Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset : Shinya YamanakaMaterialDela
  1. Hans barndoms dröm var
    att hjälpa sjuka-

  2. -men han lyckades inte som läkare.

  3. Han fick sin revansch när han gjorde en
    av de största upptäckterna-

  4. -inom medicin i vår tid,
    nämligen en upptäckt om stamceller-

  5. -som i grunden kan komma att förändra
    hur vi behandlar sjukdomar.

  6. I dag hoppas miljontals patienter på-

  7. -att hans forskning
    ska göra dem friska.

  8. 2012 tilldelades han nobelpriset
    i medicin.

  9. Det här är historien
    om Shinya Yamanaka.

  10. Det jobbigaste med att ha diabetes-

  11. -är att jag måste ta injektioner
    varje gång jag ska äta.

  12. Om jag så bara ska ta en kaka
    så måste jag mäta mitt blodsocker-

  13. -och räkna ut
    hur mycket jag ska injicera.

  14. Det är väldigt besvärligt.

  15. Chisa Ikuse är sexton år och bor några
    mil utanför Osaka i Japan.

  16. Hon fick diabetes när hon var nio.

  17. Hon lever med ständiga injektioner
    av insulin-

  18. -och stor stress över att mängden
    medicin inte ska bli exakt rätt.

  19. Nu är hon hos sin läkare, på en
    av sina livsviktiga rutinkontroller.

  20. Nyligen fick jag lågt blodsocker
    under gympan i skolan.

  21. Jag hade tagit fel mängd insulin
    till mängden mat.

  22. Benen darrade, jag blev kall i kroppen
    och jag fick svårt att röra mig.

  23. Det finns inget botemedel
    mot den typ av diabetes-

  24. -som Chisa
    och flera miljoner människor har.

  25. Men det finns hopp
    för alla dessa människor.

  26. Många tror att hoppet finns
    i Shinya Yamanakas laboratorium CiRA.

  27. I detta högteknologiska labb i Kyoto
    arbetar 400 anställda-

  28. -enbart med
    Yamanakas stamcellsforskning.

  29. Men vad har han upptäckt?
    Låt oss börja från början.

  30. 1962 föds Shinya Yamanaka
    i en stadsdel i östra Osaka.

  31. Hans pappa driver en liten fabrik
    som tillverkar sågmaskiner.

  32. Yamanaka ser upp till sin pappa,
    men pappan blir sjuk i diabetes-

  33. -och det påverkar Yamanakas planer
    för framtiden.

  34. Han uppmuntrade mig inte till
    att ta över hans företag.

  35. I stället ville han
    att jag skulle bli läkare.

  36. 1975 börjar Yamanaka på Tennoji,
    en högstadieskola i Osaka.

  37. Jag tyckte om högstadiet
    och gymnasiet.

  38. Där träffade jag nämligen min fru.

  39. Jag träffade många goda vänner
    och lärare.

  40. De sex åren blev grunden
    för den som jag är.

  41. I dag hänger vepor utanför skolan
    och gratulerar den gamla eleven-

  42. -till nobelpriset i medicin.

  43. Men 1975 är inte Yamanaka
    en elev som utmärker sig.

  44. Hans favoritämnen
    är matematik och fysik-

  45. -två ämnen som Tennoji-skolan
    fortfarande är duktiga på.

  46. Men skolan har också
    alltid satsat mycket på idrott.

  47. Och eftersom pappan tycker
    att Yamanaka är för tanig-

  48. -börjar Yamanaka sporta mer.

  49. Han börjar träna både rugby och judo.

  50. Sporten kommer att leda in honom
    på kirurgi.

  51. Jag skadade mig många gånger.

  52. Vid mer än tio tillfällen
    bröt jag ett ben i kroppen.

  53. Varje gång jag blev skadad
    gick jag till en ortoped.

  54. Så det kom sig väldigt naturligt
    att jag blev intresserad av-

  55. -att blir ortopedkirurg.

  56. Drömmen om att läsa till kirurg besannas
    till slut.

  57. 1981 börjar han studera medicin
    på Kobes universitet.

  58. Yamanakas pappa blir vid den här tiden
    sämre av sin diabetes.

  59. Yamanaka, som snart är färdigutbildad
    läkare, tar hand om sin pappa-

  60. -och ger honom dropp
    och insulinsprutor.

  61. Han verkade vara glad,
    men jag kände mig...

  62. ...ganska värdelös.
    Jag kunde inte hjälpa min egen far.

  63. Och han dog.

  64. Det var ett av skälen till att jag
    beslöt mig för att byta karriär-

  65. -från läkare till vetenskapsman.

  66. Jag tänkte att medicinsk forskning-

  67. -kunde hjälpa patienter som min far-

  68. -patienter som lider
    av svårbehandlade sjukdomar.

  69. Inte nu men i framtiden.

  70. Pappans död är en anledning till att
    Yamanaka lägger av sig kirurgrocken.

  71. En annan är att han inser
    att han är för dålig på att operera.

  72. Naturligtvis blev jag besviken.
    Min pappa var en mycket bra ingenjör-

  73. -så jag borde ha varit en duktig kirurg.

  74. Därför blev jag besviken och ledsen.

  75. Det var ett annat skäl
    till att byta karriär-

  76. -från operationssalen till laboratoriet.

  77. Yamanaka söker sig till Osakas
    universitet för att börja forska-

  78. -men i slutet av antagningsintervjun
    till forskarprogrammet-

  79. -förstår Yamanaka att han inte kommer
    att bli antagen. Han saknar kunskap.

  80. I panik vädjar han till dem
    om att ta honom ändå-

  81. -och, ja, det fungerar.

  82. Yamanakas passion och drivkraft
    att rädda människors liv-

  83. -öppnar dörren till en ny värld:
    forskningen.

  84. Katsuyuki Miura var Yamanakas mentor
    under hans tidiga forskning.

  85. Kunskaperna är inte nödvändiga
    när man börjar på forskarprogrammet.

  86. Intresset för forskningen
    och drivkraften är det viktigaste-

  87. -och där fattades inget.

  88. Miura uppmuntrar Yamanaka
    att tänka utanför ramarna.

  89. Bland annat därför
    vågar Yamanaka ge sig på-

  90. -nåt av det mest komplicerade
    och kontroversiella för en forskare:

  91. Stamceller. Men vad är stamceller?

  92. Vår kropp består av många biljoner
    celler som gör olika saker.

  93. Huden består av hudceller,
    hjärnan av hjärnceller-

  94. -och blodet av blodceller.

  95. Men från början, när vi är embryon, då
    är våra celler alldeles nya.

  96. De har inte bestämt sig för var
    de ska arbeta och vad de ska bli.

  97. De kan bli vad som helst.

  98. Blodceller, hjärnceller
    eller kanske hudceller.

  99. De kallas "embryonala stamceller".

  100. Varför vill då Yamanaka jobba
    med stamceller?

  101. Jo, han inser att de kan bota
    ett oändligt antal sjukdomar-

  102. -och rädda många av de patienter
    som han aldrig fick rädda som läkare.

  103. Och i staden Nara, bara en timme
    från Yamanakas barndomshem-

  104. -tar hans stamcellsforskning fart.

  105. Yamanaka har också fått två döttrar,
    Mika och Miki.

  106. De får honom att tveka på
    att använda embryonala stamceller-

  107. -för dessa måste man ta
    ur levande mänskliga embryon.

  108. När jag tittade på mänskliga embryon
    i ett mikroskop-

  109. -fick jag en väldigt...märklig känsla.

  110. Det här embryot kan bli ett barn,
    som mina egna döttrar.

  111. Samtidigt kan samma embryo bli
    stamceller och hjälpa många patienter.

  112. Så det var ett stort dilemma.

  113. Därför startade jag mitt eget projekt.

  114. Han vill få fram stamceller
    som inte kommer från embryon-

  115. -och han har en idé om en lösning.

  116. Han är övertygad om att alla celler
    i kroppen, även hos vuxna-

  117. -kan omvandlas till stamceller,
    men den stora gåtan är hur.

  118. Man trodde länge att när en stamcell väl
    hade blivit hud- eller hjärncell-

  119. -så var den fast i den formen.
    Cellen var inlåst i sin cell.

  120. Men Yamanaka tror
    att han kan öppna buren-

  121. -och att cellen än en gång kan bli
    precis vad som helst.

  122. En hudcell från ditt finger
    kan då bli en cell i ditt hjärta.

  123. Det innebär att vi måste omvandla
    hudceller till stamceller.

  124. Hur kan vi göra det?

  125. Jag blev fascinerad av en bild-

  126. -av en fluga i en lärobok.

  127. Flugan har ett ben
    där det borde sitta en antenn.

  128. Jag blev fascinerad
    eftersom mutationen orsakas-

  129. -av en enda faktor, en gen.

  130. Det innebär att en enda faktor,
    en gen, kan förändra en cells öde-

  131. -från antenn till ben.

  132. Att se bilden fick mig att tänka-

  133. -att vi borde kunna göra samma sak
    med mänskliga celler.

  134. Men han förstod att det skulle bli
    svårt att hitta-

  135. -denna enda faktor eller gen
    som skulle lösa gåtan.

  136. Han räknade med att kanske inte få
    uppleva det under sin livstid.

  137. För vilka av alla tusentals gener skulle
    han stoppa in i en cell-

  138. -för att skapa en stamcell?

  139. Efter några år har han kommit fram till
    24 möjliga olika gener-

  140. -men ingen enstaka gen ger resultat.

  141. Då föreslår en doktorand
    nåt som inte borde fungera:

  142. Att stoppa in alla gener på en gång.

  143. Vanligtvis gör vi inte det.
    Vi tror inte att det fungerar.

  144. Men denna gång gör de det.

  145. Jag hindrade honom inte
    när han föreslog experimentet-

  146. -och ville blanda alla 24 faktorer.
    Jag sa till honom att prova.

  147. När vi placerade alla 24 faktorer
    i hudceller från möss-

  148. -blev vi förvånade över
    att vi faktiskt såg en omvandling-

  149. -från hudceller till stamceller.

  150. Då kände vi bara: "Wow!"

  151. Vi tänkte att det måste ha varit
    ett misstag, en förorening.

  152. Så de gör om samma experiment igen.

  153. Det fungerade...och fungerade...
    och fungerade.

  154. Vi insåg att vi hade lyckats.

  155. Från början krävs det 24 gener,
    eller faktorer-

  156. -för att backa cellerna tillbaka
    till början.

  157. Men snart märker Yamanakas team att
    det räcker med bara fyra av dem.

  158. Några år senare lyckas de
    med nåt fantastiskt:

  159. Att från några celler av en svanstipp
    skapa en hel kull av friska möss.

  160. Ett tydligt bevis på att de nya,
    backade stamcellerna, iPS-celler-

  161. -kan utvecklas till
    vad som helst i kroppen.

  162. Yamanakas iPS-celler
    får nu enorm uppmärksamhet.

  163. Upptäckten skapar en svallvåg
    i forskarvärlden.

  164. Nu lyfts Yamanaka fram
    som en av världens främsta forskare.

  165. Möjligheterna för hans upptäckt
    är enorma.

  166. Vi försöker hjälpa patienter
    som lider av sjukdomar på näthinnan-

  167. -blodsjukdomar och hjärtproblem.

  168. Listan på sjukdomar som skulle
    kunna botas är nästan oändlig.

  169. Och inte bara fysiska sjukdomar,
    utan även demens, alzheimer-

  170. -och till och med schizofreni
    står på listan.

  171. 2012 kommer erkännandet
    som många forskare drömmer om.

  172. Yamanaka tilldelas nobelpriset
    för sin forskning om iPS-celler.

  173. Evenemanget varade i en vecka-

  174. -men det kändes som ett ögonblick.

  175. För mig som forskare
    är det antagligen-

  176. -den lyckligaste veckan i mitt liv.

  177. Förut trodde jag-

  178. -att det aldrig skulle bli möjligt
    att bota diabetes.

  179. När jag först fick höra
    att jag kanske kan bli frisk-

  180. -blev jag hoppfull och glad.

  181. Om jag blev frisk skulle jag
    vilja gå ut med kompisar-

  182. -och kunna äta som alla andra.

  183. Jag önskar att jag kunde äta
    vad jag ville utan att tänka på det.

  184. Det vore fantastiskt.

  185. I dag är Yamanaka chef för sitt
    forskningsinstitut, CiRA, i Kyoto.

  186. Hundratals forskare arbetar med
    att göra iPS-cellerna helt säkra-

  187. -att börja användas i sjukvården.

  188. Yamanakas största dröm nu är att få ut
    sin forskning till patienter.

  189. Min far var väldigt glad
    för att jag blev läkare.

  190. Men efter att han gick bort
    bytte jag karriär och blev forskare.

  191. Jag tar inte emot patienter längre.

  192. Ofta tänker jag att min far kanske
    är arg för att jag bytte karriär.

  193. Så jag vill visa min far-

  194. -att jag visserligen inte arbetar
    med patienter direkt-

  195. -men ändå hjälper patienter
    genom min forskning.

  196. Det vill jag säga till min far
    om jag träffar honom igen.

  197. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler
Ämnesord:
Anatomi, Biografi, Biologi, Forskare, Naturvetenskap, Nobelpris, Nobelpriset i medicin, Nobelpristagare, Stamceller, Stamcellsforskning, Yamanaka, Shinya, 1962-
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till snackar stress

Alkohol

Marika berättar om när hon gick i gymnasiet och drack väldigt mycket alkohol. Hon ville passa in och vara en del i gänget, men hon fick mer ångest och oro. Det finns många negativa konsekvenser av att använda droger och alkohol, men det måste ju finnas något bra med det också. Psykiatriforskaren Emma Frans berättar om varför många ändå dricker alkohol.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Könsroller

I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.