Titta

UR Samtiden - Global hälsa

UR Samtiden - Global hälsa

Om UR Samtiden - Global hälsa

Föreläsningar från kursen Global health vid Karolinska Institutet. Inspelat den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Global hälsa : Mödrars hälsa vid graviditet och förlossningDela
  1. Det är ett nöje att få prata lite om
    mödrahälsa och millenniemål fem.

  2. Jag ska prata lite
    om varför mödrahälsa är angeläget.

  3. Var sker dödsfallen, hur många
    och varför och när sker de?

  4. Vad kan vi lära oss av Sverige? Jag har
    tittat på gamla mödradödlighetsdata.

  5. Jag ska också prata om
    hur vi kan sänka mödradödligheten.

  6. Sen kanske lite trist men intressant
    för andra: hur mäter vi mödrahälsa?

  7. Jag ska använda många
    Gapminder-diagram.

  8. Ni känner säkert till Gapminder.

  9. Det är verktyg för datapresentation
    med mycket information i.

  10. Verktyget är bra på att ge en översikt-

  11. -och relatera olika data till varandra
    eller till tidpunkter.

  12. Här har jag mödradödlighet
    på den vertikala axeln.

  13. På den horisontella axeln
    har jag årtal.

  14. Från Sverige och Finland-

  15. -har vi data redan från 1749.

  16. Gapminder börjar först på 1800.

  17. Här har vi data
    från Finland och Sverige.

  18. USA kommer in hundra år senare.

  19. Storbritannien kommer in i mitten.

  20. Vi har också gamla data från Sri Lanka
    från samma tid som USA.

  21. Jag ska använda diagrammet mycket,
    så lägg färgerna på minnet.

  22. Brunt används för Europa.
    Gult används för Amerika.

  23. Asien är ljusblått,
    och Afrika är mörkblått.

  24. Allt det mörkblå är Afrika.

  25. På den vertikala axeln
    är det alltså mödradödlighet.

  26. På den horisontella har jag några olika
    saker som jag förklarar varje gång.

  27. Det är ett strålande verktyg
    för att förstå var vi är och vad vi gör.

  28. Jag ska börja med att prata
    om varför mödrahälsa angår oss.

  29. Det är fantastiskt
    att ha gamla data från Sverige.

  30. Redan 1750 började de bry sig
    om mödradödlighet.

  31. Det följdes i hela Sverige
    och även i Finland.

  32. De lärde sig av Sverige
    och tog dit det.

  33. Förlossningar är unikt.

  34. Det är dels en stund av glädje
    att ha ett nyfött barn i famnen.

  35. Alla kulturer firar födseln av ett barn.

  36. Här ser vi min lillasysters dop-

  37. -så det är jag och mina föräldrar.
    Det är en glad och speciell stund.

  38. Det är också därför mödrahälsa
    och barns hälsa är viktigt för oss.

  39. Men sen länge har mödradödlighet
    varit ett bekymmer.

  40. Det finns gamla bilder
    som skildrar mödradödlighet.

  41. Här är en kyrkrelief på en döende
    kvinna. Barnmorskan håller barnet.

  42. Det finns också många gamla sagor
    som inleds med en moders död.

  43. Jag bad min dotter att rita Snövit.
    Det kanske är lite svårt att se.

  44. Snövit börjar också
    med en moder som dör i barnsäng.

  45. Det finns många sagor
    som ni märker om ni har barn-

  46. -om den svåra situationen
    för barn som växer upp-

  47. -när modern har dött i barnsäng.

  48. I minst ett sekel
    har vi arbetat med mödrahälsa.

  49. Taj Mahal är en världens
    mest kända byggnader-

  50. -och uppfördes för en kvinna
    som dog i barnsäng.

  51. Det var hennes femte eller sjätte barn.

  52. Hon dog av svår postpartumblödning.

  53. Mödrahälsa är också en fråga
    om kvinnors rättigheter.

  54. I Sverige tänker man mycket på det.

  55. Vi vill inte att kvinnor ska dö-

  56. -på grund av saker som är relaterade
    till graviditet och sexualitet.

  57. Vi tänker därför också på aborter-

  58. -och att ha ett säkert sätt
    att bestämma om man vill ha en familj.

  59. Rättighetsperspektivet spelar också in.

  60. Jag ska inte gå in mer på det
    eller på reproduktiv hälsa.

  61. Jag vill fokusera på mödrahälsa,
    men det är också en viktig aspekt-

  62. -och ämnet reproduktiv hälsa
    kommer att tas upp mer senare.

  63. Det finns en ökande internationell
    medvetenhet om mödrahälsa.

  64. Det är som sagt en sekelgammal fråga.
    Det har länge varit i fokus i Sverige.

  65. Det kom upp på den internationella
    agendan först 1984.

  66. -med Safe Motherhood-konferensen
    i Nairobi.

  67. Barnadödlighet och familjeplanering
    dryftades tidigare.

  68. Mödradödlighet fick internationell
    uppmärksamhet senare.

  69. Det ingick i programmet
    för reproduktiv hälsa 1994.

  70. Ni får höra mer i slutet om konceptet
    reproduktiv hälsa som föddes i Kairo-

  71. -där man tog ett stort grepp om
    kvinnohälsa inklusive könssjukdomar-

  72. -och kvinnlig könsstympning.

  73. Inte bara mödrahälsa.

  74. Sen togs det upp
    på flera kvinnokonferenser.

  75. Rätten till säker förlossning-

  76. -och även rätten till säker abort.

  77. Mödrahälsa gavs en framskjuten plats
    på den internationella agendan 2000-

  78. -i och med millenniemålen.

  79. Ett mål är att minska mödradödligheten
    med två tredjedelar-

  80. -från 1990 till 2015.

  81. Vi är snart i slutet av de 25 åren-

  82. -då mödradödligheten ska ha minskat
    med två tredjedelar.

  83. Det kommer sen
    att finnas kvar på agendan.

  84. Det nya mödradödlighetsmålet
    är att minska den till 40 per 100 000.

  85. Jag vill ta upp mitt eget engagemang.
    Jag presenterade mig inte.

  86. Jag är obstetriker.

  87. Jag läste till läkare för att jag fick
    barn för tidigt, när jag var arton.

  88. Där är jag med mitt barn
    för över 30 år sen.

  89. Jag hade också en gammelmormor
    som var barnmorska.

  90. Den gamla sortens bybarnmorska
    i Tyskland.

  91. Jag började tänka på mödradödlighet-

  92. -för mina gammelmorföräldrar
    på andra sidan-

  93. -arbetade länge på en liten ö
    i Indonesien.

  94. Jag hade bilder av ett annat liv
    i tropikerna-

  95. -sen jag var barn.

  96. Varför dör kvinnor i barnsäng nu?

  97. Det var en enorm nedgång i
    mödradödlighet i länderna jag nämnde.

  98. Sverige, Finland,
    Storbritannien och USA.

  99. Den minskade med 75 %
    under en kort tidsperiod-

  100. -på cirka 25 år.
    Det är bakgrunden till millenniemålet.

  101. Det är den hastigheten vi såg
    i de utvecklade länderna.

  102. Dagens dödsfall
    sker till stor del i Afrika.

  103. Afrika är nästan mörkblått.

  104. Där finns ännu mödradödlighetstal
    på 500 per 100 000 levande födslar.

  105. Det är så vi mäter det. Vi mäter antalet
    dödsfall per födda barn.

  106. Alltså 500 dödsfall
    på 100 000 levande födda barn.

  107. Inte dödsfödslar. Levande födslar
    är nämligen lättare att räkna.

  108. Det är inte alla samhällen
    som räknar antalet dödfödda.

  109. Det var så man gjorde förr i Sverige
    och så gör man fortfarande.

  110. Det är i Afrika söder om Sahara
    som dödligheten är så hög.

  111. I Västindien finns några öar-

  112. -med mödradödlighetstal
    på 300 till 400.

  113. Vissa länder i Sydostasien
    har också relativt hög mödradödlighet.

  114. Även Afghanistan.

  115. Det har dock gjorts stora framsteg.

  116. Så trots att mödradödligheten i Afrika-

  117. -ligger kvar på 500 per 100 000 födslar
    har det skett en halvering-

  118. -sen 1990.

  119. Så nåt har hänt,
    men det är långt från målet.

  120. Så på två år skulle det behöva ske...

  121. Nej, det är mindre än ett år kvar.

  122. Det måste fortfarande ske en enorm
    minskning i Afrika om målet ska nås.

  123. Länder som har lyckats bra
    är till exempel Kina.

  124. Där har mödradödligheten
    minskat väldigt.

  125. Nordafrika har också haft
    en bra minskning-

  126. -liksom en del områden i Asien.

  127. Men generellt har utvecklingen varit
    för svag för att nå millenniemålet.

  128. Av vilka medicinska orsaker
    dör kvinnor?

  129. Det finns medicinska orsaker
    och sociodemografiska determinanter-

  130. -till att kvinnor, män och barn dör.

  131. De medicinska orsakerna
    kan vara bra att se.

  132. En vanlig orsak är blödning.

  133. Det var därför kvinnan
    som begravdes i Taj Mahal dog.

  134. Om livmodern inte drar ihop sig
    efter födseln-

  135. -är såret där moderkakan satt så stort-

  136. -att kvinnan kan förblöda
    på relativt kort tid.

  137. Det kan ske på två till fyra timmar.

  138. Risken är ännu större om kvinnan
    har blodbrist på grund av undernäring.

  139. Det är fortfarande en vanlig dödsorsak
    i fattiga länder.

  140. I mindre grad i rikare delar av världen.

  141. Det finns också
    graviditetshypertonisjukdomar.

  142. Det är ett problem över hela världen.
    Även i rika länder är det ett problem.

  143. Blodförgiftning har vi hört om.
    Det är fortfarande en stor dödsorsak.

  144. Under förlossningen kan också
    barnet fastna i födelsekanalen.

  145. Om barnets huvud är för stort-

  146. -eller modern på nåt sätt för liten,
    då kan barnet inte komma ut.

  147. Det finns även andra sjukdomar.

  148. De bidrar mycket nuförtiden
    till mödradödligheten-

  149. -i många delar av världen.

  150. Det är malaria, anemi, hiv och aids.

  151. De ligger bakom runt 28 %
    av mödradödligheten.

  152. Det är en stor andel.

  153. Jag ska gå in på problemet med hiv
    och mödradödlighet om ett tag.

  154. Det finns problem med mätningen.

  155. Orsaken till dödligheten är att immun-
    systemet sänks under graviditeten.

  156. Det gör kvinnor känsligare
    för infektioner och andra sjukdomar.

  157. Därför räknas det till
    mödradödligheten-

  158. -och inte till de andra sjukdomarna.

  159. När dör kvinnor?

  160. De flesta kvinnor dör
    på förlossningsdagen.

  161. Det här är också ungefär
    vid förlossningen.

  162. Men där kvinnorna säger
    att det var för tidigt och inte...

  163. Inte bara när de trodde
    att de skulle föda.

  164. Det sker faktiskt en hel del dödsfall
    under graviditeten.

  165. Det är också minst åtta procent
    av dödsfallen som orsakas av abort.

  166. Utöver det orsakas dödsfall under
    graviditeten av blodbrist, hiv och aids-

  167. -och malaria.

  168. Kvinnor kan också dö
    för att de är för gamla.

  169. Risken ökar i alla fall-

  170. -och är hög även i våra länder.

  171. Kvinnor som är 35-40 år
    löper större risk att dö när de föder.

  172. Risken är också förhöjd
    för mycket unga.

  173. Men vi saknar data, för vi brukar räkna
    den reproduktiva åldern som 15-49.

  174. Vi har väldigt lite data
    för kvinnor under 15.

  175. Vi glömmer att räkna med dem.

  176. Man tänker att man inte kan fråga
    så unga.

  177. Det är förmodligen två till fyra gånger
    högre risk för kvinnor under 15 år.

  178. Men som sagt saknar vi data.

  179. Det finns också sociokulturella
    determinanter till mödradödlighet.

  180. Dels fattigdom som alltid
    är ett hot mot hälsan.

  181. Fattiga kvinnor
    löper större risk att dö.

  182. Särskilt när fattigdomen
    ger sämre tillgång till vård.

  183. Här är exempel från mina egna data
    från Tanzania.

  184. Det finns en skillnad,
    men den är inte superhög-

  185. -för människorna i området där studien
    gjordes är ungefär lika fattiga-

  186. -och vården är lika fattig, så fattigdom
    påverkar men inte väldigt mycket.

  187. Om man tittar i mer urbana områden
    eller i Latinamerika-

  188. -där det finns stora skillnader mellan
    rika och fattiga, då är skillnaden stor.

  189. Så där pengarna avgör
    vilken vård man har råd med-

  190. -blir skillnaden stor.

  191. Men den som är fattig kan också
    vara undernärd och ha blodbrist-

  192. -och dricka dåligt vatten
    som ger andra sjukdomar.

  193. Det finns andra viktiga faktorer
    med fattigdom.

  194. Vi vet att mer utbildade kvinnor
    dör mer sällan.

  195. Men även om partnern är mer utbildad
    dör kvinnan mer sällan.

  196. Om man har en mer
    utbildad befolkning-

  197. -som vet mer och har större möjlighet
    att tillgå vård och vårda sig själv-

  198. -då sänker man också
    mödradödligheten.

  199. Andra faktorer
    är vatten och sanitär utrustning.

  200. Och där kvinnor har stor
    arbetsbelastning i familjen-

  201. -försvårar det tillgången till vård.

  202. Om man har mycket att göra,
    ved att hämta, mat att skaffa-

  203. -kanske man inte kan söka mödravård.

  204. Det kan också vara svårt
    att hinna till sjukhus.

  205. Om kvinnan åker till sjukhuset,
    vem ska ta hand om de tre barnen?

  206. Det är särskilt ett problem
    om kvinnan har flera barn hemma.

  207. Då går hon mer sällan på mödravård-

  208. -och det är mycket mindre sannolikt
    att hon får förlossningsvård.

  209. Vad ska de göra med barnen?

  210. Om en syster kan passa dem går det,
    men det är inte alltid det går.

  211. Att kvinnor dör beror också
    på tillgången till sjukvård.

  212. Här är en bild på Etiopien.

  213. Om en kvinna bor i en by där närmaste
    ställe att föda på är 10 km bort-

  214. -och det dessutom
    är kullar upp och ner-

  215. -hur ska man kunna ta sig
    till förlossningsvården?

  216. Det kanske är natt. Då går man inte
    en mil, utan stannar hemma.

  217. Det går inte. Det går inte att gå tio
    kilometer med sammandragningar.

  218. Det är omöjligt. I de här länderna
    kan det till och med finnas lejon.

  219. I södra Tanzania där jag arbetade hade
    kvinnorna 2-3 kilometer till vården.

  220. Men de sa: "Det finns lejon.
    Jag går inte ut på kvällen."

  221. Det finns ett stort
    tillgänglighetshinder-

  222. -i vissa delar, särskilt i Afrika
    söder om Sahara.

  223. Det här är diagrammet
    som jag visade först.

  224. Här är den svenska kurvan.

  225. Här är den finska utvecklingen.

  226. Här i mitten är utvecklingen-

  227. -för Storbritannien.
    England och Wales.

  228. Den gula kurvan är USA.
    Den blå är Sri Lanka.

  229. Jag ska gå igenom i mer detalj
    vad som hände i Sverige.

  230. Sverige lyckades tidigt
    minska mödradödligheten.

  231. Skalan är logaritmisk.
    Den används ofta i Gapminder.

  232. Mödradödligheten var cirka 900.

  233. Högre än den nu är på de flesta platser
    i Afrika söder om Sahara.

  234. De lyckades sänka
    mödradödligheten till en nivå-

  235. -på lite över 200.

  236. Mindre än vad vi har i dag i Afrika.

  237. Det här var före antibiotikan-

  238. -och innan kvinnor hade tillgång
    till kejsarsnitt och sjukhus.

  239. Vad gjorde de?
    De utbildade barnmorskor tidigt.

  240. Fler och fler utbildades
    under den här perioden.

  241. De utbildades väl. Det var kvinnor
    som kom från mindre samhällen-

  242. -utbildades på större orter
    och återvände till sina samhällen.

  243. Där gjorde de stor nytta-

  244. -och utförde 30-50 förlossningar
    per år.

  245. Det var i början utbildad vård i hemmet.

  246. Och vad klarade de?

  247. De hade lärt sig vad som var en normal
    och en onormal förlossning-

  248. -och kunde bistå i dem.

  249. Och en av de svenska
    framgångsrecepten var tvål.

  250. En vanlig tvål.

  251. Semmelweis märkte
    på ett sjukhus i Österrike-

  252. -att det var infektioner som ledde
    till att kvinnor att dog.

  253. Ni har hört historien. Sverige utbildade
    barnmorskor i att tvätta händerna.

  254. Det var en viktig framgångsfaktor.

  255. De kunde också behandla
    postpartumblödning med händerna.

  256. Ibland behövs två personer.
    En som trycker uppåt och en neråt.

  257. För att trycka ihop livmodern
    så att blödningen stoppas.

  258. Om man blöder här trycker man.

  259. Det krävs stor kraft.
    Men det utbildades de i.

  260. De kunde också förlösa med tång-

  261. -och dra ut barnet.

  262. Det var effektivt om barnet fastnade.
    Ni minns dödsorsakerna.

  263. Bland annat att barnet fastnar.
    Därför använde de tång.

  264. Mot postpartumblödning använde de
    händerna. Mot infektion hade de tvål.

  265. Hypertension kunde de inte göra nåt åt,
    men det var ett flertal dödsorsaker-

  266. -som de kunde åtgärda
    med enkla medel.

  267. Och så räknade man på det.

  268. Varje födsel och dödsfall i Sverige
    registrerades-

  269. -av Tabellverket. Varje födsel
    och dödsfall dokumenterades.

  270. Hans Rosling brukar säga
    att det gick i Sverige-

  271. -för att ni hade en enda religion
    och en rätt stark auktoritetstro-

  272. -så för prästerna
    var det bara att dokumentera.

  273. Så det finns data för hela landet
    från 1749 över all mödradödlighet.

  274. De kunde lätt se
    om det gick framåt eller inte.

  275. Var strategin med kompetent assistans
    framgångsrik eller inte?

  276. Man räknade på antalet
    barnsängsdödsfall.

  277. Där kan vi också lära oss
    av det gamla Sverige.

  278. Innan morfar dog frågade jag honom
    om hans mor som var barnmorska.

  279. Han sa: "Inget fick hända!"

  280. "Om nåt hände kom varenda människa
    och frågade varför det hade skett."

  281. Det fanns en ansvarsskyldighet.

  282. Det tror jag en framgångsfaktor
    till mödradödlighetsminskningen-

  283. -i många europeiska länder.

  284. Men Sverige hade också problem.

  285. Här är nedgången
    på grund av handtvätt.

  286. Sen vänder trenden.

  287. Det berodde
    på det växande abortproblemet.

  288. På 1700-talet skedde nog få aborter,
    för man hade inte metoder för det-

  289. -men här blev det mer och mer känt.

  290. Folk kom till städerna där det blev
    ett problem att ha många barn.

  291. Kvinnor valde abort. Det blev särskilt
    ett problem mellan världskrigen.

  292. Då ökade antalet abortdödsfall.

  293. Varför mer i Sverige vet jag inte.

  294. Jag tror att den noggranna statistiken
    är ett skäl-

  295. -till att ökningen i antalet dödsfall
    är så synlig i Sverige.

  296. Sen finns framgångsfaktorn
    hos alla utvecklade länder-

  297. -där mödradödligheten
    sjunker med tre fjärdedelar

  298. -inom 20-25 år.

  299. Skalan här är logaritmisk,
    så det är lite svårare att se-

  300. -minskningen i början,
    men det gick väldigt snabbt.

  301. Det finns en annan intressant sak.

  302. Normalt förbättras hälsan när ett land
    är stabilt och inför sociala program-

  303. -och är välorganiserat-

  304. -men nedgången i mödradödlighet
    började under andra världskriget.

  305. Min tolkning som även andra delar-

  306. -är att det behövdes ett vårdsystem
    som kunde ta hand om alla-

  307. -som hade skadats.

  308. Man behövde behandla skador.

  309. Man hade blodtransfusioner
    och bättre transporter.

  310. Cecilia berättade i morse om penicillin
    och sulfonamider.

  311. Senare kom också oxytocin.

  312. Det byggdes upp ett vårdsystem-

  313. -främst för traumapatienter, men
    det gagnade också många kvinnor.

  314. Sen kom alla andra framsteg
    inom sjukvården-

  315. -och de flesta började föda på sjukhus.

  316. Det fick mödradödligheten
    att minska snabbt.

  317. Här ser man effekten av antibiotika-

  318. -när de blev tillgängliga på 1940-talet.

  319. Här är sepsisorsakade dödsfall.

  320. I Sverige utgjorde de vid den tiden
    20 procent av alla mödradödlighetsfall.

  321. När antibiotika kom
    sjönk de till under fem procent.

  322. Det räddade många kvinnor-

  323. -när antibiotika blev tillgängligt.

  324. Det är den svenska framgångssagan
    och vad vi kan lära oss av Sverige.

  325. Det har också bidragit mycket-

  326. -till våra internationella strategier.

  327. Jag har visat en blå kurva hela tiden-

  328. -som inte visar Europa eller Amerika
    utan framgångslandet Sri Lanka-

  329. -som många har pratat om.

  330. Orsaken är även där
    utbildade barnmorskor.

  331. De gjorde på samma sätt
    som man gjorde i Sverige.

  332. De ökade antalet barnmorskor-

  333. -relativt snabbt.

  334. Först med ett hembaserat
    barnmorskesystem-

  335. -och sen på förlossningskliniker.

  336. De hade också malariabekämpning.

  337. I sydliga länder i Afrika och Asien
    finns problemet med övriga sjukdomar-

  338. -som malaria som inte fanns i Sverige.

  339. Däremot i Afrika.

  340. Malariabekämpning
    och arbete med hiv-smittade gravida-

  341. -är i dag ett viktigt led
    i kampen mot mödradödlighet.

  342. Sri Lankas framgång beror också
    om utbildade barnmorskor.

  343. Det är också ett relativt litet land
    som kunde organiseras lätt.

  344. Det fanns redan
    relativt bra infrastruktur-

  345. -när mödradödligheten började minska.

  346. Även folk på landsbygden fick tillgång.

  347. Det är inte lika glesbefolkat
    som delar av Afrika.

  348. I Etiopien kan man gå i en timme
    utan att se en annan by.

  349. Afrika är mer glesbefolkat vilket gör
    tillgänglighetsproblemet svårare.

  350. Här är diagrammet över utbildade
    barnmorskor och mödradödlighet.

  351. Alla länderna med låg mödradödlighet-

  352. -har 100 % utbildade barnmorskor.

  353. Här är länder i Afrika och Asien-

  354. -med relativt hög mödradödlighet.

  355. Där ligger förlossningskompetensen
    på runt 50 procent.

  356. Det är den vanligaste situationen.
    Den stora bubblan är Indien.

  357. Den andra stora är Kina som har
    100 procent sjukhusförlossningar-

  358. -och rätt låg mödradödlighet.

  359. Indien är ett annat typiskt exempel.

  360. Det finns också stora variationer.

  361. Man ska inte glömma att utbildad
    assistans är relativt odefinierat.

  362. Det betyder bara att det är nån
    med utbildning.

  363. Vilka läkemedel och vilken kompetens
    personen har är inte definierat.

  364. Det är bara att nån sorts vårdpersonal
    närvarar vid förlossningen.

  365. En barnmorska i Sverige har tillgång
    till så mycket på fem minuter-

  366. -om det uppstår en komplikation.

  367. Men en vårdarbetare
    på Tanzanias landsbygd-

  368. -kanske har antibiotika
    men kanske inte oxytocin-

  369. -för att lagret tagit slut.

  370. Hon kan inte skicka patienten till
    närmaste sjukhus två mil därifrån.

  371. Om hon har tur
    har hon en mobiltelefon-

  372. -men om mobilen är laddad och går
    att ringa med är en annan fråga.

  373. Kontantkortet kan vara slut.
    Det kan vara strömavbrott.

  374. Det finns många möjliga problem.

  375. Stödet är helt annorlunda
    på en liten ort-

  376. -även om personen är utbildad.

  377. Det är därför det finns
    och fortsätter finnas stora variationer.

  378. Nu till diagrammet mödradödlighet
    och pengar.

  379. Det finns stora skillnader.

  380. Vi ser olika länder här.

  381. Här är mödradödlighet,
    och här har jag inkomst per capita.

  382. Alltså vilka resurser landet har.

  383. Man ser att Sverige gjorde en stor
    minskning av mödradödligheten-

  384. -med en inkomst per capita
    på cirka 2 000.

  385. På 2 000.

  386. De flesta länder i Afrika har i dag en
    inkomst per capita på cirka 1 000.

  387. Upp till 2 000.

  388. Man ser de länderna i bakgrunden,
    de blå bubblorna.

  389. Sverige har gjort mycket här
    och lyckats sänka dödligheten-

  390. -med relativt låg BNP.

  391. Det gula är USA som behöver mycket
    mer pengar per hälsoutfall.

  392. Det vet vi, och det syns också
    på mödradödlighet.

  393. Sri Lanka lyckades också minska
    mödradödligheten-

  394. -med relativt låg BNP.

  395. Så om staten vill går det att göra nåt
    åt läget i de flesta afrikanska länder.

  396. Minskningen av mödradödlighet
    borde verkligen börja nu.

  397. Pengarna ska inte vara
    en bromsande faktor.

  398. Det har också gjorts många framsteg
    som inte fanns när Sverige började.

  399. Vi har mycket mer än tvål. Vi har
    antibiotika och mer kunskap.

  400. Den andra pelaren som brukar nämnas
    är minskningen av antalet barn-

  401. -och preventivmedel.

  402. Många säger att det finns tre pelare-

  403. -för att minska mödradödligheten:

  404. Utbildade barnmorskor,
    tillgång till sjukhus-

  405. -och program för preventivmedel.

  406. Om man tittar på preventivmedel
    och mödradödlighet-

  407. -syns ingen tydlig kurva.

  408. Här är Kina där nästan alla kvinnor
    använder preventivmedel-

  409. -och europeiska länder
    där användningen av preventivmedel-

  410. -ligger på 80 procent.

  411. Men det finns mycket variation
    i mödradödligheten.

  412. I Afrika har vi fortfarande
    låga vårdtal, stora barnskaror-

  413. -och en hög mödradödlighet.

  414. Jag visade diagrammet.

  415. Om man förhindrar födslar för äldre
    kvinnor minskar mödradödligheten-

  416. -och om man förhindrar-

  417. -att kvinnor får för många barn-

  418. -då minskar också mödradödligheten.

  419. Även om man förhindrar graviditeter
    hos mycket unga-

  420. -för kvinnor som är fjorton till sexton,
    även då minskar mödradödligheten.

  421. Men vi ska också vara medvetna om
    att de sänkta fertilitetstalen i Europa-

  422. -ägde rum
    innan mödradödligheten sjönk.

  423. Dessutom innan preventivmedlen kom.

  424. P-pillret kom ut på marknaden-

  425. -1964.

  426. Om man tittar på antalet barn som i de
    flesta länder var fyra till sju barn-

  427. -hade sjunkit till två
    redan före andra världskriget.

  428. Långt innan
    moderna preventivmedel fanns.

  429. Det var en samhällsförändring.
    Man kunde inte ha lika många barn.

  430. Det är uppenbart att ju färre barn,
    desto mindre risk att dö i barnsäng.

  431. Om man bara vill ha två barn och
    båda överlever räcker två graviditeter.

  432. Då har livstidsrisken minskat.

  433. Man sänker också mödradödligheten
    när kvinnan inte föder i hög ålder-

  434. -vilket medför en högre risk. Dessutom
    minskar risken för svår blödning-

  435. -som är vanligare
    med sjätte och sjunde barnet.

  436. Livmodern har svårare att dra ihop sig.

  437. Preventivmedel spelar roll, och ger
    antagligen en minskning på 15 procent.

  438. Men det är bara en pusselbit.
    Det krävs mer.

  439. Det är en samhällelig förändring
    som behövs.

  440. Förmodligen också en minskning
    av barnadödligheten.

  441. Då vet kvinnor att om de får två barn
    överlever de antagligen.

  442. Jag har pratat om olika åtgärder.

  443. Om man ser på hur vården bör bidra-

  444. -så är det med utbildade barnmorskor
    med riktig kompetens.

  445. Då krävs en miljö som främjar det.

  446. Det behövs också vård
    vid komplikationer.

  447. Grundläggande och avancerad
    akut förlossningsvård.

  448. Mycket måste finnas på plats.

  449. Kejsarsnitt, blodtransfusioner,
    behandling av blödning och så vidare.

  450. Vi behöver också
    reproduktiv hälsovård-

  451. -för kvinnor som vill avsluta
    oönskade graviditeter-

  452. -eller har komplikationer av en oönskad
    graviditet och att preventivmedel finns-

  453. -och att könssjukdomar kan behandlas
    och så vidare.

  454. Det är det vården bör tillhandahålla
    för att sänka mödradödligheten.

  455. Jag tänker mycket
    på vad vården kan göra-

  456. -men ländernas
    ekonomiska utveckling-

  457. -som yttrar sig i ökad tillgång-

  458. -är nåt som jag har observerat i länder-

  459. -som en mycket viktig faktor.

  460. Om kvinnorna måste ta sig
    till förlossningsvården i flipflops-

  461. -som man alltid ser i Afrika,
    då hinner de inte dit i tid.

  462. Så här gjordes akuttransporter
    i Sverige.

  463. Det är en bild som jag tog på Skansen.

  464. Det är ett sätt, och man kanske klarar
    fem kilometer på det sättet.

  465. Men det är lättare
    som man ser nu i delar av Afrika-

  466. -där kinesiska motorcyklar
    har blivit mer tillgängliga-

  467. -och så billiga att kvinnor
    har råd med dem-

  468. -då kan de faktiskt ta sig till vården.

  469. I området där jag arbetade
    i södra Tanzania-

  470. -även mycket med socialt arbete-

  471. -har assistansen höjts
    från 40 till 80 procent.

  472. Det gör kvinnor medvetna, och vården
    har gjort mycket för att nå ut.

  473. Men jag tycker att killarna på
    motorcykel är extremt viktiga.

  474. De ser till att kvinnor kan åka dit
    och är relativt billiga.

  475. Nu finns mobiltelefoner och man kan
    ringa och säga att värkarna har börjat.

  476. Det är en samhällelig
    och ekonomisk utveckling-

  477. -som är viktig för att minska
    mödradödligheten.

  478. Annars når man inte fram.
    Men om man når fram till vården-

  479. -måste vården visa att de verkligen
    kan minska mödradödligheten.

  480. Då handlar det om vårdkvalitet-

  481. -och tillgång till läkemedel.

  482. Det finns många vårdinrättningar
    utan tvål.

  483. Det kan vara så frustrerande
    när det allra enklaste saknas.

  484. Diskussionen om framgångsfaktorer
    leder tillbaka till frågan-

  485. -om vad staten kan göra.

  486. I en översikt nyligen sa man
    att ingen standardformel finns.

  487. Länder med snabb utveckling
    använder många olika strategier-

  488. -men de utförs grundligt och följs upp
    så som man gjorde i Sverige.

  489. Dessutom har man
    samordnat satsningar.

  490. "Så här gör vi. Så här gör landet."

  491. En stark stat går in med pengar
    och sen är det gjort.

  492. En annan bra åtgärd
    är att ha fler kvinnor i parlamentet.

  493. De arbetar för mödrahälsa.
    Det är också viktigt.

  494. För att nå millenniemålet-

  495. -krävs många pusselbitar.
    Vården måste leverera.

  496. Det behövs också
    ekonomisk utveckling och kontroll.

  497. Jag tror också att det behövs data
    för att fatta rätt beslut.

  498. Jag funderade på tillgänglighet
    och vikten av rättighetsperspektivet.

  499. Är inte genusfrågor ett stort problem
    när det gäller det här?

  500. Eftersom det saknas kvinnor
    på maktpositionerna...

  501. På samma sätt som vården måste
    planeras så att den passar kvinnor-

  502. -måste kvinnor bli tillfrågade
    i planering och beslutsfattande.

  503. Har du några tankar om det?

  504. Vi har sett att om det finns
    fler kvinnor i regeringen-

  505. -och fler kvinnor har makt i landet,
    då fungerar det bättre.

  506. Men det behövs
    ett fungerande vårdsystem.

  507. Det tycker jag inte har så mycket
    med genusfrågor att göra.

  508. Män som råkar ut för olyckor
    löper större risk att dö-

  509. -än födande kvinnor,
    för vårdsystemet är inte helt i ordning.

  510. Det som ordnades för soldater
    under kriget med blodtransfusioner-

  511. -och snabba transporter och antibiotika
    för att hantera akuta situationer-

  512. -det är inte på plats i vårdsystemet,
    varken för män eller kvinnor.

  513. Om män krävde att det fanns
    blodtransfusioner för bilolyckor-

  514. -skulle det gagna kvinnor.

  515. Men ingen hjälper dem,
    så de dör oftare i olyckor.

  516. Ingen lagar vårdsystemet för olyckor.

  517. I dag är det faktiskt mer sannolikt
    att vi åtgärdar systemet för kvinnor.

  518. Det finns genusfrågor,
    men det är inte helt...

  519. Det går inte att åtgärda enbart med ett
    genusperspektiv. Det är mångbottnat.

  520. Men absolut, starka kvinnor i landet
    som kräver åtgärder är viktigt.

  521. Det minskar mödradödligheten.

  522. Om nån kräver att man räknar dödsfall
    och vidtar åtgärder i landet-

  523. -då blir det sannolikt en förändring.

  524. Man ser på data att Sverige
    kunde övervaka mödradödligheten-

  525. -sen 1749.

  526. Det går att övervaka.

  527. Men om man i dag tittar
    på artiklar och olika förslag-

  528. -kan man läsa att i Uganda
    är mödradödligheten 428.

  529. I nästa artikel står det 325,
    och i nästa 360.

  530. Det är inte helt olika siffror,
    men ändå olika.

  531. Folk frågar: Hur är situationen nu?

  532. Och det här är data
    från våra bästa experter.

  533. För bara en månad sen
    publicerades nya data-

  534. -från 2013, för mödradödlighetsmålet
    följs upp noga.

  535. Det finns uppskattningar från WHO-

  536. -och andra från Institute for
    Health Metrics and Evaluation.

  537. Jag valde ut några länder
    som jämförelse.

  538. Dels från 2008,
    dels de nya uppskattningarna.

  539. Det som är bra är att uppskattningarna-

  540. -från IHME respektive WHO
    har närmat sig varandra lite.

  541. De är inte lika spridda
    som de var 2008.

  542. På nåt sätt har de försökt lära sig
    av varandra för att samordna.

  543. Men IHME har mycket lägre
    uppskattningar-

  544. -än WHO. Några skiljer sig mycket.

  545. För Sierra Leone säger WHO över
    tusen. IHME säger hälften av det.

  546. Båda grupperna
    har de bästa forskarna.

  547. Så det går inte att säga
    att den ena har fel.

  548. Hur kommer det sig?
    Här är definitionen av mödradödlighet.

  549. "Under graviditeten eller inom 42 dagar
    efter graviditetens slut" är tydligt.

  550. "Oberoende av graviditetens längd"-

  551. -"och av alla orsaker relaterade till
    graviditeten." Där kommer problemet.

  552. Säg att en kvinna har hiv
    och dör under graviditeten.

  553. Var det då hiv eller mödradödlighet?
    Nu blir det ännu mer komplicerat.

  554. Då kan de säga
    att kvinnan hade dött ändå-

  555. -eftersom hon redan var svårt sjuk
    och inte hade överlevt i 4 veckor.

  556. Då räknas det inte
    som mödradödlighet.

  557. När graviditeten orsakar problem-

  558. -och kvinnan kanske får blodförgiftning
    för att hon hade hiv-

  559. -och dör för att kroppen är för svag,
    då är det mödradödlighet.

  560. Det blir komplicerat. Dessutom ska det
    vara oberoende av graviditetens längd.

  561. Det finns dödsfall under graviditeten,
    men dödsfall efter aborter-

  562. -ska i de flesta länder inte finnas-

  563. -eftersom aborter är helt olagliga.

  564. Hur räknar man nåt som är olagligt?
    Man får aldrig bra siffror.

  565. För abortdödsfall
    finns det uppskattningar-

  566. -på 4 procent av mödradödligheten.
    Andra säger 8, 10, 15 eller 20 procent.

  567. Det enda vi vet är att vi inte vet.

  568. Det är olagligt och jättesvårt att få en
    bild av hur många kvinnor som dör.

  569. Jag är rätt säker
    på att det är över fyra procent.

  570. Men om det är åtta, tio
    eller tolv procent är svårt att veta.

  571. Sen har vi frågan
    om hur vi mäter mödradödlighet.

  572. Jag tog upp det i början. Det är antalet
    dödsfall under graviditeten-

  573. -och under och efter förlossningen-

  574. -för 100 000 levande födslar.
    Det är en rätt smart nämnare.

  575. Levande födslar
    är relativt väldokumenterade.

  576. Vi vet relativt väl
    hur många barn som föds.

  577. Om ni läser artiklar finns det också
    mödradödlighetskvot.

  578. Det är samma definition
    men för kvinnor i reproduktiv ålder.

  579. Om man har en hög mödradödlighet
    på 500-

  580. -så är mödradödlighetskvoten
    bara 150. Det kan vara förvirrande.

  581. Kvoten är för kvinnor
    i reproduktiv ålder.

  582. Då syns faktorn hur många barn
    man får mycket starkare.

  583. Vi mäter bara risken per graviditet,
    men med familjeplaneringsåtgärder-

  584. -minskar inte mödradödlighetskvoten
    lika mycket-

  585. -men effekten på mödradödlighet
    är enorm. Antalet dödsfall minskar.

  586. Man kan också se livstidsrisken att dö.

  587. Det är risken per graviditet plus
    antalet gånger kvinnan är gravid.

  588. Den vanligaste målindikatorn
    är mödradödlighetskvoten.

  589. Det är risken per graviditet.

  590. Om man är gravid,
    hur stor är risken att dö?

  591. Men eftersom vi inte kan räkna
    graviditeter räknar vi levande födslar.

  592. Varifrån får vi data?

  593. Den bästa metoden för att få
    information om dödsorsaken-

  594. -är att födelse- och dödsregister.

  595. Det är det som används i alla
    europeiska höginkomstländer.

  596. Om man dör utfärdar en läkare
    en dödsattest.

  597. Den registreras centralt.

  598. Det som gjordes av Tabellverket
    på 1800-talet-

  599. -görs inte längre av präster utan av
    läkare, och allt samlas centralt-

  600. -från vårdinrättningars dödsorsaksintyg
    och därför har vi bra dödsorsaksdata.

  601. Men på många platser i världen
    saknas det data.

  602. I 20 länder finns inga data om mödra-
    dödlighet, som i Angola och Somalia.

  603. I många andra länder finns det
    uppskattningar på mödradödlighet-

  604. -men antingen ofullständiga uppgifter
    eller så sker det på få platser.

  605. Säg att det är 80 000 personer-

  606. -som blir tillfrågade då och då
    om nån har fötts eller dött.

  607. Man har långa formulär
    där man kan ange dödsorsak.

  608. Så är det i många länder
    i Afrika och Asien.

  609. Det är så kallade
    Demographic and Health Surveys-

  610. -och MICS-undersökningar
    från Unicef.

  611. Jag hoppas ni får höra mer om dem.

  612. Det är stora undersökningar där man
    normalt söker upp 10 000 hushåll-

  613. -och frågar dem.

  614. Det går bra för barnhälsa. Man kan
    fråga mamman om barnet har dött.

  615. Men mödradödsfall är svårare.

  616. Man brukar fråga systrar om de har
    några systrar som dött i barnsäng.

  617. I de flesta länder i Afrika
    måste man använda den metoden-

  618. -plus ett fåtal kontrollplatser. Därför
    är det svårt att få exakta siffror.

  619. Kvinnan kanske inte har träffat
    systern som dött på fem år.

  620. Då vet hon inte om systern dog
    av malaria eller av en abort.

  621. Det är svårt.

  622. Uppskattningarna är därför oprecisa.

  623. Det görs många små studier
    av situationen-

  624. -och det kommer in
    intelligenta gissningar.

  625. Vi får mödradödlighetsuppskattningar
    i tidsperioder om två år-

  626. -där folk sammanställer
    undersökningar-

  627. -där man tittar på vissa data-

  628. -och den ekonomiska utvecklingen
    i form av BNP-

  629. -antalet födslar på sjukhus
    och fertilitetstal.

  630. Det sammanställs till de mödra-
    dödlighetsuppskattningar vi använder.

  631. Men det här är källorna.

  632. Till och med i områden som Sverige-

  633. -finns det en underrapportering
    av 30 % av mödradödligheten.

  634. För mödrar kan dö upp till 42 dagar
    efter förlossningen.

  635. Hon kanske är på en intensivavdelning-

  636. -som har glömt att hon fött barn.

  637. De skriver att hon har dött
    på grund av t.ex. emboli.

  638. De glömmer att det är mödradödlighet.

  639. Även i höginkomstländer finns det
    problem med felklassificering.

  640. Mödradödlighetsdata är inexakta.
    Det måste vi nog acceptera.

  641. Alla försöker sitt bästa
    med valideringsstudier-

  642. -och hur man ska hantera hiv och
    direkta, indirekta och olycksdödsfall.

  643. Många funderar på det, men vi måste
    nog leva med skillnader i mått.

  644. Det är bra att ange källan
    till de uppskattningar man har.

  645. Ingen som kan nåt om mödradödlighet
    säger att nåt är rätt eller fel.

  646. Det är känt att det är svårt
    att få exakta siffror.

  647. Jag vill avsluta med ett citat
    från Nelson Mandela.

  648. När man har kommit långt-

  649. -upptäcker man alltid nya problem
    och nya berg att bestiga.

  650. Mödradödlighet kommer
    att finnas kvar länge-

  651. -och även svårigheten att mäta den.

  652. Tack.

  653. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mödrars hälsa vid graviditet och förlossning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I vissa delar av världen vågar man inte förlösa utanför sitt hem för att det är långt till sjukhuset eller för att något farligt djur ska attackera på vägen. Claudia Hanson forskar i global mödrahälsovård vid Karolinska Institutet. Här föreläser hon om vikten av att göra sjukhus lättillgängliga och hur tvål kan rädda liv vid förlossning. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Samhällskunskap
Ämnesord:
Förlossning, Förlossningslära, Medicin, Mödrahälsovård, Obstetrik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Global hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Global hälsa

Den globala användningen av antibiotika och resistens

Cecilia Stålsby Lundborg är professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet och föreläser om sin forskning kring användande av antibiotika. I många delar av världen skrivs mediciner ut för lätt och det gör att vi blir resistenta och medicinen blir verkningslös. Men informationen om vad som gäller när man tar för mycket antibiotika varierar. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Global hälsa

Mödrars hälsa vid graviditet och förlossning

I vissa delar av världen vågar man inte förlösa utanför sitt hem för att det är långt till sjukhuset eller för att något farligt djur ska attackera på vägen. Claudia Hanson forskar i global mödrahälsovård vid Karolinska Institutet. Här föreläser hon om vikten av att göra sjukhus lättillgängliga och hur tvål kan rädda liv vid förlossning. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Global hälsa

Humanitära nödsituationer

Vid naturkatastrofer eller krig försöker man samordna internationell hjälp. Docent och läkare vid Karolinska Institutet Johan von Schreeb berättar om hur man startar den humanitära hjälpinsatsen vid katastrofer. Han har under många år arbetat som läkare i katastrofområden. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vikten av vikten

Träning som gör oss friskare

Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig än smal och otränad, säger fysioterapeuten Åsa Tornberg. Den som inte tränar löper större risk för typ 2-diabetes. Mycket pekar på att det krävs en viss träningsvolym, men även intensiteten på träningen är viktig för att göra cellerna insulinkänsliga, menar Åsa Tornberg. Att lägga in högintensiva intervaller i sin träning gör den mer effektiv. Dock är det alltid bättre med lite träning än ingen träning alls. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.