Titta

Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Om Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Vilka roller finns i en mobbningssituation och hur kan individer som var och en är schyssta göra fruktansvärda saker mot andra när de är i grupp? Mobbning handlar inte bara om den som mobbar och den som blir utsatt. Alla som står bredvid och ser men inget gör har också en del i det som sker. Utan publik, ingen mobbning. Vi får träffa mobbade och före detta mobbade som berättar om tiden då de utsattes och vilka konsekvenser mobbningen har fått för deras liv. Vi får också träffa före detta mobbare som berättar om vad de utsatt andra för och hur det kändes. Ledande mobbningsexperter från Sverige, Finland och USA förklarar mobbningens mekanismer på ett vetenskapligt sätt.

Till första programmet

Det handlar om dig - teckenspråkstolkat : Musse gör upp med sitt förflutnaDela
  1. I de andra programmen
    har jag pekat på er tittare.

  2. "Det är ditt fel och ditt ansvar.
    Gör något."

  3. Men under resans gång
    har jag börjat tänka på mig själv.

  4. Vem var jag i skolan?

  5. Och sanningen är ju
    att jag var en mobbare.

  6. Det är inget jag har tänkt på
    på länge.

  7. Men när jag träffade Mattias
    i program ett-

  8. -var det som
    att jag plötsligt fattade.

  9. Det man gör i skolan
    får konsekvenser för andra.

  10. Mobbare går vidare,
    som om det är livet.

  11. Men en mobbad måste ta igen det där.

  12. Det tar tio år att ta igen tio år.

  13. Man blir fördröjd innan man börjar...

  14. -Vad obehagligt.
    -Det här med att ta för sig.

  15. Det tar ett tag, från att inte kunnat
    göra nåt till att börja stå upp.

  16. -Är det självkänsla?
    -Ja.

  17. Medan en mobbare
    - som du säger att du har varit-

  18. -har det bara. "Det här ska jag göra.
    Här är jag."

  19. "Här är jag Musse -
    och jag levererar."

  20. -Nämen, herregud.
    -Alla knapparna på skjortan.

  21. -Musse slutar aldrig att förvåna.
    -Han är bara så himla rolig.

  22. Bara man ser honom blir man glad.

  23. Visst levererar jag. Och
    det har inte tagit mig tio år-

  24. -att ta igen tio år.
    Jag har bara gått vidare.

  25. Jag vågar nästan vad som helst.

  26. Om nån frågar om jag vill lära mig
    rida gör jag det.

  27. Eller korsa Mongoliet på vilda hästar
    - då gör jag bara det.

  28. Jag säger aldrig till mig själv:
    "Det här klarar inte jag."

  29. Men när jag satt i bilen med Mattias
    undrade jag-

  30. -om jag blivit den jag blivit
    på bekostnad av dem jag mobbade.

  31. Ja, det här var min gamla skola.
    Järla skola.

  32. Man kan säga att det var här jag
    började min mobbningskarriär.

  33. Anna tog vi på brösten och jagade in
    på toaletten så hon grät.

  34. Marcin från Polen retade vi så mycket
    att han till slut bytte namn.

  35. Och så var det Annelie -
    den osynliga.

  36. Den som ingen pratade med
    och ingen ville ha nåt med att göra.

  37. Du var ju en av alla som frös ut mig.

  38. Om jag tänker tillbaka kanske man
    inte sa ett ljud till dig på nåt år-

  39. -och sen sa man en grej, nåt taskigt.

  40. Jag kände ju mig osedd.

  41. Ungefär som
    att ingen visste att jag var där-

  42. -och ingen som skulle reagera
    om jag kom eller var borta.

  43. Bilderna jag har av dig...

  44. ...då var du nästan alltid på håll.
    Det var då man såg dig, kanske.

  45. Det blev nog så mycket tydligare då
    att du var ensam.

  46. När jag såg dig så, då såg jag
    hur det skulle kunna vara för mig.

  47. Att det fanns nån rädsla för det.

  48. Då var det som att man vänder sig
    bort och gav sig in i det där.

  49. -Och då finns det inte.
    -Då finns det inte.

  50. Det gjorde ju inte
    att min blyghet blev bättre.

  51. Det gjorde ju bara
    att jag blev tystare.

  52. Det har ju påverkat mig
    även i vuxen ålder-

  53. -att jag inte vågar prata så mycket.

  54. Faktiskt.

  55. Vi skulle nånstans, och så
    skulle man hålla varandra i handen.

  56. Då blev jag hopparad med dig.

  57. Jag tyckte att det var jättejobbigt,
    och jag släppte din hand...

  58. ...så fort läraren inte såg.

  59. Det hade nog både med att du var
    tjej, att det var pinsamt...

  60. -...och att det var jag.
    -Ja.

  61. Jag kommer ihåg
    hur du brukade skoja om mitt namn.

  62. Du brukade betona mitt namn-

  63. -och särskilt det
    som inte var svenskt.

  64. Flera gånger varje dag. Varje upprop
    var som ett trauma för mig.

  65. Jag visste inte hur man skulle uttala
    mitt namn eller be mig göra det-

  66. -eller hur det skulle bli. Även om
    det inte enskilda gånger var starkt-

  67. -var det som en bägare
    som hela tiden fylldes på.

  68. Jag minns att du sa ifrån
    en massa gånger om ditt namn.

  69. "Ni kan inte uttala mitt namn, så
    jag föredrar att ni inte försöker."

  70. Och så föreslog du
    att vi kallade dig Martin.

  71. Men det var inte roligt
    att kalla dig Martin.

  72. Det var liksom inte...

  73. Vi envisades med att säga Marcin.
    Och det är inte rätt uttal ens.

  74. Det var nästan det som hindrade mig
    mest från att acklimatisera mig.

  75. Jag hade tagit mig an alltihop:
    språket, kulturen och det mesta.

  76. Men själva identiteten och namnet
    fick jag aldrig...

  77. -Och varför gjorde jag det här?
    -Jag undrade det.

  78. Det är sällan jag får prata med nån
    som säger sig ha varit mobbare.

  79. Varför mobbade du andra?

  80. Jag har funderat på det.

  81. På många sätt låg jag själv i riskzonen.

  82. Jag var alltid minst-

  83. -men jag hade alltid
    ett stort behov av att stå i centrum.

  84. Jag kanske mobbade för att jag inte
    hade förutsättningar att vara tuff.

  85. Jag var liten, inte speciellt snygg,
    tyckte inte om att tävla.

  86. Jag ville nog mest vara rolig
    och kamma hem poäng på det.

  87. Jag hade fokus på mig själv och kunde
    inte se vad jag gjorde med andra.

  88. Och när jag tänker efter
    är det precis så jag är. Fortfarande.

  89. Saken är den att jag
    ofta återvänder till mobbningen.

  90. Det har hänt flera gånger i arbetslivet.

  91. När jag är missnöjd med nåt återgår
    jag till nån form av mobbning.

  92. Men om du nu ibland
    beter dig illa mot andra-

  93. -kan det vara så att eftersom
    ingen ifrågasatte ditt beteende-

  94. -så lärde du dig att det här
    var nånting som du kunde göra-

  95. -för att få vad du ville ha-

  96. -genom att göra så här mot andra?

  97. Ja... Jag har inte funderat på det.

  98. Jävla vargleende.

  99. Ska vi göra det här?

  100. -Ska vi göra lite slagsmål?
    -Om du vågar.

  101. -Och du har med din braiga musik?
    -Nej.

  102. Hetsig, utan melodi...

  103. Hur gammal är du?
    Du är som en jävla farbror.

  104. Jag blir så retig. Det är som att
    du suger ur mig att jag ska retas.

  105. Det här är Andreas. Vi lärde känna
    varandra när vi gjorde "Rallarsving".

  106. Det här är "Rallarsving". Vi reser
    runt jorden och testar våra krafter.

  107. Egentligen ska vi åka runt och slåss.

  108. Nu när jag tänker på det kanske
    jag inte var helt snäll alla gånger.

  109. Vi var med om risiga och roliga saker
    ihop, och då blir det...

  110. ...att man får tid att prata.
    Eller att du sätter dig med mig-

  111. -och säger: "Så här är du!"

  112. Att jag pratar med dig om dig?

  113. Du är väldigt bra på
    att beskriva mig.

  114. En vacker dag när man är trött
    i Brasilien kan du vara så här:

  115. "Nämen Andreas,
    du känner ju ingenting."

  116. "Du kan ju inte känna i stunden.
    Nej, så här är det:"

  117. "Andreas, du känner ingenting."

  118. Tyvärr
    har jag nog jämt hållit på med det.

  119. Jag analyserar andra människor
    som om det vore nån jävla rättighet.

  120. -Har du märkt att nån blivit ledsen?
    -Jag har nog gjort många ledsna.

  121. I min enfald har jag trott
    att jag gjort folk nån sorts tjänst.

  122. Du gjorde ju mig en tjänst
    i Brasilien.

  123. Du sa att jag inte kunde känna nåt.

  124. Jag förstår det nu
    när vi pratar om det.

  125. "Du blev svullen i ansiktet." Men jag
    kanske blev ledsen. Till exempel.

  126. Jag tänkte på vad du sa.
    Jag kanske liksom har tagit med mig-

  127. -mitt mobbingbeteende in i
    vuxenlivet.

  128. Du har ett härligt och ohärligt sätt
    att förhålla dig till andras känslor.

  129. Du tycker du har rätt
    att gotta dig i dem-

  130. -gärna inför kör om det går,
    gärna inför publik.

  131. Jag har aldrig känt mig så dålig
    som då i Brasilien.

  132. Vi gjorde ju din härliga sport MMA
    där. Du kända alla och jag inte nån.

  133. Du mästrade mig i att jag inte
    skulle hålla i micken på fel sätt.

  134. "Du kan inte det här!"

  135. Du var nog trött på mig. Då var jag
    i underläge, och då passade du på.

  136. "Du är så här. Kolla på honom -
    han blir helt svullen!"

  137. Det fortsätter du ta upp.
    "När han pratar om känslor..."

  138. "...blir han svullen i ansiktet."
    Och det är ju inte så snällt.

  139. Så här har jag gjort i hela mitt liv.
    Det är det viruset.

  140. Det är som att jag nosar upp bra
    tillfällen utan att jag vet det.

  141. Om man under uppväxten
    varit engagerad i mobbning-

  142. -och inte har medvetandegjort det
    för sig själv-

  143. -finns det en risk att detta
    också påverkar mig som vuxen.

  144. För det har blivit en del av hur jag
    reagerar på det som sker omkring mig.

  145. Det är ju väldigt viktigt
    att försöka bryta ett sånt mönster.

  146. Jag önskar att nån vuxen i skolan
    hade sagt just det till mig.

  147. Att det du gör när du mobbar-

  148. -påverkar både dig själv och andra
    långt fram i livet.

  149. Då inbillar jag mig
    att jag hade gjort annorlunda.

  150. Det låter som självklarheter,
    men tänk på vem du är i skolan i dag.

  151. Har du förstått?

  152. I Finland har man en metod som har
    minskat mobbningen drastiskt.

  153. Den heter Kiva, och den
    gör just det som jag hade behövt.

  154. Den lyfter fram mobbning
    som ett riktigt problem-

  155. -och som går att göra nåt åt.

  156. Hej, Ulrika.

  157. Ulrika är rektor på den
    finlandssvenska skolan Vindängen-

  158. -som har använt metoden i flera år.

  159. -Det kanske är för sent för mig.
    -Jag tror på livslångt lärande.

  160. Du möter dagligen människor-

  161. -som du bekräftar eller inte.
    Det är också ett val man gör.

  162. Kungstanken med alla övningar är
    att försätta eleverna i situationer-

  163. -där de får tänka till.
    Hur kan jag ta ställning-

  164. -så att jag kommer ett steg
    närmare en försvarares position?

  165. Om jag inte kan låta bli att dras
    till när det händer kränkningar-

  166. -så kan jag åtminstone
    låta bli att skratta.

  167. Eller om jag inte i stunden
    när det händer vågar säga till-

  168. -kan jag efteråt säga
    att jag inte tyckte att det var okej.

  169. Eleverna ska förstå att alla i en
    klass har en roll i mobbningen-

  170. -och att alla kan göra skillnad
    genom att byta roll.

  171. Ida, eller hur?
    Jag ska få vara elev här i dag.

  172. -Går det bra?
    -Du kan sitta där.

  173. Hej, allihopa.
    Jag ska vara elev i dag.

  174. -Okej, då kan vi börja.
    -Ursäkta att jag är sen.

  175. Nu börjar vi. Ni får bygga upp
    en situation av stolar-

  176. -som ska vara en mobbningssituation.

  177. Nu ska ni i de olika rollerna
    säga hur det känns att vara där.

  178. Man känner sig som mycket mindre
    och att man inte kan försvara sig.

  179. -Hur känner sig mobbaren?
    -Som att man kan göra vad som helst.

  180. -Du känner att du har makten.
    -Den här sitsen är ju inte så svår.

  181. Nu ska ni bygga om situationen,
    så att nån försvarar den mobbade.

  182. Ska jag bli försvarare? Man
    känner sig inte jättestor här nere.

  183. Man känns ganska maffig där uppe.

  184. Det känns lite jobbigt,
    för vi kom i skottlinjen.

  185. Det gör
    att många inte vågar försvara-

  186. -för de är rädda för
    att de också ska bli mobbade.

  187. Antingen behöver ni vara jättestarka
    som personer eller ännu fler.

  188. Om du flyttar fram lite,
    så backar jag bak lite försiktigt.

  189. Nej, jag skojar bara.

  190. Eleverna får öva på att försvara nån
    som utsätts för mobbning.

  191. De funderar ut varför nån blir
    mobbad-

  192. -och för det mesta är det för
    att nån är annorlunda.

  193. På övningarna nöter man in detta:

  194. Att utsätta nån som är annorlunda
    är inte okej.

  195. Och man får öva på att säga emot.

  196. Vem hånar vi? Varför hånar vi honom?

  197. -Han har bara flickkompisar.
    -Att han bara har tjejkompisar.

  198. -Och jag spelar också flicka?
    -Ja.

  199. Här går du med dina flickkompisar.

  200. Just det. Och nu far du bort för
    att du är rädd för oss stora flickor.

  201. Stopp.
    Alla får ju vara med vem man vill.

  202. -Har du nåt att säga?
    -Ni förstår inte vad mode är...

  203. ...men vi klär oss
    som det är meningen.

  204. Stör det att det är så här?

  205. Metoden handlar om att skolan
    tar itu med mobbning direkt.

  206. Är du mobbare blir du konfronterad
    av nån i skolans Kiva-team.

  207. Kan du komma med mig?

  208. -Varför då?
    -Jag vill tala med dig.

  209. Ta av dig jackan,
    för det kommer att bli varmt.

  210. Vet du varför jag vill tala med dig?

  211. Nej.

  212. Jag vill tala om det som händer i
    skolan när du, Andreas och Stefan...

  213. -...kastar saker på Anna.
    -Hon kastade saker på oss.

  214. Då reder jag ut det skilt för sig-

  215. -men nu diskuterar jag
    vad du har gjort till henne.

  216. Jag vet
    att du talar kränkande om henne-

  217. -och du har tafsat på henne
    med dina kompisar.

  218. Som du vet så visar vi
    i den här skolan respekt till alla.

  219. Du förstår säkert
    att ditt beteende helt går emot det.

  220. Förstår du det?
    Vad kommer du att göra?

  221. -Sluta.
    -Mycket bra.

  222. Jag hämtar dig om en vecka och ser så
    att du mäter upp till vad du säger.

  223. Det är just det här enkla
    som får så stor effekt.

  224. Att eleven själv föreslår
    vad den ska göra för att sluta-

  225. -och att de vuxna följer upp det,
    vecka efter vecka om det behövs.

  226. Man kommer inte undan.

  227. Vad hade fått dig att sluta
    eller kunnat påverka ditt beteende?

  228. Om nån hade konfronterat mig,
    för det var jag nog väldigt rädd för.

  229. Om nån vuxen
    hade sagt till oss att sluta.

  230. Om nån hade berättat det för mina
    föräldrar hade jag skämts mycket.

  231. Jag vet att de inget hade hänt
    om de hade fått reda på det-

  232. -men att få se min mamma besviken-

  233. -hade varit väldigt jobbigt.

  234. När du berättade om det här
    och att du varit mobbare...

  235. ...det var verkligen...

  236. ...så förnedrande. Jag vet inte
    vilket ord jag ska använda.

  237. Och att jag inte har vetat om det-

  238. -och framför allt inte då.

  239. Det finns inte i min värld att du
    skulle kunna ha gjort nåt sånt.

  240. Och det är väl kanske en syn
    som föräldrar har på sina barn...

  241. Så ni var flera stycken?
    Var det liksom samlad trupp?

  242. Ja, ja. Det var regelrätt mobbning.

  243. Vi var några som alltid sa saker.

  244. Vi höll på och härja.

  245. Det var vi definitivt.

  246. Det är bara inte klokt att höra det.

  247. Nej...

  248. Jag minns en gång
    när vi fick Anna att gråta.

  249. Hon låste in sig på toaletten.
    När hon började gråta-

  250. -har jag otroligt tydligt minne av
    att jag tyckte att det var jobbigt.

  251. -Vad skönt.
    -Men inte för att hon grät...

  252. ...utan för att jag skulle åka fast.
    Jag visste vad som var rätt och fel-

  253. -men jag upplever inte att man
    pratade jättemycket om det i skolan.

  254. Att nån inte ville vara med nån
    var inget som man gjorde nåt åt.

  255. Det räknade man inte
    som mobbning på den tiden.

  256. Det var som Annelie sa också:

  257. När alla hade valt till grupparbetena
    placerade nån lärare ut Annelie.

  258. Och när hon satte sig i gruppen
    vände sig alla om.

  259. -Det är så...
    -Utstuderat. Obehagligt.

  260. Hur i helvete
    kan man utesluta en människa?

  261. Jag träffade Mattias, som var mobbad.

  262. Han sa att det är typiskt mobbare
    att kunna ta sig för vad som helst.

  263. Jag har tyckt att det varit härligt
    att jag ger mig i kast med saker.

  264. När jag pratade med Annelie-

  265. -blev det effekten
    av vad hon har råkat ut för.

  266. Jag tycker att hon var så jävla modig
    i hur hon pratade med mig.

  267. Det finns där hela tiden.

  268. Vad hade du kunnat göra?

  269. Det hade kanske inte
    gjort så jävla mycket om man:

  270. "Jag är i Annelies grupp."

  271. Men då kändes det orimligt att man
    skulle göra så för nån annan person.

  272. Vad kan vi göra åt saken, då?

  273. Vi kan ju börja med att du
    beter dig bättre än jag gjorde.

  274. Gör skillnad: Ta ansvar.

  275. För nästa gång
    kan det vara du som inte passar in.

  276. Då är det du som behöver hjälp.

  277. Jag vet
    att jag har tjatat hela serien...

  278. ...men det här är på riktigt.

  279. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Musse gör upp med sitt förflutna

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledare Musse Hasselvall mobbade när han gick i skolan och tänker nu göra upp med sitt förflutna. Han frös ut och gjorde sig lustig på andras bekostnad, men blev sällan konfronterad. Nu åker han tillbaka till sin gamla skola och möter några av dem han utsatte. För professor Christina Salmivalli berättar Musse att han tagit med sitt mobbarbeteende i vuxenlivet. En vän och före detta programledarkollega bekräftar att Musse gärna gör sig lustig på andras bekostnad. Vi får också följa med till en skola i Esbo i Finland där en antimobbningsmetod som kallas Kiva-metoden praktiseras.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Jag är en mobbare

Avsnitt 1 av 4

Vi träffar den före detta Paradise Hotel-deltagaren Cimon som berättar om varför han mobbade under flera år och vad som egentligen låg bakom. Mattias mobbades under hela högstadiet och det tog tio år för honom att komma igen. Vi träffar också Claes, pappa till Måns som tog sitt liv vid 13 års ålder på grund av mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, förklarar de olika rollerna i en mobbningssituation. Christina Salmivalli, professor i psykologi vid universitetet i Åbo, berättar om varför man mobbar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Utfrysning

Avsnitt 2 av 4

Att lägga skulden på offret är en vanlig mekanism när det gäller mobbning. Professor Robert Thornberg berättar om utfrysning som kallas relationell mobbning. Programledare Musse Hasselvall träffar Malin som är utfryst i sin gymnasieklass och är mitt i studentperioden. De pratar om hur svårt det är att komma åt den här typen av mobbning eftersom den inte är så uppseendeväckande. Professor Christina Salmivalli beskriver att många små händelser tillsammans är det som utgör mobbning. Det handlar inte om en enskild fruktansvärd händelse. Vi träffar också Rebecca som blev så utfryst på sin skola att hon slutade prata. Skolpersonalen hade lovat att hjälpa henne, men gjorde inte det. Rebeccas föräldrar fick nog och kontaktade Barn- och elevombudet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Mobbningens guldålder är nu

Avsnitt 3 av 4

Programledare Musse Hasselvall träffar Alicia som under flera års tid fått höra elaka och kränkande kommentarer. De flesta och grövsta påhoppen har skett på nätet. Alicia träffar juristen Johanna Bardon som berättar att det är samma regler som gäller på nätet som i verkliga livet. Marwa har också blivit mobbad på nätet. Hon fick mängder av elaka kommentarer på sin blogg och övervägde att ta sitt liv när det var som värst. Till slut började hon skriva om mobbningen på bloggen och fick mängder av svar från andra med samma upplevelser. Hon svarade och hjälpte dem och det räddade henne. Forskare Robert Thornberg, Patricia Agatston och Ann Frisén berättar om varför det är lättare att kränka på nätet än annars.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Musse gör upp med sitt förflutna

Avsnitt 4 av 4

Programledare Musse Hasselvall mobbade när han gick i skolan och tänker nu göra upp med sitt förflutna. Han frös ut och gjorde sig lustig på andras bekostnad, men blev sällan konfronterad. Nu åker han tillbaka till sin gamla skola och möter några av dem han utsatte. För professor Christina Salmivalli berättar Musse att han tagit med sitt mobbarbeteende i vuxenlivet. En vän och före detta programledarkollega bekräftar att Musse gärna gör sig lustig på andras bekostnad. Vi får också följa med till en skola i Esbo i Finland där en antimobbningsmetod som kallas Kiva-metoden praktiseras.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Jag är en mobbare

Vi träffar den före detta Paradise Hotel-deltagaren Cimon som berättar om varför han mobbade under flera år och vad som egentligen låg bakom. Mattias mobbades under hela högstadiet och det tog tio år för honom att komma igen. Vi träffar också Claes, pappa till Måns som tog sitt liv vid 13 års ålder på grund av mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, förklarar de olika rollerna i en mobbningssituation. Christina Salmivalli, professor i psykologi vid universitetet i Åbo, berättar om varför man mobbar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Romane ternengo mislibe

Mobing - so te cerav?

Hur gör man om man misstänker att ens kompis är mobbad, men är rädd att själv bli mobbad om man ingriper? I programmet pratar panelen om vad en ung person kan göra i en sådan situation. En lärare kommer med tips och panelen pratar om vad fysiskt och psykiskt våld är.