. Sen 1900-talet.

  346. Sverige har näst efter Irland-

  347. -minst idrottstimmar i skolan.

  348. Göteborgs-Posten publicerade
    en undersökning som de hade gjort.

  349. De hade frågat de tio största
    grundskolorna i Göteborg-

  350. -i syfte att kartlägga
    hur mycket gymnastik man har.

  351. Nio av de tio största grundskolorna
    hade bara en timmas idrott i veckan.

  352. Årskurs två hade man frågat.

  353. Alla skolor i de sex kranskommunerna
    som hade tillfrågats-

  354. -hade också bara en timmas idrott
    i skolan.

  355. Inte bara att idrotten har minskat
    i skolan är faran-

  356. -utan att barnen är
    för stillasittande.

  357. De är stillasittande.
    Tar man in ipads i skolan-

  358. -är det roligare att spela på dem
    än att gå ut och leka.

  359. För vissa barn
    har det inte stor betydelse.

  360. Jag har förmånen
    att ha väldigt aktiva barn.

  361. Nästan lite väl aktiva, tycker man.
    När de har tio aktiviteter i veckan.

  362. Men det är barnen som inte har
    fritidsaktiviteter-

  363. -i idrottsföreningar som i synnerhet
    behöver idrott i skolan.

  364. Jag blir upprörd när jag hör...

  365. Jag tittade på utfrågningen
    förra veckan på utbildningsutskottet.

  366. Då var det frågor som uppkom
    om barn som är befriade från idrott.

  367. Varför blir de det,
    och vilka är de här barnen?

  368. Det frågade man Skolverket.

  369. Då kunde man inte riktigt svara
    på detta.

  370. Är det barn med funktionshinder
    eller barn som inte vill vara med-

  371. -för att de är exkluderade i ett
    sammanhang där det kräver motorik-

  372. -för att de inte riktigt har
    den motorik som krävs?

  373. Vad händer i kroppen när vi sitter?

  374. Jo, hjärnan är i behov av ständig
    tillförsel av glukos.

  375. Som egentligen är dess enda bränsle.

  376. 20 procent av energin
    konsumeras av hjärnan.

  377. När vi sitter, stockas allt blod
    ner i benen och fötterna.

  378. Vilket gör att hjärnans
    kognitiva funktioner kan försämras-

  379. -vid långvarigt stillasittande.

  380. Man får inte syret till hjärnan
    som krävs. Och glukos.

  381. Men det handlar inte om vad som är
    viktigast. Man har gjort forskning-

  382. -där man har tagit bort akademiska
    ämnen till förmån för idrott.

  383. Här har man tagit bort
    nåt akademiskt ämne-

  384. -och visat
    att det har ingen betydelse.

  385. De här 100 timmarna extra idrott
    som man pratar om-

  386. -och önskar få infört
    på hela grundskolan-

  387. -kommer det att göra nån skillnad?

  388. Jag blir lite fundersam.
    Om man ser till hela grundskolan-

  389. -1 till årskurs 9 och 100 timmar.
    Skulle man fördela det jämnt-

  390. -blir det bara en kvart i veckan.
    Jag tror inte-

  391. -att det har nån större effekt om man
    tillför en kvart idrott i veckan.

  392. Jag blev väldigt glad när jag såg
    att utfrågningen skulle äga rum.

  393. Temat var "Ett sätt att stärka
    inlärning och hälsa"-

  394. -som utbildningsutskottet höll.
    Det finns att se på SVT Play.

  395. Här är några kommentarer
    från rektorer-

  396. -angående hur man skulle önska
    att de här timmarna fördelades.

  397. 30 procent tyckte att man skulle
    fördela dem i de yngre åldrarna.

  398. Ni ser motiveringarna.
    De här barnen rör sig mycket.

  399. De kanske inte behöver
    lika mycket idrott.

  400. Samtidigt lägger man grunden för
    en hälsosam livsstil när de är små.

  401. Därför tyckte vissa att man skulle
    lägga timmarna i de yngre åldrarna.

  402. Årskurs 4-6 tyckte drygt hälften.

  403. I den åldern börjar många barn
    att sluta röra på sig.

  404. Slutar vara aktiva utanför skolan.

  405. På högstadiet tyckte
    den största andelen-

  406. -att här ska man införa 100 timmar.

  407. De har långa skoldagar som behöver
    avbrytas med fysisk aktivitet.

  408. Många slutar med organiserad idrott.

  409. De behöver prova på olika idrotter
    för att väcka lusten-

  410. -och gå med i föreningslivet, t.ex.

  411. Var det här kommer att sluta
    blir intressant att se.

  412. 100 timmar tror jag inte är så mycket
    i sammanhanget.

  413. Då har vi kommit in på vad teorier
    och hjärnforskning har att berätta-

  414. -om kopplingen mellan fysisk
    aktivitet och kognition.

  415. En mängd studier har undersökt
    sambanden mellan-

  416. -hur mycket barn rör på sig
    och vad de presterar i skolan.

  417. Där har man sett ett klart samband.

  418. Men orsakssambandet har man inte
    klarlagt. Alltid en brist-

  419. -i den här typen av studier. Man kan
    inte säga vad som är hönan och ägget.

  420. Plus att många studier
    saknar objektiva mått.

  421. Elever och lärare har fått
    skatta förmågan hos barnen.

  422. Bunkefloprojektet.
    Ingegerd Ericsons avhandling.

  423. "Motorik, koncentration
    och skolprestationer."

  424. Hon undersökte en grupp barn
    som hade fått utökad idrott.

  425. De hade bättre koordination jämfört
    med barn som hade mindre idrott.

  426. Barnen som hade motoriska brister
    hade störst hjälp av interventionen.

  427. Den utökade aktiviteten hade påverkan
    på deras skolprestationer.

  428. Mer specifikt resultat på
    de nationella proven i årskurs två.

  429. Men man kunde inte se några effekter
    på koncentrationsförmågan.

  430. Det finns djurexperiment
    där man har visat-

  431. -att fysisk aktivitet
    har påverkan på nervcellsnivå.

  432. De har placerat djur i burar
    med springhjulen.

  433. Råttor springer tills de stupar,
    nästan.

  434. Man har haft råttor som fått springa
    obegränsat.

  435. Man har haft råttor som fått springa
    begränsad tid.

  436. Och råttor
    som inte har fått springa alls.

  437. Då har man sett att råttorna
    som fick springa obegränsat-

  438. -har fått en stor ökning av antalet
    nervceller.

  439. Men de här nervcellerna
    överlevde inte lika mycket-

  440. -som hos gruppen råttor
    som fick springa begränsat.

  441. Det tror man beror på att stress-
    hormoner påverkar nervcellerna-

  442. -så att de dör till slut.

  443. Hjärnans plasticitet i samband med
    fysisk träning bygger på-

  444. -att både nervceller
    och synapser nybildas.

  445. Tillväxtfaktorerna i hjärnan
    är nyckelfaktorer i sammanhanget.

  446. Sen påverkar även fysisk aktivitet
    hjärnans blodkärlsnybildning.

  447. Det är framför allt att befintliga
    kärl får förgreningar och byggs ut.

  448. En annan studie som har genomförts
    vid CBR ville svara på frågan-

  449. -"Blir man smart av att träna
    eller är det smarta som tränar?"

  450. I den här mönstringsstudien-

  451. -har man undersökt över en miljon
    svenska värnpliktiga män-

  452. -och studerat samband mellan
    konditionsnivå och intelligens.

  453. Det har man påvisat, men inte samband
    mellan muskelstyrka och intelligens.

  454. Konditionsnivån vid 18 års ålder
    predikterade IQ och yrkesval.

  455. Man såg även att förändringen
    i kondition mellan 15 och 18-

  456. -hade ett samband med förändringen
    i intelligensnivå. Då kunde man se-

  457. -att det fanns ett orsakssamband.

  458. Man har även analyserat tvillingdata-

  459. -och sett att det är miljöfaktorer
    och inte gener-

  460. -som förklarar sambandet
    mellan aktivitet och IQ.

  461. En annan studie där man har gjort
    magnetkameraundersökning-

  462. -har man sett att aktiva barn-

  463. -presterade bättre på
    intelligenstest och minnestest.

  464. Hippocampusstrukturen var 12 procent
    större i interventionsgruppen.

  465. Barnen delades upp i grupper
    efter konditionsnivå.

  466. En finsk studie på över 8 000 barn
    där man haft som avsikt-

  467. -att se om motorisk förmåga
    vid åtta års ålder-

  468. -kunde prediktera
    senare studieresultat-

  469. -via fysisk aktivitet,
    konditionsnivå och fetma.

  470. Fysisk aktivitet var korrelerat
    med högre betyg.

  471. Övervikt var korrelerat
    med lägre betyg.

  472. Man såg också att barn som hade
    motoriska svårigheter i barndomen...

  473. ...de hade också sämre betyg.

  474. Den effekten medierades
    av fysisk inaktivitet och fetma-

  475. -men inte kondition.
    Klara samband i studien.

  476. En studie som var omskriven i GP
    förra veckan.

  477. Där har man vid KI studerat barn
    som har lindrig eller svår fetma.

  478. För varje barn
    har man fem kontroller.

  479. De har samma kön, ålder och ursprung
    och är bosatta i samma område.

  480. Man har kontrollerat för
    socioekonomiska faktorer.

  481. Barnen som hade lindrig
    eller svår fetma-

  482. -gick inte ut gymnasiet
    i samma utsträckning.

  483. 56 procent av de feta barnen
    gick ut gymnasiet-

  484. -jämfört med 76 procent
    av de normala barnen.

  485. Den här rapporten presenterades
    på barnveckan förra veckan.

  486. Forskare vid drottning Silvias
    barnsjukhus i Göteborg-

  487. -menar att här saknas en pusselbit.
    Ofta finns det-

  488. -en underliggande förklaring
    till varför barnen är feta.

  489. Där har man följt 80 barn
    som har svår fetma-

  490. -och sett att de dels har diagnoser
    som adhd och autism.

  491. De har ätstörningar
    och även depression.

  492. Som kan förklara den här fetman.
    Sen finns det även studier som visar-

  493. -att brister i hjärnan
    gör att vissa barn äter mer.

  494. Det finns studier som är publicerade
    i högt rankade tidskrifter-

  495. -Science och Lancet, t.ex.-

  496. -där man har sett att det är brist på
    dopaminreceptorer i hjärnan.

  497. Dopamin är en transmittorsubstans
    som utsöndras när vi äter nåt gott-

  498. -som ger njutning. Det har med
    belöningssystemet att göra.

  499. I en av studierna visade man
    att mängden dopaminreceptorer-

  500. -var signifikant lägre
    hos överviktiga individer-

  501. -och stod i proportion
    till deras BMI.

  502. Belöningssystemet tycks reagera
    långsammare hos överviktiga kvinnor.

  503. De hinner äta mer
    innan de känner sig nöjda.

  504. Forskarna tror att överviktiga
    ser mer fram emot kaloririk mat-

  505. -än normalviktiga. När de äter,
    njuter de mindre av födointaget-

  506. -vilket gör att de måste kompensera
    och äta mer.

  507. Så felet kan sitta i hjärnan
    att barnen blir överviktiga.

  508. Då skulle man kunna medicinera barnen
    för att förebygga fetma.

  509. Komplex, motorisk träning
    påverkar hjärnans strukturer.

  510. Man har instruerat en grupp 20-
    åringar att jonglera i tre månader.

  511. Nåt de aldrig gjort innan.
    Då såg man-

  512. -att area V5 längst bak i hjärnan
    ökade i storlek.

  513. Troligen p.g.a. att nervcellerna
    i den hjärnarean ökade i omfattning.

  514. Den arean har betydelse
    för öga-handkoordinationen.

  515. Det förklarar
    varför det kan ha blivit så.

  516. Man replikerade studien på äldre
    och såg liknande förändringar där.

  517. Fast inte i lika stor utsträckning.

  518. Det här är mina två inspirations-
    källor. I dag sju och nio.

  519. Jag vill illustrera vilken betydelse
    kroppen har för inlärning.

  520. Att integrera kroppen
    i lärandeprocessen.

  521. Och förhållandet mind-body.

  522. Enligt det gamla synsättet var
    kroppen separerad från kognition-

  523. -och rörelse. I dag ser man det
    som ett integrerat system.

  524. Här är ett citat av Konfucius.

  525. "I hear and I forget, I see and I
    remember, I do and I understand."

  526. Begreppet är "embodied cognition".

  527. Det syftar på att rörelse
    och kognition är sammanlänkade-

  528. -och att rörelse är
    en viktig faktor för lärande.

  529. Kognition är inte begränsat
    till våra hjärnor-

  530. -utan påverkas av våra erfarenheter
    i den värld som omger oss.

  531. Cerebellum är viktig
    för motorik, styrning-

  532. -kontroll och samordning. Den tar upp
    en tiondel av hjärnvolymen-

  533. -men innehåller hälften av alla
    hjärnceller. Forskning visar-

  534. -att den här delen av hjärnan
    är inblandad i kognition.

  535. Framför allt minne, uppmärksamhet
    och rumsuppfattning.

  536. Vad kan man göra i skolan?

  537. Det gäller att identifiera
    de här barnen tidigt.

  538. Barn som riskerar att få
    motoriska svårigheter.

  539. Jag tror inte att de bör befrias
    från skolidrott.

  540. Det är de barnen
    som behöver det mest.

  541. Man kan alltid rådgöra
    med föräldrarna till de här barnen.

  542. Sen vill jag betona vikten av att
    stimulera den motoriska utvecklingen.

  543. Motoriken grundläggs i de tidiga åren
    och är avgörande-

  544. -av nivån av fysisk aktivitet när de
    åldras. Barn med motoriska brister-

  545. -tenderar inte att engagera sig
    i föreningslivet.

  546. Avancerad koordinationsträning
    påverkar hjärnan.

  547. Pauser och hjärngymnastik
    kan också vara ett koncept.

  548. Vara en förebild,
    delta i barnens aktiviteter.

  549. Det finns estetiska läroprocesser
    där man med estetiska ämnen-

  550. -som slöjd, bild, dans och drama
    påverkar lärandeprocessen.

  551. Via kroppen och känslorna
    antas inlärningen bli-

  552. -mer lustfylld och djupgående.
    Jag tänkte beskriva vår forskning.

  553. Jag har publicerat en artikel,
    den andra är submitterad.

  554. Den första bygger på en samverkan
    mellan skolor i Mölndals kommun-

  555. -och en idrottsförening
    där de har som avsikt att studera-

  556. -om deras skolprestationer ökar.

  557. Man jämför perioden innan
    interventionen startade och efter.

  558. Den andra studien
    är en fördjupad delstudie-

  559. -där vi utöver skolprestationer
    studerar deras psykiska hälsa-

  560. -och om den här interventionen har
    påverkat deras hjärnstrukturer.

  561. Den här samverkan startade 2004
    i Mölndal och hade som målsättning-

  562. -att främja fysisk aktivitet.

  563. Man införde lek- och rörelse-
    aktiviteter i skolan i alla åldrar.

  564. Från föreskoleklass till årskurs 6.

  565. De här lektionerna var befriade
    från tävling och prestation.

  566. Det finansierades till största delen
    av Idrottslyftet.

  567. Det är viktigt att jämföra.
    Då valde vi-

  568. -en kontrollgrupp av elever
    från tre skolor i samma kommun.

  569. Som ni ser på spindeldiagrammet-

  570. -är de socioekonomiska faktorerna
    snarlika i de båda grupperna.

  571. Vi undersöker oddsen för att uppnå-

  572. -de nationella målen i svenska,
    matte och engelska-

  573. -före och efter interventionen.
    Vad är en oddskvot?

  574. Jo, ett samband mellan exponering
    och utfall.

  575. Vanligast är väl att man uttrycker
    det när det handlar om sjukdom-

  576. -som t.ex. rökning och cancer.

  577. Men här har vi utfallet
    skolprestation.

  578. Då betyder OR = 1 att exponering
    inte påverkar oddsen för utfall.

  579. Större exponering än 1 är förknippat
    med högre risk/chans.

  580. Mindre än 1 förknippat med
    lägre risk/chans.

  581. Här har vi resultatet som vi
    publicerat i den första studien.

  582. När man tittar under åren
    innan interventionen startade-

  583. -skilde sig grupperna inte alls åt.

  584. Men jämför man åren mellan
    2004-2008-

  585. -var det en signifikant skillnad-

  586. -i alla ämnena: engelska,
    matte och svenska.

  587. Slutsatsen som vi drog var-

  588. -att initiativ att öka samverkan
    mellan idrottsföreningar och skolor-

  589. -verkar ha fördelar
    när det gäller skolprestation.

  590. Men det här med korrelationsstudier
    gör det svårt.

  591. För vi kan inte påvisa
    nåt orsakssamband.

  592. Lite kort om forskningen
    som vi planerar.

  593. Vi har gått ihop med forskare-

  594. -från Pedagogen, Psykologen och
    Nationellt centrum för matematik-

  595. -för att försöka bygga
    en ny grund för lärandet-

  596. -och hur barnen lär sig i skolan.

  597. Inte minst med tanke på vad Pisa-
    resultaten har visat de senaste åren.

  598. Då har mina kollegor och jag
    haft en idé om att vi ska ta fram-

  599. -ett träningskoncept som integrerar
    motorisk och kognitiv träning.

  600. Man tränar hjärnan
    med hjälp av kroppen.

  601. Grundläggande motorik,
    sen har vi övningar-

  602. -som tränar de överordnade
    exekutiva funktionerna.

  603. Som är avgörande för att barn ska
    kunna ta och följa instruktioner-

  604. -och reglera beteendet utifrån
    de krav som ställs i skolan.

  605. Metoden tränar motorik, minne,
    koncentration och inhibition.

  606. Jag vill göra reklam för
    vårt kommande symposium i maj.

  607. Närmare bestämt den 19-20 maj
    i Göteborg.

  608. Det är vårt tredje. I år har vi
    föreläsare från hela världen.

  609. Temat är språk, vokabulär,
    matematik i tidiga åldrar-

  610. -läsförståelse, våra egna projekt
    och optisk hjärnavbildning.

  611. Det är kostnadsfritt.
    En tvådagarskonferens.

  612. Ni är jättevälkomna till Göteborg.

  613. Vad är budskapet
    som jag vill att ni tar med er?

  614. Man ska förbättra förutsättningarna
    för barn att lyckas i skolan.

  615. Det kan vi göra genom att stimulera
    till fysisk aktivitet.

  616. Motorisk träning är jätteviktigt.

  617. Bollsporter i all ära,
    det är ju både roligt och viktigt.

  618. Men grundmotorik är jätteviktigt
    för att bygga grunden-

  619. -för att man på sikt ska kunna bli
    mer aktiv i t.ex. föreningsidrott.

  620. Också en mental stimulans.

  621. Inte bara fysiskt,
    utan utmana hjärnan-

  622. -med hjärngymnastik, t.ex.
    När man stimulerar hjärnan-

  623. -påverkar man också
    hjärnans allmänna hälsotillstånd.

  624. Som jag sa innan kan man bygga upp
    en hjärnreserv.

  625. En kognitiv reserv och påverka
    hjärnans mentala kapital-

  626. -som var en individs intellektuella
    och emotionella resurser.

  627. Barns förmåga att utveckla
    sitt lärande.

  628. Man bygger ut hjärnans infrastruktur-

  629. -och förbättrar hjärnans
    kommunikation-

  630. -och ökar antalet nervceller.

  631. Frågor om varför vi mår bra av
    träning och hur träningen påverkar-

  632. -våra kognitiva funktioner
    återstår att besvara.

  633. Med det vill jag tacka för mig.

  634. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fysisk aktivitet och kroppens lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En dator kan bli överfull så att man måste rensa och tömma den. En hjärna kan inte bli överfull, den blir bara bättre och bättre ju mer man tränar och utmanar den genom att lära sig nya saker. Här berättar hjärnforskaren Lina Bunketorp Käll om kopplingen mellan aktivitet och hjärna. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Barn och idrott, Hjärna, Idrott, Motion, Sport
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Fysisk aktivitet och kroppens lärande

En dator kan bli överfull så att man måste rensa och tömma den. En hjärna kan inte bli överfull, den blir bara bättre och bättre ju mer man tränar och utmanar den genom att lära sig nya saker. Här berättar hjärnforskaren Lina Bunketorp Käll om kopplingen mellan aktivitet och hjärna. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsa

Marie Graffman Sahlberg är forskare och lärare i idrott och hälsa. Hon menar att det fungerar att ge elever i hemläxa att de ska träna och röra på sig. I denna föreläsning berättar hon varför det är viktigt att ta idrott och hälsa på allvar. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Hur får man stopp på självskadebeteende?

En 19-årig tjej med autism skadar sig själv så allvarligt att hon måste skjutsas till akuten för att sys. Hur får man henne att sluta göra sig så illa? undrar en i personalen på LSS-boendet.