Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset : Robert Wilson och Arno PenziasMaterialDela
  1. När två unga forskare,
    Robert Wilson och Arno Penzias-

  2. -ska starta upp sitt radioteleskop får
    de problem.

  3. De får in ett mystiskt brus,
    som de inte blir av med.

  4. Nu startar en lång jakt
    på att lösa gåtan.

  5. Varifrån kommer det mystiska bruset?

  6. Svaret på denna gåta är mycket större
    än de nånsin kunnat drömma om.

  7. Det handlar om universums ursprung-

  8. -och för sin upptäckt
    får de Nobelpriset i fysik år 1978.

  9. Wilson är på väg till den plats
    där han och Penzias-

  10. -1964 gjorde sin stora upptäckt.

  11. Vi ska åka till Bell Labs labb
    på Crawford Hill-

  12. -där jag arbetade i 31 år.

  13. Här, i Holmdel, New Jersey,
    står teleskopet som de använde-

  14. -när de fann strålningen som kom
    att avgöra kampen om teorierna-

  15. -kring universums ursprung.

  16. För på 1960-talet står
    två helt olika teorier mot varann.

  17. Den ena tror på en statisk rymd -
    the Steady State-

  18. -att universum alltid funnits,
    utan början och utan slut-

  19. -och att det mer eller mindre
    alltid sett likadant ut.

  20. I den andra teorin, the Big Bang, tänker
    man sig att universum-

  21. -i början var ytterst litet
    och ofattbart varmt.

  22. Men plötsligt utvidgas det
    med otrolig hastighet-

  23. -och galaxer
    med stjärnor och planeter kan bildas.

  24. Medan rymden expanderar svalnar den
    och blir kallare och kallare.

  25. Vissa forskare tror att det finns kvar
    värmestrålning från Big Bang.

  26. Och den strålningen kan fångas upp av
    ett tillräckligt bra radioteleskop.

  27. Hittar man strålningen är tävlingen
    kring de två teorierna avgjord.

  28. Wilson besöker gärna teleskopet
    vid Bell Laboratories.

  29. Först måste jag gå in
    och slå på strömmen.

  30. Annars händer ingenting.

  31. Ibland försöker han kicka i gång
    det gamla maskineriet-

  32. -även om det nu var länge sen.

  33. Ursäkta.

  34. Vi får nog ta oss en titt på den där.

  35. Wilson är intresserad
    av alla tekniska apparater-

  36. -och det har han alltid varit.

  37. Han växer upp i Texas, där hans pappa
    arbetar inom oljeindustrin.

  38. Pappan tar ofta med sig Wilson,
    och här föds Wilsons teknikintresse-

  39. -ett intresse
    som han utvecklar i hemmet.

  40. Jag kunde plocka isär
    nästan vad som helst-

  41. -och sätta ihop det och laga det.

  42. Det har varit ett framgångsrecept
    vad gäller instrument på radioteleskop.

  43. Wilsons teknikintresse tar han
    med sig till det radioteleskop-

  44. -som kommer att betyda mest
    för Wilson i hans liv - hornantennen.

  45. Namnet kommer av antennens form-

  46. -där själva hornets öppning
    riktas mot rymden.

  47. Den sex meter långa hornantennen.

  48. Den är vänd nedåt
    för att minska vindfånget-

  49. -så den har överlevt många stormar
    i den här positionen.

  50. Antennen lyssnar på radiovågor från
    rymden och kan vridas åt alla håll-

  51. -om nu maskineriet
    fortfarande fungerar.

  52. Okej... Vi får se om den rör på sig.

  53. Ja! Den fungerar fortfarande!

  54. Förr i tiden
    gick den väldigt mjukt och tyst.

  55. I början av 1960-talet utrustas antennen
    av Bell Laboratories-

  56. -för att kunna kommunicera
    med deras nya satellit, Telstar-

  57. -som för första gången ska skicka bilder
    och ljud över Atlanten.

  58. Världssensationen uppmärksammas
    av USA:s president, John F. Kennedy.

  59. Delar av vår presskonferens reläas-

  60. -av kommunikationssatelliten Telstar
    till tittare på andra sidan Atlanten.

  61. Det vittnar om
    vilken fantastisk värld vi lever i.

  62. När Wilson 1962 börjar arbeta
    på Bell Labs i New Jersey-

  63. -har han valt noga.
    Laboratorierna har ett världsrykte.

  64. Nu har mycket av forskningen flyttat,
    men labbet finns fortfarande kvar-

  65. -och Wilson besöker det ofta
    för en lunch och samtal om forskning.

  66. Först efter Telstar
    kom strålningshärdning.

  67. På väggarna sitter bilder från den gamla
    tiden och satelliten Telstar.

  68. Wilson börjar på Bell Labs
    när han avslutat sina fysikstudier-

  69. -på det tekniska universitetet Caltech i
    Kalifornien.

  70. Här kommer han i kontakt
    med astronomi-

  71. -och arbetar
    med deras nybyggda radioteleskop.

  72. Han gifter sig med Betsy,
    och de får snart sitt första barn.

  73. De flyttar nu till New Jersey och
    bosätter sig nära det nya arbetet.

  74. Det är nu som Wilson börjar
    sitt samarbete med Arno Penzias-

  75. -som kommer att leda fram till
    deras stora upptäckt.

  76. Vi hade ett gemensamt mål,
    och vi var mer intresserade av det-

  77. -än av vem som gjorde vad, faktiskt.

  78. Deras mål är inte att studera universums
    ursprung-

  79. -utan att mäta
    Vintergatans radiovågor.

  80. Radiovågor liknar havets vågor
    men består av energi, inte vatten.

  81. De tillhör de längsta vågorna
    av den elektromagnetiska strålningen-

  82. -och hit hör också kortare vågor
    som värme, ljus eller röntgen.

  83. Radiovågor använder vi till vardags, i
    vår mobiltelefon, tv eller radio.

  84. Man skapar radiovågor
    i till exempel en radiosändare.

  85. De kan också bildas naturligt,
    vid till exempel blixtnedslag-

  86. -men också ute i rymden.

  87. Planeter, stjärnor och galaxer
    ger ifrån sig radiovågor.

  88. Riktas ett radioteleskop
    mot ett objekt i rymden-

  89. -kan radiovågorna avslöja
    dess storlek och sammansättning.

  90. Hornantennen kan ta emot de
    kortaste radiovågorna, mikrovågorna-

  91. -som är lika korta
    som de kallaste värmevågorna.

  92. Att de kunde mäta just värmevågor-

  93. -skulle snart vara avgörande
    för deras upptäckt.

  94. Men först behöver de något som de
    kan jämföra rymdens radiovågor med.

  95. Något som är
    nästan lika kallt som rymden.

  96. De väljer flytande helium och bygger en
    behållare att förvara det i.

  97. De kallar det "the cold load".

  98. När det är klart installeras allt
    i hytten längst bak på antennen.

  99. Den nya tekniken ska nu testas
    och sen köras i gång.

  100. Det här var systemet
    vi styrde den med.

  101. Det ser inte mycket ut för världen nu.

  102. Resultatet av mätningen,
    själva mikrovågorna från rymden-

  103. -visar sig på skrivarens papper
    men hörs också som ett brus.

  104. Där hade vi en diagramskrivare.

  105. Det mottagaren faktiskt såg i rymden
    indikerades på diagramskrivaren.

  106. Pennan gick åt höger när signalen var
    stark och åt vänster när den var svag.

  107. Det är nåt som inte stämmer
    med utskrifterna.

  108. Värmekurvan går upp
    när de riktar antennen mot rymden-

  109. -och ner när de tar emot strålningen
    från "the cold load", C.L.

  110. Det borde vara tvärtom - rymden
    ska vara kallare än deras helium.

  111. Så här låter deras originalinspelning av
    bruset från rymden.

  112. Vi blev besvikna över
    att mängden brus från antennen-

  113. -var ungefär dubbelt så stor
    som vi hade väntat oss-

  114. -och att det också var varmare
    än det flytande heliumet.

  115. Det var ganska uppenbart
    att något inte stod rätt till.

  116. Nu startar en lång jakt
    på vad som kan vara fel.

  117. Var kom värmebruset ifrån?

  118. De riktar antennen åt olika håll,
    men bruset är detsamma, dag som natt-

  119. -så det kan inte ha nåt
    med månen eller solen att göra.

  120. Kanske kommer störningen
    från New York, som ligger i närheten?

  121. De riktar antennen emot och ifrån
    staden, men det gör ingen skillnad.

  122. Kanske det är nåt problem
    med själva antennen?

  123. Två duvor bodde i antennen.
    De bodde längs in i den, nära hytten-

  124. -där det var perfekta förhållanden.

  125. De gillade det, bortsett från de två
    galningarna som kom och störde dem.

  126. Vår tekniker
    tog med sig ett hagelgevär.

  127. För vetenskapens skull
    gjorde vi oss av med duvorna.

  128. Världen har nog med duvor.

  129. Sedan städade vi ur den,
    för duvorna hade släppt-

  130. -vad man kan kalla vitt dielektrikum-

  131. -i hela antennen,
    precis som på statyer i staden.

  132. Det blev dock ingen nämnvärd skillnad.

  133. Duvorna var inte problemet.

  134. Under nästan ett års tid försöker de
    hitta felet, men utan framgång-

  135. -och Wilson och Penzias
    börjar bli frustrerade.

  136. Men när vi uteslöt alla de här sakerna
    blev vi rätt förbryllade.

  137. Vi tror på fysik. Om vi ser något
    måste det finnas en källa till det.

  138. Och de har rätt,
    strålningen kommer nånstans ifrån-

  139. -men det är inte duvor, New York eller
    solen, utan nåt mycket större.

  140. När de nästan har gett upp
    hör de talas om en ny forskning-

  141. -ledd av fysikern Robert Dicke.

  142. Han forskar om den ena teorin
    om universums ursprung, the Big Bang-

  143. -och han kommer fram till att det
    bör finnas lite värmestrålning kvar.

  144. Kan man hitta strålningen så bevisar
    man att Big Bang-teorin stämmer-

  145. -så när Wilson och Penzias ringer
    kommer han snabbt till antennen.

  146. De såg våra resultat och vår metod.
    Vi hade mätt det de ville mäta.

  147. Det visar sig vara en enorm upptäckt.

  148. Wilson och Penzias har av en slump
    hittat resterna av the Big Bang-

  149. -det som också kallas
    bakgrundsstrålningen-

  150. -och kampen om universums ursprung
    är avgjord.

  151. I efterhand är det rätt fantastiskt
    att vi letade efter en sak-

  152. -och hittade något mycket viktigare
    än det vi letade efter.

  153. Vi förstod inte vilken revolutionerande
    upptäckt det var för kosmologin.

  154. Hela världens astronomer och fysiker får
    nu ändra sin uppfattning-

  155. -och den gamla idén om
    den statiska rymden får gå i graven.

  156. Det blir ett så kallat paradigmskifte på
    väldigt kort tid.

  157. Vid ett paradigmskifte får man ofta
    vänta på att gamlingarna ska dö-

  158. -men världen
    var nog redo för ett paradigmskifte-

  159. -och Big Bang-teorin
    accepterades ganska snabbt.

  160. Och det har varit trevligt.

  161. Deras upptäckt leder fram till
    att Wilson och Penzias hösten 1978-

  162. -får motta Nobelpriset i fysik.

  163. En vän ringde klockan åtta och sa:
    "Är det jag hörde på radion sant?"

  164. "Vad hörde du på radion?"
    "Att du har fått ett Nobelpris."

  165. Telefonen började ringa,
    så jag lade av luren-

  166. -tog en dusch och förberedde mig.

  167. På Bell Labs firas det här stort.
    Penzias och Wilson dricker champagne-

  168. -och över en natt
    blir de kända i hela världen.

  169. Snart väntar en resa till Stockholm.
    Wilson tar med sig hela sin familj-

  170. -och är lite nervös inför ceremonin
    och vad som förväntas av honom.

  171. Arno Penzias. Robert Wilson.

  172. Under själva ceremonin
    fokuserade jag på att göra rätt.

  173. Det kändes viktigt, men jag tänkte mer
    på mitt uppförande-

  174. -än på vad det skulle innebära
    för framtiden.

  175. Men det här ögonblicket
    förändrade hela mitt liv.

  176. Nobelpriset förändrade mitt liv
    till det bättre på många sätt.

  177. Det öppnade många dörrar,
    och jag fick träffa många nya personer.

  178. Efter priset fortsätter Wilson
    att arbeta som forskare på Bell Labs.

  179. Samtidigt får han nu delta
    i flera forskningsprojekt-

  180. -på olika universitet.

  181. Och han håller fortfarande kontakt
    med sin gamle kollega Arno Penzias.

  182. Penzias har nyligen opererat knät.

  183. -Hej, Bob!
    -Hej, Arno! Hur mår du?

  184. Bra. Jag försöker huvudsakligen
    vänja mig vid mitt nya knä.

  185. Penzias har nu
    flyttat till Kalifornien-

  186. -och arbetar med att hjälpa unga
    entreprenörer utveckla sina idéer.

  187. Och att tro på sin idé och fullfölja
    sitt projekt trots motgångar-

  188. -det var helt avgörande
    för Penzias och Wilson-

  189. -när de gjorde sin stora upptäckt.

  190. Jag är väldigt glad över
    att vi inte ignorerade det vi såg.

  191. Vi fortsatte leta
    tills vi hittade en förklaring.

  192. Det är en väldigt härlig känsla.

  193. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Fysik > Fysikens historia
Ämnesord:
Big bang-teorin, Biografi, Forskare, Fysik, Fysiker, Naturvetenskap, Nobelpris, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Penzias, Arno, 1933-, Wilson, Robert, 1936-
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.