Titta

UR Samtiden - Skolan möter världen

UR Samtiden - Skolan möter världen

Om UR Samtiden - Skolan möter världen

Föreläsningar om svenskt bistånd och utveckling, med fokus på de globala hållbarhetsmålen. Vi får höra medarbetare på Sida berätta om aktuella frågor för biståndsmyndigheten, representanter för civila samhällsorganisationer, samt Behrang Miri som talar om och läser ur boken "Inte en främling". Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolan möter världen : Bistånd ger bränsle till positiv utvecklingDela
  1. Välkomna till Oasen. Där har ni
    suttit hela dagen. Välkomna tillbaka.

  2. Jag är Viktoria Palmgren-

  3. -verksamhetsansvarig och koordinator
    för Den Globala Skolan.

  4. Jag kommer nu att vara workshopledare
    i det här rummet.

  5. Vid min sida har jag Angelica Broman,
    analytiker här på Sida.

  6. Du har Somalia, Kenya och Zimbabwe
    som dina främsta områden-

  7. -och har jobbat med många frågor inom
    områden som vi är intresserade av:

  8. Konfliktförebyggande arbete,
    mänskliga rättigheter-

  9. -barns rättigheter, miljöfrågor
    och så vidare, och så vidare.

  10. Du berättar nog bäst själv om ditt
    uppdrag. Jag lämnar över mikrofonen.

  11. -Vi kör. Välkommen hit.
    -Tack.

  12. Jag pratar i den här mikrofonen,
    så kan den gå runt till frågorna.

  13. Det är jättekul att få prata med er,
    men i morse var jag jättenervös.

  14. "Ska jag prata inför lärare
    som är hundra procent pedagoger"-

  15. -"och jag är biståndsbyråkrat." Så
    jag kan inga trick om föreläsningar-

  16. -och hur man engagerar och så vidare,
    så ni får ha lite tålamod med mig.

  17. Jag har inte lärt mig av lärarna
    att man ska ha stödord-

  18. -och kommer att läsa delar
    av föreläsningen.

  19. Men jag föddes både in
    i biståndsbranschen-

  20. -och känner mig som del av lärar-
    kåren, då mina föräldrar är lärare.

  21. Trots att de är sjuttio år
    fortsätter de på gymnasieskolor.

  22. "Det här blir vårt sista sommarlov."
    "Men när rektorn ringer i augusti"-

  23. -"vad säger ni då?" "Nej, vi ska inte
    jobba mer", säger de nu.

  24. Vi får se i höst om de blir 71 år
    och fortsätter i skolan.

  25. Jag är dålig på matte. Mina föräldrar
    är matte- och NO-lärare-

  26. -och jag har pluggat samhällskunskap
    och arbetat med bistånd sen-

  27. -egentligen när vi for ut 1974
    till Tanzania.

  28. Mina föräldrar var fredskårister
    och jobbade för Sida som volontärer-

  29. -för att bygga en teknisk högskola
    i Tanzania.

  30. På den tiden bodde man i Afrika
    under 2,5 år.

  31. Det fanns inte Skype, e-mail.
    Vi kunde inte ringa till Sverige.

  32. I den byn där vi bodde
    fanns bara barn från Tanzania-

  33. -som jag växte upp med.
    Jag började jobba på Sida 1993.

  34. Jag är från förra millenniet
    och har jobbat med många frågor.

  35. För biståndet är som en lärare.
    Man jobbar med helheten i en klass.

  36. Man kan inte hjälpa nån
    som inte vill bli hjälpt.

  37. Man kan inte lära ut till nån
    som inte vill lära.

  38. Mycket av biståndsarbetet är
    att lyssna på vad mottagaren behöver-

  39. -och hur man tillsammans kan bygga
    nåt som de själva vill bygga.

  40. Trycker jag här, kommer Kenya.

  41. Jag ska prata om de länder
    jag arbetar med för tillfället.

  42. Under mina år här och tio år på FN-

  43. -har jag jobbat tre år i Bolivia,
    några år i Centralamerika-

  44. -och bott i olika länder i Afrika.
    Jag har erfarenhet från många länder.

  45. I Kenya bodde jag också
    och är nu ansvarig för.

  46. Samarbetet med Kenya
    började på 1960-talet-

  47. -när Kenya blev självständigt
    och Sida startade som myndighet.

  48. Biståndet till Afrika
    kom redan på 1800-talet i gång-

  49. -med olika typer av missionärer
    och olika verksamhet.

  50. Mycket lärare, skolor och annat
    som byggts upp, långt innan Sida.

  51. Kenya har också en stabil,
    ekonomisk utveckling-

  52. -men som vi hörde tidigare,
    tio procent är inte lika mycket-

  53. -som den ekonomiska utvecklingen
    i Europa och i Nordamerika, och Kina.

  54. Trots den ekonomiska utvecklingen
    har Kenya mycket ojämlikheter.

  55. Ungefär 40 procent av befolkningen
    lever under fattigdomsgränsen-

  56. -som lever under 1-2 dollar om dagen.

  57. På en befolkning på 40 miljoner är
    det många som lever i fattigdom.

  58. Man får inte glömma att Kenya
    är ett rätt ungt land.

  59. Det har bara funnits självständigt
    i femtio år. Drygt femtio.

  60. När Kenya blev självständigt fanns
    det bara ett hundratal människor-

  61. -som hade gått på universitet
    i landet. Kolonialmakterna hade inte-

  62. -tillhandahållit undervisning
    för de svarta i länderna.

  63. Länderna i Afrika har sen slavtiden
    alltid härjats-

  64. -och befolkningen har dödats,
    separerats, familjer har tagits-

  65. -land har tagits från de fattiga.
    Det får man ha i åtanke-

  66. -när man tänker att biståndet
    bara har verkat i femtio år i Kenya.

  67. Vi styrs ju av regeringens
    och riksdagens strategier-

  68. -för de länder vi verkar i.

  69. I Kenya ska vi jobba med mänskliga
    rättigheter och demokratisering-

  70. -naturresurser och miljö
    och urban utveckling.

  71. Jag tänkte berätta lite
    om det vi jobbar med.

  72. Vi har en myriad av projekt
    i de olika länderna.

  73. Det finns information på nätet
    om vartenda projekt, i vartenda land.

  74. Så jag ger ett axplock av exempel.

  75. I Kenya jobbar vi mycket
    med institutionella reformer-

  76. -att stärka staten.

  77. Som Joachim också berättade,
    det är kenyanerna själva-

  78. -som måste driva sitt land
    och verka för att alla i det landet-

  79. -får tillgång till utbildning,
    hälsovård och andra möjligheter.

  80. Samtidigt som vi ger stöd
    till staten-

  81. -ger vi stöd
    till civila samhällsorganisationer-

  82. -som kan verka som "watchdogs",
    brukar man säga-

  83. -eller som gräsrättsorganisationer,
    som kan kräva av staten-

  84. -mer transparent budgetering, mer
    transparens runt skattesystem o.s.v.

  85. Mycket av det vi jobbar med
    just i Kenya är runt antikorruption-

  86. -och för att stärka staten.

  87. Som ett samarbete mellan svenska
    skattemyndigheten och den kenyanska.

  88. Än så länge går det väldigt bra.
    Det är ett lärande från båda sidor.

  89. Svenska skattemyndigheten
    har hjälpt en rad länder i världen.

  90. Och de talar om för oss: "Vi lär oss
    av dem, likväl som de lär av oss."

  91. Så det är ett givande och tagande
    från båda sidor.

  92. Vi jobbar brett med antikorruption,
    och Sidas slogan är:

  93. "Alltid förebygga, aldrig acceptera
    och alltid agera."

  94. Det betyder att vi jobbar internt
    med korruption.

  95. Om något skulle pågå inom Sida.

  96. Vi arbetar tillsammans
    med samarbetsländerna.

  97. Riksrevisionen i Sverige samarbetar
    med riksrevisionen i flera länder-

  98. -för att stärka kapaciteten
    för revision.

  99. Vi jobbar med korruption inom
    svenska civilsamhällsorganisationer-

  100. -som kanaliserar pengar,
    och att de också sprider information-

  101. -till gräsrotsorganisationerna
    i länderna om vikten av-

  102. -att vara transparent
    och arbeta för alla.

  103. Sen finns internationella projekt,
    som "Transparency International"-

  104. -som ni kan ha hört talas om.
    Inom FN, inte minst-

  105. -jobbar vi mycket med antikorruption.

  106. I Kenya har vi samarbete
    med inte bara skattemyndigheterna-

  107. -utan SKL International. SKL är
    Svenska Kommuner och Landsting.

  108. De har ett samarbete med kommuner
    och landsting i Kenya-

  109. -där guvernörer, borgmästare,
    myndighetspersoner på lokal nivå-

  110. -får träffas och lära av varandra.
    Hur leds det kommunala arbetet?

  111. Hur ser man till att det man gör
    gynnar alla i samhället?

  112. Vi måste komma ihåg att Kenya
    har väldigt många språk.

  113. Det finns många "tribes", stammar,
    av befolkningen.

  114. I Kenya brukar de fråga
    hur många stammar vi har i Sverige.

  115. Jag säger: "Vi har fem." För vi
    har fem nationella minoritetsspråk.

  116. "Det funkar inte riktigt så."

  117. Men vi har trots allt olika språk
    i vårt land också.

  118. Ska vi ta frågorna på slutet,
    eller om ni vill fråga nåt mitt i-

  119. -är det bara att räcka upp handen.

  120. Jag tänkte nämligen gå vidare
    till Somalia och lämna Kenya.

  121. Det är en fråga här. Varsågod.

  122. Hej, Angelica. Jag heter Susanne.

  123. Jag har en fråga om korruption
    och det arbetet ni gör i Kenya.

  124. Korruption är vanligt i många länder.

  125. Hur är det att jobba med det, när
    även styret oftast är väldig korrupt?

  126. Hur påverkar ni det?
    Oftast är de på papperet demokratier.

  127. Men sen är det de facto
    kanske inte riktigt så.

  128. Hur är det då att jobba med skatte-
    myndigheten, riksrevisionsverket-

  129. -när styrningen i landet
    är så korrupt?

  130. En intressant fråga. Korruption finns
    i alla samhällen, i alla länder.

  131. Det är ingenting
    som bara är ett problem i Afrika.

  132. Det ser vi varje vecka här i Sverige.
    Skandaler på kommunala nivåer-

  133. -och på alla möjliga sätt
    där folk förskingrar pengar.

  134. Inom all verksamhet i Sverige.
    Så jag brukar säga att-

  135. -det är inte en kulturell företeelse,
    utan det pågår korruption överallt.

  136. Om folk kan känna att de kan ta
    egen fördel eller gynna sina egna-

  137. -så kan man ta det maktmissbruket.
    Så vi jobbar med transparensfrågor.

  138. Som i Sverige har vi offentlighets-
    principen. Man kan be myndigheter-

  139. -om information om budget,
    fördelning, projektnivå...

  140. Man kan verifiera att fem skolor har
    byggts i en kommun. Man kan kolla.

  141. Man kan kolla om upphandlingarna
    skett korrekt.

  142. Det är inte upp till Sida
    att bestämma-

  143. -om ett land är korrupt
    eller hur vi ska jobba med dem.

  144. Transparency International
    har olika index.

  145. Sen brukar det vara så, som i Kenya,
    som jag följt länge-

  146. -under Kenyatta och Mois tid på
    70-80-talet och början av 90-talet-

  147. -pratade man inte om korruption
    i landet. Det var ju tydligt-

  148. -att presidenterna roffade åt sig
    land, egna fördelar-

  149. -använde skattkassan
    som de feodala herrarna i Sverige.

  150. Mina barn har läst om Vasa.

  151. När man läser om Gustav Vasa
    och hans söner börjar man känna:

  152. "Oj då, här roffar vi vad vi kan."
    Men...

  153. Jag tappade tråden. Men transparens
    och ett starkt civilsamhälle-

  154. -att folk vågar säga emot. När vi
    har fått bättre system i Kenya-

  155. -bättre riksrevisioner, som i Zambia
    som upptäckte korruptionsärendet-

  156. -då blir oftast statistiken högre.
    Mer korruptionsärenden anmäls.

  157. Det är mer ute i media.
    Problemet verkar jättestort.

  158. Lite som våldtäktsstatistik.

  159. Innan det rapporteras är siffran
    noll. När folk vågar rapportera-

  160. -går det upp, över en tröskel
    och siffrorna ser skyhöga ut.

  161. Men de kanske var högre innan,
    då man saknade statistik.

  162. Så känner jag när det gäller
    många afrikanska länder.

  163. Att det debatteras, att...

  164. I Kenya har presidenten själv nyligen
    kommit fram med en rapport-

  165. -om personer som han sagt är korrupta
    och det pågår utredningar.

  166. Jag är inte naiv och säger
    att de är korrupta.

  167. Det kan också vara ett maktspel
    i politiken.

  168. Bosse. En kortis:
    Du kan Afrika, alldeles uppenbart.

  169. Jag hoppas att Nyerere fortfarande
    är ett undantag. Är det så?

  170. -Hur menar du?
    -Att han var antikorrupt.

  171. Jag kan personligen inte säga
    om han var korrupt eller inte.

  172. Men jag kände Barbro Johansson väl.
    Hon var en svensk lärare-

  173. -som byggde upp skolor
    som finns kvar i Tanzania.

  174. Hon blev medborgare där, valdes in i
    riksdagen och arbetade nära Nyerere.

  175. Jag har förtroende för Barbro
    och det hade hon för Nyerere.

  176. Det är min personliga åsikt.

  177. Jag kan inte säga om han var korrupt.
    Men när han dog var han inte så rik-

  178. -som andra presidenter i Afrika
    har varit.

  179. Jag vet inte om du fick svar.

  180. Det är svårt för en privatperson
    att veta om presidentens ekonomi.

  181. Om jag går vidare till Somalia,
    så är det ett krigshärjat land.

  182. Ni har säkert hört och läst
    om det i media.

  183. Det var ett land under brittiskt,
    franskt och italienskt styre-

  184. -under kolonialtiden. Ni har säkert
    hört om "Scramble for Africa".

  185. När drottningar och furstar i Europa
    år 1884-

  186. -samlades i Berlin vid en konferens
    och skulle dela Afrika mellan sig.

  187. Man drog linjer. "Det här tillhör
    dig." Det brukar berättas...

  188. Det var Tyskland som tyckte
    att England fick alla höga berg.

  189. Drottning Viktoria tog en linjal och
    lade Kilimanjaro på Tanzanias sida.

  190. "Här får du, kära kusin.
    Du får Kilimanjaro."

  191. Oavsett om befolkningen
    tillhörde samma stam.

  192. Det här har skapat stora problem
    i Afrika.

  193. Byar och stammar tillhörde plötsligt
    olika länder, efter mötet i Berlin.

  194. Somalia är ett sånt exempel,
    med tre olika styren.

  195. Brittiskt, franskt, italienskt.
    Ännu i dag diskuteras gränserna-

  196. -och om man ska ha egna länder
    eller inte tillhöra det som i dag-

  197. -räknas som Somalia. Det finns
    Somaliland, Puntland och så vidare.

  198. Jag går inte in på en karta
    med den problematiken.

  199. Jag ska berätta hur vi stödjer
    Somalia i dag från Sidas sida.

  200. Sida hade stöd till Somalia
    före kriget på 1980-talet-

  201. -som avbröts i och med kriget.
    Humanitär verksamhet fortsatte sen.

  202. I dag har vi en strategi för
    att bistå Somalia.

  203. Ett av problemen som är stora
    vid Afrikas horn-

  204. -är ju mödra-
    och spädbarnsdödligheten.

  205. I Somalia dör 108
    av 1 000 födda barn-

  206. -innan de hinner fylla 1 år.

  207. Det är det här med matte - det är
    rätt många. 108 barn av 1 000-

  208. -som dör innan de fyller 1 år.
    Antal mödrar som dör, vet jag inte.

  209. Men det är också
    en oerhört stor siffra.

  210. När det har varit ett postkonflikt-
    land, är det inte så lätt att gå in-

  211. -och stödja hälsoministeriet,
    eftersom det inte har funnits-

  212. -och eftersom det i dag
    finns olika stater i Somalia.

  213. Vi försöker stödja dels genom
    ett samarbete med Dalarnas högskola-

  214. -som ger utbildning på distans
    till unga som vill bli barnmorskor.

  215. Vi ger stöd ihop med andra givare.
    Sverige är aldrig ensamt i ett land.

  216. Vi jobbar tillsammans med Norden, EU-

  217. -givare från andra regioner
    i världen.

  218. Man har satt upp en stor fond som
    man kallar Joint Health Programme-

  219. -som kanaliseras via FN.
    Främst Unicef och NFPA-

  220. -som arbetar både med kurser
    om sexuell hälsa och rättigheter-

  221. -men också med att bygga upp
    ett hälsoministerium-

  222. -att bygga upp de här strukturerna
    som kan leda landet framåt.

  223. I ett land med... Nyligen dog
    sex Unicefmedarbetare i en bomb.

  224. Väldigt sorgligt.
    Det pågår stridigheter i landet.

  225. En stor del av arbetet i Somalia
    är humanitärt.

  226. Se till att folk kan överleva,
    får vatten och mat.

  227. Men samtidigt
    försöker man bygga strukturer.

  228. Det tycker jag är roligt i Somalia,
    för vi har en stor Somaliadiaspora.

  229. Det är många somalier som bor
    i Sverige, som är välutbildade-

  230. -som har engagemang för att återvända
    till sitt land för att bygga upp.

  231. Jag brukar säga att de bäst rustade
    för att bygga upp landet, bor där-

  232. -eller kommer därifrån
    eller vill återvända.

  233. Men man kan hjälpa
    även om man är från olika länder.

  234. Men vi har via Forum Syd,
    en svensk enskild organisation-

  235. -medel som somaliska föreningar
    kan söka-

  236. -för att stödja olika typer
    av projekt i Somalia.

  237. Jag måste hinna med tre länder,
    så jag går vidare till Zimbabwe.

  238. Men jag vill tillägga att vi
    i Somalia har ett stort arbete-

  239. -på gräsrotsnivå. För att stödja
    freds- och konfliktlösningar.

  240. Både i hemmet, i byn
    och på större nivå.

  241. Så det sker konfliktförebyggande
    insatser i stora delar av landet.

  242. Jag går vidare till Zimbabwe. Det är
    tre extremt olika länder i Afrika.

  243. Olik historisk kontext, olika
    förutsättningar för utveckling-

  244. -och det gör att mitt arbete på Sida
    är ett av de roligaste jobben.

  245. Zimbabwe blev självständigt 1980.
    Sida har arbetat i olika former-

  246. -och Sverige har stött landet i en
    rad organisationer som jobbar där.

  247. Uppskattningsvis har vi 2011-2014
    gett 200 miljoner kronor.

  248. Då jobbar vi mest med demokrati,
    mänskliga rättigheter, jämställdhet.

  249. Vi jobbar inte via staten i Zimbabwe,
    utan vi stödjer-

  250. -olika typer av arbete för
    att främja jämställdhet.

  251. Sju av tio som lever i djup fattigdom
    är kvinnor enligt FN:s rapportering.

  252. Trots att kvinnor ofta utgör
    66 procent av befolkningen.

  253. Det här med siffror...
    Ta det med en nypa salt.

  254. En stor del av kvinnorna
    lever fattiga-

  255. -och arbetar mer än många män.

  256. Men vi jobbar också
    med maskulinitetsfrågor-

  257. -och med att styrka mäns förmåga
    att delta i hemmet.

  258. Mäns acceptans av att dela sitt liv
    med kvinnor.

  259. Jag tog ett exempel på en NGO
    som heter Magamba.

  260. Det betyder "hjältar"
    eller "frihetskrigare".

  261. Här uppe står det
    "https://vimeo.com... och så vidare.

  262. Jag hoppas att Globala Skolan
    skickar ut presentationen till er-

  263. -för då kan man trycka på den
    och se en film om det här projektet-

  264. -som är en liten enskild organisation
    i Zimbabwe som får svenskt stöd-

  265. -för att jobba för yttrandefrihet
    och föra fram ungas kultur.

  266. Så det är mycket hiphop,
    videor, poesi-

  267. -festivaler, lokaler och annat för
    att unga ska kunna träna på musik.

  268. Eller lite
    som ett svenskt studieförbund.

  269. Att ge verktyg till unga
    att själva agera.

  270. Att själva lära oss vad de tycker
    om Zimbabwe och Zimbabwes politik.

  271. Det kan låta okontroversiellt.
    "Jaha, de får göra hiphop."

  272. Men med den politiska ledning
    i landet just nu-

  273. -är många av dem förföljda och
    riskerar fängelse för vad de säger-

  274. -för hiphopsånger och annat
    som de visar.

  275. Jag tänkte när jag kom hit: "Jag ska
    prata för lärare, som i sin tur"-

  276. -"ska prata med sina elever
    om utvecklings- och biståndsfrågor."

  277. Såna här exempel, att visa unga
    vad unga gör i Afrika i dag-

  278. -det är rätt fantastiskt och roligt.

  279. Det är därför jag även har inkluderat
    lite mer information-

  280. -som kanske kan hjälpa er lära ut.
    Som jag sa i början-

  281. -man måste vilja lära sig nåt.
    Så man måste försöka väcka intresset.

  282. Många frågar sig i dag: Varför
    utvecklas inte världen snabbare?

  283. Varför är det så eländigt?
    Det är mer flyktingar än nånsin.

  284. Folk svälter fortfarande. Vad är det
    som pågår? Hur blir framtiden?

  285. Jag mindes min skolgång.
    Det som gjorde intryck på mig-

  286. -om utvecklingsfrågor, som kanske
    lade grunden till att jag står här-

  287. -var en lärare
    som jag hade i tvåan eller trean.

  288. Hon kom in nån fredag på roliga
    timmen och hade glass med sig.

  289. "Nu ska vi fördela världens
    resurser." Exemplet är säkert bekant.

  290. Man fick lotta.
    Jag och en tjej blev USA.

  291. En grupp på sju-åtta blev Afrika.
    Några blev Asien.

  292. "USA får 3-litersdunken med glass.
    Ni i Afrika får det här."

  293. "Du är president, så du får fördela."
    Och så vidare. Det var illustrativt.

  294. Vi sa: "Vi fick mest glass."
    Och så börjar man äta.

  295. Sen orkar man inte så mycket glass.

  296. Då ser man sin bästis i Asien,
    och nån annan kompis som fick Afrika.

  297. "Jag vill ge till dem." "Nej", sa
    fröken. "Det här måste vi slänga."

  298. "För så här funkar det i världen."
    Och det satte såna spår.

  299. Jag känner fortfarande
    att det kan inte vara rätt.

  300. Vi har resurser som skulle räcka till
    att alla i världen får äta.

  301. Det var ett exempel på en pedagog
    som gjorde extremt stort intryck.

  302. Sida stödjer de här organisationerna
    som vi kallar ramorganisationer.

  303. De får treårsavtal för
    att själva bedriva bistånd.

  304. Och de jobbar i Sverige. Ni är säkert
    medlemmar i några, känner till några.

  305. De bedriver
    internationell verksamhet utomlands.

  306. En av dem hade också
    en bra pedagogisk metod-

  307. -som gick ut på att beskriva
    en midsommardag i Sverige.

  308. "Jag vaknar i det svenska landskapet,
    i mitt kära Sverige."

  309. "I sängen har jag lakan av bomull
    plockade av barn i Indien."

  310. "Jag dricker kaffe plockat av barn
    i Centralamerika."

  311. Och så vidare, jag minns inte texten.
    Jag har sett den florera på internet.

  312. Man pratar om de svenska köttbullarna
    från Karl XII:s tid i Turkiet.

  313. Man utbenar: Vad är det svenska
    kulturarvet? Det är väldigt lite.

  314. Även vikingarna invandrade ju hit.

  315. Det är en aktuell saga som man
    i dagens Sverige kan fundera över:

  316. Vad är svenskt? Jag brukar säga:
    "Tack och lov för Columbus."

  317. Vi hade inga potatisar, inga tomater,
    ingen paprika, ingen choklad-

  318. -om vi inte hade börjat handla
    med Latinamerika.

  319. Tänk er maten i dag om vi inte hade
    fått ingredienser från andra länder.

  320. Är det nån som har frågor?

  321. Jag tänkte avsluta med fler tips
    på bra läromaterial.

  322. Den här boken låg där ute.
    Det är en av mina favoriter.

  323. Här finns det en hemsida också
    som heter: millenniemalen.nu.

  324. "Målen" utan å.

  325. Den är väldigt engagerande för att
    lära sig om världen och utveckling.

  326. Det här är ett spel
    som UNHCR tog fram för några år sen.

  327. Där spelar man en flykting.
    Jag hörde frågan här tidigare om-

  328. -flyktingsituationen i Medelhavet.
    Det florerar just nu.

  329. Det här är ett dataspel,
    för lite äldre barn.

  330. Det är lite skrämmande.
    Man går in i personen som flyr-

  331. -och jagas av hundar och gränsvakter,
    och ska transporteras.

  332. Det finns lärarhandledning.

  333. Det är ett bra sätt att förstå
    flyktingproblematiken i världen.

  334. Det är svårt att avgöra åldersgräns.
    Allt yngre barn spelar värre spel.

  335. Det står nog i lärarhandledningen
    vilken åldersgräns man rekommenderar.

  336. Det finns en myriad av organisationer
    som tillhandahåller lärarhandledning.

  337. FN-förbundet är en av dem.
    FN i skolan.

  338. De har bra material, föreläsare,
    fortbildning för lärare.

  339. Lärare har åkt med för att besöka FN
    i New York och Genève och annat.

  340. Det finns Rädda Barnen,
    och Plan Sverige.

  341. Två barnrättsorganisationer
    med ungdomsförbund för unga.

  342. När man ska rädda världen, börjar man
    hemma, och hjälper grannpensionären.

  343. Man hjälper flyktingbarnen som precis
    har kommit till landet, o.s.v.

  344. Man ska inte hela tiden
    fokusera långt där borta.

  345. Engagemanget måste börja lokalt.

  346. Den här sidan heter
    resourcecentre.savethechildren.se.

  347. Det är ett bibliotek med böcker
    för barn och för vuxna-

  348. -om barnrättsfrågor. Det är ett
    av världens största e-bibliotek.

  349. Allting kan laddas ner-

  350. -och man kan söka information om barn
    i olika länder, barnrättsfrågor-

  351. -eller konventionen o.s.v.
    Så det är en väldigt rik instans.

  352. Och inte minst Clowner utan gränser,
    som är en av mina favoriter.

  353. Man måste skratta i denna värld.

  354. Clowner utan gränser gör volontär-
    arbete i flyktingläger världen över-

  355. -där barn kanske har fötts,
    där de har bott i 10-20 år-

  356. -och går från sitt tält,
    möjligen till skolan, kanske.

  357. Clowner utan gränser åker ut
    för att jobba med-

  358. -de här unga barnens trauman
    på olika sätt.

  359. Att kunna skratta åt sin situation,
    bygga sin självkänsla.

  360. Sen när de kommer till Sverige
    föreläser de på olika skolor.

  361. De föreläser tio gånger roligare
    än vad jag gör, och säkert ni med.

  362. De brukar komma in med eldkastare,
    och...

  363. En massa olika typer av clownerier.

  364. Det fångar de flesta studenter
    i de flesta skolorna.

  365. De får fram ett budskap om
    hur världen ser ut i dag.

  366. På Sida stödjer vi alla svenska
    civilsamhällsorganisationer.

  367. Men den här tycker jag
    är väldigt rolig.

  368. Jag föreläste för dem
    när de skulle åka till Libanon.

  369. De var ett tiotal,
    och ingen kunde sitta still.

  370. En stod med benet här uppe.
    Nån satt i spagat.

  371. De måste hela tiden träna
    och röra på sig-

  372. -eftersom de arbetar med sin kropp
    hela tiden.

  373. Det var intressant att föreläsa
    för en publik som inte satt stilla-

  374. -utan som stod i spagat och höll på.

  375. Och så har vi ju openaid.se,
    som ni säkert har fått höra om.

  376. Det här har del i antikorruptions-
    arbetet och transparensen.

  377. Allt vi gör på Sida,
    alla våra projekt ligger i databasen.

  378. Den kan man nå på webben.

  379. Man kan läsa om barnmorskeprojektet
    i Somalia, som jag nämnde.

  380. Eller om NGO:s verksamhet,
    årsrapport, budget...

  381. Allt vi gör med alla våra
    organisationer finns i databasen.

  382. Då tackar jag för mig.
    Har ni några frågor?

  383. Karina, heter jag, och jobbar
    på en gymnasieskola i Göteborg.

  384. Jag har haft många elever
    från Somalia, som sen gått vidare-

  385. -och har studerat. Jag vet flera som
    blivit sjuksköterskor, barnmorskor.

  386. Jag vet att flera vill inget hellre
    än att komma tillbaka till hemlandet.

  387. Jag undrar om det finns
    nåt fungerande samarbete där-

  388. -för det skulle ju vara guld värt.
    För Sida, för dem också och landet.

  389. Det finns det. Jag är glad
    över frågan, för vi ger pengar-

  390. -att sekundera sig. Betala lönerna
    för dem som vill återvända och jobba.

  391. På hälsoministeriet eller
    som barnmorskelärare, barnmorskor.

  392. Det finns en hemsida, via IOM:

  393. International Organization
    of Migration.

  394. De får ett kontrakt, resa ut,
    försäkring o.s.v. betalas.

  395. Jag kan ge dig mer information
    senare. Det finns på Sidas hemsida-

  396. -www.sida.se, information
    för Somaliadiasporan-

  397. -var de kan söka pengar för projekt,
    vilka arbetstillfällen vi stödjer.

  398. Jag har träffat en rad svensk-
    somalier som nu arbetar i landet.

  399. Det är så otroligt engagerande.

  400. De är otroligt tacksamma
    för skolgången de fått här i Sverige.

  401. Så trots alla Pisa känner jag
    att lärarkåren i Sverige är...

  402. Nu är ju mina föräldrar lärare.

  403. Men jag tycker att det finns en kader
    av många bra lärare i Sverige.

  404. Det underskattas när man hör om dem
    i Sverige.

  405. Fler frågor?

  406. Annars tackar jag för mig, för nu
    ska vi rusa vidare till andra rum.

  407. Vi vill tacka dig, Angelica,
    för ditt kunnande-

  408. -på ett fantastiskt engagerande
    och pedagogiskt sätt.

  409. -Vi ger Angelica en varm applåd.
    -Tack så mycket.

  410. Textning: Catarina Palmklint
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bistånd ger bränsle till positiv utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi möter Angelica Broman, utvecklingsanalytiker på Sida med Somalia, Zimbabwe och Kenya som främsta arbetsområden. Här berättar hon om sitt arbete med frågor som konfliktförebyggande arbete, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Afrika, Internationella relationer, Internationellt bistånd, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Sida, Utvecklingsbistånd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolan möter världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Från Millenniemålen till hållbara utvecklingsmål

Michael Hjelmåker är kansliråd på Utrikesdepartementet och samordnare för Sveriges arbete med utvecklingsagendan. Här talar han om det svenska biståndet till olika ändamål ute i världen. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Svenskt bistånd sätter människan i centrum

Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida, berättar om hur deras bistånd bidrar till en hållbar och rättvis utveckling. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Bistånd ger bränsle till positiv utveckling

Vi möter Angelica Broman, utvecklingsanalytiker på Sida med Somalia, Zimbabwe och Kenya som främsta arbetsområden. Här berättar hon om sitt arbete med frågor som konfliktförebyggande arbete, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Samarbete över gränserna

Dag Sundelin är enhetschef för stödenheten och analyssamordning på Sida. Här talar han om Sidas arbete i Afrika på internationell och lokal nivå och belyser frågor om praktiska problem och lösningar inom detta arbete. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Inte en främling

Camila Alvarez Cea från Teskedsorden presenterar deras nya projekt, boken "Inte en främling". Behrang Miri, rappare och debattör läser från boken och talar om ämnen den berör, bland annat diskriminering, rasism, och homofobi. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

The Goals

"The Goals handlar om mötet mellan människor" berättar projektledare Torvald Jacobsson. Enligt Torvald måste människor mötas i ett tidigare skede i livet, innan de hinner bli beslutsfattare. Projektet "The Goals" ger via internet barn runt om i världen uppgifter att berätta om hur deras tillvaro och omgivning ser ut. Genom att barnen delar berättelserna med varandra skapar de sitt eget läromedel i realtid, menar Torvald. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Den globala skolan Finland

Varför har den finska skolan varit framgångsrik och vad finns det att ta till sig? Jari Kivistö från Global Education Finland berättar. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.