Titta

UR Samtiden - Maktens språk

UR Samtiden - Maktens språk

Om UR Samtiden - Maktens språk

Föreläsningar och paneldiskussioner om politik, makt, kommunikation och språk. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Till första programmet

UR Samtiden - Maktens språk : Att välja sina ordDela
  1. Jätteroligt att vara här.
    En fascinerande morgon här.

  2. Oerhört intressanta talare.

  3. Jag kommer att tala mer konkret
    om orden.

  4. Några ordval
    jag ska ta upp som exempel.

  5. Jag ska säga nåt kort
    om vad jag har gjort.

  6. Jag är forskare och lärare
    vid Uppsala universitet sen 1996-

  7. -men har också arbetat några år
    som föredragande i Sveriges riksdag.

  8. Det vill säga politisk tjänsteman-

  9. -där min huvudsakliga uppgift bestod
    i att skriva utskottsbetänkanden-

  10. -en typ av texter som är långt
    från den politiska diskussion-

  11. -som vi oftast möter.

  12. Den stora fördelen
    med att arbeta i riksdagen-

  13. -var att jag tvingades sätta mig in i
    hur alla partier tänker-

  14. -och ta fram de bästa argumenten
    för alla sidor.

  15. Det skulle alla må bra av
    att göra då och då.

  16. Vad är det klokaste en vänsterpartist
    eller en moderat har att säga?

  17. Det är min bakgrund. Och så har jag
    forskat om partikulturer-

  18. -och där ingår
    det här med språk och ordval.

  19. Jag ska snudda vid det,
    och ta upp sätt som man kan styra-

  20. -eller försöka styra tanken
    med språket.

  21. Det jag ska börja med,
    av de ord jag ska ta upp-

  22. -det är "upplyst förståelse".

  23. Upplyst förståelse, vad är det?

  24. Upplyst förståelse innebär
    att alla röstberättigade i ett land-

  25. -ska ges
    tillräckliga och jämlika möjligheter-

  26. -att sätta sig in i de frågor
    som det fattas politiska beslut om.

  27. I modern demokratiteori har det
    begreppet främst blivit känt genom-

  28. -den amerikanske, norskfödde
    statsvetaren Robert Dahl.

  29. Han menar att upplyst förståelse
    är ett nödvändigt krav-

  30. -för att vi ska ha
    en fungerande demokrati.

  31. Upplyst förståelse
    är en nödvändig förutsättning-

  32. -för att medborgarna ska kunna
    göra sig en välgrundad uppfattning-

  33. -om vem de vill rösta på-

  34. -och, minst lika viktigt,
    vem de vill rösta bort.

  35. Här kommer språket och orden in
    i det demokratiska styret.

  36. Språket och orden blir ett av de
    viktigaste medel som politikerna har-

  37. -för att överföra den information,
    de upplysningar och de uppgifter-

  38. -som medborgarna behöver, för att-

  39. -enligt idealet,
    skapa sig denna upplysta förståelse-

  40. -och att vi kan, när det behövs,
    se igenom politikernas ord.

  41. Det är minst lika viktigt, förstås,
    från vårt perspektiv.

  42. Haken med ord-

  43. -är att de inte utgör
    neutrala informationsöverförare.

  44. Orden styr våra tankar
    i en viss riktning.

  45. Det kan politikerna utnyttja.
    Det betyder inte att de ljuger.

  46. Som Roberta Alenius var inne på-

  47. -så kan man inte skapa
    vilka luftslott som helst med ord.

  48. Det handlar om
    att beskriva verkligheten-

  49. -som om glaset är halvfullt
    eller halvtomt.

  50. Det är inte kärnfysik, eller
    "rocket science", att förstå det här-

  51. Men det kan vara nog så svårt
    att hitta de rätta orden-

  52. -som är rätt nyanserade, så man inte
    uppfattas som en "pravda-twittrare"-

  53. -som Roberta Alenius berättade om,
    utan som har den rätta nivån.

  54. Vi måste också genomskåda när man
    försöker styra våra tankar med ord.

  55. Även ett ord som har
    en bestämd ordboksdefinition-

  56. -kan uppfattas på väldigt olika sätt,
    beroende av sammanhang.

  57. Ett ord kan i olika sammanhang och
    miljöer uppfattas på skilda sätt.

  58. Ta ett ord som "välfärd",
    till exempel.

  59. I det svenska sammanhanget, där det
    finns, jämfört med andra länder-

  60. -en positiv syn på välfärdsstaten-

  61. -så är "välfärd" ett ord
    med positiva konnotationer.

  62. Det väcker positiva associationer.

  63. Vi förknippar det med en ansvars-
    tagande stat, trygghet och välfärd.

  64. Ta USA, ett annat land-

  65. -där synen på den offentliga sektorn
    är en annan än den är i Sverige.

  66. Där har "welfare",
    i grunden ett och samma ord-

  67. -inte alls samma konnotationer.

  68. Grundbetydelsen är samma:
    välbefinnande och hälsa-

  69. -men det finns också
    ett inslag av "welfare".

  70. Alltså socialbidrag,
    som det hette förr i Sverige.

  71. Det leder tankarna till bidragstagare
    och i värsta fall också till fusk.

  72. Den laddning som "socialbidrag"
    kom att få även i Sverige-

  73. -och nu har man bytt ord
    för en och samma företeelse.

  74. Nu heter det "försörjningsstöd"
    eller "ekonomiskt bistånd".

  75. Då kom man bort lite från
    de associationer som ordet väcker.

  76. Det är nåt med ord.
    Ord gör nåt med oss. De påverkar oss.

  77. De påverkar vår syn på verkligheten.

  78. För att vara rättvis mot språket:
    Vi kan inte kräva av språket-

  79. -att det ska vara exakt exakt
    och helt neutralt. Det går inte-

  80. -om man ska vara strängt filosofisk
    här, utan det blir alltid ett filter.

  81. I bästa fall kan språket utgöra
    approximationer för det vi vill säga.

  82. Det är inte konstigt att folk med
    stor respekt för språket, som poeter-

  83. -är sparsmakade, och hushåller
    med språket och med orden.

  84. De vet att det ligger
    så mycket mer i ett ord.

  85. Ord väcker tankar och påminner oss
    om världar. Det måste vi komma ihåg.

  86. Ofta gör de det på ett sätt
    vi inte är medvetna om.

  87. Som jag nämnde är det här
    nåt politiker kan utnyttja.

  88. Ibland kan mångtydigheten
    innebära svårigheter för politiker-

  89. -men ofta är det nåt man kan utnyttja
    för att väcka vissa känslor-

  90. -och associationer hos medborgarna-

  91. -för att folk ska få en positiv syn
    på det politikern vill göra-

  92. -och en negativ syn på det
    politikern inte vill göra.

  93. Jag ska gå in på ett antal exempel,
    mer eller mindre tydliga.

  94. Jag ska sortera in dem
    under några övergripande rubriker.

  95. Jag ska visa hur man kan framställa
    nåt mer positivt än det är-

  96. -alltså visa att glaset är halvfullt,
    inte halvtomt.

  97. Sen motsatsen: Att framställa saker
    som negativa - det halvtomma glaset.

  98. Eller tomma, rent av.

  99. Hur man med ord kan väcka en känsla
    av att det jag gör nu är nödvändigt.

  100. Jag måste göra det, det finns inget
    val. Det finns ord för det också.

  101. Hur man med språket kan maskera,
    hur man kan försöka dölja-

  102. -en verklighet man inte vill
    ta steget fullt ut och tala om.

  103. Men också ta upp kopplingen till hur
    partier har olika kulturer och idéer-

  104. -och hur ordval handlar om
    att å ena sidan locka de egna-

  105. -å andra sidan locka till sig
    och inte skrämma bort nya väljare-

  106. -som det ytterst handlar om då.

  107. Vi tar första kategorin: Att fram-
    ställa verkligheten som mer positiv.

  108. Jämför orden "offentlig sektor"
    och "gemensam sektor"-

  109. -vad de väcker för associationer.

  110. "Offentlig sektor"
    kan låta omänskligt och byråkratiskt-

  111. -och som nånting man måste vara
    vänster för att tycka om, om ens då.

  112. "Gemensam sektor", däremot, låter
    inte så strikt och kallt längre.

  113. "Gemensam sektor" är nåt vårdande,
    nåt nära, nåt som vi vill ha.

  114. Det är ett exempel på
    hur man kan turnera ord.

  115. En politiker som vill betona:
    Vad är den offentliga sektorn?

  116. Det är inte tråkiga byråkrater
    och resurskrävande militärer-

  117. -utan det är kärnan i välfärden,
    med dess positiva konnotationer.

  118. Vård-skola-omsorg, som ju nästan blev
    som ett ord. Vård-skola-omsorg.

  119. Det är en speciell del av den
    offentliga - gemensamma - sektorn.

  120. För att vi ska förstå att det inte är
    byråkrater jag vill ge pengarna till-

  121. -utan att det är till de behövande.

  122. Ett annat ordpar man kan ta upp
    är "vinstdrivande företag"-

  123. -att jämföra med "entreprenörer".

  124. "Vinstdrivande företag" kan
    i värsta fall väcka associationer-

  125. -till en marxistisk bild
    av omänskliga, profithungriga-

  126. -vinstmaximerare,
    som bara tänker på sig själva.

  127. Medan "entreprenör", det är nåt fint,
    det. Det är vad vi vill ha.

  128. Det är människor som är flitiga
    och idoga och faktiskt gör nåt.

  129. För att ta det ett steg vidare,
    så känner ni till termen-

  130. -"riskkapitalister",
    som dyker upp ibland.

  131. Jag googlade, och det var svårt att
    hitta positiva beskrivningar av dem.

  132. Frågan är om våra politiker
    vill ha riskkapitalister.

  133. Det är mycket mer sällan vi hör
    politiker hylla riskkapitalister-

  134. -än entreprenörer, även om risk-
    kapitalisten är en sorts entreprenör.

  135. Men de är inte
    de goda entreprenörerna-

  136. -utan profithungriga,
    egoistiska människor-

  137. -som tar pengar från vård-
    skola-omsorg, den gemensamma sektorn-

  138. -och sätter dem i ett skatteparadis.

  139. "Skatteparadis" är också ett ord
    som väcker en hel tankevärld.

  140. Där lever riskkapitalisterna sen
    livets glada dagar-

  141. -medan entreprenören arbetar
    i sitt anletes svett, här i Sverige.

  142. Låt oss återgå till den offentliga,
    eller gemensamma, sektorn.

  143. Försvarsmakten, försvaret, är hög-
    aktuellt nu. Mer stöd till försvaret.

  144. "Försvaret" är ett ord som, hos
    vissa, väcker känslor av trygghet-

  145. -och hos andra väcker känslor av hot-

  146. -och i värsta fall dessutom
    av en ineffektiv offentlig sektor.

  147. I Sverige har vi ändå
    en försvarsmakt.

  148. Det låter mindre hotfullt
    än en krigsmakt.

  149. Om man säger "krigsmakten" blir de
    inte så glada på försvarsmakten.

  150. Man får vara försiktig där.

  151. "Försvarsmakten" är lite mjukare,
    "krigsmakten" är mer aggressiv.

  152. Men även i försvarsmakten
    kan man behöva mjuka upp språket.

  153. Jag hörde
    en moderat försvarspolitiker säga:

  154. "Det vi gör nu, är att satsa på
    'här och nu-satsningar'."

  155. "Här och nu-satsningar." Satsningar,
    det är nåt politiker tycker om.

  156. I stället för att tala om medels-
    tilldelning talar man om satsningar.

  157. Det låter positivt, och ger intryck
    av nåt adekvat och jordnära-

  158. -och väl genomtänkt. "Här och nu."
    Det är inte bara nåt vagt.

  159. I bästa fall uppfattas det så.
    I värsta fall kan sånt språk-

  160. -ge en känsla av att politikerna inte
    talar till oss som vuxna människor.

  161. Det är en avvägning politikerna gör
    när de väljer konkreta bilder.

  162. Ibland går det bra,
    ibland går det mindre bra.

  163. Vidare bör man tänka på hur
    vissa prefix, förled, slår igenom.

  164. "Super-" är väldigt populärt.

  165. Det är en del i att slå igenom
    i bruset.

  166. Man behöver ett inflationsmål
    för prefixet "super-".

  167. För några år sen, 2008,
    den budget som lades då-

  168. -var ingen vanlig budgetproposition.
    Det var ett "superpaket".

  169. Vem vill inte ha ett superpaket
    i famnen?

  170. Paket är ju dessutom
    nåt vi vill öppna.

  171. Här är ett superpaket.
    Det vill man ju öppna direkt.

  172. Det är inte alltid man vill öppna
    en budgetproposition direkt.

  173. För att ta den andra sidan, då.

  174. Det där var
    alliansregeringens superpaket.

  175. Det här är minsann ingen vanlig
    koalitionsregering, det vet ni.

  176. Det är en "samarbetsregering"-

  177. -till skillnad från en regering
    som består av ett par partier.

  178. Därmed har man satt ett tankefrö.

  179. Det kanske är bättre än en enparti-
    regering, som är normalt är enklare.

  180. En samarbetsregering är väl
    vad vi alla drömmer om att leda?

  181. Det låter härligt och fint.

  182. Där kan vi återigen växla sida
    och gå tillbaka till "Alliansen"-

  183. -apropå ord som är rätt. Det får inte
    vara för positivt. Det blir fånigt.

  184. "Alliansen" är en skickligt vald
    benämning, på det viset.

  185. Det leder tankarna,
    utan att vara så övertydligt-

  186. -att det säger "ett jättefint,
    jättebra samarbete mellan partierna".

  187. Det får våra tankar att gå i en viss
    riktning. "Alliansen" låter bekant.

  188. De allierade, som stred mot Hitler,
    fascismen och nazismen.

  189. Det är nåt av det där. Här är det
    det godas kamp som äger rum.

  190. En annan allians som det för tankarna
    till, omedvetet, är äktenskapet.

  191. Vi har en borgerlighet
    med historiska samarbetssvårigheter-

  192. -men nu har de minsann ingått en
    allians. Trofasthet i nöd och lust.

  193. Det är såna tankar som väcks
    i våra huvuden.

  194. Borgerligheten
    har dokumenterade problem-

  195. -av att inte kunna samarbeta så väl
    genom åren, men klarar nu detta.

  196. Det här tankeviruset som Maria Rankka
    talade om. "Alliansen."

  197. Det omvända då. Glaset är inte ens
    halvtomt, det är tomt.

  198. Samarbetsregeringen kan också
    beskrivas som en "rödgrön röra".

  199. Så uttryckte Carl Bildt samarbetet-

  200. -mellan Socialdemokraterna
    och Miljöpartiet.

  201. En annan som uttryckt skepsis-

  202. -mot Miljöpartiets samarbete med
    Socialdemokraterna, är Göran Persson-

  203. -som kallades deras linje
    för "pubertal trofépolitik".

  204. Apropå Twitter: Allt i den sändningen
    handlar om pubertal trofépolitik.

  205. Det var verkligen ett tankevirus
    som förökades med enorm kraft där.

  206. Ett ord som används även av folk
    jag tror är för ganska höga skatter-

  207. -och även av journalister som ska
    rapportera neutralt är "skattetryck".

  208. En neutral term vore "skattekvot"
    eller "skattenivå".

  209. "Skattetryck" har satt sig,
    och används som om det vore neutralt-

  210. -vilket det inte är, utan det är ju
    "vi under skatter digna ner".

  211. Man kan också använda språket för
    att framställa nåt som nödvändigt.

  212. Göran Persson
    som skulle "sanera finanserna"-

  213. -ville inte stå
    inför "flinande finansvalpar".

  214. Vad händer om vi inte "sanerar"
    de underförstått sjuka finanserna?

  215. Jag säger inte att det inte behövdes-

  216. -men det är ändå ett sätt
    att ange en bild av vad som gäller.

  217. Han fick en tacksam efterföljare
    i Anders Borg-

  218. -som använde väldigt mycket bilder.

  219. "Skyddsvallar." Vi har...

  220. Vi har "ekonomiska orkaner". Vi måste
    bygga skyddsvallar, sa Anders Borg.

  221. Det är en "vargavinter" som väntar.
    Det ska mycket till att säga emot då.

  222. "Nej, vi behöver inte överskottsmål
    eller åtstramningspolitik..."

  223. Det är ju ett fruktansvärt läge.
    Det är kris!

  224. Det är fascinerande att se
    hur journalister blir glada-

  225. -över att det händer nåt i politiken.

  226. De vidarebefordrar då det här glatt,
    utan att tänka på vad det innebär.

  227. Vad gör det med våra tankar?

  228. Maskeringen,
    hur man undviker känsliga ämnen-

  229. -och att peka ut människor.

  230. Ett av de mest slående och mest
    effektiva tankevirus under senare år-

  231. -är "utanförskapet".
    Termen "utanförskap".

  232. Den politiker som säger: "Många lever
    på socialbidrag, försörjningsstöd."-

  233. -"Vi vill minska bidragsberoendet.
    Folk ska ta sig i kragen och arbeta"-

  234. -kan låta kraftfull, men risken är
    att den också låter lite hård.

  235. Den politiker som i stället säger:
    "Vi kämpar mot utanförskapet"...

  236. Det är svårt att vara emot
    en sån politiker.

  237. Vem vill inte kämpa mot utanför-
    skapet, och göra att alla är med?

  238. Genom att göra det
    på ett trovärdigt sätt...

  239. Där kommer verkligheten in. Man
    måste ha nån idé om hur det ska ske.

  240. Man sätter bilden av ett parti,
    eller en allians-

  241. -man kan tänka sig att rösta på.
    Även om man inte tycker-

  242. -att vi ska slåss mot
    socialbidragstagare-

  243. -kan man ställa upp
    bakom kampen mot utanförskapet.

  244. Det är ett otroligt effektivt mem,
    som Maria Rankka talade om.

  245. Som politiker i en demokrati har man
    hela tiden den här avvägningen.

  246. Å ena sidan
    ska man hålla de egna på gott humör.

  247. Å andra sidan
    ska man inte skrämma bort andra.

  248. Politikerna kan ha olika strategier
    här. Några som prioriterat de egna-

  249. -är Vänsterpartiet, där ledningen
    ville tala mer om "omtanke".

  250. "Nej, solidaritet och rättvisa!"

  251. "Omtanke är för kristdemokrater",
    blev reaktionen.

  252. Det hade varit taktiskt
    och på vissa sätt smart-

  253. -att börja tala mer om omtanke,
    men de egna vände sig mot detta.

  254. Motsatsen, Per Schlingmanns ordlista-

  255. -som Roberta Alenius nämnde här...

  256. Det handlade om att framstå som mer
    vardagsnära, mindre teknokratisk-

  257. -mindre gammalhöger, för Moderaterna.

  258. En del i detta var Per Schlingmanns
    arbete om hur man skulle använda-

  259. -nya ord, eller andra ord.

  260. Säg inte "förändra", säg "förbättra".

  261. Säg inte "offentliganställd",
    säg "undersköterska".

  262. Säg inte "privatisering",
    utan "mångfald".

  263. Säg inte "riktiga jobb",
    utan "nya jobb".

  264. Säg inte "medborgare", "individer"
    eller "population", som Alenius sa-

  265. -utan "människor".
    Det låter mycket trevligare.

  266. Avslutningsvis vill jag betona att
    det här inte handlar om att ljuga.

  267. Inte mer än när en mäklare tar
    en fördelaktig bild på en våning.

  268. Mäklaren kan inte få en stuga att
    framstå som ett slott, utan lögner.

  269. Arbetslösa kan leva i utanförskap.

  270. Skattekvoten kan vara
    ett skattetryck.

  271. En koalition mellan Miljöpartiet och
    Socialdemokraterna kan vara en röra-

  272. -men det kan också vara
    en samarbetsregering.

  273. Det är inte bara verkligheten
    som formar språket-

  274. -utan vi formar också
    vår bild av verkligheten med språket.

  275. Vi måste komma ihåg det, och det att
    politikerna använder den möjligheten.

  276. Det bör vi beakta-

  277. -åtminstone om det är "upplyst
    förståelse" som vi är ute efter.

  278. Tack för mig.

  279. Tack!

  280. Otroligt intressant att höra
    hur små ord gör en stor skillnad.

  281. En sak jag funderade på:

  282. När nån kommer med ett bra uttryck,
    typ "rödgrön röra"-

  283. -gärna formulerat som Carl Bildts
    "rödgrön röra". Det sitter direkt.

  284. Hur lång tid har man på sig att komma
    med en motattack, innan det sitter?

  285. Måste man agera direkt,
    om man ska ha en chans?

  286. Man skulle ha en psykolog
    som svarade på den frågan.

  287. I det här fallet... Vad man än säger
    så var skadan redan skedd.

  288. Det där uttrycket
    satte sig så snabbt.

  289. Där inser alla att det är negativt.

  290. Men det ligger där och skvalpar
    i bakgrunden.

  291. Att det fortfarande lever
    säger nåt om dess livskraft.

  292. Finns det risk att man tar i
    för mycket när man ska beskriva nåt?

  293. Kanske lite
    som när man beskrev läget i ekonomin-

  294. -som "tomma lador"
    och "bordet finns inte ens där"-

  295. -när man ändå vet att det har gått
    ganska bra för svensk ekonomi?

  296. Rent allmänt är det väldigt viktigt.

  297. För att säga att glaset är halvtomt
    eller halvfullt måste vi ha ett glas.

  298. Det måste finnas nånting där
    som bottnar i en sanning.

  299. Om man framställer nåt
    som alltför negativt eller positivt-

  300. -uppfattas man kanske som Bagdad Bob,
    bortkopplad från verkligheten.

  301. Har vi nån fråga i publiken,
    som vi kan släppa in?

  302. Jag är lite bekymrad.
    Ett rum fullt med kommunikatörer-

  303. -som inte kan ställa frågor.

  304. Det här är mer en betraktelse. Tusen
    tack, det var väldigt inspirerande.

  305. Aristoteles har pratat att använda
    djur när man karakteriserar nån.

  306. Han säger att inget är så effektivt-

  307. -som att kalla nån
    för "flinande finansvalpar".

  308. Samtidigt som djuren, i det ögonblick
    man använder "svin", "gris"-

  309. -"orm", "kryp",
    den sortens djur vi inte tycker om...

  310. Man riskerar att komma
    helt i gränslandet för vad man tål-

  311. -och att gränserna är mer markanta
    när man använder djurmetaforer.

  312. Det är kraftfullt, men farligt.

  313. Är djurmetaforer effektiva
    i politiken?

  314. Det är en intressant infallsvinkel.
    Roligt att du tar upp Aristoteles.

  315. Centerpartiet är det arisotelianska
    partiet framför andra.

  316. Du får förklara
    på en halv mening sen.

  317. Djur - det är vanskligt, förstås.
    "Finansvalp" är ju ett perfekt val.

  318. Svin är nåt annat, väldigt negativt.
    Valp är inte så förargelseväckande.

  319. Finansvalpar är små glin,
    som inte ska ha nåt att säga till om.

  320. Det är ett väl valt ord. Men det är
    en fara i att ta i för mycket.

  321. Det kan slå tillbaka mot en själv.

  322. Att avhumanisera människor är en
    vansklig strategi över huvud taget.

  323. Har vi nån snabb fråga till?

  324. En snabb reflektion, om du känner
    att det finns tid för det.

  325. Vi har pratat
    om de större partierna i dag.

  326. Vad tycker du om hur Sverige-
    demokraterna lyckats med ordval?

  327. "Organiserat tiggeri", med mera.
    Nån snabb reflektion?

  328. Det är svårt att tala om enskilda...

  329. Bättre att tala om "tiggeri"
    än att tala om "tiggare".

  330. Vill man framstå
    som ansvarstagande och välvillig-

  331. -är det bättre att tala om abstrakta
    fenomen än att peka ut människor.

  332. Att tala om tiggeri som företeelse,
    i stället för att peka ut tiggarna.

  333. Jag vet inte hur de har tänkt
    och gjort i den frågan-

  334. -men det vore
    min allmänna reflektion.

  335. Om man vill angripa
    till exempel socialbidrag-

  336. -är det bättre att prata om
    fenomenet, än om bidragstagarna.

  337. Ja, eller utanförskap, eller
    integration i stället för invandrare.

  338. Migrationsfrågan, eller så.
    Det är viktigt hur man väljer.

  339. När man pratar om den drabbade
    individen, då blir det...

  340. Ja, och i Sverige har vi
    en egalitär kultur, fortfarande.

  341. Mycket förändras, men man har ännu
    lätt att känna för "the underdog".

  342. Att människor pekas ut har vi svårt
    för, det är den allmänna kulturen...

  343. -...som ju etnologerna har visat.
    -En kort fråga till.

  344. Camilla Eriksson, talskrivare och
    retorisk och semiotisk analytiker.

  345. Jag tittar mycket på språket,
    och du tittar mycket på politikerna.

  346. Nu när vi har haft ett maktskifte-

  347. -har du nån spaning kring
    om de som tidigare var i opposition-

  348. -numera talar annorlunda, eller
    om de har fortsatt på samma sätt-

  349. -och att det är därför regeringen har
    kommunikationsproblem?

  350. En jättesvår fråga.
    Jag törs inte svara på rak arm.

  351. Man kan nog se skillnader.

  352. Nåt som är intressant med
    Socialdemokraterna, som du nämner...

  353. Det fanns mycket i Juholts ordval som
    talade till en äldre socialdemokrati.

  354. Han betonade att det handlade om
    social demokrati.

  355. Sen var Löfvens budgetförslag
    en "affärsplan för Sverige".

  356. "Vi förstår näringslivssvenska",
    så att säga.

  357. Hur man har gått nu
    törs jag inte säga.

  358. Det är två partier i regeringen.
    Det kan finnas motsägelser.

  359. Jag ska kasta mig hem till Uppsala
    och börja titta på det här.

  360. Återkom med en rapport om det.

  361. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att välja sina ord

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Politiskt språk, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Maktens språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunikation inom politik och näringsliv

Roberta Alenius, före detta presschef i regeringskansliet, berättar om likheterna och skillnaderna i hur man kommunicerar inom politik och näringsliv. Hon beskriver Sverige som ett konsensusland inom näringslivet där alla ska vara överrens, men att det inom politiken är tvärtom. Hon berättar om framgångarna med Nya Moderaterna, vad som gjorde att partiet lyckades vinna valet 2006 och framförallt vad de gjorde för att lyckas bli omvalda 2011. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera för att påverka

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att välja sina ord

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Panel om ett polariserat debattklimat

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att skriva för presidenten

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Hur når man ut med sitt budskap?

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.