Titta

UR Samtiden - Maktens språk

UR Samtiden - Maktens språk

Om UR Samtiden - Maktens språk

Föreläsningar och paneldiskussioner om politik, makt, kommunikation och språk. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Till första programmet

UR Samtiden - Maktens språk : Panel om ett polariserat debattklimatDela
  1. Jag tänkte börja med dig,
    Anna Charlotta.

  2. Det vi ska prata om nu är
    det polariserade debattklimatet-

  3. -och hur man förhåller sig till
    ett mer polariserat och snabbare...

  4. Du har varit med ganska länge
    och kommunicerat politik-

  5. -från det att dagstidningen var
    den viktigaste kanalen-

  6. -till att Twitter är det.
    Vad ser du för förändringar?

  7. Det är exakt de förändringar
    som vi har pratat om.

  8. Dels är det det nya medielandskapet-

  9. -där flera olika politiska debatter
    pågår samtidigt i olika mediekanaler.

  10. Man måste kunna förhålla sig till
    olika politiska frågor samtidigt.

  11. Det behövdes inte
    för bara 8-10 år sen.

  12. Dels tycker jag
    att medierna har förändrats i detta.

  13. Vi pratade om hur journalister
    förhåller sig till Twitter-

  14. -men det finns också
    fler politiska kommentatorer i dag.

  15. Oftast sätter man
    en liten text om en nyhet-

  16. -och sen förhåller sig
    politiska kommentatorer till det.

  17. Är det nytt att medierna har gått
    från att i huvudsak rapportera...

  18. -...till att i huvudsak analysera?
    -Ja, och att själva delta i debatten.

  19. Politiska kommentatorer intervjuar
    varandra i nyhetssändningar t.ex.

  20. Det är en stor förändring
    som skett de senaste tio åren.

  21. Torbjörn, nu tänker jag tvinga dig
    att representera media.

  22. Håller du med om de här tendenserna,
    och hur ser du på det?

  23. Jag håller med.
    Det är en rimlig beskrivning.

  24. Nu jobbar jag ju på en tidning
    som inte har en dagspublicering-

  25. -så det är
    helt andra förutsättningar.

  26. Hur jag ser på det...?

  27. Det finns kanske en poäng i mitt val
    att inte jobba med ett sånt medium.

  28. Det finns naturligtvis
    nånting positivt-

  29. -i att det finns
    kommentatorer och analys.

  30. Men man kan ju fråga sig när de som
    jobbar med att ständigt kommentera-

  31. -en minut efter en presskonferens...
    När hinner de ta in saker?

  32. Om man är analytiker och ska försöka
    komma på en ny tanke eller idé-

  33. -så måste man ju också ta in saker.

  34. Annars finns det inget att bearbeta
    i ens hjärna, hur bra den än funkar.

  35. Jag kan vara imponerad över att mina
    kolleger som har kortare tid på sig-

  36. -ändå lyckas få ihop nånting, men
    jag undrar hur bra det är på sikt.

  37. Ser ni ett problem i att medierna
    tonar ner sin rapporterande roll-

  38. -eller är det på det hela taget
    nåt bra eller i alla fall neutralt?

  39. Om jag ska vara lite negativ, så...

  40. Problemet är att journalister
    förväntas göra mer på kortare tid-

  41. -och därför inte har tid att läsa på,
    precis som Torbjörn säger.

  42. Snabbheten i det hela
    gör att det blir lite slarvigare.

  43. Vi som jobbar med politik får lägga
    tid på att ringa till redaktioner-

  44. -och säga att det där stämmer inte,
    det är fel siffror o.s.v.

  45. Jag har hört stora nyhetsbyråer säga:

  46. "Allting livesänds,
    vad spelar vi för roll?"

  47. Då säger nyhetschefen:
    "Ut med det! Vi rättar sen."

  48. Då blir det ibland felaktigheter,
    och det är problematiskt.

  49. Torbjörn, du jobbar inte på ett sånt
    medium. Allt ni gör livesänds inte.

  50. Nej, men jag håller nog med.
    Men jag kan tycka att det...

  51. Det där är
    en närmast linjär utveckling-

  52. -där det finns
    både utmaningar och fördelar.

  53. Det kluriga är det här -
    vad är en analys eller en kommentar?

  54. När övergår den till
    att egentligen likna en ledarsida?

  55. Det stora inflödet kommer inte
    från traditionella medier i dag-

  56. -utan från sociala medier,
    från plattformar där...

  57. De stora medieföretagen är i dag
    Facebook och Google, inte Bonnier.

  58. Där uppluckras en gammal gräns-

  59. -mellan att försöka
    på bästa sätt återge en verklighet-

  60. -och kunna kryssa
    mellan de här kobbarna och skären-

  61. -som alla de här
    värderingsstyrda orden är-

  62. -och att driva en åsikt eller agenda
    som många kan klicka "like" på.

  63. Folk klickar "like" på det som
    stämmer överens med deras åsikter.

  64. Där har vi ett nytt klimat.
    Vi kanske inte har en åsiktskorridor-

  65. -utan en jättehög sjukhusskyskrapa-

  66. -med 58 olika korridorer
    som folk ränner fram och tillbaka i-

  67. -utan att nånsin lyssna på de andra.

  68. Katarina, vad är din bild av detta?

  69. Du är en av dem som påverkar agendan
    när du sitter och twittrar.

  70. Ni har sagt mycket intressant redan,
    och jag håller med om det.

  71. I vår roll som forskare,
    i mitt fall som statsvetare-

  72. -måste vi verkligen vara uppmärksamma
    på vår roll och vad vi bidrar till-

  73. -och hur vi främjar
    en utveckling mot förytligande.

  74. I en diskussion ifrågasatte man
    prognosvärdet i det vi säger.

  75. Jag tycker att vi ska
    vara försiktiga med prognoser.

  76. Då sa nån att man ju inte kritiserar
    fotbollsexperter om de tippar fel-

  77. -och fick medhåll från kolleger
    till mig, vilket jag tycker är...

  78. Jag instämmer inte.

  79. Men det finns ju nåt i det här...
    Per Nuder har sagt nåt tänkvärt:

  80. "Statsvetare är vår tids nyttiga
    idioter." Det bör vi begrunda.

  81. Stig-Björn Ljunggren svarade:
    "Det är värre än så."

  82. "Vi är legitimerande pratminus
    i upplevelseindustrin."

  83. När vi får frågor av journalister
    kanske vi kan säga-

  84. -"det går inte att svara på det",
    för det går inte att svara på allt.

  85. Roberta Alenius var inne på det här
    med "Är statsministern trött?"

  86. Jag tyckte att statsministern var
    ungefär som han brukar vara.

  87. Det är upplevelseindustrin. Finns det
    ingen nyhet måste vi skapa en.

  88. Då kanske nån har skrivit
    att han ser lite trött ut-

  89. -och i värsta fall
    nappar nån statsvetare på det.

  90. Om det nu hade varit en skillnad,
    är det inte rimligt-

  91. -att man som statsminister
    och partiledare är lite trött?

  92. Det kanske t.o.m. är bra att man ser
    lite trött ut, för man har ansvar.

  93. Det finns nånting i hur man skapar
    nyheter som jag är oroad över-

  94. -och som jag tycker
    att min bransch inte bör förstärka.

  95. Det låter på dig som att det inte
    bara är medierna som driver spelet-

  96. -utan att ni som figurerar i medierna
    kanske kan låta bli att ta chansen-

  97. -att få ett pratminus i Fokus.
    Alltså att ha den disciplinen.

  98. Torbjörn, du nämnde åsiktskorridor.
    - Jag vill höra er andra:

  99. Finns det en åsiktskorridor?
    Det verkar råda debatt om det.

  100. Anna Charlotta,
    har vi en åsiktskorridor?

  101. Det här är väldigt spännande. Jag
    har inte funderat så mycket över det.

  102. Hur många tycker
    att vi har en åsiktskorridor?

  103. Det var ju inte så många.
    Jag har ändå kommit fram...

  104. Hur många tycker inte det?

  105. Det var inte så många heller.

  106. Jag tänkte så här, att utifrån
    mina tio år i politiken, inifrån-

  107. -när vi skapar reformer
    och jobbar fram politiska förslag...

  108. Det gör man inte
    utifrån åsiktskorridorer.

  109. Men i det dagliga mediearbetet, som
    jag som pressekreterare jobbade med-

  110. -måste jag ju förhålla mig
    till de åsiktskorridorer som finns.

  111. D.v.s. den dagliga mediehanteringen
    - och ibland krishantering.

  112. -Så de finns ibland?
    -Ja.

  113. Men man skapar inte politik
    utifrån dem.

  114. Det var min kollega Henrik Oscarsson
    som myntade det här uttrycket.

  115. Vad menar han, då? Jo, han tar upp-

  116. -att det bland medborgarna är helt
    andra uppfattningar som dominerar-

  117. -än i den allmänna debatten.

  118. Det handlar om frågor som rör abort,
    homosexualitet, alltså HBTQ-frågor-

  119. -och migration, där det finns en diff
    mellan etablissemanget och folket.

  120. Ibland hör man: "Det finns ingen
    åsiktskorridor - luften är fri!"

  121. Problemet är det, i de här frågorna,
    att man karaktärsmördas-

  122. -och blir kallad
    för rasist eller misogyn-

  123. -som är jobbigt att bli kallad för,
    även om man får säga det.

  124. Ser du nånting man kan göra
    för att komma ur det här läget?

  125. Att stänga ner Twitter
    skulle vara en början.

  126. Kan nån ringa Twitter
    och be dem göra det?

  127. Samtidigt är ju...
    Det här fanns väl före Twitter också?

  128. Det är nåt konstigt i... Det handlar
    väl lite om vad som är trendigt-

  129. -och vad som anses funka
    av en tillräckligt stor massa?

  130. Om man på 80- och 90-talet
    försökte driva-

  131. -att det var bra
    med keynesiansk konjunkturpolitik-

  132. -kände man inte då att man inte fick
    säga detta, för då blev man hånad-

  133. -eller betraktad som nån som bara
    tyckte att allt var bra förr?

  134. Så det är ju också
    en fråga om vad som är trendigt-

  135. -eller vad som anses
    vara tidens anda.

  136. Sociala medier förstärker möjligen
    det där, i meningen att då...

  137. Sannolikheten eller risken
    för att jag...

  138. Om jag tar min nyhetskonsumtion
    via sociala medier.

  139. På 80- och 90-talet skulle jag aldrig
    ha stött på nån i mitt flöde som sa:

  140. "Den där Keynes kom på kloka saker,
    och Stockholmsskolan hade bra idéer."

  141. Det är ju en skillnad.

  142. Vi har ju inte samma typ
    av gemensamma rum eller...

  143. Din analys är att sociala medier
    inte har skapat korridoren.

  144. Ja, och då är det lite mer...

  145. Om man jämför med demokratins grund,
    torget, där alla ska stå och prata...

  146. I stället för torget
    finns det ett antal gränder.

  147. De som tycker likadant samlas, och så
    står man och tjatar i varsin gränd.

  148. Anna Charlotta,
    har du nån syn på det här?

  149. Ja, på nåt sätt,
    att sociala medier ändå förstärker...

  150. Twitter har vuxit-

  151. -och de politiska partierna har gett
    sig ut för att verkligen finnas där-

  152. -med "Pravda-twittrare". Jag var
    själv en av dem, enligt Aftonbladet.

  153. Det var det jag jobbade med.

  154. Det har blivit ett lite hårdare
    klimat, skulle jag vilja säga.

  155. Det är mer vanligt med fnysningar
    och virala sparkar på smalbenen.

  156. Det har blivit mer personifierat. Det
    är lättare att ge sig på personer.

  157. -Fler personpåhopp?
    -Ja.

  158. Det är viktigt för politiska partier,
    att när man befinner sig där inne-

  159. -och bråkar med opposition
    eller nån anställd på Sveavägen-

  160. -och inser efter en timme
    att det inte tjänar nåt till...

  161. Det fick vi jobba mycket med, och
    antagligen Socialdemokraterna också.

  162. Det är inte där vi vinner väljare.

  163. Ni säger så kloka saker, och det är
    sant att det här alltid har funnits.

  164. Spanska inkvisitionen
    - tala om åsiktskorridor.

  165. Min poäng är att det går så fort,
    och det här nyhetsdygnet...

  166. Att då få, om man är keynesian,
    en genomtänkt kritik-

  167. -på en av landets ledarsidor,
    jämfört med att bli idiotförklarad...

  168. Även om det är av personer
    utan inflytande kan det ta hårt.

  169. Det har också medverkat till
    att det finns mindre eftertanke-

  170. -och det är nog inte bra.

  171. Tror ni att vi kommer att gå förbi
    användandet av sociala medier-

  172. -som är väldigt fokuserat på att få
    "likes" och innehåller hårda angrepp?

  173. Kommer det
    att lösa sig av sig självt-

  174. -att folk lär sig använda Twitter
    på ett bättre sätt? Finns det hopp?

  175. Jag var så negativ tidigare,
    så jag måste vara positiv nu.

  176. -Ni låter tveksamma.
    -Det kommer väl nåt nytt i stället.

  177. Det går ju trender i detta också.

  178. Det märks att politiska partier
    minskar sin verksamhet lite.

  179. Det beror på
    vad som är trendigt just nu.

  180. Man kanske lämnar Twitter
    och går nån annanstans.

  181. Den virala verkligheten kanske
    inte är lika viktig om ett tag.

  182. Det är trots allt lite intressant-

  183. -att en av de mest framgångsrika
    journalistiska produkterna är Fokus.

  184. Och ni är inte ute och
    sekundkommenterar allt som händer.

  185. Er hemsida är inte det man tänker
    på först när man tänker på Fokus.

  186. Ser du några tecken i det?

  187. Att det går att göra mer traditionell
    gammeljournalistik som uppskattas.

  188. Ja, men alltså...
    Det tror jag ju absolut.

  189. Jag tänker att det hänger ihop
    ganska mycket med att...

  190. ...allt liksom dras ut.
    Det blir ytterligheterna som vinner.

  191. I den mån jag nu kan spå om det här.

  192. Människor vill
    uppdatera sig konstant-

  193. -med nya tekniska redskap
    på nya plattformar.

  194. Samtidigt blir det där
    snurrande saker i huvudet.

  195. Man kommer kanske inte riktigt ihåg
    vad som hände under dagen.

  196. Man kanske inte har koll på om det
    var New York Times som skrev det där-

  197. -eller om det var Buzzfeed, och
    däri ligger en trovärdighetsskillnad.

  198. Eventuellt, alltså.

  199. Då finns det ju ett utrymme-

  200. -inte bara för Fokus, utan också
    för många andra aktörer, som tänker:

  201. "Om vi tar det här
    bara lite långsammare..."

  202. Inte så
    att det kommer en bok vart tionde år-

  203. -men att man väljer ut och fördjupar,
    med lite lägre hastighet än sekunder.

  204. -Det kommer att finnas behov av det.
    -Ja.

  205. Människor vill ju ha
    många olika saker.

  206. En sak som tangerar
    behovet av information är ju-

  207. -att vi ibland struntar i fakta.

  208. Jag följde amerikansk tv
    när jag bodde där.

  209. Man pratade om "the fact-free zone",
    och det var framför allt Fox News.

  210. De kunde gå ut med vad som helst.

  211. Vita huset skickade ut en dementi,
    och de struntade i den.

  212. Deras tittare var ointresserade av
    att deras kanal beslogs med lögn.

  213. Man ser liknande tendenser i Sverige.

  214. Man kan köra kampanjer, trots att de
    fakta man understöder dem med är fel.

  215. Det mest kända exemplet
    är blöjorna i Carema-skandalen.

  216. Det är nog ganska belagt
    att blöjorna inte var en "big deal".

  217. Vissa politiker visste att man väger
    blöjor även på andra äldreboenden.

  218. Men det lät så bra!
    Och så kör man på det.

  219. Är vi på väg mot en faktabefriad
    debatt också i Sverige? - Katarina?

  220. Jag törs inte säga om det är så,
    men man kan se varningstecken.

  221. Man ska ju slå igenom
    i upplevelseindustrin.

  222. Människan är ett symboliskt djur
    - vi går i gång på bilder.

  223. Det kan vara ord som "rödgrön röra"
    eller bilder av en blöja.

  224. Det sätter sig,
    och det där är ju bekymmersamt.

  225. Det finns en rolig bild,
    apropå det journalistiska ansvaret.

  226. Att då kolla vad man får.

  227. Det här med SL-bussarna
    skulle nån kunna kolla, t.ex.

  228. Viktor Barth-Kron har
    en rolig bild av det där.

  229. En lobbyfirma tar fram en
    undersökning som visar att det finns-

  230. -ett direkt positivt samband mellan
    antal våningar på husen och tillväxt.

  231. Sen visar det sig att sex städer
    ligger till grund för statistiken-

  232. -bl.a. Sölvesborg och Skövde.

  233. Alltså hur man går i gång på nyheter
    därför att de är så tacksamma.

  234. Det är de här tankevirusen. De sätter
    sig, och då är det svårt att backa.

  235. Anna Charlotta, hur ser du på detta?
    Du är mitt i den politiska debatten.

  236. Det finns enorma risker och tecken
    på att vi går åt det hållet.

  237. Nu använder jag överord.
    "Enorma risker..."

  238. Det finns de politiker som oavsett
    vad som händer och hur debatten är-

  239. -och jag har jobbat med några av dem,
    står upp för det de anser vara rätt-

  240. -utan att bry sig om surret runtom.
    Carl Bildt är en av dem.

  241. Ett exempel är när Schibbye
    och Persson tillfångatogs i Etiopien.

  242. Jag var väldigt nerringd
    under väldigt lång tid-

  243. -och vi bedömde då att det bara
    skulle skada om vi pratade om det.

  244. Det var jättetufft, ska jag säga-

  245. -att höra att det var av egenintresse
    som Carl Bildt handlade så här, etc.

  246. Det var det absolut inte.

  247. Det fanns många viktiga skäl till
    att vi hanterade det på det sättet.

  248. När det som är där ute är "fact-free"
    kan man försöka påverka det-

  249. -och det var mitt jobb, men ibland
    måste man bara stå upp för det man...

  250. -Ibland måste man bara acceptera...
    -Ja, och fokusera på slutmålet.

  251. Det tror jag
    skapar respekt i långa loppet.

  252. Torbjörn, vad säger du om...?

  253. Jag var inne på det lite förut...

  254. Jag ser absolut tendenser till att
    man går mer mot åsiktsjournalistik-

  255. -som i nån mening är
    åtminstone mindre fakta...

  256. Där faktabaseringen är mindre viktig.

  257. Men det där är maktlöshetens språk,
    tror jag.

  258. Medier har mycket makt-

  259. -men vi lever sen ett decennium på
    en marknad där medier förlorar makt.

  260. Alltså traditionella mediehus.

  261. Och jagar...

  262. ...efter att behålla den där makten
    eller den där publiken.

  263. Då har många krasst konstaterat
    att det som funkar är åsikter.

  264. -Åsikter säljer.
    -Ett kommersiellt konstaterande.

  265. Man skapar profiler
    som hänger ihop med ens varumärke-

  266. -och de kan bygga varumärket så att
    man kan få ihop en annonsaffär.

  267. Det ger en massa klick på internet.
    Åsikter ger klick på internet.

  268. Man jagar med näbbar och klor-

  269. -för att hålla fast
    vid nåt som kan ge den där makten.

  270. Men i själva verket är ju det
    ett tecken på tilltagande maktlöshet.

  271. Att man så att säga inte försöker
    använda kärnverksamheten-

  272. -och utveckla den,
    utan försöker hitta nånting annat.

  273. Om man tittar historiskt så har ju...

  274. ...så är det ju inget konstigt med en
    partipress t.ex. Det hade vi länge.

  275. Den var tydligt åsiktsknuten
    till olika partier.

  276. Det kanske visar sig
    att den opartiskt...

  277. ...att den press som försöker vara
    opartisk är en historisk parentes-

  278. -som inte kommer att finnas om
    10-15 år, för den är inte attraktiv.

  279. Går vi mot att nästan all
    kommunikation är opinionsdriven?

  280. Det övergår min förmåga att bedöma-

  281. -men jag ser tendenser
    att det glider åt det hållet.

  282. Det finns ingen
    större diskussion om det-

  283. -och konsumentbeteendet är sånt
    att det understöder den processen.

  284. Det är kanske inte världens
    farligaste sak, tycker konsumenten.

  285. Vi har konstaterat-

  286. -att vi har en trend
    där information ersätts av åsikter.

  287. Vi har tecken på åsiktskorridorer-

  288. -och det drivs mer mot personangrepp
    och snabb, ogenomtänkt analys.

  289. Vi har en utmaning med medieklimatet.

  290. Kan vi göra nånting konkret för att
    ta det tillbaka till det vi vill ha?

  291. Jag tycker ju att allt har
    gått utför sen Herakleitos.

  292. Man kan hoppas på det här att
    mänskligheten tenderar att pendla.

  293. På motsvarande sätt som vi har
    det här behovet av "klickandet"-

  294. -har människor också andra behov.

  295. Man kan hoppas
    på en utveckling som slår tillbaka.

  296. Jag tror på en så enkel sak som
    idén om upplysningen från Frankrike.

  297. Det finns inget annat botemedel
    än att ägna sig åt upplysning.

  298. Då kommer den kloka människan
    att se värdet i det.

  299. Det låter hoppfullt.

  300. Med min bakgrund
    tror ju jag på individens ansvar-

  301. -eller människans ansvar.

  302. Vi måste ta ansvar och fråga oss:
    "Ska vi klicka på detta eller inte?"

  303. Twittrarens ansvar, blir alltså sista
    ordet. Tack för att ni var med!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panel om ett polariserat debattklimat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Kommunikation, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Maktens språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunikation inom politik och näringsliv

Roberta Alenius, före detta presschef i regeringskansliet, berättar om likheterna och skillnaderna i hur man kommunicerar inom politik och näringsliv. Hon beskriver Sverige som ett konsensusland inom näringslivet där alla ska vara överrens, men att det inom politiken är tvärtom. Hon berättar om framgångarna med Nya Moderaterna, vad som gjorde att partiet lyckades vinna valet 2006 och framförallt vad de gjorde för att lyckas bli omvalda 2011. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera för att påverka

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att välja sina ord

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Panel om ett polariserat debattklimat

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att skriva för presidenten

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Hur når man ut med sitt budskap?

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Islamofobi genom historien

Hur skall man förstå det hat mot muslimer som finns i vårt samhälle? Varifrån kommer det och har det ökat? Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om medias onyanserade bild av muslimen som en av orsakerna till den våg av antimuslimska stämningar som finns i västvärlden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning