Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset : Niels BohrMaterialDela
  1. När man trodde att allt var upptäckt-

  2. -när den klassiska fysiken förklarat
    allt den kunde förklara-

  3. -då dyker det upp en ung dansk
    forskare som bevisar motsatsen.

  4. Hans atommodell
    kommer att förbluffa världen-

  5. -och framtiden kommer att tillhöra
    den nya kvantfysiken.

  6. Forskaren heter Niels Bohr
    och får Nobelpriset i fysik 1922.

  7. När Niels Bohr är tio år
    gör han nåt som verkar dumt.

  8. Han plockar isär sin cykel,
    ner i minsta beståndsdel.

  9. Det är nåt fel på cykeln, och
    nu tänkte Bohr laga den på sitt sätt.

  10. När vuxna påpekar
    att det aldrig skulle fungera-

  11. -försvarar hans far honom och säger:
    "Sluta. Pojken vet vad han gör."

  12. Hans pappa har rätt. Bohr monterar
    ihop cykeln, och nu fungerar den.

  13. Modet att göra saker på sitt sätt-

  14. -är det som senare i livet
    ligger bakom hans stora upptäckt.

  15. Niels Bohr kan nu cykla ut
    i sin hemstad Köpenhamn-

  16. -en stad han älskar och som betyder
    mycket för honom under hela hans liv.

  17. Till skillnad från när Bohr var ung
    är staden nu ett centrum för fysiker.

  18. Hit söker sig
    studenter från hela världen.

  19. Här pågår bland annat forskning att
    med laser tillverka exakta atomur.

  20. Och man utvecklar även ett datorchip
    till en supersnabb kvantdator.

  21. Inget av det här skulle vara möjligt
    om det inte hade varit för Bohr.

  22. Här, mitt i Köpenhamn,
    i den medicinska professorsbostaden-

  23. -växer han upp
    i slutet av 1800-talet.

  24. Hans pappa är professor och bjuder
    ofta hem sina kolleger för samtal-

  25. -om allt
    som har med vetenskap att göra-

  26. -och den lille Niels får sitta med
    och lyssnar intresserat.

  27. Så det var kanske inte så konstigt
    att Niels-

  28. -bestämde sig för
    att gå på universitet.

  29. Han kom
    att specialisera sig på fysik.

  30. I slutet av 1800-talet trodde man
    att allt inom fysiken var upptäckt.

  31. Man kunde beräkna en bolls luftfärd,
    svallvågornas rörelser över vattnet-

  32. -hur planeterna snurrade runt solen-

  33. -allt i matematiska formler
    som kallas klassisk mekanik.

  34. Allt var klart och tydligt uträknat.

  35. Men det börjar hända
    nya, spännande saker.

  36. Man börjar titta på
    fysikens allra minsta beståndsdelar.

  37. I Cambridge i England
    upptäcker J.J. Thomson elektronen-

  38. -och i Manchester forskar
    Ernest Rutherford om atomens kärna.

  39. Max Planck har nya idéer
    om hur ljuset beter sig-

  40. -och Albert Einstein
    har formulerat sin relativitetsteori.

  41. Allt detta studerar Bohr intresserat
    i Köpenhamn.

  42. På den Polytekniska läroanstalten
    är han den främste av alla studenter-

  43. -och sysslar med vågade experiment.

  44. Till sin doktorsavhandling väljer han
    det allra senaste och hetaste ämnet-

  45. -det vill säga elektroner.

  46. Men om Bohr vill fortsätta forska
    är han tvungen att lämna Köpenhamn-

  47. -och för att komplicera till saken
    ytterligare så blir han kär.

  48. Hon heter Margrethe Nørlund och är
    en av hans studiekompisars syster.

  49. Margrethe berättar:

  50. "Han studerade med min bror, och
    min bror berättade först om honom."

  51. "Sen kom han med min bror
    för att hälsa på."

  52. "Han kom till landet
    för att stanna en påsk."

  53. "Den sommaren förlovade vi oss."

  54. Bohr tar nu ett svårt beslut. Han tar
    ett stipendium och åker till England-

  55. -vilket blir avgörande för hans
    upptäckt, men det vet han inte ännu.

  56. Han är mest förälskad
    och skriver till Margrethe:

  57. "Vi ska dela allting,
    inte bara hemma, men också innan."

  58. "Vi ska dela all glädje
    men också sorg som resan medför."

  59. Hösten 1911
    kommer Bohr till Cambridge.

  60. Där ska han forska
    med den bästa inom elektronforskning-

  61. -och sin stora idol, J.J. Thomson.

  62. Bohr ska stanna i England
    ett helt år-

  63. -och hans första brev hem
    är fulla av entusiasm.

  64. "Efter min ankomst
    besökte jag först Thomson."

  65. "Han var trevlig,
    och vi pratade lite."

  66. "Han sa att han
    ville titta på min avhandling."

  67. Bohr börjar entusiastiskt arbeta
    i Thomsons laboratorium-

  68. -men snart vänder det.

  69. Han känner att Thomson nonchalerar
    honom, och Niels Bohr tappar glöden.

  70. "Thomson har så lite tid. Han fick
    avhandlingen men har inte läst den."

  71. "Jag har bara fått prata med honom
    om några detaljer."

  72. Han är besviken på Cambridge
    och saknar gemenskapen hemma.

  73. Han känner sig misslyckad och sörjer
    dessutom sin far, som dött samma år.

  74. Här kan man se Niels och hans far
    sittandes vid samma skrivbord.

  75. Han skulle gärna vilja bli
    som sin far-

  76. -att kunna vara som en samlande kraft
    för en grupp studenter-

  77. -men han tvivlar på sin styrka
    och skriver till Margrethe:

  78. "Jag sitter och tänker på far,
    för allt han var för så många."

  79. "Vill du hjälpa mig att blott
    våga tänka på att vara hans exempel?"

  80. "Skulle du vilja vara
    som en mor för mina studenter?"

  81. "Annars skulle jag själv aldrig ha
    krävt att vara som en far för dem."

  82. "Det finns inga gränser
    för vad jag önskar få prova på"-

  83. -"att vara
    som en mor för dina studenter"-

  84. -"och hur vi tillsammans
    ska tänka på din far."

  85. När allt ser som dystrast ut för Bohr
    får han en ny möjlighet i Manchester.

  86. Bohr kan få plats hos en annan
    Nobelpristagare - Ernest Rutherford.

  87. Han forskar på den senaste fysiken
    och har ett modernt laboratorium-

  88. -och många unga begåvade forskare.

  89. Detta ska bli avgörande
    för Bohrs framgång.

  90. Bohr känner direkt när han kommer dit
    att han har gjort rätt val.

  91. "Rutherford var precis
    en sån man som jag trodde"-

  92. -"och visar intresse
    för alla som arbetar för honom."

  93. Det är nu Niels Bohr börjar
    intressera sig för atomens struktur-

  94. -och den atommodell
    som Rutherford nyligen lagt fram.

  95. Rutherford tänkte sig atomen som
    en kompakt, positivt laddad kärna-

  96. -med negativt laddade elektroner
    som cirklade runt den.

  97. Hans forskning
    bygger mycket på experiment-

  98. -medan Bohr
    är mer intresserad av teorin.

  99. Bohr inser
    att atommodellen har stora problem.

  100. Enligt teorin kommer elektronerna
    dras in och uppslukas av kärnan-

  101. -men så sker inte.
    Därmed var det nåt som inte stämde.

  102. Nåt som den klassiska fysiken
    inte kunde förklara.

  103. Bohr vill försöka lösa gåtan.
    Vad höll elektronerna på plats?

  104. Men det går trögt med forskningen,
    och hemresan närmar sig.

  105. Då sker plötsligt nåt avgörande.

  106. Han träffar på en ung matematiker,
    Charles Galton Darwin-

  107. -som forskar på röntgenstrålningen.

  108. Bohr blir mycket intresserad-

  109. -och anar att det kanske kan hjälpa
    hans forskning om atomen.

  110. "Jag har arbetat fram en teori,
    dock anspråkslös"-

  111. -"som kan kasta ljus på några saker
    beträffade atomens struktur."

  112. Bohr är på rätt väg.
    Intresset för röntgenstrålningen-

  113. -för honom samman
    med Max Plancks forskning om ljuset.

  114. Planck såg att ljus kan bete sig
    som små partiklar, små energipaket-

  115. -med en viss, bestämd mängd energi,
    och dem kallar han kvanta.

  116. Men kan Bohr ha nytta av dessa kvanta
    till atomens struktur?

  117. Han arbetar intensivt, dag och natt.

  118. Vännerna ser honom bara när han
    kommer upp för att hämta luft.

  119. Men tiden är knapp. Hans tid
    hos Rutherford lider mot sitt slut.

  120. Han ska om några veckor
    åka hem och gifta sig.

  121. I Köpenhamn har han fått en
    lärarassistentplats på universitetet.

  122. Han känner att han är nåt stort på
    spåren och vill lämna in en uppsats-

  123. -till Rutherford
    innan han lämnar Manchester.

  124. Arbetet går både upp och ner.

  125. "Det jag var så glad för i går
    kan bli en besvikelse"-

  126. -"och ödelägga andra ting
    som jag trodde att jag löst."

  127. "Men jag kan tänka på att du bryr dig
    lite om mina dumma beräkningar"-

  128. -"och kanske
    om din egen dumma, dumma Niels."

  129. Men Bohr är inte så dum som han tror.

  130. Återigen vänder det. Det visar sig
    att han har hittat rätt.

  131. Kvantteorin visade sig vara
    det stabiliserande element-

  132. -som kunde få
    atommodellen att fungera.

  133. Bohrs teori var att elektronerna bara
    cirkulerade i vissa bestämda banor-

  134. -och därmed aldrig
    kan sugas in i kärnan-

  135. -och där varje bana motsvarar en
    viss mängd energi hos elektronerna.

  136. Ju mer energi,
    desto längre ut från atomens kärna-

  137. -men bara i banorna, aldrig mellan,
    men de kan hoppa från bana till bana.

  138. Om en atom tillförs energi
    hoppar elektronerna utåt-

  139. -till banor med högre energi-

  140. -och när de hoppar tillbaka
    avges lika mycket energi.

  141. Det här är grunden
    för vår moderna atommodell-

  142. -och den kom
    att revolutionera fysiken.

  143. Det här
    är Bohrs originalanteckningar.

  144. Nu skissar Bohr ner atommodellen
    för första gången-

  145. -och lämnar in till Rutherford.

  146. Det är dock ingen färdig uppsats än,
    och tiden är nu slut.

  147. Det är dags
    att åka hem till Köpenhamn.

  148. Den 1 augusti
    gifter sig Bohr och Margrethe.

  149. Nu kan de äntligen
    börja sitt liv tillsammans.

  150. Margrethe tar, som planerat, direkt
    en aktiv roll i Bohrs forskning.

  151. Det börjar redan med smekmånaden,
    för resan till Norge ställer de in.

  152. I stället avslutar de uppsatsen
    och levererar den till Rutherford.

  153. Men det fattas en viktig pusselbit
    för att atommodellen ska accepteras.

  154. Han har en teori men måste kunna
    bevisa den genom ett experiment.

  155. I Köpenhamn börjar Bohr nu sitt
    nya assistentjobb vid universitetet.

  156. Det är inte hans drömjobb,
    men han kan koncentrera sig på-

  157. -att försöka bevisa sin atommodell.

  158. Han hör då talas om ett experiment
    som hittills inte gått att förklara-

  159. -men Bohr förstår direkt
    att han har lösningen.

  160. Man hade fått ut fyra olika färgers
    ljus när man hettade upp väte-

  161. -men varför, det visste man inte.

  162. Men Bohr inser nu att detta ju
    stämmer exakt med hans beräkningar.

  163. När elektroner tappar energi hoppar
    de till en bana med lägre energi-

  164. -och samtidigt avger de
    exakt denna energi i form av ljus.

  165. Och de olika färgerna man ser stämmer
    precis överens med vätets atombanor.

  166. Nu kunde alltså Bohr bevisa sin teori
    med ett praktiskt experiment.

  167. Detta blev den sista pusselbiten
    i Bohrs nya teori om atomen-

  168. -och starten på den nya fysiken.

  169. Köpenhamns universitet inrättar en
    professur i teoretisk fysik åt Bohr-

  170. -och 1921
    står det nya institutet klart:

  171. Institutet för teoretisk fysik,
    i dag känt som Niels Bohr Institutet.

  172. Hans dröm har blivit verklighet.

  173. Det blir en mötesplats
    för fysiker från hela världen-

  174. -där nya idéer kan utvecklas
    via samtal och öppenhet.

  175. Här kan de nya teorierna om fysikens
    minsta beståndsdelar utvecklas-

  176. -det som vi i dag kallar kvantfysik.

  177. Hans legendariska föreläsningssal
    står fortfarande kvar.

  178. I huset bredvid finns hans kontor.

  179. Där står ännu hans skrivbord
    och hans privata fotografier.

  180. År 1922 får Niels Bohr
    ett bevis på sin framgång.

  181. Han tilldelas Nobelpriset i fysik för
    sin forskning om atomens uppbyggnad.

  182. Samma år utdelas priset också
    till vännen Albert Einstein.

  183. Bohr och Einstein gillar varandra
    och använder varandra som bollplank.

  184. Bohrs atommodell är revolutionerande.

  185. I dag bygger en stor del
    av fysikforskningen på hans teori-

  186. -allt ifrån forskning om mediciner
    till forskning om laser och datorer.

  187. Hans institut i Köpenhamn är ännu ett
    internationellt forskningscentrum.

  188. Här finns optisk kvantfysik,
    där man utvecklar GPS-tekniken.

  189. I ett annat laboratorium finns enorma
    magneter som kan bromsa elektroner.

  190. Målet är att med hjälp av kvantfysik
    skapa världens snabbaste dator-

  191. -en kvantdator.

  192. Efter Nobelpriset
    arbetar Bohr vidare på sitt institut-

  193. -där han hela tiden främjar
    det internationella samarbetet.

  194. Enligt honom föds de bästa idéerna
    genom en öppen dialog.

  195. För Bohr har det alltid handlat om
    samförstånd och gemensamhet.

  196. Berättelsen om hur han lagade
    sin cykel visar sig ha en sida till.

  197. En yngre vän berättar
    att de hade varit flera barn med.

  198. Trots att de bara tittade på
    fick Bohr dem att känna att de alla-

  199. -var delaktiga i arbetet,
    att de hade lagat cykeln gemensamt.

  200. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Ämnen:
Fysik > Fysikens historia
Ämnesord:
Atomfysik, Biografi, Bohr, Niels, 1885-1962, Forskare, Fysik, Fysiker, Kvantfysik, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta NO-land

Jordens skapelse

När tror man att jorden skapades, och hur såg jorden ut då? Vad är en atmosfär och varför är den så viktig?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 7: hållbar energi för alla

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 7: hållbar energi för alla. Sverige står inför utmaningar i att långsiktigt skapa hållbar energiproduktion som är fossilfri och förnybar.