Titta

UR Samtiden - Skolan möter världen

UR Samtiden - Skolan möter världen

Om UR Samtiden - Skolan möter världen

Föreläsningar om svenskt bistånd och utveckling, med fokus på de globala hållbarhetsmålen. Vi får höra medarbetare på Sida berätta om aktuella frågor för biståndsmyndigheten, representanter för civila samhällsorganisationer, samt Behrang Miri som talar om och läser ur boken "Inte en främling". Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolan möter världen : The GoalsDela
  1. Vi ska avsluta med
    att få reda på ett helt nytt verktyg–

  2. –för att inspirera våra ungdomar
    till att handla för en bättre värld.

  3. Vi har bjudit in Torvald Jacobsson
    från thegoals.org–

  4. –för att ge oss ett sista verktyg.

  5. –Välkommen, Torvald.
    –Hej. Tack.

  6. Jag tänkte berätta om ett projekt
    som jag är programchef för.

  7. Det handlar också om det som de
    två tidigare föredragen handlade om:

  8. Möten
    mellan människor med olika bakgrund.

  9. Grunden för att jobba med
    hållbar utveckling–

  10. –är rättighetsfrågor och de stora
    millennie-målen och FN-målen–

  11. –"sustainable development goals",
    som ni har pratat om tidigare.

  12. En av de saker man alltid fastnar i
    när man ska jobba med hållbarhetsmål–

  13. –i en internationell miljö
    är att man inte förstår varandra.

  14. Man kan tro att det handlar om fakta
    och att enas om formuleringar–

  15. –men ofta rör det det Behrang pratade
    om, att vi bär på olika bagage.

  16. Vi behöver mötas mycket tidigare
    än i klimatförhandlingar i FN.

  17. Det är försent. Då är man för gammal.

  18. Då har man ett för stort bagage
    och man inte når fram–

  19. –så som man kan när man är yngre.

  20. Det är en anledning till projektet.

  21. Jag var förut på Lunds universitet–

  22. –och jobbade med "Young masters
    program for sustainable development"–

  23. –för procedurellt lärande.

  24. Det finns rent formellt lärande–

  25. –där vi lär ut kunskap
    och sen kollar att eleverna kan det.

  26. En annan typ av lärande
    är effektivare–

  27. –för att omsätta saker i handling
    och förstå på djupet.

  28. Det handlar om
    att lära genom att göra.

  29. Normalt är webbaserat lärande väldigt
    mycket fakta och sen faktakoll.

  30. Men programmet jag ska berätta om
    skiljer sig.

  31. Vi ger uppgifter till ungdomar
    över hela världen via webben.

  32. Sen beskriver de hur världen ser ut
    där de är och berättar för varandra.

  33. De bygger
    sitt eget läromedel i realtid–

  34. –utifrån sina egna reportage
    från hela världen.

  35. Man kan prata om teknik bakom
    och förutsättningar och ämnen–

  36. –men vi ska se en film om konceptet–

  37. –och om varför det här går att göra
    just nu, men inte tidigare.

  38. I år ska alla FN:s 193 medlemsländer
    anta nya utvecklingsmål-

  39. -för att skapa en bättre värld
    till 2030.

  40. Målet
    är att finna lösningar på problem-

  41. -som fattigdom,
    läskunnighet och klimatförändringar.

  42. Det är svårt, men alla kan göra nåt,
    särskilt om vi samarbetar.

  43. Billiga mobiler förändrar världen
    och snart är alla uppkopplade.

  44. Vi ser
    den första uppkopplade generationen.

  45. De kan också bli den första hållbara.

  46. Det finns hundratals miljoner unga.

  47. Nästan alla
    vill förstå världen och göra den bättre.

  48. Om de kan dela erfarenheter
    kan vi bygga en mer hållbar framtid.

  49. Thegoals.org är en
    utbildningsplattform-

  50. -som erbjuder ett webbaserat lärande
    om de nya hållbarhetsmålen.

  51. Den för samman
    ungdomar i hela världen-

  52. -och kan användas på enkla mobiler.

  53. Så här funkar det:
    Ungdomar möts på thegoals.org-

  54. -där hållbarhetsmålen
    gjorts till mindre utmaningar.

  55. De tar sig an en utmaning.
    Varje utmaning har olika uppdrag.

  56. LÄS PÅ. FOTA & INTERVJUA.
    SKAPA DIN HISTORIA.

  57. De tar sig an utmaningen
    i närområdet.

  58. Deras berättelse
    läggs ut på nätet via appen.

  59. Berättelsen får feedback och delas-

  60. -och inspirerar andra
    med liknande problem.

  61. En flicka i Danmark
    hittar en lösning för sin egen närmiljö.

  62. En student i Buenos Aires
    utvecklar lösningen.

  63. Scouter i Indonesien använder den
    för att lösa ett annat problem.

  64. Med tiden utvecklas fler
    och bättre lösningar på thegoals.org.

  65. De delas av allt fler användare. Alla
    problem kan lösas om de bryts ner.

  66. Miljoner små idéer kan lösa allt
    oavsett hur svårt det först verkar.

  67. Våra samarbetspartner representerar
    tillsammans 100 miljoner ungdomar.

  68. Tänk vad hela världen kan göra ihop!

  69. Den första uppkopplade generationen
    blir den första hållbara generationen.

  70. Thegoals.org - verklig förändring.

  71. Det tog 2,5 minut. Om man förklarar
    det med ord tar det nästan en timme.

  72. Så vi vann en del tid. Sen ska det
    finnas en slide till, hoppas jag.

  73. Ni har pratat om
    SDG:erna och de här målen.

  74. Vi jobbade mycket med Unesco
    i programmet på Lunds universitet.

  75. Vi har haft många elever i Kina,
    Indien, södra Afrika och Sydamerika.

  76. Inte så många i Sverige
    som vi skulle önska.

  77. Men med det nya verktyget blir vi
    mer lättillgängliga även i Sverige.

  78. Jag är för att sprida information
    om att det finns.

  79. Det är ett fritt, gratis verktyg.

  80. Vid Rio-konferensen hölls seminarium
    om lärande för hållbar utveckling–

  81. –och målen
    som ska ersätta millenniemålen.

  82. Det var en massa höjdare inbjudna.

  83. Två elever från young masters-
    programmet i Brasilien deltog också.

  84. Unesco har konferenser över hela
    världen.

  85. Att flyga in en ungdom kostar pengar.

  86. Vi är en praktisk partner
    då vi har folk överallt.

  87. Man kan alltid hitta en lärare och
    elever som kan ge gräsrotsperspektiv.

  88. I Rio hade vi
    två 17-åringar från Brasilien–

  89. –som hade gjort ett "change project"
    hemma i sin by som de berättade om.

  90. Där var också Jeffrey Sachs,
    som är drivande bakom de nya målen.

  91. Han har ett uppdrag från Ban Ki-Moon–

  92. –att facilitera processen genom FN
    att få fram de nya hållbarhetsmålen.

  93. Han pratade om sin vision hur man kan
    jobba med utbildning i framtiden.

  94. Där man kopplar världsagendan,
    hållbarhetsmålen–

  95. –till det lokala.

  96. Att man använder lärande för att
    få fram lokala lösningar och exempel–

  97. –för att förbättra de här målen.

  98. Detta genom att koppla ihop
    den lägsta nivån med den högsta–

  99. –för att komma undan
    det som är ett stort problem i dag.

  100. Man tar beslut på hög nivå och hoppas
    att det ska kunna förändra världen.

  101. Genom millenniemålen har vi lärt oss
    att det är effektivt med enkla mål–

  102. –som folk i Afrika, Europa, eller
    var som helst i världen kan förstå.

  103. Då kan de ställa krav
    på sina beslutsfattare underifrån.

  104. I Afrika är medvetandet
    om millenniemålen högst i världen–

  105. –om man frågar vanliga medborgare.
    70–80 procent kan räkna upp dem.

  106. De vet vad de innebär och
    har ställt krav på sina makthavare.

  107. Den mekanismen
    vill man nu vidga med SDG:erna.

  108. Man vill sätta upp en ännu större
    agenda som omfattar ännu fler frågor.

  109. Millenniemålen var, framför allt
    på miljösidan, väldigt vaga.

  110. De var oprecisa.

  111. På klassiska FN-frågor, som fattigdom
    och hälsa, är de nya målen rätt lika.

  112. De stora stegen framåt tas
    på miljösidan och rättighetssidan.

  113. Sachs beskrev sin vision och då
    reste sig en av 17-åringarna och sa:

  114. "Professor Sachs,
    your vision is already in existence."

  115. "Vi är redan med i ett sånt program."

  116. Han blev väldigt intresserad
    och vi möttes efteråt.

  117. Han bjöd in oss till New York, till
    Columbia university där han sitter.

  118. Då sa han
    "Jag har ett litet förslag till er."

  119. "Ni har en bra metod,
    en fungerande plattform"–

  120. –"och tusentals ungdomar
    i hela världen."

  121. "Jag jobbar med de nya FN-målen,
    kan jag få kapa ert projekt?"

  122. "Ni får ett nytt innehåll i FN-målen
    och jag tar er infrastruktur."

  123. "Redan när målen lanseras kan vi då
    visa hur det funkar i verkligheten."

  124. Det blev thegoals.org.

  125. Först tänkte vi väldigt långa namn:
    sustainable development education...

  126. Men sen kom vi på The Goals.
    FN:s mål är ju allas mål.

  127. Om vi når målen blir världen bättre.

  128. Sen får vi dessutom fotbollsfans
    som har surfat fel och det är ju bra.

  129. Du kan växla bild.

  130. En annan viktig komponent i projektet
    är det här:

  131. Det är en revolution
    som har pågått i ett år.

  132. Jag var nyss i Bangladesh, inbjuden
    av Nobelpristagaren Muhammad Yunus.

  133. Han hittade på mikrolånen,
    kan man säga.

  134. Hans organisation Grameen förser
    fattiga med viktiga produkter.

  135. Myggnät, hygienartiklar för kvinnor,
    banktjänster via mobilen och sånt.

  136. Väldigt många i Bangladesh
    jobbar med det.

  137. De har börjat tillverka mobiler.

  138. De tar gamla komponenter
    som vi i väst inte vill köpa längre.

  139. Och så sätter de ihop dem
    till billiga smarta telefoner.

  140. När vi var där i höstas låg den
    billigaste androiden på 250 kronor.

  141. De ägs i dag
    även av de fattigaste familjerna.

  142. Vi kollade det
    när vi besökte slumskolorna–

  143. –de fattigaste av de fattigaste.

  144. Vi frågade
    "Hur många har en mobil hemma?"

  145. Alla 6-åringar räckte upp handen.

  146. "Hur många av er
    kommer ut på internet med mobilen?"

  147. Hälften. 40–60 procent av dem.

  148. Till och med våra guider
    var förvånade. Det här händer nu.

  149. Nu finns det
    ett möjlighetsfönster i historien.

  150. En massa saker händer samtidigt.

  151. FN börjar få potenta, mätbara mål som
    kan kommuniceras till hela världen.

  152. Vi har verktyg. Vi får den första
    uppkopplade generationen inom 5,6 år.

  153. Då menar jag inte bara vi i väst,
    utan de fattiga i världen.

  154. De kan få en röst
    med ett sånt här verktyg.

  155. Så vi måste så klart bygga det här
    verktyget för smarta telefoner.

  156. Här kan ni se vad vi har satsat på.

  157. Vi har skaffat partners
    som har många ungdomar.

  158. Vi jobbar med världsscout-
    organisationen, Eco-Schools–

  159. –och CEE i Indien,
    med Paryavaran Mitra.

  160. Tillsammans
    har vi över 100 miljoner ungdomar.

  161. Vi ger bort programmet.
    De får en egen variant av kursen.

  162. Och, som sagt, är den anpassad
    till billiga telefoner.

  163. Metoden är att ungdomarna samlar in
    lokala exempel, gör uppdrag på plats–

  164. –och sen jämför resultaten.

  165. Jag kan lista de tre viktigaste
    miljöproblemen i Västerås.

  166. Klimatfrågan och livsstilsfrågor
    brukar vara stort i väst–

  167. –och kanske nåt med gifter i maten,
    det oroar vi oss för.

  168. Sen jämför jag det
    med en grupp i Indien.

  169. Deras största problem kan vara
    att tigrar äter upp deras kor.

  170. Eller om de bor i städer i Kina eller
    Indien är det ofta luftföroreningar–

  171. –vatten och avfall, 70-talsfrågorna
    som vi har lämnat bakom oss.

  172. De är viktigast
    sett till antal människor.

  173. Det här kan stå i en lärobok–

  174. –men det är starkare när du hör det
    från en jämnårig med samma uppdrag–

  175. –men ett annat resultat.
    Eller samma resultat.

  176. Oavsett om du bor i Peking,
    Sao Paulo eller Kinshasa–

  177. –så är luftföroreningar nummer ett.

  178. Då inser man
    att det är ett globalt problem.

  179. Vi har en FN-variant, en variant
    för scouter och en för eko-skolor.

  180. Vår tanke är att vem som helst...

  181. Din bostadsrättsförening
    ska kunna göra en brandad variant.

  182. Vi har inget varumärke att försvara.

  183. Det är FN:s kurs. Den ska spridas
    gratis till så många som möjligt.

  184. Rent metodmässigt bygger alla uppdrag
    på en "explorer"-del–

  185. –där man ger bakgrundsinformation.

  186. Det kan vara info från nätet
    eller egen info.

  187. Sen har vi en "create"-del.
    Vi ber dem att ta bilder där de bor.

  188. De ska intervjua folk omkring sig.

  189. De ska ta kontakt
    med organisationer som jobbar lokalt.

  190. Sen samlar vi in deras berättelser
    och sprider dem på sociala medier.

  191. Vi vill få ut vad som sker i skolan–

  192. –till de digitala miljöer
    där ungdomar finns i dag.

  193. Det är så klart "gamefierat", man får
    poäng och ger feedback till varandra.

  194. Registrera er på thegoals.org
    så hålls ni uppdaterade.

  195. Vi går live med det här i höst
    när målen sprids. Tack!

  196. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

The Goals

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"The Goals handlar om mötet mellan människor" berättar projektledare Torvald Jacobsson. Enligt Torvald måste människor mötas i ett tidigare skede i livet, innan de hinner bli beslutsfattare. Projektet "The Goals" ger via internet barn runt om i världen uppgifter att berätta om hur deras tillvaro och omgivning ser ut. Genom att barnen delar berättelserna med varandra skapar de sitt eget läromedel i realtid, menar Torvald. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och Internet, Barn och datorer, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolan möter världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Från Millenniemålen till hållbara utvecklingsmål

Michael Hjelmåker är kansliråd på Utrikesdepartementet och samordnare för Sveriges arbete med utvecklingsagendan. Här talar han om det svenska biståndet till olika ändamål ute i världen. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Svenskt bistånd sätter människan i centrum

Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida, berättar om hur deras bistånd bidrar till en hållbar och rättvis utveckling. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Bistånd ger bränsle till positiv utveckling

Vi möter Angelica Broman, utvecklingsanalytiker på Sida med Somalia, Zimbabwe och Kenya som främsta arbetsområden. Här berättar hon om sitt arbete med frågor som konfliktförebyggande arbete, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Samarbete över gränserna

Dag Sundelin är enhetschef för stödenheten och analyssamordning på Sida. Här talar han om Sidas arbete i Afrika på internationell och lokal nivå och belyser frågor om praktiska problem och lösningar inom detta arbete. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Inte en främling

Camila Alvarez Cea från Teskedsorden presenterar deras nya projekt, boken "Inte en främling". Behrang Miri, rappare och debattör läser från boken och talar om ämnen den berör, bland annat diskriminering, rasism, och homofobi. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

The Goals

"The Goals handlar om mötet mellan människor" berättar projektledare Torvald Jacobsson. Enligt Torvald måste människor mötas i ett tidigare skede i livet, innan de hinner bli beslutsfattare. Projektet "The Goals" ger via internet barn runt om i världen uppgifter att berätta om hur deras tillvaro och omgivning ser ut. Genom att barnen delar berättelserna med varandra skapar de sitt eget läromedel i realtid, menar Torvald. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Den globala skolan Finland

Varför har den finska skolan varit framgångsrik och vad finns det att ta till sig? Jari Kivistö från Global Education Finland berättar. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning