Titta

UR Samtiden - Maktens språk

UR Samtiden - Maktens språk

Om UR Samtiden - Maktens språk

Föreläsningar och paneldiskussioner om politik, makt, kommunikation och språk. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Till första programmet

UR Samtiden - Maktens språk : Kommunicera för att påverkaDela
  1. Jättekul att vara här! Och spännande
    att lyssna på Roberta och Oscar.

  2. Jag kommer att förstärka
    en del saker som redan sagts.

  3. Möjligtvis med andra ingångar. Detta
    med opinionsbildning och påverkan-

  4. -jag håller på med
    på Stockholms Handelskammare-

  5. -där min organisation representerar
    2 000 företag i huvudstadsregionen-

  6. -företag av alla storlekar,
    från de största exportföretagen-

  7. -till små, växande företag,
    det handlar i mångt och mycket om-

  8. -att säga exakt samma sak
    om och om igen-

  9. -utan att tråka ut publiken.
    Det är det vi håller på med.

  10. Jag har varit på handelskammaren i
    fem år. Vi pratar mycket bostäder.

  11. Frågar vi företagare i regionen om
    det viktigaste tillväxthindret-

  12. -kommer bostadsfrågan
    på plats 1, 2 och 3.

  13. På en konferens häromdagen - det var
    säkert dåligt morgonhumör, kände jag:

  14. "Jag kan inte stå på en konferens
    till och prata om det här!"

  15. Men det är exakt det det handlar om.

  16. Och knepet för att göra det här
    handlar om att skapa berättelser-

  17. -där man kan få in budskapen
    så att det låter lite annorlunda.

  18. Eller komma med en ny vinkel.
    Innan jag kom till handelskammaren-

  19. -hade jag varit ett antal år
    på tankesmedjan Timbro.

  20. En av de viktiga sakerna
    jag tog med mig därifrån-

  21. -var detta med uthållighet,
    den här övergripande berättelsen.

  22. Handelskammaren var
    en expertorganisation-

  23. -där man kommunicerar med hjälp av
    väldigt mycket expertkunskap.

  24. Nån var expert på sjöfart, flygfrågor
    och nån annan på kollektivtrafik.

  25. Nån tredje på företagsskatter.

  26. Jag funderade mycket, och så bestämde
    vi oss för tre tematiska fokus.

  27. Det här är inte budskap, men de här
    fokusområdena har hjälpt oss-

  28. -att formera en berättelse vi under
    de här åren satt in våra sakfrågor i.

  29. Om det är nån av er som följer oss,
    media eller samhällsdebatten-

  30. -hoppas jag ni känner igen en del.

  31. Annars borde inte jag ha fått det
    här priset. Det är inte ett budskap-

  32. -utan ett tematiskt fokus för oss:
    att skapa en berättelse-

  33. -om huvudstadsregionen, Stockholm-
    Uppsala, som Sveriges tillväxtmotor.

  34. Vad som händer här är viktigt
    även om man bor i Skåne.

  35. Vi är ungefär en dryg femtedel av
    landets befolkning i Stockholms län.

  36. Och vi producerar nästan en tredjedel
    av värdet i svensk ekonomi.

  37. Detta är ett fokus. En sakfråga:

  38. Bromma flygplats har varit
    en av våra stora frågor.

  39. Vad är budskapet vi jobbat med där?

  40. Där har det också
    handlat om avsändarna.

  41. Brommafrågan är inte primärt en
    Stockholmsfråga utan en Sverigefråga.

  42. För att man ska kunna driva företag
    runt om i landet-

  43. -krävs bra inrikeskommunikationer.
    F.n. finns ingen annan lösning-

  44. -än att ha två flygplatser
    i Stockholm. Det har varit ett tema.

  45. Ett annat har handlat om
    urbaniseringens, digitaliseringens-

  46. -och globaliseringens hot
    och möjligheter. Det handlar om-

  47. -vår regions förhållande till resten
    av världen, den globala konkurrensen.

  48. I det här temat kan man också skapa
    berättelser och få in sakfrågorna.

  49. Det tredje
    kallade vi för Kunskapsstaden.

  50. Allt näringsliv som växer i regionen,
    oavsett om det är Scania-

  51. -som är mer av tillverkande industri
    eller kommunikationsföretag-

  52. -som en del av er arbetar på-

  53. -så är det det kunskapsintensiva
    näringslivet som växer.

  54. Många av de frågor som vi arbetar med
    handlar just om detta:

  55. Vad är det som skapar attraktivitet
    i en kunskapsintensiv region?

  56. Hitta sätt att säga samma sak om och
    om igen utan att det låter tjatigt.

  57. Det är svårt, men viktigt. Varför?
    Jo, om du ska kommunicera med makten-

  58. -om du ska påverka-

  59. -är timing också viktigt.

  60. Du kommer inte alltid vid första
    försöket att träffa helt rätt.

  61. Utan du måste bygga upp det här,
    kanske t.o.m. skapa timingen-

  62. -för att det ska kunna gå
    att göra en förändring i en fråga.

  63. Då behöver du ha
    den här uthålligheten-

  64. -men du behöver inte
    tråka ut publiken.

  65. Det finns ju några saker
    som är känsliga i Sverige.

  66. Temat för den här konferensen
    är ju känsligt: makt.

  67. Det är roligt. Jag vet inte om den
    statsminister Roberta arbetade för-

  68. -fick frågan, men svenska politiker
    får den ofta: "Har du makt?"

  69. Och så svarar de:
    "Nej, jag har inte makt."

  70. Det kan säkert hända även Oscars
    uppdragsgivare. "Vi har inte makt."

  71. "Herregud, det är indirekt ägande."
    Det här är väldigt känsligt.

  72. Det andra känsliga ämnet i Sverige är
    pengar. Varför tar jag nu upp pengar?

  73. Jo, för att min första poäng, som
    handlar om repetition, uthållighet-

  74. -för att nån gång träffa rätt,
    bygga upp timingen, det är ju så-

  75. -som min gode vän Martin Borg, som
    också är en skicklig opinionsbildare-

  76. -och f.d. slöseriombudsmannen, m.m.
    brukar säga:

  77. "Bra idéer slår pengar." Bra idéer
    och talang slår pengar. Så är det.

  78. Vid många kommunikationsinsatser har
    man haft pengar, men lite bra idéer.

  79. Det är inte bra.

  80. Men för att kunna vara uthållig
    behövs ofta-

  81. -inte gigantiska summor-

  82. -men uthållighet underlättas
    av pengar. Det är inte jobbigt.

  83. Det är ett konstaterande.
    Uthållighet är viktigt.

  84. 2. Mem och metaforer.

  85. För att koppla an till frågorna
    Mikael ställt om språkbruk.

  86. Finns det vissa ord som är bättre?
    Effektiv kommunikation och påverkan-

  87. -underlättas av om man kan lyckas
    sätta rätt metaforer-

  88. -rätt mem, tankevirus, som smittar.

  89. Jag tar två exempel
    från vår verksamhet.

  90. Det finns många fler, men det hinner
    vi inte med. En av metaforerna-

  91. -som jag är väldigt stolt över
    att min organisation lyckats sätta-

  92. -är att Stockholm växer med två
    fullsatta SL-bussar varje dag.

  93. Det här har vi nu återupprepat
    i en mängd olika sammanhang.

  94. Man skulle kunna säga så här: Netto-
    befolkningstillväxten i Stockholm-

  95. -är mellan 35 000-40 000 personer
    per år.

  96. Det är korrekt. Det säger jag också
    ibland. Vi bröt ner det till:

  97. "Stockholm växer med två fullsatta
    SL-bussar varje dag."

  98. För några år sen gjorde vi en analys-

  99. -och mätte pendlingstiderna
    i regionen.

  100. Hur lång tid lägger vi på arbetspend-
    ling i regionen jämfört med andra?

  101. Det var på vårkanten, ungefär den här
    tiden på året, vi hade resultaten.

  102. Då visade det sig
    att den genomsnittliga tiden-

  103. -en invånare i Stockholms län
    lägger på arbetspendling-

  104. -var drygt sex veckor - per år.

  105. Då blev budskapet:
    Vi pendlar mer än vi har semester.

  106. Precis inför semestersäsongen.
    Det var roligt. Några kolleger sa:

  107. "Vi hörde några prata om det
    på tunnelbanan."

  108. Att anstränga sig
    det där lilla extra-

  109. -för att sätta de här orden
    och budskapen-

  110. -som kan bli ett tankevirus
    du vill berätta för nån annan-

  111. -det har man ofta
    väldigt mycket ut av i påverkan.

  112. Det tredje som vi verkligen
    anstränger oss för att göra-

  113. -men som är otroligt svårt
    när man är en organisation-

  114. -som driver näringslivets intressen
    i en region som Stockholm-

  115. -är att ständigt ha ett konstruktivt,
    proaktivt och positivt tonläge.

  116. Vi är ju superirriterade över
    en massa saker som händer-

  117. -och det är naturligt, för saker går
    ibland med en och ibland mot en.

  118. Men t.o.m. när vi är
    som mest irriterade försöker vi.

  119. Här vet jag att vi lyckas inte alls
    alla gånger, men det är ändå nåt-

  120. -som för mig är otroligt viktigt
    i sättet vi försöker kommunicera.

  121. Det är att ändå, även när vi är
    väldigt kritiska, försöka ha-

  122. -ett konstruktivt och positivt
    tonläge. Den "kombon" är svår.

  123. Det är jag medveten om. Jag tänker
    ta bara ett exempel, och det är-

  124. -lågt hängande frukt, men kanske ändå
    en av de enklaste, smartaste sakerna-

  125. -jag gjort
    sen jag kom till handelskammaren.

  126. Det var också i början, för fem år
    sen. Då pågick ett mindre världskrig-

  127. -mellan politiker
    och handelskammaren-

  128. -som var "nej till spårvagn".
    Vi var mot spårvagn.

  129. Det var vår största profilfråga
    på den här tiden.

  130. Det gjorde att vi hade väldigt dåliga
    relationer med landstingets ledning-

  131. -och till viss del även i stadshuset.

  132. Egentligen handlade den frågan
    inte om spårvagn.

  133. Den handlade ju om att vi ansåg att
    det var mycket bättre att satsa på-

  134. -mer kapacitetsstark tunnelbane-
    utbyggnad och att vi inte hade råd-

  135. -att göra både och. När jag kom in...

  136. Det här handlar också om timing,
    det kanske inte hade gått-

  137. -om man inte bedrivit
    en stenhård kamp mot-

  138. -så det är inget självförhärligande.
    Men vad vi bestämde oss för då var:

  139. Nu pratar vi bara om tunnelbana
    ett tag.

  140. Min organisation - det började före
    mig - men det är jag stolt över-

  141. -har varit en viktig del
    i den tunnelbaneöverenskommelse-

  142. -som staten, ett antal kommuner
    och landstinget kom överens om-

  143. -som totalt sett är en
    överenskommelse på över 25 miljarder-

  144. -för några år sen.
    Man ändrar sig också väldigt snabbt.

  145. I dag kan man tycka att det är...
    "Men alla är ju för tunnelbana."

  146. För tio år sen var inte alla för.
    Det har varit en kamp-

  147. -att komma fram till beslutet
    och vi har varit hårt allierade-

  148. -med socialdemokraterna
    i den här frågan.

  149. Men att anstränga sig
    för det här konstruktiva tonläget-

  150. -det är nåt jag vill skicka med.

  151. 4. Detta var Roberta inne på mycket,
    så jag ska inte orda mycket om det.

  152. Men vill du kommunicera med makten
    är etablerade medier, gammelmedia-

  153. -fortfarande väldigt viktigt.

  154. Min femte poäng-

  155. -det är en sån där sak
    som man måste göra med lite feeling-

  156. -och det har speglats bra
    av det Oscar och Roberta talat om-

  157. -att kommunikation handlar om
    att ha på fötterna, om vad man kan-

  158. -och sen är kommunikationen
    hur man omsätter det på olika sätt.

  159. Men nåt som ni vet
    och som jag vet fungerar effektivt-

  160. -är det här med oväntade allianser
    eller att rycka undan mattan.

  161. Att göra nåt som är lite oväntat i
    sin kommunikation. Det kan handla om-

  162. -valet av fråga. Fortfarande
    ska man vara sann mot sig själv-

  163. -och det man representerar.
    Det är utgångspunkten.

  164. Men man kan ändå ibland göra saker
    som är mer eller mindre oväntade.

  165. Det där att ha rätt känsla för hur
    man ska "krydda upp anrättningen"-

  166. -med såna saker är viktigt för dem
    som vill vara effektiva påverkare.

  167. Jag berättade för Mikael här innan,
    att mitt senaste exempel på-

  168. -en "rycka undan mattan"-situation
    var i måndags, då jag åkte hiss-

  169. -med Mehmet Kaplan.
    Vi skulle ha ett möte om bostäder.

  170. Då frågar han mig:
    "Vad ska ni göra i Almedalen?"

  171. Det skulle kunna vara
    ett annat seminarium.

  172. Det här är väl verkligen
    att svära i kyrkan.

  173. Jag anser att man inte ska bränna av
    så mycket grejer i Almedalen.

  174. Vi kör "sneak"-varianten i Almedalen.
    Vi pratar på andras arrangemang-

  175. -om våra frågor, men bränner inte av
    så värst mycket eget där.

  176. Men vi gör en enda grej i Almedalen:

  177. Vi gör ett seminarium
    om grön omställning av flyget.

  178. Egentligen är det här ett bra exempel
    på att rycka undan mattan.

  179. Jag svarade ju bara på frågan,
    men förstod redan när den ställdes-

  180. -vad reaktionen skulle bli. Ett semi-
    narium om grön omställning i flyget.

  181. Det blev tyst i två sekunder
    i hissen.

  182. Sen sa Mehmet: "Vad roligt!
    Det där har jag läst om."

  183. Inte seminariet, utan grön
    omställning. Vi pratade om-

  184. -att det faktiskt händer väldigt
    mycket på flygbränsleområdet.

  185. Det här var inte planerat-

  186. -men bara genom valet av ämne... Det
    blir en av mina nästa stora frågor.

  187. Det är den första testballongen vi
    släpper ut, seminariet i Almedalen.

  188. Genom att känna när man kan göra rätt
    saker kommer de här tillfällena-

  189. -att presentera sig själva.
    Man behöver inte tänka-

  190. -på själva kommunikationen.
    Det bara händer.

  191. Avslutningsvis...

  192. Jag läste för ett par somrar sen
    på Stanford. Jag hade en föreläsare-

  193. -som heter Deborah Gruenfeld.
    Hon har otroligt bra kurser i...

  194. Den kursen som var på mitt program
    hette "Acting with power".

  195. Hon pratar om maktens språk
    och föreläser om det.

  196. Och då är det inte vad vi säger,
    utan hur vi säger det.

  197. Jag tänker på frågorna: "Är det
    några speciella ord som är viktiga?"

  198. Många av oss som arbetar
    med den typen av saker-

  199. -som jag och många av er arbetar med
    lägger otroligt mycket tid-

  200. -åtminstone gör jag det, på orden.
    Så har jag gjort här inför i dag.

  201. På min lilla lapp står några punkter,
    det jag velat berätta för er, orden.

  202. Det har jag tänkt igenom noga.
    Men jag har inte tänkt igenom:

  203. Vad vill jag ge för intryck?
    Lite mer auktoritärt?

  204. Då borde jag ha mitt huvud rakt
    hela tiden.

  205. Eller vill jag ge
    ett mer "approachable" intryck?

  206. Det här finns det en hel vetenskap i,
    som kan vara intressant för er-

  207. -som är på det här seminariet.
    Ett litet läs- eller persontips:

  208. Deborah Gruenfeld.
    Fantastisk föreläsare!

  209. Och tack för att jag fick komma hit.
    Hoppas också att jag hållit tiden.

  210. Tack för ett spännande föredrag.

  211. Du lyckas hålla i nästan hela
    konferensen utan PowerPoint-bilder-

  212. -vilket vi är lite extra stolta över.

  213. -Jag tänkte börja med den oväntade...
    -Det är också en sån sak: PowerPoint.

  214. Det finns det forskning på.
    Det är inte effektiv kommunikation.

  215. Hjärnan gillar inte PowerPoint, utan
    folk som skriver på blädderblock-

  216. -eller tavla medan de talar
    eller inte talar med bildstöd.

  217. Eller möjligtvis visar en film.

  218. En massa slentrianmässiga PowerPoint
    hjälper inte kommunikationen.

  219. Det kan ju vi som jobbar med
    kommunikation ta till oss...

  220. Det här du säger
    om att rycka undan mattan-

  221. -den oväntade alliansen, hur medvetet
    är det? Ta t.ex. grönt flyg.

  222. Jag tänkte att det var ert sätt att
    positionera om tanken kring Bromma-

  223. -att få in flyg
    i en positiv diskussion.

  224. Är det en medveten strategi i större
    sammanhang att ni väljer såna frågor?

  225. Jag höll på att säga: Det mesta vi
    gör är del av en medveten strategi.

  226. Men det tar jag tillbaka på en gång.
    Nej...

  227. Det är både saker vi gör intuitivt,
    på "uppstuds"-

  228. -som inte alls behöver vara så,
    men det här är som jag sa...

  229. Det här är en testballong
    för en fråga jag tror blir viktig.

  230. Jag är själv irriterad över
    att vi inte får i gång-

  231. -en storskalig produktion
    av gröna flygbränslen-

  232. -när det finns produkter
    på marknaden. Jag är nyfiken genuint-

  233. -över vad... Det kan behövas
    ett politiskt incitament.

  234. Hur skulle den typen av reform
    eller styrning behöva se ut-

  235. -utan att paja marknaden,
    men ändå finnas där?

  236. Det drivs ganska mycket
    av en genuin nyfikenhet, men också...

  237. Just nu är det en enda fråga
    som dominerar diskussionen-

  238. -om infrastruktur och inrikesresande
    i Sverige. Det är massiva satsningar-

  239. -på höghastighetsbanor, för den
    som vill sjunga med änglakören...

  240. Vi tycker att det kan vara intressant
    också att diskutera andra alternativ.

  241. Har vi nån fråga i publiken?

  242. Kom igen nu!

  243. -De vill ha kaffe.
    -De får snart kaffe.

  244. Medan mikrofonen är på väg dit...
    En snabb fråga: Det här med...

  245. Du kommunicerar ju med många
    utanför Stockholm.

  246. Vad är svårast?
    Att sälja in vikten av Stockholm-

  247. -eller att få politiker i landet
    att förstå vikten-

  248. -och hur de påverkas av Stockholm?

  249. Det är ju en klassisk konflikt,
    den mellan centrum och periferi.

  250. Tittar vi bakåt tio år, är det bättre
    i dag och större förståelse i dag-

  251. -runt om i Sverige för storstädernas
    betydelse som tillväxtmotorer.

  252. Det handlar inte bara om Stockholm.
    På det sättet är det bättre.

  253. Tittar vi tio år framåt
    är min spaning-

  254. -att konflikten centrum-periferi
    förstärks.

  255. Ur ett globalt perspektiv
    och inte bara Stockholm-

  256. -och resten av Sverige, på grund av
    urbaniseringens enorma kraft.

  257. 600 städer i hela världen,
    det är ingenting i antal.

  258. 600 städer
    är ryggraden i världsekonomin.

  259. De står för nästan all innovation
    och utveckling.

  260. Det här är ett spänningsfält.

  261. Men för att inte vara
    på det där makroplanet...

  262. Man måste vara medveten om
    det här spänningsfältet hela...

  263. Man måste vara väldigt medveten
    och ödmjuk i sin kommunikation-

  264. -utan att för den skull vika ner sig.

  265. Vi har en fråga där bak.

  266. Hej! Tommy Ringart, kommunika-
    tionschef på Roche läkemedel.

  267. De olika teman och kampanjer du
    pratar om, som jag hört talas om...

  268. Jag visste inte att det kom från er.
    Hur förankrade är de-

  269. -i handelskammarens
    övergripande uppgift-

  270. -eller uppdragsbeskrivning?

  271. Handelskammaren bildades 1902.
    Egentligen är vårt uppdrag-

  272. -detsamma i dag som det var då-

  273. -nämligen att driva frågor-

  274. -ur regionens näringslivs intressen.

  275. Och att vara en mötesplats
    för näringslivet-

  276. -men också för andra intressenter i
    regionen: akademi, politik, kultur.

  277. Det försöker vi vara. Vad gäller de
    frågor vi driver har vi arbetat fram-

  278. -ett framtidsprogram
    med våra medlemmar.

  279. Mest med vårt fullmäktige,
    vårt högsta beslutande organ-

  280. -efter årsmötet,
    som är hundra representanter-

  281. -men också med bredare grupper
    av medlemmar.

  282. Man kan alltid diskutera
    förankringen, men jag känner-

  283. -när vi pressar vår agenda, brukar
    de frågor vi driver komma högst-

  284. -och det är i alla fall
    ett mått på detta.

  285. Bra. Det får bli sista ordet,
    så att det blir kaffe också.

  286. Stort tack för att du kom.
    Väldigt spännande att lyssna på dig!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommunicera för att påverka

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Kommunikation, Reklamtexter, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Maktens språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunikation inom politik och näringsliv

Roberta Alenius, före detta presschef i regeringskansliet, berättar om likheterna och skillnaderna i hur man kommunicerar inom politik och näringsliv. Hon beskriver Sverige som ett konsensusland inom näringslivet där alla ska vara överrens, men att det inom politiken är tvärtom. Hon berättar om framgångarna med Nya Moderaterna, vad som gjorde att partiet lyckades vinna valet 2006 och framförallt vad de gjorde för att lyckas bli omvalda 2011. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera för att påverka

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att välja sina ord

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Panel om ett polariserat debattklimat

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att skriva för presidenten

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Hur når man ut med sitt budskap?

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning