Titta

UR Samtiden - Skolan möter världen

UR Samtiden - Skolan möter världen

Om UR Samtiden - Skolan möter världen

Föreläsningar om svenskt bistånd och utveckling, med fokus på de globala hållbarhetsmålen. Vi får höra medarbetare på Sida berätta om aktuella frågor för biståndsmyndigheten, representanter för civila samhällsorganisationer, samt Behrang Miri som talar om och läser ur boken "Inte en främling". Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolan möter världen : Samarbete över gränsernaDela
  1. Då har jag äran att hälsa Dag
    Sundelin välkommen fram på scenen.

  2. Han är ännu en av Sidas medarbetare–

  3. –som ska göra oss
    lite kunnigare på områdena.

  4. Du är enhetschef på stödenheten
    för analys och strategisamordning.

  5. Men dagens rubrik handlar mer om
    regionalt samarbete mot Afrika.

  6. –Välkommen!
    –Tack.

  7. God morgon!
    Nu sitter ni på andra passet.

  8. Jag hoppas på att fånga er nyfikenhet
    och ska även ge utrymme för frågor.

  9. Innan jag börjar med själva
    presentationen ska jag bara säga:

  10. På Afrika-avdelningen arbetar vi med–

  11. –bistånd- och utvecklingssamarbete
    som är bilateralt. Det är 15 länder.

  12. Det är två regionala strategier. Men
    jag ska inte prata så mycket om det.

  13. Men det är bra att ha i bakhuvudet.

  14. I pengar går en stor del av biståndet
    till Afrika, av naturliga skäl.

  15. Förra året var det drygt 5 miljarder
    och i år är det lite mindre.

  16. Det är ungefär omfattningen.

  17. Men nu ska vi sjunka ner lite
    i det regionala.

  18. Jag har själv arbetat regionalt
    ett antal år i Afrika.

  19. Jag fick ofta frågan:
    "Vad gör ni regionalt?"

  20. Att arbeta i ett land
    känns mer konkret.

  21. Men varför finns det regionala?

  22. De flesta av er var här
    när min kollega Joakim pratade.

  23. Vi agerar inom olika nivåer. Våra
    strategier är inte så intressanta.

  24. Däremot att vi kan jobba globalt,
    regionalt och på landnivå.

  25. Det regionala är ofta kittet
    som kan hålla ihop de här frågorna.

  26. Vad är det då för frågor?

  27. Det är en mängd olika frågor som inte
    så naturligt hamnar i ett land–

  28. –utan bäst löses
    i en grupp av länder eller en region.

  29. Det kan vara konfliktlösning–

  30. –fysisk infrastruktur, transporter–

  31. –om att göra det lättare för folk och
    gods att förflyttas och handlas med.

  32. Det kan också handla om
    attitydförändringar–

  33. –kring knepiga frågor som hbtq.

  34. Vi kanske inte anser det, men de
    kan vara det i en afrikansk kontext.

  35. Just hbtq-frågan–

  36. –är en fråga inom sexuell hälsa
    som vi är väldigt bekymrade över.

  37. Vi har satsat mycket på den.

  38. Jag borrar ner den här presentationen
    i ett antal konkreta exempel.

  39. Det kanske kan ge en lite tydligare
    bild av vad vi egentligen gör.

  40. Det vi pratar om
    är det regionala mervärdet.

  41. Det ska vara ett mervärde att jobba
    regionalt, annars gör vi inte det.

  42. Här är några exempel på samarbete.

  43. Kollektiva nyttigheter som
    vattenresurser och miljöfrågor–

  44. –är inte så lämpliga i alla fall
    att hantera på landnivå.

  45. Samarbete över gränser.
    Regional integration.

  46. Det finns ambitioner i Afrika
    att minska handelshinder–

  47. –och underlätta för gods och tjänster
    att röra sig över kontinenten–

  48. –utan att utsättas för
    tullar, hinder och andra problem.

  49. Det rör också erfarenhetsutbyte.

  50. Forskning på ett område
    kanske inte kan göras i ett land.

  51. Om regionen har ett specifikt problem
    är det vettigt att forska där–

  52. –och dela resultatet mycket bredare.

  53. Påverkansarbete blir väldigt konkret
    när det gäller stigmatisering.

  54. Jag har själv arbetat många år
    med hiv, srhr och hbt.

  55. Jag vet den omfattning av problem de
    frågorna skapar för väldigt många.

  56. Ibland är det lättare
    att tala om de frågorna regionalt.

  57. Landet behöver inte gå ut ensamt utan
    kan göra det i skydd av en grupp.

  58. Det är väldigt effektivt
    i vissa typer av frågor.

  59. Jag nämnde hbt. Jag kan nämna några
    grupper som är extremt utsatta.

  60. Sexarbetare, fångar...

  61. Jag har själv varit i fängelser–

  62. –där manliga fångar
    utsätts för sexuella övergrepp.

  63. Det finns ingen tillgång på kondomer.
    Men sex mellan fångar sker ändå.

  64. Man kan försöka hindra övergrepp.

  65. Men sex mellan män
    ökar risken för hiv-spridning.

  66. Det är en kontroversiell fråga,
    men den går att hantera.

  67. Det går mycket bättre
    på ett regionalt plan.

  68. Här är en lista som inte är komplett.

  69. Det är några exempel jag har nämnt.
    Vi ska inte dröja vid den bilden.

  70. Det är några områden
    vi arbetar med regionalt–

  71. –och som vi bedömer kommer att
    fortsätta vara relevanta regionalt.

  72. Den här bilden visar några exempel
    på vilka vi samarbetar med.

  73. Det är inte en fullständig bild,
    men det är de stora grupperna.

  74. Till vänster i mitten har vi AU,
    den afrikanska unionen.

  75. Det är inte att likställa med EU.

  76. Men den afrikanska unionen, med
    Afrikas 54 stater, har en ambition–

  77. –att sträva mot en integration–

  78. –och sträva mot fri rörelse
    för människor och varor.

  79. Det handlar mycket om att skapa
    förutsättningar för AU att arbeta–

  80. –att bygga och utveckla
    institutionen–

  81. –att stärka på områden som
    vi gemensamt har bedömt som viktiga.

  82. Fred och säkerhet är ett sånt område.

  83. Där jobbar vi mycket med AU och deras
    huvudkontor i Addis Abeba i Etiopien.

  84. Högst upp till höger
    har vi regionala organisationer.

  85. Det finns en mängd organisationer
    som täcker en grupp länder.

  86. De är inte dotterorganisationer
    till AU, men de länkar till AU.

  87. Ibland
    är ett land medlem i flera av dem.

  88. Jag kan nämna några namn: SADC
    i södra Afrika, Ecowas i Västafrika–

  89. –EAC i östra Afrika. Vi har Comesa,
    som har 27 medlemsländer.

  90. De arbetar med handel
    och ekonomisk integration.

  91. Igad på Afrikas horn.

  92. Vi samarbetar med organisationerna–

  93. –för att stärka vissa frågor
    som de har som mandat att jobba med.

  94. Längst upp till vänster
    har vi civilsamhället.

  95. Där finns det en enorm bredd
    av organisationer–

  96. –som jobbar med attitydförändringar,
    påverkan eller metodutveckling.

  97. Tankesmedjor...

  98. Det finns ett väldigt starkt
    civilsamhälle på många håll i Afrika.

  99. Här har vi hittat nära samarbeten
    som har visat sig väldigt viktiga.

  100. De har också givit goda resultat.

  101. Det afrikanska civilsamhället,
    om man nu ska generalisera–

  102. –utan deras närvaro och mandat hade
    mycket inte varit möjligt att uppnå.

  103. Det är en stor vikt
    och stor bredd på dem.

  104. Nere till vänster är kanske
    förvånande näringslivsorganisationer.

  105. Vi jobbar med ett antal, som t.ex.
    syftar till att underlätta handel.

  106. Och även näringslivsorganisationer
    som har företag som medlemmar.

  107. Vi arbetar med hiv på arbetsplatser.

  108. Hur förhåller sig arbetsgivare
    till att anställa en hiv-positiv?

  109. Det är ingen dödsdom att ha hiv. Men
    man får inte stigmatisera hiv-frågan.

  110. Det har visat sig vara hyfsat enkelt
    när man väl får arbeta med frågorna.

  111. Flera företag
    investerar i sina anställda.

  112. Vidareutbildar till duktiga tekniker,
    eller vad de nu arbetar som.

  113. Att tappa den resursen genom att
    avskeda en hiv-positiv person–

  114. –eller att personen dör för att
    man inte vill erkänna problemet.

  115. Det är också dåligt för företaget.

  116. Det kan låta cyniskt, men det är
    viktigt att prata om hur det är.

  117. FN nämner jag som samarbetspartner.

  118. Det är inte dem vi ska stödja,
    utan de är en väldigt viktig aktör.

  119. Vi samarbetar
    med flera FN-organisationer.

  120. De har viktiga roller
    och når ut brett.

  121. Vi stödjer FN globalt
    men även nere på landnivå.

  122. De har organisationer och mandat att
    arbeta med frågor som är utbredda–

  123. –och viktiga för att uppnå
    de resultat som vi gemensamt vill nå.

  124. Nu ska jag gå in på det mer konkreta,
    även om detta är det minst konkreta.

  125. Inom fred och säkerhet
    har vi ett samarbeta med AU–

  126. –deras enhet för fred och säkerhet.

  127. De röda är länder
    där det pågår väpnade konflikter.

  128. Det är fler, det här är exempel.

  129. Det är Somalia, Centralafrikanska
    republiken, Sydsudan och Mali.

  130. Med fredsbevarande och fredsskapande
    insatser har FN en viktig roll.

  131. Men här ser vi också
    att Afrika genom AU går in–

  132. –och tar en mycket större del
    och en aktiv roll i detta.

  133. Vi har en bild här
    där AU har väpnad trupp.

  134. Det har blivit ett större mandat för
    dem och större möjlighet att agera.

  135. Afrikanska problem och lösningar–

  136. –men som mer överensstämmer med
    internationella konventioner.

  137. Det behöver inte heller
    bara vara väpnade konflikter.

  138. Det kan vara medling
    innan det blir en väpnad konflikt.

  139. Eller medling till fredsavtal.

  140. AU och flera andra subregionala
    organisationer har en sån roll–

  141. –och är väldigt aktiva.

  142. Vi kan ta ett exempel på en kris,
    ebola.

  143. Det drabbade Liberia, Guinea
    och Sierra Leone väldigt hårt.

  144. AU och Ecowas, samarbetsorganisation
    i Västafrika, tog här ett ledarskap.

  145. De tog inte det totala ledarskapet,
    för det har de inte kapacitet till–

  146. –men de tog ett starkt ledarskap.

  147. Det är en roll
    som de tidigare inte har haft–

  148. –men som nu är nödvändig att ta.

  149. Vi hoppas att Liberia i morgon ska
    förklaras ebola-fritt.

  150. Det är 60 eller 90 dagar sedan
    det sista fallet identifierades.

  151. Hela responsen för ebola i Västafrika
    visar vikten av en samordnad respons–

  152. –och ett afrikanskt ledarskap.

  153. Vi kan stödja det,
    men aldrig ta över det.

  154. Ytterligare ett exempel är något
    som kallas Nile Basin Initiative.

  155. Här bor 300 miljoner människor
    i avrinningsområdet.

  156. Stark befolkningstillväxt,
    stark påverkan av klimatförändringar.

  157. Frekvent torka, översvämningar,
    sårbart landskap, erosionsproblem.

  158. Begränsad infrastruktur...
    Jag kan fortsätta med listan.

  159. Det är tio länder som delar Nilen
    och är väldigt beroende av Nilen.

  160. Här har vi stöttat och samarbetat med
    det här initiativet.

  161. Vad ett land gör påverkar alla andra.

  162. Man måste komma överens om resursen
    på ett miljömässigt hållbart sätt.

  163. Några exempel är transmissionslinje
    för eltransmission.

  164. Flera av länderna har kommit överens
    inom ramen för det här initiativet.

  165. Bevattningsprojekt kanske
    ges mer naturligt inom initiativet.

  166. Det finns flera flodkommissioner.

  167. Gemensamma floder
    kräver gemensamma lösningar.

  168. Här har ett regionalt samarbete
    en väldigt viktig roll att fylla.

  169. Det här är en lastbilskö
    vid en gränsövergång–

  170. –mellan Malaba och Busia.
    Jag har inte varit där själv.

  171. Det är gränsen mellan
    norra Kenya och södra Uganda.

  172. Det är huvudvägen för containertrafik
    från Mombasa i Kenya till Uganda–

  173. –och vidare inåt Afrika mot
    angränsande länder och regioner.

  174. Väntetiden vid en gränsövergång
    kan bli upp till en vecka.

  175. Föreställ er de problem det skapar.
    Det är inte så kostnadseffektivt.

  176. Vad beror nu detta på?

  177. Det är en gränspostering. Du ska
    lämna in dokumentation av vad du har.

  178. Det är många formulär
    som ska fyllas i.

  179. Man ska intyga att ens körkort
    är giltigt i landet man kommer ifrån.

  180. Funkar det i landet man ska till?
    Det är många frågor.

  181. Man kan tycka att det borde vara
    enkelt att lösa, men det är det inte.

  182. Ofta är det en postering i det ena
    landet som kräver administration.

  183. Sen transporterar du dig 300 meter
    och ska in i samma procedur igen.

  184. Hindren går så klart att lösa.
    Många regioner har gjort det.

  185. Men det finns också en anledning
    till att hindren finns.

  186. Antingen av byråkratiska skäl
    eller som grund för korruption.

  187. Det finns strukturer, människor
    och grupper som tjänar på detta.

  188. Det här skapar också sociala problem.

  189. Jag jobbar som sagt
    mycket med hiv och SRHR.

  190. Vi ser att det här är "hotspots"
    för hiv-spridning.

  191. Vid gränserna förekommer sexuellt
    våld, hiv-spridning, sexhandel–

  192. –sociala problem kopplade till
    alkoholism och många andra frågor.

  193. Det kan man eliminera genom att
    se till att trafiken kan flyta på–

  194. –helst
    utan några gränskontroller alls.

  195. På flera ställen har man satt upp en
    "one stop border post"–

  196. –alltså ett ställe med ett system–

  197. –som man ska igenom
    innan man kommer över gränsen.

  198. Men målet för AU är att
    ta bort det här över huvud taget.

  199. Vad en lastbil får väga
    är en konkret fråga.

  200. Den får väga ett visst antal ton
    i ett land, men inte i det andra.

  201. Här finns det en hel del
    att plocka i, kan man säga.

  202. Det här är ett område
    som handlar om hiv.

  203. Framför allt
    spridning från mor till barn.

  204. Där har det visat sig
    vara verksamt att arbeta regionalt–

  205. –genom ett antal projekt i ett antal
    länder, för att visa att det går–

  206. –att förhindra att barn smittas
    av sin hiv-positiva mamma.

  207. Detta genom att
    den gravida mamman hiv-testas–

  208. –och får stöd kring beskedet
    att hon är hiv-positiv–

  209. –och får veta att det inte är en
    dödsdom vare sig för mor eller barn.

  210. Det där är ett konkret exempel–

  211. –på det Sverige stöder genom det
    regionala hiv-/aids-arbetet i Afrika.

  212. De är inte så spridda
    som de kanske verkar.

  213. Unicef ligger bakom pilotprojekten.

  214. Det här är
    i Katanga-provinsen i Kongo.

  215. Vi verkar i fler länder
    som är hårt drabbade av hiv.

  216. Det är en enkel teknik för att
    förhindra att barn föds hiv-positiva.

  217. Det är inte så komplicerat, men det
    är komplicerat i de här sammanhangen.

  218. Det här exemplet visar också
    hälsosystemen, att det går att göra.

  219. Långsiktigheten
    ligger i att det här tas över.

  220. Det goda exemplets kraft–

  221. –är en bärande princip
    i det regionala samarbetet.

  222. Vi kan aldrig vara överallt.

  223. Men där vi är
    ska vi kunna visa att det ger effekt.

  224. Såna här insatser är därför viktiga.
    De ger effekt för de som omfattas.

  225. Men det finns också en ganska
    enkel mekanik i att sprida detta.

  226. Det handlar om att
    hälsosystem kan driva det framåt–

  227. –till att omfatta hela befolkningen.

  228. Här är ett annat exempel–

  229. –inom ett svårt
    och väldigt kontroversiellt område.

  230. Här är en bild från Zimbabwe–

  231. –en bit utanför Bulawayo,
    Zimbabwes andra stad.

  232. Den ligger i sydvästra Zimbabwe.

  233. Här är det fattigt.
    Det är långa avstånd till skolor.

  234. Det finns få formella arbeten
    och en utbredd fattigdom.

  235. Den här flickan är 12 år
    och blev våldtagen av sin svåger.

  236. Hon blev gravid
    och stöttes ut av sin familj.

  237. Tyvärr
    är det ingen ovanlig situation.

  238. Sexuellt våld
    riktas framför allt mot kvinnor–

  239. –men också väldigt ofta mot flickor.

  240. Det förekommer väldigt mycket
    i den här miljön.

  241. Effekten blir att den drabbade,
    offret blir ännu mer stigmatiserat.

  242. Vi har jobbat med Southern African
    Foundation for Aids, Safaids.

  243. Vi har jobbat med påverkansarbete
    kring könsrelaterat våld–

  244. –och att förhindra tonårsgraviditeter
    inom ramen för hiv.

  245. Men det här
    är en större fråga än hiv.

  246. Det långsiktiga arbetet
    är att ändra normer och värderingar.

  247. Det finns tyvärr för många exempel
    på när det här händer.

  248. Det finns en annan aspekt av detta.

  249. Väldigt ofta kommer de här flickorna
    aldrig tillbaka till skolan.

  250. Man försöker nu påverka länder
    att anta lagstiftning–

  251. –som ger dem laglig rätt
    att komma tillbaka till skolan–

  252. –hur de än har blivit gravida.
    Zambia har antagit en sån lag.

  253. Det har skett
    mycket tack vare Safaids arbete.

  254. Det är viktigt för de drabbade.

  255. Det här är från ett center
    som tar hand om våldtäktsoffer.

  256. De tar hand om de gravida för att
    de ska ha nånstans att ta vägen.

  257. Det viktigt för individen,
    men det är ingen långsiktig lösning.

  258. Det här är ett svenskt paradnummer.

  259. Vi var bland de första
    som arbetade med sexualundervisning.

  260. Vi gjorde det genom att
    integrera den i läroplanerna.

  261. Vi gjorde det genom att utbilda
    lärare och skolledning–

  262. –både för förståelsen varför
    det är viktigt och hur den bedrivs.

  263. Här är ett exempel från Zambia igen.

  264. Det regionala teamet som jobbar med
    de här frågorna sitter just i Zambia.

  265. Det här är från en skola i Lusaka.

  266. Här är Unesco samarbetspartner.

  267. De har jobbat mycket med
    sexualundervisning i många regioner.

  268. Vi har samarbetat med Unesco,
    Rädda barnen, RFSU och andra–

  269. –kring sexualundervisning.

  270. Det bästa är
    att arbeta med detta i en region.

  271. Att inse nödvändigheten att integrera
    sexualundervisningen i skolan.

  272. Att ett land eller en skola
    ska ta ett steg framåt–

  273. –är oerhört mycket svårare
    än att en grupp gör det.

  274. Vi ser i dag att allt fler skolor
    och länder faktiskt jobbar med det.

  275. Men det tar lång tid–

  276. –att utbilda lärare som accepterar
    och kan jobba med sexualundervisning.

  277. Den här skolan ligger nån kilometer
    från där jag själv bodde.

  278. Men i deras miljö är det omöjligt att
    prata om sexualitet med föräldrarna.

  279. Det är svårt ibland för oss och ännu
    svårare i många av de här miljöerna.

  280. Om man kan prata med nån är det
    oftast med mor- och farföräldrar–

  281. –men inte med föräldrarna.

  282. Det här är ytterligare ett område
    där vi kan visa på goda resultat.

  283. Man kan prata om sex och samlevnad.

  284. Men det är otroligt viktigt
    att integrera det i läroplanen.

  285. Det får inte hänga på en enda lärare.

  286. Nu kommer jag snart till slutet.

  287. Det här är exempel på frågor
    vi arbetar med just nu.

  288. Det finns många andra
    projekt och program.

  289. Det finns väldigt många olika
    teman och frågeställningar.

  290. Jag hoppas
    att ni har fått några exempel–

  291. –där det är vettigt och viktigt
    att arbeta regionalt.

  292. Där regionalt är bättre än att göra
    det på landnivå eller för högt upp.

  293. Eller så knyter man ihop dem.
    Joakim gav ett exempel med hiv.

  294. Där jobbar man både globalt,
    nationellt och regionalt.

  295. Vi samarbetar
    väldigt mycket med andra–

  296. –våra landkontor eller ambassader.

  297. Vi arbetar med landprogram med
    kopplingar för att hitta synergier.

  298. Det har vi gjort i många år.

  299. Regeringen tror på det här
    och vi tror på det här.

  300. Regeringen säger vad vi ska göra,
    utifrån förslag från oss.

  301. Sen sköter vi
    hur man tar sig an frågorna–

  302. –utifrån egna och andras erfarenheter
    där vi kan spela en viktig roll.

  303. Där avslutar jag. Har ni några
    frågor, synpunkter eller idéer?

  304. Vi börjar där.

  305. Jag tyckte att
    det var en intressant presentation.

  306. Jag har två frågor. En är generell
    och den andra mer en reflektion.

  307. Du har pratat om sexualundervisning,
    hiv/aids och hbtq-frågor.

  308. Det är ju den sociala delen
    av hållbar utveckling.

  309. Jag funderar på regional nivå, vad
    gäller SADC, södra Afrika-området.

  310. Hur jobbar ni från Sidas sida–

  311. –men att implementera GAP,
    Global Action Plan–

  312. –att använda det som ett medel
    för att nå Millenniemålen?

  313. Hur jobbar ni för att få in
    lärande för hållbar utveckling?

  314. För allt det här
    lyder under hållbar utveckling.

  315. Min reflektion gällde gränsövergången
    mellan Kenya och Uganda.

  316. Du nämnde sexhandel
    och hiv-spridning–

  317. –och sa också
    att AU vill ta bort handelshinder.

  318. Om de kan lyckas med
    att ta bort handelshindren–

  319. –kan det få en positiv effekt
    vid såna här gränsövergångar?

  320. Jag tar dem först lite kort.

  321. Vi arbetar även med de övergripande
    frågorna, men på lite olika sätt.

  322. Det ena är vad vi kan göra
    för att stödja en viss organisation.

  323. Det är ett direkt samarbete.

  324. Vi stödjer genom kompetensutveckling–

  325. –så att de har förmåga
    att arbeta med frågorna.

  326. Då går biståndskronor in–

  327. –och det förväntas ge
    ett långsiktigt resultat.

  328. Det handlar också om dialog. Där tas
    de övergripande frågorna ofta upp.

  329. Men det är viktigt att understryka
    att det inte bara sker genom projekt.

  330. De är avgränsade och jobbar med vissa
    frågor som ska få vissa resultat.

  331. Dialogen är viktig.

  332. Vad betyder Millenniemålens
    övergång till SDG:er för Afrika?

  333. I AU har man utvecklat
    The African Agenda 2063.

  334. Det är en vision–

  335. –som Afrikanska Unionen själva
    har utvecklat och driver.

  336. Vilket långsiktigt mål ser
    Afrika självt på Afrikas utveckling?

  337. Det är inget vi driver
    i våra program eller kärnstöd.

  338. –men däremot i dialog.

  339. Det här är egentligen flera fasetter
    och flera sätt att arbeta.

  340. Jag tror att...

  341. Vi har ju ett väldigt värdedrivet
    utvecklingssamarbete.

  342. Inte minst på de frågorna och
    det som Michael Hjelmåker tog upp.

  343. Där driver Sverige på lite hårdare.

  344. Inom sexuell hälsa och andra
    rättigheter är vi långt framme.

  345. Inte alla uppskattar det,
    men vi driver det.

  346. När det gäller att ta bort
    handelshinder... Jag skrev det här...

  347. Fri rörlighet
    uppfattas inte alltid positivt.

  348. I Sydafrika just nu ser vi ganska
    brutala attacker på flyktingar.

  349. Människor som har flytt kriser
    eller av ekonomiska skäl–

  350. –kommer till Sydafrika
    och utsätts för övergrepp.

  351. Att det sker i ett samhälle som
    har den historien är problematiskt.

  352. Det finns fördelar med fri rörlighet,
    men vissa upplever det som nackdelar.

  353. Framför allt det är stor ojämlikhet
    mellan olika länder eller regioner.

  354. Då blir spänningarna ännu större.

  355. Det finns ingen lätt lösning. Men
    integrationsagendan är väldigt stark.

  356. Det kommer att ske. Frågan är hur
    mycket motstånd det blir på vägen.

  357. Jag har också två frågor,
    men något kortare.

  358. Du pratade om hiv-/aids-prevention.

  359. Kvinnorna får tillgång till medicin
    numera. Hur ser det ut för männen?

  360. Kvinnorna är ofta fattiga. Det finns
    en risk att de säljer sina mediciner–

  361. –för att ge mat till sina barn.

  362. Hur ser den totala tillgången ut
    för prevention av hiv/aids?

  363. Den andra
    gällde sexualundervisningen.

  364. Även om man inför det i skolorna
    är det ett motstånd hos föräldrarna.

  365. De kan vägra skicka sina barn
    till skolan på sexualundervisning.

  366. Hur jobbar man med lokalsamhället för
    att undvika att barnen missar skolan?

  367. Den första frågan: De här medicinerna
    var från början extremt dyra.

  368. Nu tycker vi att de har blivit
    billiga, men de är fortfarande dyra.

  369. Men de har sjunkit i pris så att vi
    har fått en mycket större spridning.

  370. Det här måste spridas
    via hälsokliniker.

  371. Biståndsorganisationer
    kan inte stödja vissa grupper.

  372. De kan vara exempel,
    men det måste ske på bred front.

  373. I Sydafrika var det
    en väldigt knepig debatt kring hiv.

  374. Den förre presidenten erkände inte
    att hiv/aids hänger ihop.

  375. Sydafrika är det land i södra Afrika
    som var värst drabbat från början–

  376. –men har i dag det bredaste
    programmet för bromsmediciner.

  377. I Sydafrika har man som princip
    att alla ska ha rätt till mediciner.

  378. Men det krävs
    att individen vågar testa sig–

  379. –och vågar höra svaret
    eftersom det finns en lösning.

  380. Om jag testar mig och vet att det
    saknas lösning är det en dödsdom.

  381. Det handlar om olika frågor.

  382. I dag har vi en positiv utveckling
    av bromsmediciner.

  383. Men skillnader är stora. Sydafrika
    är resursstarkt jämfört med andra.

  384. I vissa miljöer som Kongo, Sydsudan,
    och Centralafrikanska republiken–

  385. –har man knappt
    några hälsosystem alls.

  386. Det går inte att hamna
    i ett positivt tillstånd överallt.

  387. Men vi är medvetna om problemen.
    Vi har jobbat med det här länge.

  388. Vi vet riskerna med att man inte tar
    medicinerna och utvecklar resistens.

  389. Då måste man forska fram
    nya bromsmediciner, vilket är dyrt.

  390. Men Afrika har en positiv utveckling.
    Vi ser att hiv-epidemin sjunker.

  391. Det viktiga är att folk inte blir
    smittade. Preventionen är grunden.

  392. De smittade som tar bromsmediciner
    är inte lika smittsamma.

  393. Förutom att de själva överlever
    smittar de inte andra lika enkelt.

  394. Jag kan prata länge om det här.

  395. Hur arbetar vi med attitydförändring?

  396. Det är inte "bara" läroplanen
    och modulerna som ska undervisas.

  397. Det handlar om attityder.

  398. Det finns många exempel där vi jobbar
    med grupper, med föräldrar–

  399. –kring attityder
    om sexualundervisning.

  400. Det går inte bara
    att släppa ner som en fallskärm.

  401. Man måste se på
    vilka andra saker som krävs.

  402. På sikt kan man skapa förändringar
    som gör det möjligt.

  403. Det är inga snabba lösningar
    men vi ser att det går.

  404. Vetskapen om att det finns exempel
    som vi har bevis för att det funkar–

  405. –är gott nog och skäl att fortsätta.

  406. Ett stort tack för att du kom hit
    och pratade om dessa viktiga frågor–

  407. –som Sida arbetar med i olika
    samarbeten. En stor applåd till Dag!

  408. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samarbete över gränserna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dag Sundelin är enhetschef för stödenheten och analyssamordning på Sida. Här talar han om Sidas arbete i Afrika på internationell och lokal nivå och belyser frågor om praktiska problem och lösningar inom detta arbete. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Afrika, Internationella relationer, Internationellt bistånd, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Sida, Utvecklingsbistånd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolan möter världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Från Millenniemålen till hållbara utvecklingsmål

Michael Hjelmåker är kansliråd på Utrikesdepartementet och samordnare för Sveriges arbete med utvecklingsagendan. Här talar han om det svenska biståndet till olika ändamål ute i världen. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Svenskt bistånd sätter människan i centrum

Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida, berättar om hur deras bistånd bidrar till en hållbar och rättvis utveckling. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Bistånd ger bränsle till positiv utveckling

Vi möter Angelica Broman, utvecklingsanalytiker på Sida med Somalia, Zimbabwe och Kenya som främsta arbetsområden. Här berättar hon om sitt arbete med frågor som konfliktförebyggande arbete, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Samarbete över gränserna

Dag Sundelin är enhetschef för stödenheten och analyssamordning på Sida. Här talar han om Sidas arbete i Afrika på internationell och lokal nivå och belyser frågor om praktiska problem och lösningar inom detta arbete. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Inte en främling

Camila Alvarez Cea från Teskedsorden presenterar deras nya projekt, boken "Inte en främling". Behrang Miri, rappare och debattör läser från boken och talar om ämnen den berör, bland annat diskriminering, rasism, och homofobi. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

The Goals

"The Goals handlar om mötet mellan människor" berättar projektledare Torvald Jacobsson. Enligt Torvald måste människor mötas i ett tidigare skede i livet, innan de hinner bli beslutsfattare. Projektet "The Goals" ger via internet barn runt om i världen uppgifter att berätta om hur deras tillvaro och omgivning ser ut. Genom att barnen delar berättelserna med varandra skapar de sitt eget läromedel i realtid, menar Torvald. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Den globala skolan Finland

Varför har den finska skolan varit framgångsrik och vad finns det att ta till sig? Jari Kivistö från Global Education Finland berättar. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.