Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vilken är definitionen av ett geni, vem kan kallas geni och vad har sådana åstadkommit genom historien? Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2015 på temat "Genier och andra". Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015 : Litterära celebriteter och mediala genierDela
  1. Ja, det här med litterära genier.
    Visst finns det såna?

  2. Vi har ju Strindberg, Lord Byron-

  3. -och Horace Engdahl,
    ett svenskt exempel.

  4. De är exempel, men vi är ju lite
    tveksamma till geni-beteckningen.

  5. Ja, föreställningen om genier
    är typiskt början på 1800-talet-

  6. -alltså geniet
    som har direktkontakt med Gud.

  7. I dokumentären om Horace Engdahls
    kompis Stig Larsson häromdagen-

  8. -var det tydligt att han jobbade
    i en sån geniföreställning.

  9. Ett av problemen med den är
    att det är väldigt patriarkalt.

  10. Ni ser, det är ingen slump
    att det är tre manliga författare.

  11. Ofta är det unga författare.
    Inte på de här bilderna-

  12. -men ofta är det det unga geniet.

  13. Men också att det är väldigt
    högkulturellt, det är finkultur.

  14. Och det är män,
    det är patriarkalt.

  15. Därför vill vi vrida diskussionen mot
    det vi kallar celebriteter.

  16. Geniet har de egenskaperna, men
    när vi talar om celebriteter...

  17. Celebriteter, eller kändisar,
    finns det mycket av.

  18. De är upphöjda, de syns.
    Då är det i stället att-

  19. -okej, man måste prestera nåt eller
    vara född till kändis-

  20. -men det krävs nåt annat också:
    uppmärksamheten i offentligheten.

  21. Nån måste tala om
    att man är genial.

  22. Det räcker inte med att vara det, det
    måste ut.

  23. Och de här kändisarna
    finns ju i flera fält:

  24. I idrotten, i kungahuset,
    i business, i Akademien-

  25. -och så vidare,
    men även bland författare.

  26. Ja, det intressanta med celebriteter
    är att man tänker-

  27. -att kändisar har att göra med... Vi
    hade Camilla Läckberg på bild-

  28. -man tänker ofta
    att det är populärkulturen-

  29. -men det är också finkulturell
    litteratur: Selma Lagerlöf-

  30. -Heidenstam, Strindberg, Dickens,
    Gertrude Stein, Franz Kafka.

  31. Alla de mest prestigefyllda
    författarna har i sin tid-

  32. -varit stora celebriteter.

  33. Så, vi tittar på Selma Lagerlöf
    som en litterär celebritet.

  34. Då är vi, som vi sa, i den mer
    etablerade finkulturen och så.

  35. Hon hade ju ett imponerande cv,
    om vi lägger på, så här.

  36. 1914 - ledamot av
    Svenska Akademien, första kvinnan.

  37. 1909 - Nobelpris i litteratur,
    som första kvinna.

  38. När hon 1908 fyller 50
    är det en enorm uppmärksamhet-

  39. -nationellt och i medierna.

  40. Och 1907 blir hon
    hedersdoktor i Uppsala.

  41. Så hon är verkligen bekräftad
    för sina litterära prestationer.

  42. Och det är förstås grunden-

  43. -alltså att hon har skrivit böcker av
    väldigt hög kvalitet, förstås.

  44. Men i början var det inte så tydligt
    att det var på det sättet.

  45. 1891 debuterade hon
    med "Gösta Berling"-

  46. -som inte fick något jättegott
    mottagande i början.

  47. Om ni minns, den är inte
    en sammanhållen intrig-

  48. -där man läser för att se
    hur det går på nästa sida.

  49. Det är fristående berättelser, ingen
    detaljrealism från sin tid-

  50. -utan nåt helt annat. Så det tog ett
    tag innan den slog igenom.

  51. Sen går det lite bättre, och sen
    är kulmen i hennes första våg-

  52. -när hon kommer
    med "Nils Holgersson" 1907.

  53. Hon visste att skapa uppmärksamhet
    kring författarskapet.

  54. Hon satt inte still i Landskrona-

  55. -från 1885, när hon publicerade
    "Gösta Berling"-

  56. -utan hon ansträngde sig för
    att skapa uppmärksamhet kring den.

  57. Hon föreläste i Danmark och
    uppvaktade den store kritikern-

  58. -Georg Brandes för att
    han skulle recensera henne-

  59. -och det gjorde han.
    Och hon fortsätter på det sättet-

  60. -att koppla sig
    till inflytelserika personer.

  61. 1885 lämnar hon Landskrona
    och flyttar till Dalarna.

  62. Det kan vi tycka är
    en plats i periferin, det också-

  63. -men Dalarna hade då klättrat upp
    till ett kulturellt centrum-

  64. -mycket närmare Stockholm.

  65. Så hon visste naturligtvis vad
    hon gjorde, när hon gjorde det.

  66. Och i hela det här författarskapet
    som hon bygger upp på det sättet-

  67. -så är det tydligt
    att det är kring själva Mårbacka-

  68. -hennes födelseort,
    gården där hon växte upp-

  69. -som hon använder mycket
    för att skapa ett varumärke.

  70. Och hon gör det bokstavligt.
    För när hon blir Nobelpristagare-

  71. -så att hon kan...
    1907 köper hon tillbaka Mårbacka-

  72. -som hon tvingades lämna
    när pappan gjorde konkurs.

  73. Hon startar ett jordbruk,
    och har en stor drift där-

  74. -och de tillverkar havremjöl
    som säljs utomlands-

  75. -med hjälp av Mårbacka
    som logotyp.

  76. Och det imposanta Mårbacka-

  77. -som säkert väldigt många
    har varit och tittat på-

  78. -hade ju inte alls
    den här formen i början.

  79. Det var en liten röd byggnad
    med en våning och en vind.

  80. Inte förrän på 1920-talet när
    prispengar och royalties kommer-

  81. -så byggs den här imponerande
    nyklassicistiska herrgården-

  82. -med pelare och sånt,
    som ju blir ett väldigt centrum-

  83. -och som hon använder mycket
    för att marknadsföra sig själv-

  84. -och som blir ett kännetecken
    för Selma Lagerlöf som författare.

  85. I litteraturforskningen
    är man i dag intresserad av-

  86. -författarhem och författarmuseer,
    alltså "litterär turism".

  87. Ni har väl varit på Jane Austen-
    vandringar och i Dickens hus-

  88. -men även i Sverige är det tydligt
    hur hela Astrid Lindgren...

  89. Astrid Lindgrens Värld i Småland och
    Junibacken i Stockholm...

  90. Ett tag var det en "Arn"-industri,
    Arn Magnusson, i Västergötland-

  91. -baserad på Guillous trilogi.
    I Ystad, där jag är på somrarna-

  92. -är det "Wallander"-rundturer och...
    Vad finns det mer?

  93. I dag är det här en viktig del
    av det litterära fältet.

  94. Något som också är en huvudpoäng när
    vi pratar om det här-

  95. -att litteratur och konst har
    den här ekonomiska dimensionen-

  96. -som hela tiden samverkar.

  97. Det är påfallande hur ofta det inte
    räcker att skriva bra böcker-

  98. -för de riskerar att försvinna
    i den stora floden av böcker-

  99. -som var ett faktum redan
    när Selma Lagerlöf debuterade.

  100. Det krävs den typen av uppmärksamhet
    och marknadsföring.

  101. Litteraturforskare pratar normalt
    inte så mycket om pengar-

  102. -utan "pengar och konst är ju
    skilda världar", på nåt sätt.

  103. Men det är väldigt tydligt
    i det här fallet.

  104. Och Selma Lagerlöf behövde pengar.
    Det finns annonser-

  105. -där hon gör reklam för Läkerol,
    på 20-talet.

  106. Såna bilder finns ju inte
    i litteraturhistorien-

  107. -där är det bara de fina böckerna. De
    här sakerna hänger samman.

  108. I en avhandling för några år sen
    diskuterades Heidenstam-

  109. -en annan portalgestalt, precis
    utifrån det här perspektivet-

  110. -och visar
    hur han för sig i medierna-

  111. -och hur han lanserar allt från
    tändsticksaskar till spelkort.

  112. Och lite kort då,
    om Selma Lagerlöf i medierna.

  113. Numret till vänster där
    är från Idun, en veckotidning-

  114. -där hon debuterade med
    ett kapitel ur "Gösta Berling".

  115. När hon fyllde 50 var det
    ett helnummer om henne-

  116. -med feature-artiklar, 50 kollegor
    talar om hur viktig hon är-

  117. -hyllningsdikter, "hemma hos"-
    reportage och massor av foton.

  118. Och till höger är det en stillbild
    ur en journalfilm.

  119. Där sitter Selma Lagerlöf
    och tittar på en filmremsa-

  120. -för hon tittar på filmatiseringen
    av "Kejsaren av Portugallien".

  121. Filmen visar
    hur hon sitter där och tittar-

  122. -och så åker de i väg till Sunne, i
    hennes egen T-Ford-

  123. -och så går hon på bio och ser
    filmatiseringen av sin egen roman.

  124. Jag tror det är 1926
    som den här journalfilmen kommer.

  125. Det säger något om att
    hennes kändisskap också skapades-

  126. -genom att så många av
    hennes romaner filmatiserades.

  127. Hon bidrog i väldigt hög grad-

  128. -till "den svenska filmens
    guldålder" kring 1920-

  129. -där de här romanerna
    var helt centrala.

  130. Och det här blir ju
    en framgångsspiral.

  131. Böcker, Nobelpris, synlig
    i medierna, och så snurrar det på.

  132. Och hennes celebritet
    lever vidare än i dag.

  133. Man pratar om såna celebriteter,
    mediala bilder av författare-

  134. -att de kan användas
    på olika sätt.

  135. I någon period,
    när Selma Lagerlöf själv lever-

  136. -är synen på henne
    väldigt nationell.

  137. På 70- och 80-talen har vi
    en mer feministisk syn på henne-

  138. -som en kvinnoförkämpe.

  139. På senare år
    har vi sett "queer-Selma"-

  140. -att man betonar henne som en pionjär
    för mer queer sexualitet.

  141. Just tanken att man kan använda
    kändisarna för olika syften.

  142. Det innebär, på gott och ont,
    att kändisarna lever kvar.

  143. Här är det tydligt hur vår nation
    använder Selma på tjugan-

  144. -som representant för vår nation. Och
    det är också tydligt-

  145. -vi ska inte göra en bildanalys, men
    bilden är drottning-lik-

  146. -och hatten är närmast
    som en krona, och så vidare.

  147. Och det finns exempel på hur
    man använder döda celebriteter.

  148. Jag tänker på internationella,
    som Elvis, och Diana i England-

  149. -så behandlar man dem
    nästan som religiösa enheter.

  150. Ja, vi går vidare
    med Leif GW Persson.

  151. Här vill vi visa att... Vi tar
    två väldigt olika författare.

  152. Selma och Leif GW Persson, finns det
    några likheter? Det gör det.

  153. Leif GW Persson är ju en av Sveriges
    mest säljande författare-

  154. -därför blir han intressant. När
    det gäller GW blir det tydligt-

  155. -det är typiskt också
    att man säger "GW"-

  156. -att han är
    så extremt medialiserad.

  157. Vi har satt upp några saker här,
    alltså "Veckans brott"...

  158. Varje vecka sitter han ju
    på prime time i tv-

  159. -och lägger ut texten
    och är "genial".

  160. Det är ju miljonpublik
    på alla de här programmen.

  161. Han skriver krönikor i våra mest
    säljande tidningar, i Expressen.

  162. Selma Lagerlöfs böcker filmatiserades
    ju-

  163. -och nästan alla GW:s böcker
    blir film eller tv-serier-

  164. -och ibland skriver han tv-serier
    själv, som de ihop med Guillou.

  165. Det senaste,
    vilket är sensationellt-

  166. -är att en av hans karaktärer
    har blivit en internationell-

  167. -jag vet inte om det är en succé, men
    en amerikansk tv-serie-

  168. -där den här vedervärdige polisen
    Evert Bäckström-

  169. -nu blivit "Everett Backstrom", som
    är polis i Portland.

  170. Så här gör hans
    enskilda fiktiva gestalter-

  171. -plötsligt internationell karriär.

  172. På den här bilden
    är det väl två saker.

  173. Om vi börjar med det här
    med varumärket "GW".

  174. Här på hans självbiografi
    ser vi till exempel att-

  175. -det här med namnet är viktigt
    när det gäller varumärken.

  176. Det är inget fel på
    "Fritiof Nilsson"-

  177. -men lägger man till "Piraten",
    så blir det mycket bättre.

  178. På "Ivar Johansson"
    är det inte heller nåt fel-

  179. -men lägger man till "Lo"
    så blir det mycket bättre.

  180. På samma sätt är det här "GW"
    väldigt distinkt-

  181. -och här ser man hur
    de lyfter fram "GW" utanpå boken.

  182. Det är nästan en logotyp,
    som McDonalds "M".

  183. Och det finns på de flesta
    av hans nyutgåvor i dag-

  184. -förgyllt,
    nästan som en kvalitetsstämpel.

  185. Man vet vad man får, precis
    som när man köper en hamburgare.

  186. Här vet man också vad man får,
    man behöver inte bli överraskad.

  187. -Ja...
    -Sen också det här...

  188. ..."Från prestation till person" är
    också en viktig komponent.

  189. För att kunna verka som celebritet i
    offentligheten-

  190. -måste du gå från
    det här med prestationen-

  191. -till att röja
    din personliga livsberättelse.

  192. Det kan ju vara problematiskt
    för celebriteter att gå in i det-

  193. -men du måste på nåt sätt
    göra det.

  194. Och det visar om en person
    håller på att bli en celebritet.

  195. Så fort en person uppträder
    i media som t.ex. expert-

  196. -så är man en känd person. Men
    så fort det börjar komma artiklar-

  197. -om "Hur var din uppväxt?",
    så börjar man gå mot celebritet.

  198. "Hemma hos"-reportaget är
    det typiska tecknet.

  199. Man släpper in folk i privatsfären
    och talar om hur det är där.

  200. Här ger självbiografier
    författarna en fördel.

  201. De ger den biografiska infon som
    behövs för att vara celebritet.

  202. Här är lite fasetter
    av GW:s varumärke.

  203. Att han är kriminolog ger hans
    författarskap en enorm status-

  204. -att han är en av Sveriges
    mest kända kriminologer.

  205. Som ett exempel såg jag hur han satt
    hos Malou i "Efter tio"-

  206. -och pratade om den här Bäckström, en
    av hans huvudkaraktärer-

  207. -som är rasist, homofob,
    misogyn och allt möjligt.

  208. Då säger hon: "Har du någonsin
    träffat på en sån här polis?"

  209. Och då säger han:
    "De finns i varje polisstation."

  210. Och då har han den enorma
    auktoriteten att han kan säga det.

  211. Och en del av hans varumärke
    har med det excentriska att göra.

  212. Han tenderar att ständigt uppträda i
    den här jaktvästen.

  213. Och han har sina maner,
    han pillar med glasögonen-

  214. -han stånkar och har svårt
    att andas, och han bekänner öppet-

  215. -om alkoholismen:
    "Jag dricker halva året."

  216. Alla de här delarna blir
    nåt man kan tillåta sig-

  217. -men även en del av varumärket, nåt
    som skiljer ut honom.

  218. Det skapar både
    någon sorts förakt, möjligen-

  219. -men försöker även att
    vädja till någon sorts medkänsla.

  220. En sån bekännelse skapar även
    en kontakt med publiken.

  221. Man återknyter till
    den här genitanken.

  222. Normalt sett
    skulle folk som agerar så-

  223. -med alkoholism och droger
    vara något negativt.

  224. Inom parentes var det samma sak
    i dokumentären om Stig Larsson-

  225. -där han pratar om sitt knarkinnehav
    på 80- och 90-talet.

  226. Det faller in i
    just den här romantiska tanken om-

  227. -att geniet har specialkontakt
    med högre makter.

  228. Genierna kan bete sig
    på ett annat sätt.

  229. För att få tyst i huvudet.
    Med all den här inspirationen-

  230. -så krävs det hjälpmedel.

  231. Ja, då är det dags att runda av.

  232. Det här med celebritet är ju viktigt
    inom det litterära fältet.

  233. Kända människor har funnits länge,
    men celebritet på det här sättet-

  234. -är en produkt av 1800-talet
    och mediautvecklingen-

  235. -och möjligheten att billigt
    reproducera porträttbilder.

  236. Det är det som gör att
    det här tar fart under 1800-talet.

  237. Celebriteter fungerar
    som en sorts fyrar i medierna.

  238. De kan dra till sig uppmärksamhet-

  239. -vilket gör att de kan användas till
    olika syften-

  240. -allt från olika organisationer som
    ska hjälpa...

  241. Det finns ju många filmstjärnor
    som stöder Afrika och så vidare.

  242. Vi har också belyst steget
    från prestation till person.

  243. Privatlivet blir en sorts hårdvaluta
    in i offentligheten.

  244. Då kan man skapa
    ett riktigt intresse-

  245. -när man kan säga nåt
    om det som är bakom ytan.

  246. Sen kommer ju de kanske
    mest intressanta punkterna-

  247. -att celebriteterna har
    olika funktioner.

  248. För de som är producenter, i t.ex.
    förlags- eller filmindustrin-

  249. -byggs varumärken
    för att få lojala konsumenter.

  250. Vi kanske köper GW:s nästa roman för
    att vi gillar GW.

  251. Vi säger också att det här
    har mycket att göra med ekonomi.

  252. Alltså att det ligger
    stora ekonomiska värden bakom-

  253. -och det är det som gör
    celebritetskulturen så viktig-

  254. -eftersom det finns
    marknadsavdelningar som kräver-

  255. -att man ska skapa den här relationen
    till sina konsumenter.

  256. Vi som konsumenter är inte
    intresserade av det ekonomiska-

  257. -utan för oss blir celebriteter
    en medieberättelse.

  258. Man följer dem,
    och det är intressant och kul.

  259. De skapar även gemenskap. Vissa
    berättelser kan du inte vara utan.

  260. Man får svårt i samhället om
    man inte vet vilka kändisarna är.

  261. Det blir väldigt märkligt.

  262. När det gäller kungabröllopen säger
    man: "Jag ska inte se det."

  263. Men så tvingas man se dem,
    för att vara med i gemenskapen.

  264. För oss som litteraturvetare
    är det viktigt att visa-

  265. -att det här även kan påverka
    värderingen av litteraturen.

  266. Det ger författarskapet
    en chans i offentligheten-

  267. -folk blir intresserade,
    Akademien blir intresserad-

  268. -och så skrivs det positivt.
    Men det kan även påverka negativt.

  269. GW står nu nästan själv
    i vägen för sina böcker.

  270. I bokpraten om honom handlar det
    mer om honom än om texten-

  271. -och likadant är det väl
    med Björn Ranelid.

  272. Han är nästan för stor för
    sina böcker. Han skymmer texten.

  273. Så det har en inverkan
    på värderingen-

  274. -och uppmärksamheten
    kring litteraturen.

  275. Ja, tack så mycket.

  276. Är det någon som har några frågor?

  277. -Jag skulle vilja fråga en sak!
    -Vänta.

  278. Jag tänkte på det här
    med Nobelpriset i litteratur.

  279. Att Selma Lagerlöf fick priset är
    det väl ingen som invänder emot.

  280. Men när Heidenstam
    och Erik Axel Karlfeldt fick det-

  281. -och inte den kanske störste
    av våra författare, Strindberg-

  282. -vad kan detta bero på?

  283. Nobelpriset startade ju 1901
    och Strindberg dog 1912.

  284. Varför fick han inte detta?
    Det undrar jag.

  285. Det är ungefär samma svar som-

  286. -varför inte P.O. Enquist och
    Sven Delblanc kom in i Akademin.

  287. Det finns ju personliga
    motsättningar-

  288. -i det här fallet Strindberg
    och Karl David af Wirsén-

  289. -som ju var en ledande figur
    i Nobelpriskommittén.

  290. Men det här med pris är ju väldigt
    viktigt i det här sammanhanget.

  291. Det är också
    hur man tolkar litteraturen.

  292. På den tiden fanns det
    en idealisk tolkning-

  293. -av vad litteratur ska vara. Den
    ska inte beskriva rå verklighet-

  294. -utan förmedla en bild av
    hur verkligheten borde vara.

  295. I många av Strindbergs texter
    ser det inte ut på det sättet-

  296. -utan det är lite andra delar.

  297. Som sagt hade han även
    en fejd med offentligheten-

  298. -och han kom på motsatt sida
    mot Heidenstam.

  299. Det är mycket såna förklaringar som
    man måste se.

  300. Priset är inte bara till
    för den som får det-

  301. -utan även för Akademien.

  302. Juryn säger även nåt om sig själv och
    markerar vem man vill vara.

  303. Man vill bara beblanda sig
    med vissa författare.

  304. Ni har pratat om
    hur kändisskapet byggs upp-

  305. -för en litterär celebritet
    under dennes livstid.

  306. Men t.ex. poeten Dan Andersson,
    en av mina favoriter-

  307. -vars kändisskap inte kom fram
    förrän efter hans död-

  308. -något vi ju känner igen mycket
    inom litteraturen.

  309. Vad beror det på
    att kändisskapet inte utvecklas-

  310. -förrän författaren har gått bort?

  311. Jättebra fråga.
    Man tänker ju även på Rimbaud-

  312. -och andra som dör tidigt
    och får renässans efteråt.

  313. Man är böjd att prata om geni då, att
    man är före sin tid.

  314. Det krävs ju att nån lyfter upp
    vederbörande och gör någonting-

  315. -och att det kan vara
    enskilda händelser.

  316. Ibland är det nog slump att någon-

  317. -bestämmer sig för
    att det här ska hända.

  318. Vi vet lite om hur det inträdet
    i litteraturhistorien går till-

  319. -för det är en kritisk punkt.
    Även när en som Sven Delblanc dör-

  320. -vad är det som ska hända
    för att man ska bli kvar i 100 år?

  321. Vi vet ganska lite om det och
    kan bara konstatera att det är så.

  322. Ibland tror man att den författaren
    är känd men inte den-

  323. -men när vi kollar materialet
    får vi ofta helt andra bilder.

  324. Vi blev ju överraskade över hur
    kommersiell Selma Lagerlöf var.

  325. Det var t.o.m. en utställning
    om henne som entreprenör-

  326. -alltså den bilden.
    Även med Dan Andersson-

  327. -skulle det vara intressant att
    se hur det såg ut när han gav ut.

  328. Att Dan Anderssons texter gjordes
    till sånger hade nog betydelse.

  329. Ja, det är en del av
    den här medialiseringen.

  330. Men även att en viss tid
    behöver en viss typ av celebritet.

  331. I dag är vi inte så intresserade av
    Selma som en nationell ikon-

  332. -för vi är inte intresserade
    av nationalismen. Däremot-

  333. -är vi intresserade av queer-
    pionjären och kvinnosakskvinnan.

  334. Det utvecklar synen på celebritet. Vi
    utnyttjar dem på olika sätt.

  335. Ja, de svarar mot behov
    som finns i samtiden.

  336. En författare kan användas till något
    som är aktuellt just nu.

  337. Men också som med Strindberg, när
    vi får en ny politisk situation-

  338. -så vill man ha nya celebriteter som
    passar den nya situationen.

  339. Vi måste tacka där.
    Tack så jättemycket!

  340. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Litterära celebriteter och mediala genier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Företagsekonomi, Författare, Litteraturvetenskap, Marknadsföring, Positionering (marknadsföring)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Biohacking

Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Litterära celebriteter och mediala genier

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vad skiljer en galning från ett geni?

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Den siste romantiske teologen i Lund

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.