Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset : Willard LibbyMaterialDela
  1. Året är 1945.
    Andra världskriget är slut.

  2. Amerikanen Willard Libby har varit
    uppbunden av militär forskning länge.

  3. Nu ska han äntligen få ägna sig åt
    sitt eget projekt igen.

  4. Han måste göra det i hemlighet, för
    andra skulle tro att han var galen.

  5. Hans mål är att med hjälp av en
    kolatom datera människans historia-

  6. -och för sin upptäckt får han 1960
    Nobelpriset i kemi.

  7. Vid arkeologiska utgrävningar
    används i dag ofta kol-14-metoden.

  8. Den används för att kunna bestämma
    åldern på gamla föremål och skelett.

  9. Som en klocka tillbaka i tiden.

  10. Ett av de ställen
    som har avancerad teknik för det här-

  11. -är Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

  12. De var tidiga med
    att börja använda metoden-

  13. -som har kallats naturvetenskapens
    gåva till historien och arkeologin.

  14. Den som gjorde den stora upptäckten
    av kol-14-metoden var Willard Libby.

  15. Men vägen dit
    skulle bli både lång och mödosam.

  16. Doktor Libby, ni föddes...

  17. Året är 1979. Willard Libby
    är 71 år och en berömd forskare.

  18. Han sitter framför en bandspelare.
    Detta blir hans sista intervju.

  19. Min pappa var bonde...

  20. "Min pappa var bonde och gifte sig
    med mamma när hon var sexton år."

  21. "1913, när jag var fem år,
    flyttade vi till Kalifornien."

  22. Willard Libby är äldst av fem syskon.

  23. Som många andra flyttar de
    till Kalifornien för att söka lyckan-

  24. -och pappan blir föreståndare för
    en fruktodling i staden Sebastopol.

  25. Willard hjälper till och blir stark.
    Det har han nytta av i fotbollslaget-

  26. -där han
    kommer att kallas för Wild Bill.

  27. Men Willard
    tycker också mycket om skolan.

  28. Min skola hette...

  29. "Vi var lyckligt lottade
    i vår skola i Sebastopol"-

  30. -"för vi hade ett bra bibliotek,
    så vi kunde läsa allt vi ville läsa."

  31. Libby älskar att läsa-

  32. -men att han ska gå på universitet
    är inte alls självklart.

  33. "När jag tog examen jobbade jag
    ett år på pappas fruktodling."

  34. "I slutet av det året
    ville jag stanna kvar, men pappa sa:"

  35. "'Jag fick bara gå i skolan i tre år.
    Du kan få studera på Berkeley.'"

  36. "Så jag åkte till Berkeley."

  37. Libby kommer till universitetet
    Berkeley som nittonåring-

  38. -i mitten av 1920-talet.

  39. USA genomsyras av stor framtidstro.
    Allt är nytt och modernt-

  40. -bilar, radio, bio,
    nya maskiner och ny teknologi.

  41. Tron på det nya
    genomsyrar också forskningen-

  42. -och på Berkeley
    är det full fart på institutionerna.

  43. Snart väljer Libby kemi som huvudämne
    och specialiserar sig på nåt modernt:

  44. Radioaktivitet och instabila atomer.

  45. De flesta atomer är stabila,
    de förändras inte över tid.

  46. Men andra är instabila
    och kan falla sönder.

  47. Då bildas energi
    som strålar ut från atomen-

  48. -så kallad radioaktivitet.

  49. Det här är man intresserad av
    då strålningen kan vara användbar.

  50. Till exempel
    kan man kanske ta till vara energin-

  51. -det som vi i dag gör
    i kärnkraftverk.

  52. Libby försöker hitta nya
    radioaktiva ämnen, och han lyckas.

  53. Hans framgång leder till
    att han blir kvar i Berkeley.

  54. Han träffar Leonor Lucinda Hickey,
    som han snart blir förälskad i.

  55. De gifter sig 1940,
    och både privat och professionellt-

  56. -ser livet ljust ut.

  57. Nu börjar Libby intressera sig
    för ett speciellt radioaktivt ämne-

  58. -nämligen kol-14, det som senare
    kommer att ligga bakom hans upptäckt.

  59. Men allt får skjutas på framtiden-

  60. -på grund av det som inträffar
    den 7 december 1941.

  61. På morgonen anfalls
    den amerikanska basen Pearl Harbor-

  62. -av japanska flygplan.

  63. USA:s inträde i andra världskriget
    är ett faktum.

  64. Libby blir nu del av atomvapen-
    programmet Manhattanprojektet.

  65. En mängd forskare kallas in från
    hela USA för att delta i forskningen.

  66. Libby arbetar i Oak Ridge, Tennessee,
    men allt är väldigt hemligt.

  67. Inte ens Libbys fru
    vet vad han håller på med.

  68. Först när bomberna faller
    över Hiroshima och Nagasaki-

  69. -blir det offentligt.

  70. Kriget är nu över,
    och världen kan blicka framåt igen.

  71. Libby vill nu fortsätta
    sin oavslutade forskning.

  72. Han är nybliven pappa
    till tvillingarna Susan och Janet.

  73. Han blir rekryterad till institutet
    för kärnforskning i Chicago-

  74. -där hans tänkta arbete är att forska
    om kärnkraft och radioaktivitet.

  75. Han startar också ett eget projekt,
    som måste ske i hemlighet-

  76. -för ingen skulle tro honom.

  77. Hans idé är att man
    med hjälp av kol-14 ska kunna datera-

  78. -hela den mänskliga historien.

  79. Jag vågade inte berätta...

  80. "Jag kunde inte berätta för nån
    vad jag höll på med."

  81. "Det var för galet,
    så jag höll det hemligt."

  82. Redan före kriget hade Libby
    börjat intressera sig för kol-14.

  83. Under kriget
    har det kommit fram ny forskning-

  84. -som visar att kol-14 hela tiden
    nybildas långt ute i atmosfären.

  85. Det sprids i luften via koldioxiden
    och tas därefter upp av växterna.

  86. Djur och människor äter av växterna-

  87. -och det betyder
    att kol-14 finns i allt levande.

  88. Då blir plötsligt Libby
    extra intresserad-

  89. -för kol-14 är ju inte
    en vanlig kolatom, den är radioaktiv.

  90. Den har ett par extra neutroner
    i kärnan och är en isotop.

  91. Det gör den instabil, och den
    faller sönder i en viss hastighet.

  92. Känner man till hastigheten
    och kan mäta kol-14-halten-

  93. -i till exempel ett kranium, kan man
    ta reda på hur gammalt kraniet är.

  94. Som en klocka tillbaka i tiden-

  95. -och det är den klockan
    som Willard Libby nu vill upptäcka.

  96. Men han måste lösa flera problem.

  97. Först ska han ta reda på hastigheten,
    hur fort kol-14 faller sönder-

  98. -den så kallade halveringstiden.

  99. Om man har en viss mängd kol-14,
    när har hälften försvunnit?

  100. Olika ämnen
    har olika halveringstider.

  101. Det kan skilja från några
    tusendels sekunder till miljarder år.

  102. Att halveringstiden är lämplig
    är en förutsättning för att lyckas.

  103. Willard Libby kommer snart fram till
    att halveringstiden är ca 5 700 år-

  104. -ett bra tidsmått för att
    kunna mäta mänsklighetens historia.

  105. Sen måste Libby ta reda på om kol-14
    finns jämt fördelat över hela jorden-

  106. -så att alla växter och djur
    får i sig lika mycket kol-14.

  107. Om det inte är så
    kommer Libbys metod inte att fungera.

  108. Nu får Libby hjälp av en ung student
    vid namn Ernest Anderson.

  109. Han knackade på dörren...

  110. "Jo, han knackade på och frågade:
    'Har du nån intressant uppgift?'"

  111. "Jag sa: 'Ja, jag vill mäta
    den naturliga halten av kol-14.'"

  112. "Då sa han: 'Då är jag rätt man.'"

  113. "Men jag ville inte berätta för honom
    om själva dateringen."

  114. Utan vetskap om det egentliga syftet-

  115. -åker Anderson runt och samlar ihop
    olika trädprover från hela världen.

  116. För att kunna mäta kol-14-halten
    utvecklar Libby ett nytt instrument-

  117. -ett förbättrat
    så kallat Geiger-Müllerrör.

  118. Träproverna behöver sen bearbetas
    så att endast kol finns kvar.

  119. Först bränner man träbitarna.
    Sen renas de kemiskt i flera steg.

  120. Det resterande kolpulvret
    förs in i Geiger-Müllerröret-

  121. -och stängs in
    bakom strålningssäkra väggar.

  122. Testresultaten läses av regelbundet
    i flera dagar, även mitt i natten.

  123. Vi var tvungna att gå dit dygnet runt.

  124. "Vi läste av mätarna
    var fjärde till sjätte timma."

  125. "Det behövdes göras
    24 timmar om dygnet."

  126. "Vi turades om att komma dit
    klockan tre på natten och läsa av."

  127. Under lång tid går de igenom prover
    från hela världen-

  128. -och det visar sig vara
    som Libby hoppas.

  129. Kol-14 är jämt fördelat
    över hela jorden.

  130. Förutsättningarna för en klocka till
    mänsklighetens historia är klara.

  131. Nu behöver han bara testa att metoden
    fungerar, men det är lite knepigt.

  132. Han vill prova dateringen
    på 5 000 år gamla egyptiska föremål-

  133. -men hur får man tag på fornegyptiska
    föremål som man vill elda upp?

  134. Museet hade aldrig gett dem till oss.

  135. "Man kan inte be ett museum om
    en bit av en 5 000 år gammal mumie."

  136. "'Här är en ung kemiprofessor
    som vill bränna upp den.'"

  137. "Det gick inte, så vi fick vänner
    inom arkeologin att fråga åt oss"-

  138. -"och de fick ut proverna."

  139. Därefter börjar
    en nervös väntan på provresultaten.

  140. Allt hänger på dem. Kanske står de
    inför ett vetenskapligt genombrott-

  141. -eller ett stort misslyckande.

  142. När resultaten kommer visar det sig
    att de hade haft rätt.

  143. Deras datering
    av de egyptiska föremålen stämmer.

  144. Nu kan de äntligen
    avslöja sin forskning.

  145. Väldigt fort
    inser både kemister och arkeologer-

  146. -vilken revolution det här är
    för kunskapen om vår historia.

  147. Libby får snart besök av forskare
    som vill lära sig mer om metoden.

  148. De kom nästan direkt...

  149. "De kom nästan direkt
    efter tillkännagivandet."

  150. "Det var en lång ström av dem,
    och de byggde egna labb som galna."

  151. Det poppar snart upp labb
    över hela världen.

  152. Ett av de tidiga laboratorierna
    finns vid Uppsala universitet.

  153. Här görs fortfarande kol-14-analyser
    i det nybyggda Ångströmlaboratoriet.

  154. Metoden har utvecklats, och i dag
    kan man göra snabba, exakta analyser-

  155. -på väldigt små provexemplar.

  156. Kol-14-analyser förändrar hela tiden
    vår kunskap om människans historia.

  157. Vi har nu en tidslinje som sträcker
    sig hela 50 000 år tillbaka i tiden.

  158. Det visar sig att skelett som man
    tidigare trott tillhör en viss tid-

  159. -egentligen tillhör en helt annan.

  160. Till exempel hade man i Nordamerika
    räknat 10 000 år fel på sin istid.

  161. Och den kända Turinsvepningen,
    som skulle vara Jesus liksvepning-

  162. -kommer enligt kol-14-resultatet
    från 1300-talet.

  163. Kol-14-metodens stora betydelse för
    vår kunskap om människans historia-

  164. -är skälet till det telefonsamtal
    som Libby får mitt i natten-

  165. -hösten 1960.

  166. "Jag fick ett samtal halv fyra
    på morgonen från Stockholm."

  167. "Ja, det var ju tidsskillnaden.
    Det var först då jag visste."

  168. "Det var en upplevelse."

  169. Nyheten att Willard Libby fått
    Nobelpriset i kemi sprids snabbt-

  170. -och i lokala tidningar kan man se
    Libby skåla i mjölk med sin familj.

  171. Libby säger att han borde ha förstått
    då hans hund nyligen bitit honom-

  172. -och hunden hade tidigare bara bitit
    tre personer, alla Nobelpristagare.

  173. Senare flyger Libby med sin familj
    från ett varmt Kalifornien-

  174. -till ett vintrigt Stockholm.

  175. Libbys femtonåriga döttrar
    är med i alla tidningar-

  176. -och berättar glatt att de inte alls
    är intresserade av kemi.

  177. En vacker vinterkväll
    den 10 december 1960-

  178. -tar Libby emot Nobelpriset i kemi
    ur den svenske kungens hand.

  179. Här har vi Libby som får sitt pris
    och sin hjärtliga gratulation-

  180. -från den del av familjen som är här.

  181. Det är hans hustru och
    hans två femtonåriga tvillingdöttrar.

  182. Sen följer ett högtidligt firande
    för hela familjen.

  183. Willard Libbys kol-14-upptäckt hittar
    ständigt nya användningsområden.

  184. Förutom inom arkeologin används den
    i dag inom geologi och oceanografi-

  185. -men kan också användas som spårämne
    när man tar fram nya mediciner.

  186. Efter Nobelpriset arbetar Libby
    som professor på UCLA i Los Angeles.

  187. Han ägnar sig åt
    forskning och undervisning-

  188. -och letar efter nya unga talanger
    som han kan hjälpa i forskningen.

  189. 1979 gör Libby sin sista intervju.

  190. Han är nu 71 år och har funderat över
    vad som gjorde honom så framgångsrik.

  191. Enligt honom handlar forskning
    både om envist arbete och tur-

  192. -fast kanske allra främst om
    att våga gå sin egen väg.

  193. På frågan vad som varit det svåraste
    med hans forskning svarar Libby:

  194. Att lyckas hålla det hemligt...

  195. "Att lyckas hålla det hemligt
    tills allt var klart."

  196. "Det spelade ingen roll vem det var,
    ingen skulle stödja den forskningen."

  197. "Den var uppenbarligen för galen."

  198. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Arkeologi, Biografi, Forskare, Fysik, Kemi, Kemister, Kol-14-datering, Libby, Willard, 1908-1980, Naturvetenskap, Nobelpris, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Förstå kunskapskraven

Frågeställningar för systematiska undersökningar

"Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån."

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta NO-land

Salter

Vad är ett salt? Salter är fasta ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. Jonbindningar är väldigt starka och består av positiva och negativa joner som attraherar varandra. Vad är natriumklorid för något? Och hur ser salter ut om man kollar på dem i mikroskop?

Fråga oss