Titta

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Om UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Vad innebär det att barn och ungdomar har väldigt många valmöjligheter i skolan och på fritiden? Internet och datorer och möjligheten att vara uppkopplad hela tiden är något som vi idag kan se påverkan av. Här berättar fyra experter vad idrott och hälsa har för relation och varför det är viktigt att vara ute och röra på sig, samtidigt som man har möjlighet att surfa och sitta med sin ipad. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015 : Hellre uppkopplad än avkoppladDela
  1. Jag heter Anna Nygren
    och kallar mig livsstilspedagog.

  2. Det är en titel jag har hittat på.

  3. Jag är en vanlig, hederlig svensk-
    och engelskfröken i grunden.

  4. Runt 2005 tyckte jag att eleverna
    började se trötta och hängiga ut.

  5. Det var svårt med grammatiken och
    Shakespeare. Jag nådde inte fram.

  6. Jag gjorde som de flesta pedagoger
    och försökte göra det roligt-

  7. -och fixa till för att få dem
    intresserade och väcka dem.

  8. Men det blev inte så.
    Känner ni igen er?

  9. De somnar till lite. Om de
    är vakna är de inte alltid med.

  10. Jag undrade varför de är trötta.

  11. Är de trötta? Sover de?
    Vad händer om de inte sover?

  12. Jag kunde lika lite om det som de.

  13. Jag pluggade sömn och stress. Hjärna,
    beteende, psykiatri.

  14. Svenskan och engelskan är lagd på
    hyllan. Nu gäller bara livsstil.

  15. Den här bilden är en illustration-

  16. -av ett fotografi jag tog när jag kom
    ut från mitt arbetsrum.

  17. Där satt sex tjejer.
    De pratade inte med varandra.

  18. De satt knäpptysta med varsin mobil.
    Jag bad att få ta ett kort.

  19. "Javisst", sa de. De förstod inte
    varför det var unikt.

  20. Fotot var av elever, så min
    illustratör gjorde en bild av det.

  21. Den är ganska talande.
    Ser det ut så här på era skolor?

  22. Det blev ännu mer när skolan delade
    ut iPad till eleverna.

  23. De slutade spela pingis och satt
    i korridorerna med varsin iPad.

  24. Ibland skickade de meddelanden
    om ett bra klipp.

  25. Pling. "Kolla. Jag har ett
    bra klipp." Istället för att visa.

  26. Det kom en rapport i september.

  27. Christian Benedict,
    Uppsala universitet.

  28. En studie av 20 000 ungdomar
    i högstadiet och gymnasiet.

  29. Han tittade på relationen
    mellan underkända betyg och sömn.

  30. Hur många
    har hört talas om den studien?

  31. Inte så många. Intressant studie. 20
    000 är ett bra underlag.

  32. Han ville se
    om det fanns en koppling.

  33. Han fann ett starkt samband mellan
    sju eller färre timmars sömn-

  34. -och underkänt i ett eller flera
    ämnen. Intressant, eller hur?

  35. Sju timmar.
    Många elever sover sju timmar.

  36. Det är inte ovanligt
    att de sover knappt sju timmar.

  37. Ett starkt samband mellan sju eller
    färre timmar och underkänt.

  38. Jag tycker att
    det är superintressant.

  39. Det kanske betyder att om
    jag sover åtta eller nio timmar-

  40. -så går det lättare i skolan.
    Vore inte det schyst?

  41. Jag brukar fråga eleverna: "Om jag
    var er fröken och ni fick välja"-

  42. -"mellan grammatikläxa
    eller att sova minst åtta timmar"-

  43. -"vad skulle ni välja?"

  44. Alla tar sova.
    Det är mycket lättare och skönare.

  45. Det är schyst information
    värd att sprida till eleverna.

  46. Tänk så mycket trevligare att sova
    mer och få det lättare i skolan.

  47. Bättre betyg, kanske.
    Det kan vara så.

  48. "Tjejer är särskilt drabbade
    av skadlig stress."

  49. Stressforskningsinstitutet.

  50. Ni känner säkert igen
    stressen bland elever.

  51. Ni som har jobbat ett tag, är det mer
    nu än för tio, tjugo år sedan?

  52. Jag känner också så.
    Det är fler saker som stressar.

  53. Man ser stressen tydligare i dag.

  54. Medierådets rapport har kommit.

  55. "Småungar och medier" och "Ungar
    och medier". Många har sett dem.

  56. Där finns intressant information. Vi
    kommer till det.

  57. Vi börjar med sömn.

  58. Varken jag eller mina elever
    kunde detta. Vi lärde tillsammans.

  59. Jag gick utbildningar
    och testade saker på dem-

  60. -för att se om det blev bättre.

  61. Man förstår sambandet med betyg
    när man vet varför man ska sova.

  62. Man behöver återställa hjärnan.
    Man har förbrukat den.

  63. Man har kört slut på batteriet under
    dagen och måste återställa.

  64. Utan den återställningen
    är man inte hundra på morgonen.

  65. Må bra-hormoner, serotonin
    och dopamin, lagras under sömnen.

  66. Ni är ju idrottslärare,
    så jag vet att ni känner till det.

  67. Få elever tänker på
    att må bra inte är en känsla.

  68. Må bra är en fråga om
    hur mycket signalsubstanser-

  69. -och må bra-hormoner hjärnan har. Med
    mycket, mår jag mycket bra.

  70. De lagras under djupsömnen.
    Har jag halvdant mår jag halvdant.

  71. Man kan se det så istället.

  72. Det är inte en känsla.
    Det är en fråga om kemi.

  73. Kan ni hålla med? Eleverna har
    lättare att handskas med det då.

  74. Det handlar inte om att må dåligt. Då
    kanske jag också är dålig.

  75. Då är jag inte bra. En kemisk balans
    är lättare att hantera.

  76. Det blir mer konkret
    och lättare att handskas med.

  77. Minneslagringen är en typisk grej.
    Det sker under sömnen.

  78. Vi flyttar saker från korttids- till
    långtidsminnet.

  79. Får vi inte tillräckligt
    med djupsömn-

  80. -blir minneslagringen bristfällig.

  81. Då går det inte att hämta upp saker
    man talade om dagen innan-

  82. -eller det man gjorde på prov,
    om det inte fastnar.

  83. Återhämtning, att återställa systemet
    och sänka kortisolet.

  84. Det är en viktig del
    av sömnens funktion.

  85. Sänka kroppens kortisolnivåer-

  86. -så att man vaknar
    med en bra kortisolnivå.

  87. Kortisol är superbra om man
    ska fly från något hotfullt-

  88. -eller försvara sig.

  89. Men i skolan är kortisol sådär.
    Det ställer mer till det.

  90. Vi kommer till det längre fram.

  91. Här står lite om medierådets senaste
    rapport och deras siffror.

  92. I förra rapporten
    pratade de om högkonsumenter.

  93. Någon som är uppkopplad
    minst tre timmar per dygn.

  94. Frågar jag hur många som är upp-
    kopplade mindre än så skrattar de.

  95. Ingen är uppkopplad
    mindre än tre timmar.

  96. Tre timmar är inte mycket.
    Skolan, när man jobbar och hemma.

  97. Och så i sängen med mobilen eller
    surfplattan när man kollar saker.

  98. I den senaste rapporten
    kallas de genomsnittsanvändare.

  99. De som tidigare
    var högkonsumenter.

  100. Det har man förändrat.
    En annan förändring-

  101. -är att 0-1 år inte var med sist.

  102. Men det är de nu.

  103. Det kryper ner i åldrarna.

  104. En intressant siffra är
    att 62 procent av 13-16-åringar-

  105. -inte har någon begränsning från
    föräldrarna när de ska stänga av.

  106. Märker ni det på lektionerna?

  107. Att de kanske
    har suttit för länge på kvällen?

  108. 62 procent är ganska mycket-

  109. -i den åldern,
    som inte har någon begränsning.

  110. När Aktuellt gjorde en undersökning
    bland tolvåringar...

  111. Tolvåringar ville själva bestämma när
    de ska lägga sig.

  112. Det var en bra ålder att
    själv bestämma när man lägger sig.

  113. Intressant nog
    tyckte föräldrarna det också.

  114. De tyckte att tolvåringar
    kunde ta ansvar för det.

  115. Då är det klart att vi inte alltid
    får så pigga elever till skolan.

  116. Det kan man förstå
    om tolvåringarna bestämmer själva.

  117. Det var också intressant
    att de som ofta var uppkopplade...

  118. Av dem tyckte 44 procent att
    de använde internet för mycket.

  119. De tyckte själva
    att det var för mycket.

  120. Och de tyckte att det blev
    på bekostnad av att läsa böcker.

  121. Det är intressant att ta fasta på.
    Vad tycker de själva?

  122. Om de tycker att de är uppkopplade
    för mycket och missar annat-

  123. -kan vi hjälpa till.

  124. De vill ha hjälp,
    och behöver hjälp med det.

  125. Sitta med skärm på kvällen...

  126. Det blåa ljuset från mobil,
    surfplatta eller dator-

  127. -lurar hjärnan att det är dag och
    sömnhormonet kommer inte igång.

  128. Då är det lätt att man inte
    blir trött och sömnen förskjuts.

  129. "Jag är inte trött, jag kan inte
    sova. Jag kan lika gärna surfa."

  130. Hjärnans ämnesomsättning
    hålls igång.

  131. Den fortsätter att vara hög
    när den ska vara låg.

  132. Normal insomningstid
    är ungefär tio minuter.

  133. Tar det inte tio minuter att somna
    har man för höga varv.

  134. Hjärnan går på för höga varv.

  135. Det tar två timmar för hjärnan
    att nå rätt frekvens.

  136. Hjärnan vill att skärmen slås av två
    timmar innan man ska sova.

  137. Då hinner den komma ner på rätt
    frekvens. "Shit", sa en elev.

  138. När jag sa två timmar.
    Vad ska man göra då?

  139. Vad gör man
    när man har stängt av skärmarna?

  140. Det är svårt att föreställa sig.

  141. "Era föräldrar
    har upplevt en tid utan detta."

  142. "Det finns saker att göra.
    Jag lovar. Hör med era föräldrar."

  143. Två timmar vill hjärnan ha
    om den får önska.

  144. Stress. Fly eller fäkta.

  145. Kortisolet är väldigt bra att ha när
    man springer ifrån någon.

  146. Eller slåss
    mot den som vill en illa.

  147. Då är kortisolet kanonbra.
    Vi klarar oss länge på det.

  148. Vi blir sällan så här jagade,
    bokstavligen.

  149. Men det finns annat som jagar oss.

  150. Om vi inte kan fly eller fäkta-

  151. -om hjärnan inte tror att vi
    kan fly eller slåss mot hotet-

  152. -väljer vi den tredje strategin:
    spela död.

  153. Det här är ett av de vanligaste
    sätten-

  154. -för ungdomar att hantera stress.

  155. Det är sällan de slåss
    eller sticker.

  156. Ibland drar de från klassrummet. De
    kan slå igen dörren.

  157. Ibland slåss de verbalt, så att man
    får sig en rejäl omgång.

  158. Men oftast
    åker luvan eller kepsen ner-

  159. -och de hänger över bänken, spelar
    döda och hoppas att vi ska sluta.

  160. Med undervisning, prov
    och att ställa krav.

  161. Det är många elever som
    spelar döda. Har ni också såna?

  162. Det är en bra strategi. "Jag ligger
    och ser om det går över."

  163. Jag trodde att det här var lata och
    oengagerade elever.

  164. Så att man kunde säga: "Ryck upp dig.
    Kom igen. Nu kör vi."

  165. Men om man befinner sig
    i en stressreaktion-

  166. -är det reptilhjärnan som jobbar,
    och den är inte smart.

  167. Pannloben har lagt ner. Det går inte
    att prata med reptilhjärnan.

  168. "Bara lite till.
    Shakespeare är jättekul."

  169. Det funkar inte för reptilhjärnan.

  170. Den sysslar med att överleva.
    Känner ni igen det?

  171. Man försöker väcka någon
    i en stressreaktion.

  172. Det handlar inte om lathet.

  173. Det finns naturligtvis det också, men
    ofta spelar dessa elever döda.

  174. Stress kostar väldigt mycket.

  175. Stressreaktionen hjälper oss
    att överleva. Springa eller slåss-

  176. -mot hot.

  177. Då mobiliserar vi energi,
    vilket kostar på.

  178. Gör vi det ofta,
    vilket vi gör av mobilsignaler...

  179. Då kickas det igång.
    Hjärnan måste svara på en signal-

  180. -och kolla om det är något.

  181. Kickar vi ofta igång det, ställer det
    till i hjärnan. Och i kroppen.

  182. Hippocampus blir mest utsatt.

  183. Hippocampus, minne och inlärning, är
    bra i skolan.

  184. Det är det vi sysslar med.

  185. De ska lära något och minnas det.

  186. Inlärning och minne
    är det vi håller på med.

  187. Kortisolet bryter ner kopplingarna
    mellan nervcellerna.

  188. Utan kopplingar
    går inte budskapen fram.

  189. Då kan man inte hämta,
    lagra minnen eller lära sig.

  190. Man kan inte bilda de mönster som
    behöver bildas med kopplingarna.

  191. Utan kopplingar har nervcellerna
    inget att syssla med.

  192. Har de inget att koppla ihop sig med
    händer inget, och då dör de.

  193. Hjärnan blir mindre
    till vikt och volym.

  194. Och den blir svårare att använda,
    gällande minne och inlärning.

  195. I skolan bör hippocampus
    vara i bra skick.

  196. En hippocampus i bra skick
    är en bra förutsättning.

  197. Alla elever har inte det, på grund av
    mycket kortisol. Mycket stress.

  198. Ni minns sömnbristen. Sover man för
    lite, går inte kortisolet ner.

  199. Det blir en ond cirkel. För lite
    sömn, kortisolet sjunker inte.

  200. För mycket stress ökar kortisolet.

  201. Mycket skärm, mycket kortisol.

  202. Nu låter det som om skärmar
    är boven i dramat.

  203. Det tycker jag inte. Jag är inte emot
    mobil, dator och surfplatta.

  204. Det är fantastiskt bra hjälpmedel.

  205. Och otroligt bra att använda
    för inlärningen i skolan.

  206. Dessutom kan det vara roligt.
    Man kan ha skoj med dem också.

  207. Problemet är att vi inte har
    ett bra förhållningssätt till det.

  208. Det handlar om balans.

  209. Återhämtning är
    att göra något annat.

  210. Har man suttit med en skärm
    hela dagen i skolan-

  211. -ska man inte gå hem
    och sätta sig framför en skärm.

  212. Då blir det likadant.

  213. Har man jobbat som brevbärare
    och sprungit i trappor-

  214. -kan dataspel vara kanon. Det blir
    något annat för hjärna och kropp.

  215. Problemet är inte skärmarna,
    utan vårt förhållningssätt.

  216. Då menar jag oss vuxna.

  217. Vad säger ni då? Ni håller med.

  218. Vi har lärt dem det här beteendet.

  219. Vi har visat när och hur
    man kan ta upp en mobiltelefon.

  220. Vi har gett dem sakerna.
    Vi som föräldrar.

  221. Hur många är föräldrar?

  222. De flesta
    är både lärare och föräldrar.

  223. Vi har gett dem grejerna
    och visat hur man gör.

  224. Sen skriker vi:
    "Stäng av! Rör på dig."

  225. "Ut i friska luften!"
    När vi får dåligt samvete.

  226. För vi vet inte hur vi ska handskas
    med det. Eller hur?

  227. Vi behöver hitta
    ett bra förhållningssätt först.

  228. Och sen lära dem.
    Om det inte är för sent.

  229. De kanske är smartare. 44 procent
    tyckte att det var för mycket.

  230. De kanske stänger av först.

  231. "Jag ändrar mitt beteende.
    Mamma, gör likadant."

  232. "Okej, då." Eller: "Jag utmanar dig
    att stänga av, pappa."

  233. Det kanske blir tvärt om.

  234. Vi måste hitta
    ett bra förhållningssätt-

  235. -och sträva efter balans.
    Det är inte fel på datorerna.

  236. Det är vi som behöver hitta
    ett sätt att handskas med dem.

  237. "I beredskapsläge stängs hjärnans
    inlärningsmekanismer av"-

  238. -säger Martin Ingvar i boken...

  239. Nu blandar jag ihop titlarna.

  240. Inte "Den lärande hjärnan".
    Det är Klingberg.

  241. "Hjärnkoll på skolan" heter den.

  242. Det här är vad som händer
    när man är i stress.

  243. I beredskapsläge.

  244. Tänk om vi har en massa elever
    i klassrummen-

  245. -med avstängd inlärningsmekanism...

  246. Tacka för
    att det är svårt att nå fram.

  247. Självklart. Och tacka för
    att det är otacksamt-

  248. -som lärare när man försöker göra det
    intressant och tilltalande.

  249. Det gör väl ni också?
    Det är ju det vi gör.

  250. Vi gör det inte för lönen!

  251. Det finns andra värden.

  252. Sömnbrist spelar in i klassrummet.

  253. Är man trött har man
    nedsatt kognitiv förmåga.

  254. Sover man dåligt en natt
    hänger man inte med på samma sätt.

  255. Den kognitiva förmågan är nedsatt.

  256. Kortisolet är för högt.
    Hippocampus är i halvrisigt skick.

  257. Vi kanske inte har
    de mest utbildningsbara eleverna.

  258. Vad tror ni?
    Kan de vara mer utbildningsbara?

  259. Jag tror också det.
    Och tittar man på...

  260. ...hur det hänger ihop,
    så blir det en ond cirkel.

  261. Sömnbrist och medieanvändning leder
    till stress.

  262. Socker och stress i kombination
    är rena katastrofen.

  263. Svårigheter i skolan
    leder till stress.

  264. "Jag hänger inte med."

  265. Stress leder till svårigheter
    i skolan och till sömnbrist.

  266. Det går i varandra.

  267. Lite av detta
    kan man känna i klassrummet.

  268. De kommer liksom inte riktigt ur
    ibland.

  269. Hur tänker jag?

  270. Jag tror att det går att göra saker.
    Det var där jag började.

  271. Livsstil ingår i ert ämne.
    Detta finns inom Idrott och hälsa.

  272. Ni jobbar redan med det.

  273. Men det kanske blir lite tokigt.

  274. Ni förväntas ta hand om allt sånt.
    Ni och skolsköterskan-

  275. -ska reda ut de här sakerna
    med deras mående.

  276. Det blir lite mycket för er.

  277. Man måste dela på det. Även jag som
    svensk- och engelsklärare-

  278. -måste ta ansvar för
    hur mina elever mår.

  279. Det ska inte idrottsläraren
    eller skolsköterskan ansvara för-

  280. -så att jag kan köra grammatik.

  281. Tiden för rörelse har minskat.

  282. Det är redan för lite, så man
    kan inte ta tid från era scheman.

  283. Eller hur? Ni har det späckat.

  284. Jag tycker att man ska
    lägga ut detta på fler.

  285. Det är viktigt
    att fler än ni och skolsköterskan-

  286. -vet hur livsstilen påverkar
    hur man mår och presterar.

  287. Det behöver alla pedagoger
    på skolan känna till.

  288. Inte bara ni och elevhälsan.

  289. Det vore bra om alla hjälptes åt-

  290. -och ser dessa olika tecken
    på stress och sömnbrist.

  291. Inte bara ni och elevhälsan.

  292. Jag som svensklärare kan utbilda mina
    elever i livsstil.

  293. Det är fullt möjligt.
    Nästan hälften av min svenskatid-

  294. -gick till att prata livsstil
    och köra djupavslappningsövningar-

  295. -för att få dem i bra skick.

  296. Föräldrarna behöver få kunskap. Säg
    hur de kan hjälpa sina barn.

  297. 62 procent av 13-16-åringarna-

  298. -saknar regler för när mobilen ska
    stängas av. Det kan vi tipsa om.

  299. Förvånansvärt få föräldrar vet hur
    många timmar sömn barnen behöver.

  300. Enkla saker, som vi kan förmedla.

  301. Hjälpas åt att minska stress
    kring prov och läxor.

  302. En bra läxa kanske är att de sover
    tillräckligt många timmar.

  303. Det kanske är en bra skolläxa.

  304. Stresshantering borde schemaläggas.
    Inte på era timmar.

  305. Det ska finnas med ändå.

  306. Djupavslappning är fantastiskt bra
    stresshantering.

  307. Vi hade det utanför skoltid.

  308. Jättemånga elever stannade efter
    skolan för att få djupavslappning.

  309. En bra teknik är att varva ner, hitta
    balans och få återhämtning.

  310. Och rörelse i klassrummet.

  311. Både på matten, historielektionen och
    svenskan. Rörelse där.

  312. Det kan inte bara ligga på er
    att se till att de får rörelse.

  313. Om man sitter still hela dagen
    räcker inte en timme på gymmet-

  314. -på eftermiddagen.
    Man behöver rörelse under dagen.

  315. Då måste vi andra hjälpas åt.

  316. Det behöver ligga på alla.

  317. "Stress, socker,
    stillasittande och sömnbrist"-

  318. -"minskar barns möjligheter
    att lyckas i skolan."

  319. Ur "Hjärnkoll på skolan"
    av Martin Ingvar och Gunilla Eldh.

  320. Vet man detta behöver vi förmedla en
    del saker till hemmen.

  321. Vi kan berätta för eleverna-

  322. -men de går inte hem och ber mamma
    stänga av modemet klockan åtta.

  323. Det behöver vi ta med föräldrarna.

  324. Informera om hur livsstilen påverkar
    mående och prestation.

  325. Vi måste få elever
    i utbildningsbart skick-

  326. -för att sköta vårt uppdrag.

  327. De ska vara utvilade
    och ha fått sova.

  328. Åtta, nio timmar för tonåringar,
    enligt Christian Benedict.

  329. Mer för yngre barn.

  330. De ska ha ätit frukost
    så att hjärnan har fått energi.

  331. Då blir det mycket lättare.

  332. De får gärna gå eller cykla till
    skolan för att få röra på sig.

  333. Då tackar jag.

  334. Textning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hellre uppkopplad än avkopplad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Elever, Skolan, Trötthet, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Fysisk aktivitet och kroppens lärande

En dator kan bli överfull så att man måste rensa och tömma den. En hjärna kan inte bli överfull, den blir bara bättre och bättre ju mer man tränar och utmanar den genom att lära sig nya saker. Här berättar hjärnforskaren Lina Bunketorp Käll om kopplingen mellan aktivitet och hjärna. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsa

Marie Graffman Sahlberg är forskare och lärare i idrott och hälsa. Hon menar att det fungerar att ge elever i hemläxa att de ska träna och röra på sig. I denna föreläsning berättar hon varför det är viktigt att ta idrott och hälsa på allvar. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket i ämnet

Att dansa adjektiv

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.