Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Arbeta bör man annars dör manDela
  1. Nu ska börja ett samtal som vi
    tjuvstartade uppe på scenen.

  2. Det här samtalet sker
    mellan tre personer och mig.

  3. Den ena är KG Hammar.
    - Du är ärkebiskop emeritus-

  4. -men du är fortfarande aktiv
    som forskare och lärare i Lund-

  5. -vid Teologiska institutionen
    vid Lunds universitet.

  6. Det här samtalet
    kommer att cirkla kring-

  7. -eller utgå från två aktuella böcker.

  8. Den ena är "Linjen" av Elise
    Karlsson, som sitter här.

  9. Du skönlitterär författare
    och kritiker.

  10. Din bok blev väldigt uppmärksammad.

  11. Ganska älskad, tror jag,
    fast på ett...

  12. Med en viss
    skräckblandad förtjusning-

  13. -hos ganska många människor
    i det förväntat aktiva arbetslivet-

  14. -i Sverige i dag.

  15. Sen har vi Roland Paulsen här.

  16. Din senaste boken
    heter "Vi bara lyder".

  17. Den är inte skönlitterär.
    Du är ju sociolog egentligen.

  18. Du har skrivit många böcker
    om arbetssamhället.

  19. -Det här är väl din bestseller?
    -Det får man säga.

  20. Det här arbetet kommer att röra sig
    runt frågor om...

  21. Det här seminariet kommer att röra
    sig runt frågor om arbetet-

  22. -vad det gör med oss som människor-

  23. -hur det utmanar oss etiskt
    och moraliskt, skulle man kunna säga.

  24. Det är min första fråga till er.
    Vad gör arbetet med oss?

  25. Jag börjar med att fråga dig, Elise-

  26. -för att Emma, huvudpersonen
    i din bok, är arbetslös först.

  27. Hon är en ganska ung människa.
    Hon har varit arbetslös en period-

  28. -och så får hon jobb.

  29. Det går att tolka det som
    att hon får en mening med livet.

  30. Får hon en mening med livet?
    Är det sorgligt?

  31. Det är ju grundfrågan i hela boken.

  32. Om hennes liv får den mening
    som hon själv upplever att det får-

  33. -av det här arbetet.

  34. Bakgrunden till att Emma får jobbet
    och blir engagerad i det är ju-

  35. -att hon har varit arbetslös
    i ett samhälle som är vårt samhälle-

  36. -där det finns få trygghetsaspekter.

  37. Man har svårt
    att uppnå en grundtrygghet.

  38. När hon har upplevt hur det är
    att vara arbetslös i det samhället-

  39. -så vill hon gärna hålla sig kvar
    inne i arbetet.

  40. Då upplever hon att det får en väldig
    mening för henne, så klart.

  41. Jag ska inte avkräva dig
    att berätta precis hur det är.

  42. Det är just det i din bok,
    det är mycket som är intressant-

  43. -men att jag vet om det är bra
    för Emma eller inte-

  44. -eller om hon blir galen av
    att arbeta i arbetslivet i dag...

  45. Det beror på vad vi menar med arbete
    och vad som ger mening.

  46. Jag är kristen
    och ser på världen på ett visst sätt.

  47. Jag är teolog, vilket betyder att jag
    ifrågasätter sättet jag ser det på.

  48. Enligt kristen grundsyn
    är vi en del av skapelsen-

  49. -och är medskapare.
    Det betyder att vi är kreativa-

  50. -och att vi inte hittar livsmening
    om vi inte får vara kreativa.

  51. Jag är ju luthersk teolog-

  52. -och Luther får skäll för mycket
    i arbetslivet.

  53. Det var ett annat samhälle.

  54. Han tänkte sig att kreativitet var
    att tjäna sin medmänniska

  55. Det gjorde man
    genom sitt vanliga jobb.

  56. Det kallar man Luthers kallelse.

  57. Men när man ser er skildring av vårt
    arbetsliv och vad vi håller på med-

  58. -så är det med arbete och mening
    så otroligt långt från detta-

  59. -att ha ett jobb, i vår mening.
    Det som politikerna pratar om...

  60. Att skapa jobb... Det värsta som
    finns är att inte vara löneanställd.

  61. I det här området vill jag röra mig-

  62. -och då kan man verkligen undra
    hur det är?

  63. På ett plan är hon väldigt lycklig-

  64. -men sen kan man undra
    om meningsnivån nås i hennes liv.

  65. Det gör det ju inte i det som du
    skildrar på Arbetsförmedlingen.

  66. Jag håller helt med.

  67. Vi har ett arv från den tid då
    nästan allt arbete var meningsfullt-

  68. -i den meningen att det bidrog
    till vår överlevnad-

  69. -som mat och tak över huvudet
    och såna saker.

  70. Det som är så konstig är
    att den sortens arbetsbegrepp-

  71. -släpar kvar
    i det politiska samtalet-

  72. -så när man säger att folk behöver
    ett jobb för att känna gemenskap-

  73. -har man en idé att allt arbete
    bygger det här som vi kan ta del av.

  74. Men det är inte svårt att hitta jobb
    där bidraget är tveksamt-

  75. -eller där jobbet är destruktivt-

  76. -där världen blir ett sämre ställe
    av det som produceras.

  77. I "Linjen" är det intressant.
    Visst får hon mening på nåt vis-

  78. -men det som Elise kallar
    "arbetet i sig"-

  79. -det är inte det
    det handlar om främst.

  80. Det handlar om att hon ska klättra
    och få en position, få en trygghet-

  81. -så att hon kommer in i det hjulet.
    Det är meningsfullt på något vis-

  82. -men frågan är om det är den djupa
    existentiella meningen som uppnås-

  83. -när vi pratar om meningen med livet.

  84. Men det finns ju ändå något där,
    Roland, när du säger så där:

  85. "Det finns kvar en bild av vis sorts
    arbeten, ett äldre arbetsbegrepp."

  86. Jag blir provocerad av att man
    tar upp maten och tak över huvudet.

  87. Det blir materiella saker.

  88. Under lång tid måste ju omsorg
    ha varit ett viktigt arbete.

  89. Sånt som kanske inte...

  90. Vem ska säga att det här arbetet
    gör världen sämre?

  91. Det var inte som Luther och de
    tänkte på främst.

  92. Lönearbetet har varit
    väldigt manligt dominerat.

  93. Det som vi ens har klassat
    som arbete-

  94. -har präglats av det som män
    har gjort. Det släpar också kvar.

  95. Vem ska säga vad som är meningsfullt,
    då? Well...

  96. I dag tänker vi
    att ingen despot kan bestämma det.

  97. Flera liberaler har mött mig
    med den sortens argument.

  98. Det här måste vi överlämna
    till folket och det är ju marknaden.

  99. Marknaden styrs av pengar och
    alla har inte lika mycket pengar.

  100. De som har mest pengar
    styr vad som produceras-

  101. -och vad folk ska arbeta med
    indirekt.

  102. Vi måste inse
    att vår ekonomi inte är demokratisk.

  103. Den styrs inte av en folkvilja.
    Vi har inga val kring...

  104. Det förekommer inte i debatten.
    Vad vill vi lägga produktionen på?

  105. I frågan om kärnkraftverk
    kan den sortens frågor dyka upp-

  106. -men vi har en idé om
    att marknaden tar hand om det-

  107. -och att marknaden
    skulle vara demokratisk.

  108. Om man tänker,
    det finns ju rörelser...

  109. Jag är ju inte teolog.

  110. Även om Luther är ett signalord,
    när vi pratar om arbetsliv-

  111. -som handlar om plikt,
    och inte så positiva konnotationer-

  112. -signalordet Luther,
    tänker jag att Luther uppvärderade-

  113. -den vanliga människans arbete.

  114. Arbetet med jordbruket och ta hand
    om barn, och göra det till nånting.

  115. Och det har väl genom tiderna...

  116. Har inte fackföreningsrörelsen
    använt sitt arbete som vapen?

  117. Har det inte varit så? Varför funkar
    det inte längre? Eller gör det det?

  118. Arbetet som vapen handlade om vem
    som skulle få frukterna av arbetet-

  119. -och då använde man det som ett vapen
    mot de som ägde kapitalet.

  120. Då kan man tycka
    att vi är lite tafatta nu.

  121. Nu rör vi oss på en global arena
    och alla framsteg som vi gör-

  122. -tekniskt och så vidare-

  123. -tillfaller dem som har satt
    kapitalet i det, inte de som arbetar.

  124. Dina siffror säger ju-

  125. -att 87 personer äger i dag lika
    mycket som halva jordens befolkning.

  126. Vi har demokratiska värderingar,
    men vi gör ingenting.

  127. Vi får ta del av en berättelse
    som säger-

  128. -att det här är bästa möjliga
    ekonomiska distributionsväg.

  129. Trots allt har det vuxit fram
    en medelklass-

  130. -och miljarden som hamnar utanför...
    Lite spill får man räkna med.

  131. Ungefär så. Det kan jag gå i gång på.

  132. Då skulle man behöva
    lite mer kraftfulla tag.

  133. Fördelningen som du beskrev
    kan man väl kalla en etisk utmaning.

  134. Varje gång ett problem uppstår
    är det en utmaning.

  135. Det är ju en ganska stor sån.

  136. I den här till tiden då fördelningen
    ser ut så här...

  137. Nånting som du har pekat på
    i böcker och i debatter är-

  138. -hur många människors arbetskraft
    som har onödiggjorts-

  139. -i det ekonomiska system
    som vi har i dag.

  140. Elise bok,
    om man vänder det till det-

  141. -handlar inte bara om en person
    som vill ha ett jobb.

  142. Det handlar om ett företag
    som inte behöver sina anställda.

  143. Det finns en bakgrundsberättelse
    där folk försvinner, en efter en.

  144. Det är det som skrämmer Emma
    så mycket.

  145. Vad gör vi
    med dessa onödiga människor?

  146. Om ett system onödiggör?

  147. Det är det som boken jag har skrivit,
    handlar om.

  148. Anledningen till att
    Arbetsförmedlingen är så avskydd-

  149. -är att de här spänningarna
    blir tydligast där.

  150. Jag försöker
    att inte vara teknikdeterminist-

  151. -i den meningen att jag säger:
    "Det går inte att skapa nya jobb."

  152. Jag ifrågasätter meningen
    med att skapa nya jobb.

  153. Trots det måste man säga
    att under de tre senaste decennierna-

  154. -har det här projektet
    att skapa nya jobb gått dåligt.

  155. Vi har haft en stigande arbetslöshet.

  156. Vi hade länge en arbetslöshet
    på 3-4 procent i Sveriges historia.

  157. Nu verkar den ha fastnat
    kring 8 procent.

  158. Då blir en fråga om vad vi ska göra
    med de som inte kan arbeta.

  159. Och grundfrågan-

  160. -det som syns i Fas 3 och andra
    åtgärder som har kritiserats är-

  161. -att man inte göra arbetslösheten
    alltför bekväm.

  162. Vi intervjuade Sven-Otto Littorin-

  163. -om varför han ville sätta folk
    i aktiviteter-

  164. -som inte gav nånting till samhället-

  165. -och inget för dem som tvingades
    utföra dem i Fas 3.

  166. Han sa:
    "Det är signal att anstränga sig."

  167. "'Jag har fått pengar av staten.
    Jag gör något för att få pengarna.'"

  168. Ansträngningen i sig är viktig.

  169. Det är viktigt för att alla vi
    som har ett jobb ska kunna känna-

  170. -att det inte är ett alternativ
    att säga upp sig från jobbet-

  171. -och ta det lugnt ett tag.

  172. Vi vet alla att långtidsarbetslösa
    inte har det bra i vårt samhälle.

  173. I den aspekten har Fas 3 och de andra
    åtgärderna varit framgångsrika.

  174. De har lyckats etablera
    den här arbetsmoralen-

  175. -vilket var syftet.

  176. Din bok heter "Vi bara lyder".

  177. Det är ett citat från en person
    jobbar på Arbetsförmedlingen-

  178. -och som svarar på din fråga
    hur man kan stå ut-

  179. -när en del av arbetsuppgifterna...

  180. När Arbetsförmedlingen
    inte längre förmedlar jobb.

  181. "För att stå ut med det här...
    Vi bara lyder."

  182. Men kontentan är väl
    att de nästan bara kontrollerar?

  183. Ja, de kontrollerar. De sysslar också
    med viss rehabilitering.

  184. I princip har det gått
    från att vara en tjänst-

  185. -som i princip
    bara är en annonsplats-

  186. -till att bli en kontrollverksamhet
    som anställer många människor.

  187. Arbetsförmedlarna som jag intervjuade
    var kritiska till den utvecklingen.

  188. Särskilt de som jobbat där i 20-30 år
    och sett förändringen under kort tid.

  189. Om man är kritisk mot något
    som man är aktiv i att upprätthålla-

  190. -då blir det här med lydnad
    väldigt relevant.

  191. Lydnad förekommer inte bara
    på Arbetsförmedlingen.

  192. I olika grad förekommer det
    på alla arbetsplatser.

  193. Ett grundelement i lönearbetet-

  194. -förutom bland de priviligierade,
    som kanske sitter här på scenen.

  195. Det beror vad man menar med arbete.

  196. Det finns arbete
    som är en ren njutning att utföra.

  197. Och som är obetalda.
    Det är det som är problemet.

  198. Hur försörjer vi folk? Hur fördelar
    vi de resurser som vi har?

  199. Så länge vi tror att vissa ska äga
    hur mycket som helst-

  200. -och andra ska känna
    att livet är meningsfullt-

  201. -eftersom de inte får plats
    i den disciplinerade strukturen-

  202. -där ingen ska snylta
    eller göra motprestationer.

  203. Om det är en sån förmån att få jobba
    och göra meningsfulla saker-

  204. -vad är då problemet med
    att somliga inte gör det?

  205. Det är ju bara att se till
    att försörja dem.

  206. De här 87 är väl de
    som jobbar minst i världen?

  207. Men de ska ändå försörjas.

  208. Här sitter inte ett genomsnitt
    av Sveriges befolkning-

  209. -men det du säger
    väcker positiva rektioner.

  210. Men nästan alla riksdagspartier säger
    att det är viktigt att skapa jobb.

  211. Det är väldigt att...

  212. Det får inte vara behagligt-

  213. -det får inte vara accepterat
    att inte ingå i lönearbetet.

  214. Hur kan det vara på det sättet?

  215. Det har blivit en användbar ideologi
    att vara ansvarsfull.

  216. Man ska avkräva ansvarsfullhet
    av befolkningen och från arbetarna.

  217. Det har fungerat bra för Alliansen
    och för Socialdemokraterna-

  218. -som testade sin grej med
    väckarklockan. Den blev hånad-

  219. -men det var vad Socialdemokraterna
    krävde av arbetarna.

  220. Att det är gångbart-

  221. -säger ju något om hur vi har
    påverkats av att ha pressen på oss.

  222. I "Linjen" påverkas Emma
    väldigt mycket-

  223. -av den här tanken
    som har fått fäste i henne.

  224. Att hon inte är värdefull
    när hon inte är i arbete.

  225. Det påverkar hur hon förhåller sig
    till människor på sin arbetsplats-

  226. -som Frasse, som hon upplever om inte
    så ansvarstagande och lite jobbig.

  227. Då börjar tanken lätt glida över i:

  228. "Det kanske skulle vara lättare
    om det bara var ansvarstagande här."

  229. Det gäller både på ett kontor
    och i ett samhälle, tänker jag.

  230. Det du beskriver så bra där-

  231. -är att idén om vad det innebär att
    vara framgångsrik och ansvarstagande-

  232. -sätter så djupt i henne,
    att hon har en förälskelse i boken.

  233. En rätt stor del av boken
    handlar om det.

  234. Med tiden avancerar hon över personen
    som hon är förälskad i.

  235. Då resonerar hon så här: "Det här
    kanske kan ställa till med problem."

  236. "Om jag kommer över honom
    i makthierarkin"-

  237. -"kanske jag inte upplever honom
    som lika attraktiv."

  238. Det är skarpt iakttaget.
    Det är så djupt det går.

  239. Även om man har
    en intellektuell kritik-

  240. -"är det här
    ett moraliskt ansvarstagande"-

  241. -så sitter det så djupt, att man
    kan känna någon slags respekt-

  242. -jag beskriver det i min bok-

  243. -inför såna som Angeles Bermudez
    Svankvist, förra generaldirektören-

  244. -som utstrålar makt.
    Det sitter väldigt djupt.

  245. Där vänder du på könen.

  246. Män har tyckt att det är attraktivt
    med kvinnor som är underdåniga.

  247. Det gör inget om de är en nivå under
    på arbetsplatsen.

  248. Men här har det väl hänt...

  249. Det som är lönearbete
    eller egenföretagande-

  250. -som kan generera samma respekt
    och ställning i samhället-

  251. -även om det finns en tendens att
    osynliggöra vad kvinnor har gjort-

  252. -har väl ändå blivit en del
    av deras offentliga identitet?

  253. Det finns väl sociologer
    som har tittat på det här?

  254. Det verkar finnas
    en större tendens nu till-

  255. -att kvinnor inte vill bilda par
    med en man-

  256. -som upplevs vara ganska långt
    under dem i statusstegen.

  257. Män kanske mer och mer bildar par
    med kvinnor-

  258. -som i någon mening
    är deras statusjämlikar.

  259. Det leder
    till ett ganska låst samhälle.

  260. Jag har uppfattat sånt
    ur viss sociologi, men jag vet inte.

  261. Jag har forskat lite
    kring nätdejting.

  262. Där märker man en nischning.

  263. Det har funnits en dejtingsida
    som heter Elit.se.

  264. Jag tror att det har funnits
    för "utbildade".

  265. Självklart också för dem
    som är "snyggast".

  266. Det intima är högst sammanlänkat
    med ekonomiska strukturer.

  267. Man har tänkt att kärleken
    är gränsöverskridande.

  268. Människor från olika samhällslager
    kan knyta kontakter.

  269. Det är en integrerande kraft.

  270. Från studier som man får
    när man kollar nätdejtares beteende-

  271. -man kan ju följa dem i detalj-

  272. -verkar det som att man håller sig
    till sin klass i hög grad.

  273. Jag håller med om att det är
    intressant med hennes...

  274. Det är i alla fall en förälskelse.

  275. Jag vet inte hur många i publiken
    som har läst din bok-

  276. -men Emma jobbar på ett förlag
    och hade nog varit på bokmässan.

  277. Det här förlaget publicerar
    en slags självhjälpslitteratur.

  278. Hon jobbar med att redigera texter
    och skapa författarskap.

  279. Ett arbete som skulle kunna hamna
    på det onödiga-

  280. -och samtidigt vara
    ganska meningsfullt.

  281. Jag tyckte om att du kom in på-

  282. -att arbetet hon utför är en del av
    henne och det är viktigt för henne.

  283. När hon ska var borta och någon
    ska ersätta henne, skriver du:

  284. Hon är orolig att den andra personen
    inte ska förstå.

  285. "Man kan lämna över ett arbete, men
    aldrig få nån att tro som inte tror."

  286. "I överlämningen blir
    arbetets konturer tydligare."

  287. "Vill man verkligen se det
    som det verkligen är?"

  288. Jag tyckte att det kändes-

  289. -som att det som Emma markerar
    med gula pennor hur man ska göra-

  290. -verkligen är meningsfullt för henne.
    Är det så?

  291. Det blir en ideologi eller en tro,
    kan man säga-

  292. -i avsaknad av annat.

  293. På vägen mot att bli den perfekta
    arbetaren rensar hon bort allt.

  294. Det innebär all vänskap
    och allt som kan distrahera henne.

  295. Förälskelse som hon har finns
    där hon arbetar, vilket förenklar.

  296. Då kan hon vara kvar i arbetet
    och ha känslor.

  297. Men då får arbetet fylla
    all den funktionen i hennes liv-

  298. -av mening och tro och ideologi.

  299. Det är klumpen i magen
    när man har läst din bok.

  300. Vad som är ett bra, mänskligt liv
    har krympt ihop.

  301. Det har varit så intimt förknippat
    med den anställning hon har.

  302. Hon har kärlekslivet där.
    Allt styrs av detta.

  303. Det är det man upplever när folk
    blir pensionärer och hamnar utanför.

  304. De saknar inte pengar,
    även om det blir lite färre.

  305. Det är den sociala biten
    där så mycket finns.

  306. Inte bara att göra ett jobb,
    utan att träffa folk.

  307. Det är en allvarlig begränsning av
    vad ett mänskligt liv kan innebära.

  308. Det hänger ihop med frågorna-

  309. -om hur vi fördelar resurser, så att
    alla kan leva ett anständigt liv.

  310. Det gör ju det.
    Jag skulle vilja komma tillbaka-

  311. -till hur vi ska kunna skapa ett liv
    där man får vara värdefull-

  312. -och känna sig värdefull själv-

  313. -utan att vara säljbar
    på arbetsmarknaden.

  314. Jag känner av det som vi pratar om
    att man borde känna.

  315. Nog känner jag rädslan
    för att inte räcka till-

  316. -att inte kunna få jobb.
    Det känner jag ganska ofta-

  317. -även om det är mer abstrakt
    under tiden man inte är arbetslös.

  318. Jag tänker på en annan sak. Din
    studie handlar om arbetsförmedlare-

  319. -men också hur folk upplever
    att vara arbetslösa i kontakt med AF.

  320. Det ska inte låta som om du bara
    är kritisk mot Arbetsförmedlingen.

  321. Du är kritisk,
    men säger inte bara negativa saker-

  322. -om det som en massa människor
    över hela landet gör-

  323. -men du pratar om det som-

  324. -att det är lätt som arbetsförmedlare
    se människor som besvärliga.

  325. Det finns ingenstans att göra av dem.

  326. Man individualiserar nåt som du
    uppfattar som ett samhällsproblem.

  327. Hur gör vi med människor som inte
    får plats? Är de inte värdelösa?

  328. Det där har växt fram-

  329. -som den stora förklaringen
    av arbetslöshet i dag.

  330. För tio år sen pratade vi mycket
    om matchningsproblem.

  331. Vi måste bli bättre på att matcha.

  332. Folk måste utbilda sig
    till rätt saker.

  333. Om vi får till den perfekta balansen
    kan vi få full sysselsättning.

  334. I dag handlar det mer om
    att folk inte kan tala svenska-

  335. -de har intellektuella kognitiva
    begränsningar.

  336. Att de inte är
    emotionellt utvecklade.

  337. På flera ledarsidor
    börjar man skriva:

  338. "Alla kan inte jobba,
    de har inte det som krävs."

  339. "Alla får inte plats
    i ett så avancerat kunskapssamhälle."

  340. Det är komplett nonsens.

  341. Generellt har arbetet aldrig varit
    så lite kunskapsintensivt.

  342. När vi får teknologi som ersätter
    många mänskliga arbetsuppgifter-

  343. -så blir det enklare att arbeta.
    Det finns ett skikt-

  344. -som sysslar med innovationer,
    men det är ett litet skikt.

  345. Det har aldrig varit enklare
    att arbeta.

  346. Vi har haft arbetskraftsinvandring.

  347. Man måste inte bli arbetslös för att
    man har invandrat till Sverige.

  348. Det är en stark idé om
    att vissa inte har det i sig.

  349. Där kan jag känna att "de olydiga"
    som jag träffar i Fas 3-

  350. -och de som har sagt upp sig
    från bra jobb i protest-

  351. -"de olydiga", har ingen som helst
    respekt i vårt samhälle i dag.

  352. De är "ointelligenta" människor,
    som vi ser det.

  353. Moral blir på något sätt
    "ointelligent" och "osmart".

  354. Det saknas ett motnarrativ.

  355. De små berättelserna om de som hamnar
    i Fas 3, hörs väldigt sällan.

  356. Vi ser dem som de svaga som har
    misslyckats, men ofta är det tvärtom.

  357. Det är de starka som har hamnat där
    eftersom de har sagt ifrån.

  358. -Känner du igen det här?
    -På något sätt är det märkligt...

  359. ...att vi inte är rädda för lydnad.

  360. Vi har exempel i historien
    på att lydnad är farlig.

  361. Folk som inte protesterar, inte säger
    ifrån, inte tänker själva...

  362. Bara ordet lydnad
    gör att jag får frossbrytningar.

  363. Vad har hänt med världen? En före
    detta ärkebiskop sitter och säger...

  364. De senaste 20 åren har vårt samhälle
    blivit mer toppstyrt.

  365. Det kommer fler signaler uppifrån
    i alla livssammanhang.

  366. I stället för att ha platta
    organisationer för 20 år sen-

  367. -eller i alla fall ambitioner
    att skapa den av demokratiska skäl-

  368. -tycker vi nu att det är bättre om
    det är tydligt. Det ska vara tydligt.

  369. Då finns det inte utrymme
    för oss människor-

  370. -som är diffusa och ifrågasättande
    och går runt med en inre dialog.

  371. Det är den ena biten.

  372. Vi säger att vi inte har jobb
    till folk, och de måste skapas.

  373. Om man lät behoven
    i ett samhälle styra-

  374. -vet vi att det finns enorma behov
    av att ta hand om människor.

  375. Omsorg och utbildning, gamla och unga
    och allt det här.

  376. Man borde vara mer stressad av att vi
    saknar förmåga att organisera jobben-

  377. i stället för att skapa dem
    efter någon pengastruktur och tanke.

  378. Det är ju stora knäckfrågor.

  379. Är det inte väldigt utopiskt
    att säga så?

  380. "Vi borde göra det här bättre.
    Pengarna ska inte styra."

  381. Katastrofen är att det
    kallas utopiskt att säga så.

  382. Jag är inte rädd för utopier. Alla
    drömmer vi om ett bättre samhälle.

  383. Det gör vi om vi är friska.

  384. För 30-40 år sen, eller efter
    nazismens och kommunismens fall-

  385. -blev vi rädda för ordet utopi.
    Vi förknippade det med våld.

  386. En människa som bör på en dröm,
    en utopi-

  387. -förväntas sakna förmågan
    att lyssna på andra-

  388. -och sakna förmågan att kompromissa
    och har lätt at ta till våld.

  389. Det är ju nys. Vi har alla någon
    som hoppas på något annat, inom oss.

  390. Det behöver vi bejaka-

  391. -för att komma ur byråkratiseringen
    av att tjäna kapitalet.

  392. Elise, du måste ha funderat
    på byråkratiseringen.

  393. Det är en sparsmakad bok du
    har skrivit, med korta textsjok-

  394. -men samtidigt kände jag
    att om man har varit i närheten-

  395. -av nutidens byråkratiska styrning-

  396. -med måldokument, tydlighet
    och översedda rutiner-

  397. -så har du fångat logiken
    i mycket av det.

  398. Det är intressant att du förlägger
    det till ett namnlöst företag-

  399. -i stället för en myndighet
    som vi alla känner till.

  400. Vad säger ordet byråkrati dig?

  401. Det är klart att det handlar mycket
    om lydnad i min bok också.

  402. Emma har internaliserat en idé
    om lydnad.

  403. Hon nämner inte lydnad,
    det är så självklart för henne.

  404. För mig handlar det
    om en ökad byråkratisering.

  405. Vi saknar resurser i vården och
    skolan för att ta hand om människor.

  406. Men de resurser som finns där-

  407. -används till att räkna
    hur mycket vi jobbar-

  408. -i stället
    för att ta hand om människor.

  409. Vi ska räkna hur många diagnoser
    vi ger-

  410. -eller se till att alla barn
    presterar lika på nationella prov.

  411. Väldigt mycket tid och energi
    går åt till det här.

  412. Det påverkar självklart
    vår inställning till arbete.

  413. Det är inte självklart att alla
    bidrar, så vi måste mäta det.

  414. Och det som du som du pratar om...

  415. Vissa är bättre,
    vissa är inte lika bra.

  416. Allt som rör hur vi fördelar pengar
    och resurser-

  417. -handlar om hur vi har mätt saker.

  418. Det här är ett kontor.

  419. Det utspelar sig i förlagsvärlden
    eftersom jag har erfarenhet av den-

  420. -men det skulle nästan kunna vara
    var som helst, tror jag,

  421. Det tror nog jag också-

  422. -men det här sätter fingret på...

  423. Jag försöker summera lite här.

  424. Du har en tes om att de som hamnar
    utanför inte är de svagaste-

  425. -eller inte bara de svagaste,
    utan de som är starka och sticker ut.

  426. Det är värdeord, men det ena sättet
    att se på det här är-

  427. -att försöka nedprioritera
    hur viktigt arbetet är-

  428. -för en människas försörjning-

  429. -för hur vi uppfattar en människas
    sociala ställning och betydelse.

  430. En annan kan ju vara att säga
    att alla har rätt till arbete.

  431. Att alla har rätt till arbete
    även om man är lite improduktiv.

  432. Men då skulle någon säga: "Vi kan ju
    inte ha det som i Östtyskland."

  433. Hur skulle det vara
    om alla hade rätt till arbete?

  434. -Det har jag läst på en valaffisch.
    -Vad skulle det betyda?

  435. Det var inte i Östtyskland
    jag läste det.

  436. Syftet med åtgärderna är ju
    att alla ska ha rätt till arbete.

  437. Man kan inte kalla det arbete, så man
    kallar det sysselsättning i stället.

  438. Det är det som har drivit Fas 3
    officiellt. Man har inte sagt:

  439. "Vi måste straffa människor
    för att alla andra ska kunna arbeta."

  440. Man säger att folk ska ha rätt till
    utvecklingen och sysselsättningen.

  441. "Det är en del av det mänskliga..."

  442. Man tar ofta till filosofiska
    argument som kommer från religionen.

  443. Det är människors rättighet.

  444. Det är väldigt lite pliktretorik
    i politiken i dag.

  445. Det är rättighetsperspektivet
    som kommer.

  446. Verkligheten är ju nästan alltid
    det diametralt motsatta.

  447. Där ger jag ett konkret förslag
    i boken.

  448. Om sysselsättningarna är så bra
    för människor, gör dem frivilliga.

  449. Villkora dem inte
    mot den ekonomiska ersättningen.

  450. Ha kvar Fas 3-

  451. -och låt de som vill gå dit om de
    vill ha den sociala gemenskapen-

  452. -och det man förutsetts få där.

  453. Idén om att alla har rätt till arbete
    är stark i vårt samhälle.

  454. Men det är som att den växer,
    som du skriver.

  455. I en tid
    när produktivitetsutvecklingen-

  456. -att vi får mer varor och tjänster
    per arbetad timme, samtidigt som...

  457. Det produceras mer
    för varje lönearbetad timme.

  458. Samtidigt skruvar vi upp
    förväntningen på-

  459. -att människor ska arbeta längre.

  460. Jag vill höra vad ni tänker
    om det här. Man kan ju fråga sig:

  461. "Varför är det så?
    Vi förstår ju att det är absurt."

  462. "Varför får vi inte
    en arbetstidsförkortning?"

  463. Det kanske är beror på att människor
    som har blivit mer priviligierade-

  464. -vare sig det är de 7 som fick plats
    i bussen eller den övre medelklassen-

  465. -som är ännu större, inte har nåt att
    vinna på en arbetstidsförkortning?

  466. Förstår ni? Om vi skulle skriva
    tio timmar i avtalet-

  467. -vad skulle det spela för roll
    för en ärkebiskop eller en lektor?

  468. Det är de som har lite
    som skulle vinna på det.

  469. Det är uppenbart att för dem
    som är kvar inne på arbetsplatserna-

  470. -eller är projektanställda,
    är arbetsbördan mycket tyngre.

  471. Livet ägnas mer och mer åt arbete-

  472. -och åt dold övertid
    som inte registreras.

  473. Jag tror att man har mycket
    att vinna i livskvalitet-

  474. -även i övre klasser-

  475. -på en arbetstidsförkortning.

  476. Produktiviteten har fördubblats
    på 10-15 år-

  477. -och pressen på småbarnsföräldrar
    har ökat kolossalt.

  478. För 15 år sen visste ingen
    vad livspusslet var.

  479. Nu försöker alla få ihop det,
    med andan i halsen. Det är absurt.

  480. Man börjar ju misstänka att vi
    inte får arbetstidsförkortning-

  481. -för att vi inte ska få tid att tänka
    utan bara lyda. Det hänger ihop.

  482. Ni är inte så olydiga när jag
    sitter här och pratar med er.

  483. Ni pratar om det jag ber er om.

  484. Jag ska inför ett nytt begrepp,
    som jag inte vet om ni vill prata om-

  485. -som jag tänkte på, fast på olika
    sätt, när jag läste era böcker.

  486. Det var rädslan.

  487. Rädslan som drivkraft
    eller rädslan som förlamande faktor.

  488. Som negativ drivkraft. Förstår ni
    vad jag menar när jag säger det?

  489. Jag blir rädd när jag läser böckerna.

  490. Jag kan börja
    eftersom jag kan Bibeln.

  491. I Bibeln
    är rädslan kärlekens motsats.

  492. Det är inte hat som är motsatsen till
    kärlek. Kärleken driver ut rädslan.

  493. Kärlek betyder
    att man tar in sina medmänniskor-

  494. -i sin egen livsekvation
    och i sin egen livsmening-

  495. -medan rädslan bygger murar. Jag är
    rädd att ingen tar hand om mig.

  496. Jag ser alla som konkurrenter.
    Jag skapar en rädsla från början.

  497. Jag tävlar på jobbet. Det finns en
    chefspost, men vi är två på väg dit.

  498. Vi bygger in ett samhälle
    där rädslan måste skapas.

  499. Rädslan är det farligaste av allt.

  500. Att bli av med jobbet.
    Om jag visste att jag var försörjd...

  501. Jag blir av med privilegier,
    men det är ingen katastrof.

  502. Det kan det vara nu
    om man hamnar utanför alla system.

  503. Rädsla är ett begrepp som vi borde
    ha mer i samhällsvetenskapen.

  504. Ofta pratar vi om disciplinering-

  505. -som passar in på Emma som har
    internaliserat normer i hög grad.

  506. Men när man kollar med
    arbetsförmedlare eller någon i Fas 3-

  507. -varför de anpassar sig,
    har de goda skäl.

  508. Risken med att inte lyda är
    att man bir hårt straffad.

  509. Systemet bygger väldigt mycket
    på rädslor.

  510. Ibland kan rädslorna vara förstorade.
    Ibland kan man använda argument-

  511. -som i fallet
    Angeles Bermudez Svankvist.

  512. Även hon har en lydnadsmoral-

  513. -trots att hon har mycket större
    autonomi än de flesta i samhället.

  514. Men rädslan kan vara helt irrationell
    på något vis.

  515. Det kan handla om att misslyckas
    inför sig själv, som för Angeles.

  516. Jo... Jag vet inte hur mycket...

  517. Det finns rätt mycket i "Linjen".
    Särskilt i början-

  518. -när hon ska komma över gränsen
    för fast anställning.

  519. Det som pressar henne över
    från att vara en duktig arbetare-

  520. -till att vara en ambitiös arbetare.
    Hon blir ju arbetslös.

  521. I arbetslösheten
    upptäcker hon rädslan.

  522. Rädslan är väl att hamna i Fas 3
    eller på gatan-

  523. -för att det inte finns något
    som fångar upp henne.

  524. Rädslan är ju på det sättet en
    väldigt stark ideologisk drivkraft.

  525. Vad är det man säger?
    Den urholkar själen.

  526. Men... Okej...

  527. Vad skulle en politiker säga
    i nästa valrörelse-

  528. -för att göra något åt allt det här.
    Finns det något görbart?

  529. Du sa: "Gör sysselsättningsåtgärderna
    frivilliga."

  530. Betyder det att du är för
    någon sorts basinkomst?

  531. Ja, men mest av provokativa skäl.

  532. Jag vill tydliggöra att det är
    för att straffa de arbetslösa-

  533. -så att de kommer i arbete så snabbt
    som möjligt.

  534. Det finns andra saker man kan göra.
    Apropå, vad är en utopi?

  535. Det är utopiskt att vi ska kunna bli
    mer produktiva i all oändlighet

  536. -och uppfinna nya jobb och ha
    en ökande tillväxt i all oändlighet.

  537. Vi kortade arbetstiden i proportion
    till produktivitetsutvecklingen.

  538. Men en hel del ändå, om man tänker...

  539. Under efterkrigstiden har vi fått
    40-timmars arbetsvecka, mer semester.

  540. Vi kan inte införa fyra timmars
    arbetsdag inom kapitalismen.

  541. Den sätter sina ramar, och det är
    ett skäl att kritisera dem.

  542. Men sex timmars arbetsdag är i linje
    med vad vi har gjort tidigare.

  543. Nu förlänger vi arbetstiden
    för första gången i historien-

  544. -genom att folk ska jobba längre upp
    i åldrarna.

  545. Det är helt nytt. För mig är det det
    utopiska eftersom det är ohållbart.

  546. Har du nån sån fråga, nån sån agenda-

  547. -som hade gjort Emma mindre rädd?
    Din bok hade kanske blivit tråkigare.

  548. Skönlitteraturens plats är inte
    att komma med dem svaren.

  549. Skönlitteraturen vinner på-

  550. -att inte ge de svaren direkt-

  551. -utan mer framkalla nåt hos läsaren.
    Frågor.

  552. Jag vill tacka er tre
    för det här samtalet-

  553. -och tacka publiken
    för att ni var här.

  554. Textning: Magnus Blixtberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbeta bör man annars dör man

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbete och arbetsmarknad, Arbetslivssociologi, Arbetsmarknad, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Mål i livet

Har du några mål i livet? Hur ser de i så fall ut? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.