Titta

UR Samtiden - Lysande utsikter

UR Samtiden - Lysande utsikter

Om UR Samtiden - Lysande utsikter

Föreläsningar och paneldiskussioner om humanismens sprängkraft och forskningens framtid. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Till första programmet

UR Samtiden - Lysande utsikter : Snabbt liv, långsam demokratiDela
  1. Nu ska vi titta på ett ämne
    som åtminstone jag-

  2. -känner ligger nära
    egna livserfarenheter.

  3. Vår tredje föreläsare är professor
    i samhällsteori i Jena i Tyskland.

  4. Han är chef för Max-Weber-Kolleg-
    institutet i Erfurt-

  5. -och affilierad professor vid New
    School for Social Research i New York.

  6. Han har skrivit "Social Acceleration:
    A New Theory of Modernity"-

  7. -och är redaktör på Time & Society.

  8. En applåd för Hartmut Rosa.

  9. Tack så mycket.

  10. Tack för inbjudan.
    Det är en ära att få vara här-

  11. -i den här fantastiska staden.

  12. Det här är viktigt,
    för vi behöver fler tillfällen-

  13. -att kollektivt fundera på framtiden
    för forskning inom samhällsvetenskap.

  14. För jag känner
    att runtomkring i världen-

  15. -finns det tendenser
    som är rätt oroväckande.

  16. Jag skulle vilja återkoppla
    till de första två föreläsningarna.

  17. Den första handlade om kunskapens
    och vetenskapens framtid-

  18. -och den andra om politikens framtid.

  19. Och båda återfinns i vad jag vill säga-

  20. -och det kommer även att handla om
    om vårt förhållande till tid.

  21. Det som jag vill berätta-

  22. -är att det finns problem
    med desynkronisering-

  23. -som jag tycker
    är värda att reflektera över.

  24. Jag har länge jobbat med social
    acceleration, som du nämnde.

  25. Tanken är lätt att förstå: Att våra liv-

  26. -och moderna samhällen som helhet-

  27. -och livet i dem
    ständigt ökar hastigheten-

  28. -och att det har pågått länge.
    Det gäller inte bara 2000-talet.

  29. I modernitetens historia ser man
    en stor förändring på 1700-talet.

  30. Historikern Reinhart Koselleck
    kallade det för en "sadeltid".

  31. Man behöver inte hålla med om det-

  32. -men från 1700-talet
    har samhällets självobservation-

  33. -alltid handlat om
    förändrade tidsstrukturer.

  34. Det kanske började med Hamlet
    som konstaterade att tiden är ur led.

  35. Det är alltså inte bara
    tidsåldern som är ur led.

  36. Och i princip alla...

  37. ...stora författare har påpekat det.

  38. Goethe skriver
    att samtiden är veloziferisch.

  39. Han tycker att hastigheten
    och Lucifer - Djävulen - samarbetar.

  40. Samhället ger oss inte nog med tid,
    på många sätt.

  41. Man kan också se det
    hos Marx och Engels-

  42. -när de noterar
    att allt som är fast förflyktigas.

  43. För dem är kapitalismen...

  44. Det är inbyggt i kapitalismen...

  45. ...att ständigt förändra världen.

  46. Weber tittar på
    den protestantiska etiken-

  47. -och den går mer ut på att spara tid än
    pengar. Att slösa med tiden är en synd.

  48. Och Georg Simmel skriver om
    det moderna livet i staden-

  49. -och börjar med att säga-

  50. -att i storstaden,
    som får representera det moderna-

  51. -är livsrytmen mycket högre
    än på annat håll.

  52. Jag ville titta på vad det här betyder
    och varifrån det kommer.

  53. Jag vill börja med
    hur jag ser på social acceleration-

  54. -sen väldigt kort om dess ursprung-

  55. -och slutligen om hur den leder till
    allvarlig desynkronisering-

  56. -inom politiken
    och den akademiska världen.

  57. Vad är social acceleration?
    Vad är klockan?

  58. Hur accelererar talaren...

  59. Det finns tre dimensioner
    av social acceleration.

  60. När vi pratar om att livet går allt
    snabbare kan vi se tre områden.

  61. Det första är rätt uppenbart. När man
    ser på det moderna samhället-

  62. -kan man se hur hastigheten ökar
    inom det teknologiska området.

  63. Där kan det ses
    som medvetet och målinriktat.

  64. Främst märks det
    vad gäller transportmedel.

  65. Sen 1700-talet har vi blivit effektivare
    på att transportera oss själva-

  66. -men även varor och andra människor.

  67. Vid varje given tidpunkt sitter ungefär
    en miljon människor på ett flygplan.

  68. En liknelse som jag
    brukar använda med mina studenter-

  69. -är att jämföra med rymdvarelser
    som övervakar oss från rymden.

  70. Om de hade observerat oss
    från 1700-talet eller ännu tidigare-

  71. -så hade de sett världen
    bli allt mer dynamisk.

  72. Det viktiga är inte topphastigheterna
    utan genomsnittshastigheterna.

  73. Tågen kom liksom bilen,
    och cykeln är ett modernt påfund med.

  74. Tunnelbanor, plan
    och till och med raketer.

  75. Så dynamiken
    ökar permanent i världen.

  76. Men teknologisk acceleration
    handlar ju även om kommunikation-

  77. -med t.ex. telefonen och telegrafen.

  78. Och nu med Internet
    har vår möjlighet att nå ut till andra-

  79. -och dela med oss av bilder, data och
    tankar på bråkdelen av en sekund-

  80. -ökat enormt, och utvecklingen
    har pågått i ett par hundra år.

  81. Man kan till och med
    gå ännu längre tillbaka.

  82. Jag återkommer till det, men från
    1700-talet blev det systematiskt...

  83. ...att öka vardagens hastighet,
    och det gjorde vi även...

  84. ...inom produktionen. Den industriella
    revolutionen handlade om hastighet.

  85. Vi började producera varor och delvis
    även tjänster i ett mycket högre tempo.

  86. Lewis Mumford sa att klockan
    var motorn bakom revolutionen.

  87. Och detsamma
    gäller nog den digitala revolutionen.

  88. Den hjälper oss att göra allt snabbare,
    som att söka efter biblioteksböcker.

  89. Jag måste inte be om boken
    och sen vänta nån dag-

  90. -utan jag kan googla den direkt.

  91. Teknologisk acceleration
    handlar främst om att öka tempot-

  92. -inom transport,
    kommunikation och produktion.

  93. Men det är inte bara det.
    När Goethe tar upp...

  94. ...samtidens höga tempo och Nietzsche
    förutspår en barbarisk tidsålder...

  95. ...där folk saknar tid, syftar de främst
    inte på tekniska framsteg.

  96. I stället menar de
    att världen förändras allt oftare.

  97. Det gäller
    även tempot på förändringarna.

  98. Världen förblir inte densamma.

  99. Förändringarna kommer allt oftare.
    Det är inte helt lätt att mäta.

  100. Jag använder mig av Lübbes tankar,
    men man hittar liknande hos Luhmann.

  101. De stabila perioderna i samhällslivet
    blir allt kortare.

  102. Inom den akademiska världen
    blir en läroplans livslängd-

  103. -tydligt allt kortare.

  104. Vi inför ständigt
    nya program och riktlinjer-

  105. -och konsensus förändras ofta.

  106. Det är bara ett exempel-

  107. -på vad jag menar med
    att stabiliteten förkortas.

  108. Man kan se morgondagen
    som vad som komma skall-

  109. -och gårdagen som vad som har varit.
    Nutiden är däremellan-

  110. -och den blir allt mindre
    när förändringarna blir fler.

  111. Så vissa menar att kunskap
    blir föråldrad snabbare.

  112. Och det är intressant att diskutera-

  113. -för om man lär ut latin tycker man inte
    att ens kunskap föråldras.

  114. Så det handlar inte
    om sån akademisk kunskap-

  115. -utan snarare om kunskap
    som gäller vår vardag.

  116. Jag vet hur den förra versionen
    av Powerpoint funkade-

  117. -men inte den senaste,
    för det kommer nya väldigt ofta.

  118. Och att jag kunde ditt nummer för
    två år sen hjälper inte om du har bytt.

  119. Så kunskapen om vår omvärld...

  120. ...måste uppdateras allt oftare.

  121. Jag hinner inte gå in på djupet-

  122. -för det här är inte så lätt
    att bevisa empiriskt.

  123. Men jag tror att det kan göras på ett
    övertygande och även empiriskt vis.

  124. Det här leder till
    en ökning av livstempot.

  125. Det är det tredje, och det kan verka
    paradoxalt jämfört med det första.

  126. För den första accelerationen
    är teknologisk:

  127. Vi ökar hastigheten för att spara tid.

  128. Eftersom vi snabbt och lätt
    kan resa och komma åt information-

  129. -och till och med rösta elektroniskt
    borde vi ha gott om tid över.

  130. På 70-talet hade Time en artikel:
    "Framtidens tidsproblem."

  131. Jag tror att den skrev 1974-

  132. -och problemet var inte
    att vi skulle ha ont om tid-

  133. -utan att vi inte visste vad vi
    skulle göra med all överflödig tid.

  134. Så blev det ju uppenbarligen inte.
    Vi har ett helt annat tidsproblem.

  135. Vi har ständigt ont om tid,
    vilket gör att vi ökar tempot.

  136. Vi försöker få fler...

  137. Vi försöker få in fler handlingar
    eller händelser per tidsenhet.

  138. Vi försöker få mer gjort per dag
    eller månad eller under en livstid.

  139. Det här har blivit
    ett självgående system.

  140. Det här är en förklaring-

  141. -av hur den teknologiska acceleration
    och det ökade livstempot hänger ihop.

  142. Och ni ser pilarna där.

  143. Teknologisk acceleration är
    en stor orsak till social förändring-

  144. -och när världen runt oss förändras fort
    känns det som att vi måste öka tempot-

  145. -bara för att hänga med. Det är nog så
    de flesta känner i vårt samhälle:

  146. Man måste öka tempot
    bara för att hänga med.

  147. Det här är min korta förklaring.

  148. I min bok är den längre-

  149. -men här måste jag öka tempot.

  150. Den snabba versionen
    av bakgrunden till det här-

  151. -och varför vi har ont om tid
    trots att vi sparar in tid:

  152. Man måste förstå stommen
    i det moderna samhället-

  153. -och inte bara
    den ekonomiska stommen.

  154. Ett samhälle är modernt...

  155. Ett samhälle är
    enligt min definition modernt-

  156. -om det antar dynamisk stabilisering.

  157. Det innebär att ett sånt här samhälle-

  158. -bara kan upprätthålla status quo-

  159. -genom tillväxt och innovation
    som aldrig upphör.

  160. Det här ser man i ekonomin.

  161. Utan tillväxt förlorar vi
    arbetstillfällen och skatteintäkter-

  162. -och välfärdskostnaderna stiger.

  163. Det här gör att politiken förlorar
    legitimitet, vilken är katastrofalt.

  164. Det är vad
    dynamisk stabilisering innebär.

  165. Tillväxten behövs alltså inte
    för att uppnå ett mål-

  166. -utan för att upprätthålla status quo.

  167. Så orsaken till...
    Nej, jag vill påpeka en sak till.

  168. Det gäller inte bara ekonomi
    utan även forskning.

  169. Det som vi alla sysslar med
    följer samma logik.

  170. Jag tror att du nämnde-

  171. -att den medicinska forskningen
    fördubblas på ungefär tre år.

  172. Där ser man hur det existerar
    även inom forskningsvärlden.

  173. Forskningen måste även producera en
    massa för att upprätthålla status quo.

  174. Och när man tittar på vad
    kunskap betyder för ett samhälle-

  175. -ser man genom kulturhistorien
    och över hela världen-

  176. -att kunskap ses
    som nåt dyrbart som måste bevaras.

  177. Det förs vidare
    från en generation till nästa.

  178. Man måste veta hur man jagar vilt-

  179. -odlar grödor
    eller genomför religiösa riter.

  180. Oftast kan kunskapen spåras bak-

  181. -till förfäder eller uppenbarelser,
    beroende på vilken kultur det gäller.

  182. Men oftast
    ses kunskap som nåt dyrbart-

  183. -och kanske är det därför
    den är instängd på biblioteket.

  184. I det moderna samhället
    ser man hur ordet förändras.

  185. Wissenschaft på tyska. Det handlar
    inte längre om kunskap.

  186. Det heter väl vetenskap på svenska?

  187. I den andra delen av ordet
    hör man det dynamiska.

  188. Vi måste ständigt skapa ny kunskap
    och gå bortom vad vi vet.

  189. Det är dynamisk stabilisering.

  190. Det är därför vi upplever tidsbrist
    trots att vi ständigt accelererar.

  191. Vi ökar tempot
    inom nästan alla områden.

  192. Ja, det går snabbare att ta bilen-

  193. -så länge det inte är köer
    som saktar ner en.

  194. Men annars sparar man tid.

  195. Problemet är
    att vi reser längre bort än tidigare.

  196. Och om sträckan som man avverkar-

  197. -ökar mer än hastigheten-

  198. -får man mindre tid över trots
    den teknologiska accelerationen.

  199. Jag brukar ta upp mejlandet.

  200. Det går snabbare
    att mejla än att skriva brev.

  201. Men om man skriver dubbelt
    så många mejl jämfört med brev förut-

  202. -tar det lika mycket tid, och dessutom
    måste man tänka på två olika saker.

  203. Och vi skriver fyra eller fem gånger
    fler mejl än vad vi skrev brev.

  204. Så nu måste vi tänka på fyra
    eller fem olika processer samtidigt-

  205. -och ändå får vi ont om tid. Så det är
    logiken bakom social acceleration.

  206. Det var den accelererade versionen
    av social acceleration.

  207. Men nu funderar vi på framtiden för
    samhällsvetenskap och humaniora.

  208. Jag vill peka på ett problem med det.

  209. I Tyskland tror vissa
    att jag är helt emot acceleration-

  210. -och vill ha långsammare brandbilar,
    ambulanser och Internet.

  211. Men det vore bara korkat.
    Min poäng är-

  212. -att det är ett synkroniseringsproblem.

  213. För inte alla delar av världen,
    samhället och våra liv-

  214. -kan accelereras i samma utsträckning.

  215. Vissa delar är lättare
    att accelerera än andra.

  216. Och sen kommer
    problemet med synkroniseringen.

  217. Ett problem som är tydligt...
    och det kanske är lite litet här-

  218. -men jag kan redogöra
    för själva kärnan. Här har vi det...

  219. Poängen är att demokratin som sådan
    - och du tog ju upp det här...

  220. Det är nog ingen slump-

  221. -att det är svårt att bilda nya partier
    i Mellanöstern just nu.

  222. Att bilda partier
    är temporalt besvärligt-

  223. -för det krävs en stabil allmänhet
    för att bilda partier.

  224. Beslutsfattandet
    är en tidskrävande process.

  225. Demokrati tar tid.
    Det handlar inte bara om att rösta.

  226. Man måste även ha mål.

  227. Man måste bestämma
    och artikulera sina åsikter-

  228. -och på det följer förhandlingar för
    att förhoppningsvis nå konsensus.

  229. John Dewey insåg tidsproblemet.

  230. Han frågade 1932 eller 1929:

  231. "Hur kan vi organisera
    en allmänhet som rör på sig?"

  232. Om förutsättningarna jämt förändras är
    det svårt att bilda pålitliga partier-

  233. -som kan värdera framtiden.

  234. Så jag vill mena att demokrati
    inte bara är tidskrävande-

  235. -utan att det egentligen behövs
    ännu mer tid.

  236. Det tar mer tid
    om samhället blir mer pluralistiskt.

  237. Då finns det fler aspekter
    att ta hänsyn till.

  238. Folk kommer från olika bakgrunder och
    saknar en gemensam utgångspunkt.

  239. Då tar det längre tid
    att formulera mål och att förhandla.

  240. Och det tar längre tid
    ju komplexare samhället blir-

  241. -och ju längre
    interaktionskedjorna blir.

  242. När vi måste fatta beslut om
    t.ex. kärnkraft eller genteknik-

  243. -blir följderna oåterkalleliga
    och påverkar oss under lång tid.

  244. Därför tar det lång tid...

  245. ...att hitta lösningar
    på de här frågorna.

  246. Och ett tredje problem
    kommer ur accelerationscykeln.

  247. Om många av bakgrundsfaktorerna
    är dynamiska och ständigt förändras-

  248. -blir det svårare att hitta lösningar.

  249. Man kanske är politiker och vill hitta
    en lösning i pensionsfrågan.

  250. Hur många bakgrundsvariabler-

  251. -ska man då inkludera i modellerna?

  252. Man vet inte hur ekonomi, utbildning
    eller demokrati kommer att utvecklas-

  253. -eller för den delen
    finansmarknaderna-

  254. -och då är det svårare
    att hitta lösningar.

  255. Så det finns många orsaker till
    att demokratin blir långsammare.

  256. Men politiken har inte den tiden, för
    marknaderna har blivit otroligt snabba.

  257. Och mediekulturen
    har ökat tempot också.

  258. Nåt händer nånstans i världen, och tio
    minuter senare måste nån minister-

  259. -bestämma sig för-

  260. -vilka åtgärder som ska vidtas
    och vilka följderna av dem blir.

  261. Ett annat problem med politiken är-

  262. -är att antalet beslut ökar-

  263. -och områdena
    att reglera blir allt fler.

  264. Den här ökande tidsbristen
    kallar jag för "desynkronisering".

  265. Politiken hade krävt mer tid,
    vilket kan leda till avpolitisering-

  266. -i form av ekonomisk avreglering.

  267. Vad vi ser med
    den nyliberala termen avreglering-

  268. -handlar om att demokrati och byråkrati
    ses som alltför långsamt-

  269. -och att marknaden och den
    privata sektorn är mycket snabbare.

  270. Privatiseringarna är också sätt
    att öka tempot på.

  271. Bill Scheuerman i USA
    har jobbat mycket med det här-

  272. -och det sker en maktförflyttning från
    lagstiftande makt till verkställande.

  273. För den senare
    kan fatta beslut mycket snabbare.

  274. Så vi står inför en
    världsomspännande demokratisk kris.

  275. För den demokratiska kontrollen
    av världen fungerar inte längre.

  276. Jag måste öka tempot.

  277. Det här är vad jag normalt jobbar med-

  278. -men jag ville passa på att reflektera
    över det akademiska systemet.

  279. Jag vill testa teorin på er,
    och ni kanske inte alls håller med-

  280. -men den akademiska världen
    har ett liknande problem.

  281. Nu vill jag komma med
    ett parallellt argument.

  282. Jag tror att å ena sidan...

  283. ...kräver både utbildning och forskning
    i dag mycket tid.

  284. Nu ska vi se...
    Det tar tid, men tid har vi inte.

  285. Det finns permanenta försök
    att skynda på utbildningen.

  286. I Tyskland har vi nyss ändrat
    så att den första examen man får-

  287. -inte längre är en magister-
    utan en kandidatexamen.

  288. Och nu tar det bara tre år-

  289. -i stället för fem år som tidigare.

  290. Och nu är det inte längre
    tretton års skolgång-

  291. -innan man får börja
    studera på högskolan utan tolv.

  292. Det är inte likadant överallt. I Sverige
    krävdes inte lika stora förändringar.

  293. Men det är anmärkningsvärt
    att man snabbar på lärandet.

  294. Och alla tvingas vi
    förhålla oss till olika deadlines.

  295. Deadlines för ansökningar och artiklar.

  296. De ska göra oss effektiva
    i förhållande till tiden.

  297. Och vad gäller finansiering
    är ju tid pengar.

  298. Om det tar längre tid
    att forska blir projektet dyrare-

  299. -och därför måste man jobba snabbt
    för att kunna skriva nya ansökningar.

  300. Och det här är en logik
    inom forskning och utbildning-

  301. -som inte är bra för oss.

  302. Man kan hävda att...
    Fundera på det här:

  303. Om medicinska forskningsresultat
    och artiklar fördubblas på tre år-

  304. -skulle det ta längre tid att
    tillgodogöra sig aktuell forskning.

  305. Att skriva en ansökan skulle ta dubbelt
    så lång tid jämfört med för tre år sen.

  306. Det innebär att vi slutar läsa artiklar
    och bara går igenom abstracten.

  307. Om mängden information
    och litteratur ständigt ökar-

  308. -och om det är sant
    att kunskapen som vi skapar är viktig-

  309. -och borde bevaras är det klart att
    det tar längre tid att ta den till sig.

  310. Forskningen
    blir därmed långsammare.

  311. Och forskningsämnena blir allt mer
    komplexa, vilket kräver mer tid.

  312. Och sen har vi kraven på tvär-
    vetenskap och transkulturellt utbyte.

  313. Det är samma sak där
    som med demokratin.

  314. Det krävs då mer tid
    att korsa hav och kulturella hinder.

  315. Då får vi samma tidsbrist
    inom forskning och utbildning.

  316. Det gäller
    både utbildning och forskning.

  317. I Tyskland säger vi-

  318. -att det accelererade lärandet
    leder till bulimiskt lärande-

  319. -även om jag inte vet
    om uttrycket går att översätta.

  320. Man måste äta fort...

  321. ...och tillgodogöra sig kunskap
    och sen spotta ut den...

  322. ...och glömma bort den
    för att hänga med.

  323. Det är lite samma logik
    när det gäller att publicera och forska.

  324. Och det som jag anser att vi behöver...

  325. Om utbildning och forskning
    ska vara bra måste vi ta den till oss.

  326. Och vi måste titta på
    hur vi förhåller oss till olika saker.

  327. Inom politiken kan man titta på hur vi
    förhåller oss till staten och partier-

  328. -men jag vill fokusera på utbildning.
    Och man lär sig bara nåt...

  329. Det kan handla om
    poesi eller Shakespeare-

  330. -men även Weber eller Marx,
    men man måste ta det till sig.

  331. Det måste påverka en.

  332. Nåt måste hända inom en
    så att man förstår vad Marx menade-

  333. -och sen kan det förändra en.

  334. Det tar tid -
    det är inget som man kan effektivisera.

  335. Man kan ta till sig ny kompetens fort-

  336. -men att verkligen känna nåt är inget
    som man bara kan skynda på.

  337. Det är samma sak inom forskningen,
    som när man skriver en bok.

  338. Om man har en deadline
    pressar man ur sig text.

  339. Men om man känner av
    vad man skriver-

  340. -omformar texten sig varje dag-

  341. -och det går inte att säga
    när boken blir klar.

  342. Det här innebär
    att man aldrig riktigt kan styra det.

  343. Och när man ser på samhälls-
    vetenskapens och humanioras framtid-

  344. -bör man hitta utrymme för att kunna
    känna, vilket borgar för kvalitet.

  345. Tack för ert tålamod.

  346. Oj. Nu ska vi prata.

  347. Du talade så fort
    att jag måste andas ut.

  348. Men du var väldigt tydlig.

  349. Om nutiden blir allt mindre,
    vilket jag håller med om-

  350. -hur förändrar det då
    vår syn på framtiden?

  351. Det är en intressant fråga.

  352. Det är en väldigt intressant fråga.

  353. I boken pekar jag på tre olika steg.

  354. Koselleck har sagt
    att nåt viktigt hände på 1700-talet.

  355. Då slutade vi tro att framtiden
    skulle bli som det förflutna.

  356. Vi kan inte längre förutspå framtiden.

  357. Förr visste bönder vad sommaren
    innebar på grund av tidigare somrar.

  358. Men på 1700-talet började man
    förvänta sig en annorlunda framtid.

  359. Förväntningar och erfarenheter
    börjar skilja sig åt.

  360. Vi rör oss mot en mer linjär syn
    på historien, med en ny framtid.

  361. Och i vår tid
    ser vi en annan förändring-

  362. -som rör utbytet mellan generationer.

  363. Tidigare såg man skillnad
    när olika generationer samtalade.

  364. Mormodern kunde berätta för sitt
    barnbarn hur annorlunda det var förr.

  365. "På min tid hade vi inte rockmusik."

  366. "Jag ville bli snickare,
    men det är ingen bra idé nu."

  367. Varje generation har en egen samtid.

  368. Men på 2000-talet
    håller den inte en hel generation.

  369. Världen förändras så fort
    att alla generationer säger:

  370. "Just nu ser det ut så här,
    men i morgon kommer nåt annat."

  371. Samhället varar inte längre
    så länge som vi kan se.

  372. Vi vet att framtiden blir annorlunda,
    vilket gör att nutiden blir viktigare.

  373. Det finns en kognitiv dissonans där.

  374. En förläggare berättade om
    problem med barnboksförfattare-

  375. -som är i min ålder.

  376. De skriver "På din morfars tid..."
    och så handlar det om 40-talet.

  377. Men för barn i dag
    är den tiden 70- eller 80-talet-

  378. -och det glömmer vi bort.

  379. Jag träffade nyligen
    en femtonåring som sa:

  380. "När jag växte upp var det inte som nu."

  381. Vilken blir rollen
    - och du var inne på det litegrann -

  382. -men vilken blir rollen i accelerations-
    och reflektionsprocessen-

  383. -för institutioner som universitet?

  384. För såna institutioner överlever
    genom långsam förändring.

  385. Men sen blir man
    bakåtsträvande också på sätt och vis.

  386. Kan universitet hjälpa individer
    att verkligen känna?

  387. Jag förstår inte riktigt
    vad som har hänt-

  388. -men universitet har resurserna,
    kunskapen och traditionerna-

  389. -för att kunna hantera
    nya förhållningssätt till tiden.

  390. Men universiteten hade kört fast,
    och då försökte man förändra dem.

  391. Och nu är det som om
    man förändrar dem helt och hållet.

  392. Man öppnar upp dem
    för det här tankesättet...

  393. Jag tror det är pengarna som spelar in.

  394. Jag förstår inte varför professorer
    i åtminstone Tyskland-

  395. -fortfarande är så privilegierade.

  396. Vi har blivit effektivitetens
    främsta förespråkare-

  397. -och det verkar var ett
    världsomfattande problem-

  398. -att förändringarna i den akademiska
    världen sker på fel sätt.

  399. -Tack.
    -Hartmut Rosa!

  400. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Snabbt liv, långsam demokrati

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den eviga tillväxten kräver konstant högre hastighet för att uppnå samma mål. Vi står och springer på samma plats, menar Hartmut Rosa, sociolog på Jenas universitet i Tyskland. Dessutom är politik ofta långsamma processer som får problem i ett alltför snabbt samhälle, menar Rosa i denna föreläsning. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lysande utsikter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Böcker, bibliotek och den digitala framtiden

Robert Darnton menar att allt prat om bibliotekens död är nonsens. Biblioteken är viktigare än någonsin, och i sin föreläsning tar han som exempel sitt eget arbete med att digitalisera Harvards bibliotek. När böckerna digitaliseras rivs de murar omgärdat biblioteken i tusentals år. Först nu kanske de blir tillgängliga för hela mänskligheten. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Lokal utveckling i Mellanöstern

Forskare studerar oftast samhällen från ett ovanperspektiv. Ellen Lust vill börja från andra hållet - underifrån, på det lokala och på olika sociala institutioner. Ellen Lust kommer från en statsvetenskaplig bakgrund men tittar på lokal utveckling ur ett mer sociologiskt perspektiv. Här berättar hon om sina studier i Mellanöstern, bland imamer och syrianska flyktingar i Jordanien. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Snabbt liv, långsam demokrati

Den eviga tillväxten kräver konstant högre hastighet för att uppnå samma mål. Vi står och springer på samma plats, menar Hartmut Rosa, sociolog på Jenas universitet i Tyskland. Dessutom är politik ofta långsamma processer som får problem i ett alltför snabbt samhälle, menar Rosa i denna föreläsning. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Om forskarnas villkor

Universiteten är de äldsta institutionerna vi har, men vilken roll har de idag? Är den gamla synen på bildning fortfarande relevant? Kommer universiteten att bli helt digitala? I detta panelsamtal ringar tre forskare in de stora utmaningarna för forskare idag och imorgon. Medverkande: Peter Hedström, professor i analytisk sociologi, Liv Langfeldt, forskningschef Nifu och Johan Östling, docent i historia. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Om forskningens villkor

Hur forskare ska nå ut till samhället från sin position är en evig fråga. I detta panelsamtal berättar Duncan Needham från Cambridge om hur han som historiker praktiskt hjälpt till att få politiker att lära sig av gamla misstag genom att påpeka hur man gjorde förr. Dessutom diskuteras rankingsystemet, New Public Managements inblandning i forskning samt uppfattningen om att allt måste vara evidensbaserat. Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Linda Wedlin, universitetslektor och Duncan Needham, doktor i historia. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Forskningens framtid

En paneldiskussion som berör det regionala universitets framtid, vad stiftelser kan göra för universiteten och humanismens stora uppgift att nå ut i en mer och mer globaliserad värld. Medverkande: Gustaf Arrhenius, professor och vd Institutet för framtidsstudier, Wilhelm Krull, generalsekreterare Volkswagen Foundation och Helga Nowotny, professor i vetenskapsforskning. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.