Titta

UR Samtiden - Maktens språk

UR Samtiden - Maktens språk

Om UR Samtiden - Maktens språk

Föreläsningar och paneldiskussioner om politik, makt, kommunikation och språk. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Till första programmet

UR Samtiden - Maktens språk : Kommunicera åt Wallenberg och näringslivetDela
  1. Nu ska vi göra vad vi gjort ett antal
    gånger, d.v.s. jag ska intervjua dig.

  2. Vi har börjat med politik, men vi ska
    också prata kommunikation och språk-

  3. -kring näringsliv och ekonomi.

  4. Vad är skillnaden
    mellan politisk kommunikation-

  5. -och det du sysslar med:

  6. Kommunicera för näringslivet och
    där du nu sitter, på en stor fond?

  7. Hantverket, speciellt vid kommunika-
    tiva frågeställningar som här och nu-

  8. -där du behöver interagera med media,
    du har en kris eller en stor affär-

  9. -nåt där du är i medias blickfång,
    då är det ganska stora likheter.

  10. Du har samma hantverk, det är lika
    viktigt att ha uppbyggda relationer-

  11. -med journalister, att du byggt tro-
    värdighet kring det du pratar kring-

  12. -vilka kanaler du använder, hur du
    ser till, som Roberta var inne på-

  13. -att ha koll på vad som skrivits,
    det är likt.

  14. Det har jag också fått bekräftat nu
    när jag jobbar nära Stefan Stern-

  15. -min efterträdare på Investor med en
    politisk bakgrund i socialdemokratin-

  16. -att interaktionen med det mediala,
    själva grundhantverket, är detsamma.

  17. Synsättet man har, hur vi vill
    reagera/interagera med journalister-

  18. -där har vi alltid samsyn.
    Om vi lägger den på likhetssidan.

  19. På oliksidan skulle jag kanske
    vilja ge en annan bild-

  20. -av lång och kort sikt,
    som Roberta pratade om.

  21. Som näringslivsföreträdare
    för Wallenberg-

  22. -som äger bolag i över 100 år
    och varit verksamma i över 150 år-

  23. -handlar det om att det man säger
    i dag, den profilen man bygger-

  24. -de sammanhang man är med i,
    måste man kunna stå för-

  25. -om 1, 5, 10, 20 år...
    Nästa generation-

  26. -som involverar sig i familjen kommer
    också ha det här att relatera till-

  27. -hur man tar ställning, hur man är i
    det publika. Där skiljer det sig åt.

  28. Fast åt andra hållet
    än vad Roberta var inne på.

  29. Vad gäller långsiktigheten spelar det
    stor roll vem du kommunicerar för.

  30. Wallenberg är extremt långsiktiga.
    Ni behåller ju vissa bolag i 100 år.

  31. Det som skiljer familjen från andra i
    näringslivet är personorienteringen.

  32. Den är extrem i det politiska
    och inte lika stor i näringslivet.

  33. Fast just vad gäller
    det här efternamnet-

  34. -så är personorienteringen
    naturligtvis ofta nyheten.

  35. Har inte den blivit större?
    Det ser jag som ekonomijournalist-

  36. -att personerna man lyfter fram
    är ju viktigare i dag.

  37. Stora företag exemplifieras
    nästan alltid med sin vd.

  38. I Dagens Industri i går
    intervjuades Stefan Stern-

  39. -om Christer Gardells intåg i ABB,
    med en bild på er vd.

  40. Jag håller med. Personorienteringen
    ökar. Det finns samma trend hos oss.

  41. Ett exempel är när Nasdaq Omx fick
    en reprimand av Finansinspektionen.

  42. Nasdaq driver börserna, är baserat i
    USA, men har börserna i Norden också.

  43. Investor, där Wallenbergs stiftelse
    är huvudägare, äger 11 %.

  44. Nyheten kablas ut. Nästa dag, om det
    var i Svenskan, slås det upp stort:

  45. "Wallenberg vägrar kommentera
    Finansinspektionen."

  46. Då har det gått från en operativ
    fråga i ett bolag baserat i USA-

  47. -där det finns en ägare som har 10 %,
    där det finns en vd, Börje Ekholm-

  48. -sen en ägare som har 22 % av
    kapitalet, som är stiftelser.

  49. I dem finns det en familj:
    Wallenberg.

  50. Ändå är det den rubrik
    man vet kommer att sättas.

  51. Ur ditt perspektiv som kommunikatör,
    är det bra eller dåligt?

  52. Är det nåt du kan använda
    eller är det mer irriterande?

  53. Det är ja på den frågan, det är
    både och. Det är det man spelar med.

  54. Man kan vara i det mediala rummet-

  55. -varje dag, hela tiden, om man vill.

  56. Väldigt många av de frågor
    som diskuteras i det mediala-

  57. -speciellt de som har företags-
    perspektiv, vilket mycket har-

  58. -i dagens mediala diskussion: Finns
    en koppling till familjen Wallenberg?

  59. Genom att man äger nån verksamhet
    relaterad i sektorn eller nåt annat.

  60. Man finns hela tiden där med linsen
    Wallenberg på många frågeställningar.

  61. Ibland handlar det om
    att få bort den.

  62. Ibland om att använda den
    för att få genomslag.

  63. När man ser på
    hur man i Sverige ser på Wallenberg-

  64. -kontra vad familjen och stiftelsen
    gör, sån skillnad det är!

  65. Det har jag stött på inte minst
    när jag skrev om vinster i välfärden.

  66. Varför det inte är bra
    med vinster i välfärden är-

  67. -att vi inte vill att Wallenberg ska
    tjäna pengar på skolor och sjukhus.

  68. Finns det nån långsiktig ägare av
    välfärdsföretag så är det Investor-

  69. -eller familjen Wallenberg!
    Hur hanterar man det? Å ena sidan-

  70. -är familjen symbol för giriga,
    kortsiktiga, hemska kapitalister.

  71. Å andra sidan en verklighet
    som är lite annorlunda.

  72. Det är ganska likt hur det är
    att jobba inom politiken.

  73. Du har ett antal personer med en viss
    ideologi som tror på vissa saker-

  74. -och en viss världsbild
    som du inte rår på.

  75. Wallenberg används i dag och kommer
    alltid att användas som en symbol-

  76. -som är enkel att ta till för
    ekonomisk makt, företagande, ägande.

  77. Vissa som inte gillar den typen
    av marknadsekonomi som vi har i dag-

  78. -använder symbolen oavsett vad vi gör
    ur ett girighetsperspektiv eller nåt.

  79. Dem får man lägga åt sidan.

  80. Det handlar om mittengänget,
    dem du har chans att påverka.

  81. Det handlar, som Roberta sa, om att
    göra rätt grejer och kommunicera dem.

  82. Pratar du hellre om vad familjen gör
    än att berätta: "De är inte så rika."

  83. Absolut. Och det är de inte.

  84. Det handlar om att kunna prata om
    riktiga saker som man åstadkommer-

  85. -och vara tydlig med vissa principer
    och frågor. Det funkar inte annars.

  86. Du måste göra bra saker du har
    trovärdighet i. Det tar lång tid.

  87. Familjen är en symbol för nåt och det
    har den alltid varit, men det ändras.

  88. Det går långsamt i hur media ser på
    familjen. Det har jag sett i 15 år.

  89. Stora svängningar. Det går
    att påverka, men det är svårt.

  90. Kan du ge ett konkret exempel
    som påverkar i rätt riktning?

  91. Det finns en pusselbit i Wallenbergs
    engagemang som man aldrig pratat om.

  92. Det är Wallenbergstiftelserna.

  93. Ägandet i alla bolagen man läser om-

  94. -är ju inte familjens egendom,
    utan i allmännyttiga stiftelser-

  95. -som har funnits sen 1917. Så alla
    pengar som bolagen som man äger i-

  96. -t.ex. Investor,
    som på världsmarknaden fightas om-

  97. -att vara konkurrenskraftiga och
    drivs effektivt, konkurrensutsatt...

  98. Utdelningarna från de bolagen till
    toppen i Wallenbergstiftelserna...

  99. 80 % av dem går direkt
    till svenska forskare och utbildning.

  100. Där delade man förra året ut
    två miljarder.

  101. Stiftelserna har familjen valt
    att aldrig prata om.

  102. Då har det varit svårt att förklara
    för t.ex. en hedgefondägare-

  103. -som tycker nåt om bolaget eller en
    journalist varför familjen gör så.

  104. Kretsloppet som vi numera pratar om
    lite tydligare påverkar allt för dem.

  105. Utlämnar man en pusselbit
    får man inte ihop storyn.

  106. Varför har ni inte pratat om det?
    Finns det nån anledning?

  107. Varför pratar vi om det nu?
    Om man vänder på frågan.

  108. Stiftelserna är stora och betydande
    för svensk forskning och utbildning.

  109. Det är den näst största privata
    forskningsstiftelsen i Europa.

  110. Det har stor betydelse för svensk
    forskning, så man måste prata om det.

  111. Börjar folk känna till stiftelserna
    mer nu än när man bara såg det-

  112. -som en ren maktstiftelse? Ett sätt
    för Wallenberg att skydda sin makt-

  113. -från socialdemokraternas förmögen-
    hetsskatt, vilket inte var sant-

  114. -med tanke på att Knut och Alice
    Wallenberg inte hade barn.

  115. Då måste man börja med berättelsen
    exakt kring vad stiftelserna gör.

  116. Vad är det de gör konkret som är bra?
    Hur kommunicerar man det trovärdigt?

  117. Vi har gjort en massa saker
    som kanske inte syns-

  118. -men man har tätare samarbete med
    universiteten när stora anslag ges.

  119. Vi är bättre på att förklara för
    forskare med anslag hur vi jobbar-

  120. -och varför vi har valt de forskarna.

  121. Man är mer aktiv på akademiska arenan
    för att bygga trovärdighet där.

  122. Sen måste pusselbiten jackas in
    i berättelsen om familjen Wallenberg.

  123. Det är ett jobb vi gör nu.

  124. Det är ett krav att man blir
    mer öppen om alla delar.

  125. Det försöker man göra nu.

  126. Ser du resultat? Hur lång tid tar det
    innan bilden förändras?

  127. Jag tycker det. Så här är det också:

  128. När saker går bra för bolagen, vilket
    det gör... Hur avkastningen sett ut-

  129. -för Investor
    och de bolag som man är engagerad i-

  130. -präglar mycket
    hur synen på familjen ser ut.

  131. Man ska akta sig för att överskatta
    hur skickligt man kommunicerar.

  132. Det handlar om hur man levererar.
    Just nu ser det bra ut.

  133. Då är det lättare att få folk att
    lyssna på historien runt familjen.

  134. Några kanske såg helsidan
    i Financial Times i helgen-

  135. -som är en illustration av att den
    artikeln som inte har nån nyhetskrok-

  136. -de tre kusinerna intervjuas,
    skulle aldrig kommit till-

  137. -om inte trovärdigheten för att man
    levererar avkastning var hög just nu.

  138. Vi ska släppa in en publikfråga.

  139. Medan mikrofonen är på väg dit...
    Vi pratar ju mycket om språk i dag.

  140. Ord signalerar ju makt, vilket ni
    ibland vill och ibland vill tona ner.

  141. Har du nån fundering på ord du gärna
    använder för att signalera makt-

  142. -och ord du vill använda
    för att tona ner makt?

  143. Absolut, men det beror inte på
    vilka ord man använder externt-

  144. -utan på vilka ord
    man allmänt använder.

  145. Familjen äger visserligen
    stora andelar i stora företag-

  146. -men man äger sällan själv. Man är
    beroende. De flesta andra aktieägare-

  147. -är inte Wallenberg eller Investor,
    utan andra ägare. Du måste ha-

  148. -en mjuk tonalitet
    för att få med dig alla andra.

  149. En Wallenberg eller vd för Investor
    säger inte: "Nu ska det vara så här."

  150. Det är ett stort arbete att få med
    styrelsen och de andra aktieägarna.

  151. Det handlar mycket om "vi" och inte
    om "jag", om hur man ställer frågor-

  152. -hur man får diskussionen
    att fokusera på det område man vill-

  153. -snarare än att man säger:
    "Jag tycker så här."

  154. Det präglar hur de pratar både
    när kameran är avstängd och på.

  155. -Vi har en fråga nånstans.
    -Ja, Kjell Ringdal.

  156. Jag är medansvarig för "turnén".
    Tack för intressanta iakttagelser.

  157. Jag undrar...om Wallenbergstiftelsen
    hade varit i USA-

  158. -är det möjligt att man velat ha
    en annan kommunikativ utmaning.

  159. Det är kanske så att privata pengar
    är "smutsiga" pengar.

  160. och när man använder privata
    initiativ till offentliga insatser-

  161. -får man en annan
    kommunikativ position.

  162. Är det så att man måste jobba
    med sitt språk-

  163. -just för att det är människor
    och inte system bakom pengarna?

  164. Det skiljer sig ganska mycket...
    En sak som är viktig att notera är-

  165. -att stiftelserna kommit till
    under årens lopp-

  166. -när familjemedlemmar donerat
    sina pengar, man äger dem inte.

  167. Då står det vad man får göra.

  168. Majoriteten handlar om
    grundforskning. Det är lång distans-

  169. -mellan vad stiftelserna ger pengar
    till och där man har sin förvaltning.

  170. Rika privatpersoner i USA kanske tar
    pengar och ger till en sån stiftelse.

  171. Sen finns ingen "connection"
    mellan verksamheten och stiftelsen.

  172. Här gör det det, genom att familjen
    måste utveckla tillgångarna löpande-

  173. -för att det ska komma utdelningar.
    Det är en annan typ av story.

  174. Man ska vara försiktig och berätta
    historien om hur det hänger ihop.

  175. Och extremt försiktig med
    att använda att det går pengar-

  176. -till grundforskning
    genom stiftelser som ett argument-

  177. -om du inte sköter det familjen är
    engagerad i: att utveckla företag.

  178. Att korsa den linjen...
    Det är heligt att inte göra det.

  179. Det är två helt olika saker,
    men de existerar i samma kretslopp.

  180. Har vi en till fråga
    här nånstans i publiken?

  181. Han har så uttömmande svar...

  182. Du ger så bra svar, så ingen har
    nån fråga, men jag har frågor.

  183. Det hade du väl aldrig väntat dig?

  184. Du och jag har ju haft
    den här diskussionen nån gång...

  185. När du försöker få ut
    ett komplext budskap-

  186. -och måste göra det bredare
    och förenklat-

  187. -brukar ni känna frustration, som
    vid Ekots lördagsintervju med Jacob.

  188. Han hade varit där och var frustrerad
    över att han ville prata om ABB, SEB-

  189. -och ekonomin, och de ville prata om
    vinster i välfärden i 20-30 minuter.

  190. Känner du frustration
    eller förståelse för att media-

  191. -inte vill prata om det Marcus,
    Jacob eller Peter vill prata om?

  192. Jag kan känna både och, en blandning.
    Både frustration och förståelse.

  193. Frustrationen är att
    om man har planerat in en intervju-

  194. -oavsett ämne, tidning eller när,
    har du ingen aning om...

  195. Om du ska leverera fram en Wallenberg
    att vara med på intervjun-

  196. -vet du att den kan komma
    att handla om vad som helst.

  197. Det vet du först
    när du läser tidningen.

  198. Temat för dagen präglar intervjun.
    Då finns det en frustration.

  199. Här äger man
    och är verksam i företag-

  200. -som har ett totalt värde
    på kanske 300 miljarder kronor-

  201. -och anställer
    över 600 000 människor.

  202. Bolag som fajtas mot
    kinesiska konkurrenter.

  203. En massa frågor är viktiga
    för att företagen ska överleva.

  204. Du är laddad - det här måste in
    i politiska debatten-

  205. -hur svenska företag ska lyckas.
    Du går dit och så handlar det om-

  206. -ett innehav i Aleris,
    1 % av tillgångsmassan-

  207. -som ger 3-4 % i marginal, vilket
    är lägre än alla andra branscher-

  208. -så handlar intervjun om bara det.
    Då blir det frustration.

  209. Hade det varit 20 % hade det varit
    mer förståelse än frustration.

  210. Får du journalister att bredda sig-

  211. -eller kusiner och bröder
    att leva med det?

  212. Det är nog 50/50, skulle jag säga,
    faktiskt.

  213. Bra. Tack. Tiden är ute. Stort tack
    för att du ville komma hit.

  214. -Tack.
    -Du ska också få en liten present.

  215. Tack för det. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Affärsspråk, Företagsekonomi, Kommunikation, Kontorsteknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Maktens språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunikation inom politik och näringsliv

Roberta Alenius, före detta presschef i regeringskansliet, berättar om likheterna och skillnaderna i hur man kommunicerar inom politik och näringsliv. Hon beskriver Sverige som ett konsensusland inom näringslivet där alla ska vara överrens, men att det inom politiken är tvärtom. Hon berättar om framgångarna med Nya Moderaterna, vad som gjorde att partiet lyckades vinna valet 2006 och framförallt vad de gjorde för att lyckas bli omvalda 2011. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera för att påverka

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att välja sina ord

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Panel om ett polariserat debattklimat

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att skriva för presidenten

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Hur når man ut med sitt budskap?

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Spelande barn och konsumtionskultur

Minna Ruckenstein är forskare vid Helsingfors universitet. Hon har studerat barns utveckling och vad relationen mellan barnkultur och datorspel betyder för hur vi ser på barndom. Vilken syn har vuxna på barns spelande och hur ser barn själva på sitt spelande? Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning