Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Naturligt material till en biografiDela
  1. Mina damer och herrar, god morgon.
    Det gläder mig mycket att se-

  2. -att så många redan har hunnit
    tillbaka från morgonens exkursioner.

  3. Jag heter Fredrik Sjöberg
    och skulle vilja inleda seminariet-

  4. -genom att läsa
    de åtta sista raderna ur förordet-

  5. -till Kerstin Ekmans nya bok
    "Då var allt levande och lustigt"-

  6. -"om Clas Bjerkander:
    Linnélärjunge, präst"-

  7. -"och naturforskare i Västergötland".

  8. "I den här berättelsen har händelser
    inte blivit påhittade."

  9. "Och känslor bara anade,
    inte tilldiktade."

  10. "Huvudpersonen tycktes dra på sig
    sin samtids alla ringhetsklischéer."

  11. "Han skulle aldrig ta sig från
    dunklet av en torftig hydda"-

  12. -"till glansen
    av samhällets äreställen."

  13. "Ändå fick han en märkvärdig levnad."

  14. "Han tycks vara det goda svaret
    på den ångestfyllda frågan"...

  15. ..."vad gör vi med våra liv,
    vi människor?"

  16. Kerstin, välkommen till
    ett av samhällets äreställen.

  17. Vi har en stor publik i dag. Jag tror
    att jag vet vad det beror på.

  18. Jag tror att många redan har läst
    din bok och älskar den.

  19. Jag ska hälsa från mamma.

  20. Jag skickade boken till henne
    och hon tyckte jättemycket om den.

  21. Hon är 90 år, gammal nog att inte
    säga saker bara för att vara snäll.

  22. Dessutom är hon gammal nog att veta-

  23. -att blåklockan heter
    Campanula persicifolia på latin.

  24. -Det lärde hon sig i skolan.
    -Det gör man inte nu.

  25. Ja, Bjerkander...vilken kille.

  26. Han föds 1735 i Bjärka socken
    utanför Skara i Västergötland.

  27. Samma år som Linné, 28 år gammal,
    får en rivstart på sin karriär-

  28. -genom att i Holland publicera
    första upplagan av Systema naturae.

  29. Fredrik I hade varit kung i Sverige
    i femton år.

  30. Han skulle vara kung
    i femton år till.

  31. Hans makt var kringskuren. I stället
    var den parlamentariska makten stark.

  32. Vi får återkomma senare till
    den period som kallas frihetstiden.

  33. Först något om gossen Bjerkander.

  34. Varför fastnade du för honom?

  35. Det var liksom en förälskelse.

  36. Jag läste ett par strofer
    hos en annan 1700-talsbotanist.

  37. Hans oration, ett tal som han höll
    när han slutade skolan i Skara.

  38. En sån kärleksfull beskrivning av
    vilda växter och så var den rolig.

  39. Jag trodde att den bara fanns i hand-
    skrift, men den har blivit tryckt.

  40. Det är en av få orationer
    från Skara skola som finns bevarade.

  41. Och västgötarna
    håller reda på sina forskare.

  42. En fattig bondpojk.
    Varför fick han studera?

  43. De fick ögonen på honom redan när han
    undervisades hemma i Härlunda-Bjärka.

  44. Prästen undervisade honom.

  45. Och en som senare hette
    Peter Hernqvist-

  46. -hans far var byskollärare. De ville
    att han skulle gå i läroverk.

  47. Men det tog tid. Hans pappa var
    fattig och han behövdes hemma.

  48. Så inte förrän han var tolv
    kom han in i Skara skola.

  49. Men eftersom han först skrevs in i
    andra klassen-

  50. -tror jag att han kunde lite latin.
    Det hade nog prästen lärt honom.

  51. Skolpojkarna talade latin med
    varandra från tredje årskurs.

  52. De var förbjudna att tala
    på annat sätt.

  53. Men de höll väl inte alltid på det
    och uttalade latinet på västgötska.

  54. -Skulle han bli präst från början?
    -Om man gick i Skara skola...

  55. ...var det en prästutbildning.

  56. Det gjorde att sen behövde man inte
    läsa teologi på universitetet.

  57. Utan sen kunde man bli präst direkt.
    Det var stiften som tog hand om en.

  58. Skara stift tog emot sina studenter-

  59. -och försökte besätta tjänster
    med dem.

  60. -Bodde han hemma på gården?
    -Det var en och en halv mil.

  61. Men han fick vara hemma mycket
    och arbeta i skörden och så där.

  62. Det gjorde att han var 23 år
    när han slutade skolan.

  63. Det beror naturligtvis på
    alla dessa avbrott.

  64. Du skriver mycket om orationen.

  65. Man förstår att här börjar
    förälskelsen, som du kallar det.

  66. Du skriver apropå hans beskrivning av
    växterna från Kinnekulle:

  67. "Här är det fråga om kärlek."
    Det är det som lyfter orationen.

  68. Jag har kunnat jämföra med andra
    orationer och studiosi som skrev-

  69. -om de här växterna,
    och det var gravallvarligt.

  70. Men han låter dem tala med varandra.

  71. Personifieringen var ett vanligt
    litterärt grepp på 1700-talet.

  72. Men det blir skojigt när de pratar
    i harm med varandra och konkurrerar.

  73. Du nämnde en annan intressant sak
    när han befinner sig i Skara.

  74. På den tiden stod det i skolstadgan
    att man skulle ta vara på...

  75. -...elevernas poetiska anlag.
    -Ja, det var viktigt.

  76. De övade sig med att läsa
    latinska författare framför allt.

  77. Grekiska läste de väl bara
    i samband med Nya testamentet.

  78. De läste Ovidius, Vergilius,
    Horatius o.s.v.

  79. De skulle gärna kunna skriva själva
    också.

  80. Hans bästa vän skrev en stor bok
    på senare tid-

  81. -om den latinska poesin i Sverige.
    Den glömdes snabbt-

  82. -för latinet har inte varit
    så omhuldat i modern tid.

  83. Nej, och vi lever
    i den bästa av världar just nu.

  84. Men man kan ana en önskan
    från författarens sida-

  85. -att vi kanske borde även
    i nuvarande skolstadgar-

  86. -stimulera elevernas poetiska anlag.

  87. Ja, i varje fall språkkunskaperna
    i vidare mening.

  88. Också latinet, som jag haft mycket
    glädje av att jag läst på gymnasiet.

  89. Språk ska vi tala om strax.

  90. Det innebär att känna lite till
    om växter och djur.

  91. Men först ska vi till Uppsala.

  92. Bjerkander flyttar till Uppsala
    vid 23 års ålder 1758.

  93. För alla biologer är 1758
    ett märkesår av det skälet-

  94. -att då publicerar Linné den tionde
    upplagan av Systema naturae.

  95. Hans stora operativsystem.

  96. Han står på höjden av sin karriär.

  97. Han är drygt 50 år
    och har börjat tappa tänderna.

  98. Jag ska läsa ett kort stycke
    ur ett brev-

  99. -som Linné detta år skickar
    till sin gode vän Abraham Bäck.

  100. Som var läkare i Stockholm.

  101. -Och...då ska vi se var vi har...
    -Det var hans bästa vän.

  102. Precis. Linné skriver så här samma år
    som Bjerkander flyttar till Uppsala.

  103. "Jag är ett olyckans barn."

  104. "Hade jag haft rep och engelskt
    kurage, hade jag hängt mig."

  105. "Jag fruktar min hustru
    är åter havande."

  106. "Jag är gammal, grå, utmärglad
    och förut stugan full med barn."

  107. "Vem skall föda dem?"
    Han verkar inte ha varit på topp.

  108. Man undrar: Hade han tid med
    en sån som Bjerkander?

  109. Han ägnade mycket tid åt
    sina privatelever.

  110. Men vi vet inte om Bjerkander hade
    råd att vara hans privatelev.

  111. För det höll Linné mycket på med.
    Tjäna pengar-

  112. -på att skriva dissertationer
    som de skulle disputera på.

  113. "Pro exercitio." För övnings skull.
    Han skrev oändligt mycket.

  114. Missmodet som han visar där tror jag
    berodde på att han var utarbetad-

  115. -av alla sina föreläsningar. Och så
    var han en upp och ner-människa.

  116. Förmodligen var han det. Abraham var
    hans bäste vän. Dit kunde han skriva.

  117. Precis som det var. Det betyder inte
    att han fortsatte känna sig så.

  118. Bara en tid senare köper han två
    stora egendomar utanför Uppsala.

  119. -Och lånade till dem.
    -Han var bra på pengar.

  120. Ja, han fick alltid anslag
    till det han ville ha.

  121. Bjerkander stannar i Uppsala
    bara i två terminer.

  122. -Varför blir han inte kvar längre?
    -Fattigdom.

  123. Han hade med sig en matkista och en
    besparing. Hur mycket vet vi inte.

  124. Den hade han fått genom att ha
    privatelever.

  125. Det tog slut.
    Maten var dyr. Veden var dyr.

  126. Att bo var dyrt.
    Att gå på seminarierna...

  127. Det var bara Linnés föreläsningar
    på Gustavianum som var gratis.

  128. Utflykterna för att bestämma växter
    med professorn kostade pengar.

  129. -Det där var hela saken.
    -Han återvänder till Västergötland.

  130. Förmodligen till fots och liftande.
    Man kan tänka hur han kände sig.

  131. Han hade varit nära sin idol
    i ett år. Det räckte ganska långt.

  132. Det präglade honom för livet.

  133. Vad gör han när han flyttar hem
    till foten av Kinnekulle?

  134. Han blir informator - privatlärare -
    på ett gods som ligger där-

  135. -som heter Hjelmsäter.

  136. Änkeöverstinnan Maria von Nackreij
    residerade där. Hennes son ägde det.

  137. Det där var nog bra för honom.

  138. För han kom i den underbara miljön
    som han ville utforska-

  139. -där Linné hade skrivit: "Jag har
    gått fram med skrubbhövelen."

  140. Bara tagit ytlagret.
    "Andra må gå fram med finhyveln."

  141. Det gjorde han.
    Han hade så mycket frihet och tid-

  142. -att han kunde inventera
    på Kinnekulle.

  143. Han drömde om att skriva
    en Flora Kinnekulliensis.

  144. Den ligger fortfarande
    på stiftsbiblioteket.

  145. Ja. Och sen...

  146. Sen får han en komministertjänst
    1763.

  147. Hur gammal är han då? 28 år.

  148. Det var naturligtvis den store
    Carl Gustaf Tessin som hjälpte honom.

  149. Det framgår att han har en del
    gynnare som hjälper honom fram.

  150. Det andra var att den som hade varit
    tänkt att få den där tjänsten-

  151. -gjorde nån sexuell bravad
    som domkapitlet inte gillade.

  152. Oordentlig levnad kallades det.
    Då fick Bjerkander chansen.

  153. -Detta är i Holmestads församling.
    -Pastoratet heter Götene...

  154. -...och kyrkan där heter Holmestad.
    -Det ligger också nära Kinnekulle.

  155. Framför allt hans komministerbostad
    ligger nära Kinnekulle.

  156. Det hör till gårdarna
    fast låg på andra sidan.

  157. Hjelmsäter ligger vid Vänern,
    det här ligger mera österut.

  158. En sak som slog mig
    när jag läste boken-

  159. -var att det verkar som om-

  160. -källorna är på ett sätt rikhaltiga,
    på ett sätt ändå ganska fattiga.

  161. Det finns t.ex. inget känt porträtt
    av Clas Bjerkander.

  162. Jag försökte en gång skriva en essä
    om Peter Artedi. Linnés kompanjon...

  163. -Som drunknade så tragiskt.
    -Eller möjligen dränkte sig...

  164. ...1735 när Systema naturae kom ut.

  165. Det går inte att skriva om honom
    utan att ta till skönlitterära grepp-

  166. -eftersom källorna är så få.
    Och det finns inget porträtt.

  167. Hur upplevde du den bristen,
    eller ser du det som en fördel?

  168. Nej, det var väldigt tunt.
    Men det fanns några saker.

  169. Dels brev till vännen Olof Knös-

  170. -som finns i en tjock bunt
    på stiftsbiblioteket i Skara.

  171. Där är han mycket öppen om sitt liv.
    Sen var det under hela tiden-

  172. -från när han var i Vetenskaps-
    akademien breven till sekreterarna.

  173. Dels först Wargentin,
    som verkligen...

  174. -Som också är hans gynnare.
    -Som tar hand om alla sina ledamöter.

  175. Sen Wilcke. Så det fanns en del.

  176. Jag hade önskat mig brevväxlingen med
    Osbeck. Han brevväxlade med Osbeck-

  177. -väldigt tätt, men den finns inte
    kvar. Det är väl för synd.

  178. Pehr Osbeck, den då relativt sett
    berömde Linnélärjungen-

  179. -som hamnade i Halland som lantpräst
    och skrev en bok.

  180. Hans berömmelse grundlades
    i och med att han åkte till Java.

  181. Till Ostindien, helt enkelt.

  182. En av de ärofulla resenärerna
    bland Linnés apostlar.

  183. Den kretsen hörde aldrig Bjerkander
    till.

  184. Även om han nu får
    ett fantastiskt eftermäle.

  185. Han fick det redan av Samuel Ödmann-

  186. -som skrev en nekrolog,
    som hör till dina källor också.

  187. Den får man se på två sätt.

  188. Dels var han nära vän till honom.
    På det viset har han fina detaljer.

  189. Men samtidigt är den skriven
    med kärlek-

  190. -och kanske ibland lite överdriven
    på sina håll.

  191. Vi är nu framme vid år 1767.

  192. Clas Bjerkander är 32 år gammal
    och han är präst.

  193. Han gifter sig då
    och börjar skriva dagbok.

  194. Ja, och det är många volymer
    han skriver.

  195. De handlar om hans prästtjänst
    och om hans naturiakttagelser.

  196. Dem kan man kalla för fenologiska.

  197. Väldigt mycket om återkommande saker.

  198. Lövsprickning, vilka tider växter
    blommade, fåglarna, åska, allt.

  199. Och så skrev han om markegångspriset.

  200. Han var väldigt beroende av vad rågen
    betalade, för han fick sin lön i det.

  201. Det är en praktisk, botanisk
    och biologisk dagbok.

  202. Och mycket om prästtjänsten. Men
    den är inte privat eller personlig.

  203. Dessutom är den skriven med
    mikroskopisk handstil.

  204. Så där var det förstoringsglas
    som gällde.

  205. För han sparade på pappret.

  206. Sen, under 1770-talet-

  207. -får han kontakt med Wargentin
    i Kungliga Vetenskapsakademien.

  208. Börjar publicera sig
    i Vetenskapsakademiens skrifter.

  209. -Vad skriver han om?
    -Det första var...

  210. ...en uppsats om växters
    utdunstningar - dagg.

  211. Han menade att det kom inifrån
    växterna. Han ritade diagram-

  212. -precis
    var utdunstningspunkterna fanns.

  213. Linné, som väl var hemma då i
    Uppsala, fick den sig tillsänd-

  214. -och skrev ett brev där han uppmärk-
    sammade den som nånting bra och nytt-

  215. -och jämförde med Bourget i
    Frankrike. Då klappade mitt hjärta.

  216. Ja, Bjerkanders hjärta klappade
    säkerligen också.

  217. Det var ett genombrott för honom
    att bli publicerad-

  218. -i Kungliga Vetenskapsakademiens
    skrifter.

  219. Bara några år senare
    blir han invald som ledamot.

  220. Ja, då hade han skrivit flera bidrag.

  221. Man får förstå att det här är hans
    enda chans. Han har varit för fattig-

  222. -för att bekosta tryckning
    av sina undersökningar.

  223. Han var utanför universitetet.

  224. Men Kungliga Vetenskapsakademiens
    handlingar-

  225. -vände sig mot en stor publik.

  226. Det var en bra sak för honom
    och för många människor.

  227. Jag ska läsa några rader igen.

  228. Du skriver så här:

  229. "I Bjerkanders brev och av alla
    hans rön får man intrycket"-

  230. -"att han under dessa år på 70-talet
    levde i en kupa av stilla flit"-

  231. -"och orubbad tillförsikt."

  232. "Visste han inte att tiden
    höll på att gå ifrån honom?"

  233. Vad var det som hände?
    Det vi kallar för frihetstiden-

  234. -som börjar i och med
    att Karl XII dör-

  235. -och Sverige är utarmat
    efter hans meningslösa krig-

  236. -slutar i och med
    Gustav III:s revolution 1772.

  237. Nu befinner vi oss i en brytningstid.

  238. Frihetstiden går över i
    den gustavianska tiden.

  239. Men vad hade det med honom att göra?

  240. Man fick vad vi kallar ett
    paradigmskifte vetenskapligt sett.

  241. Förut hade utilismen
    och att man skulle forska-

  242. -för att landet skulle ha
    nytta av det var det som rådde.

  243. Nu såg man på ett helt annat sätt
    på vetenskap.

  244. Det som egentligen
    räddade Bjerkander...

  245. Även Linnés rykte sjönk ganska snabbt
    när han hade dött.

  246. Det var först på 1800-talet
    som han blev en stjärna igen.

  247. Men han hade tur på det sättet-

  248. -att merkantilismen,
    som hade präglat frihetstiden-

  249. -efterträddes utav fysiokratin, där
    man var intresserad av lantbruket-

  250. -som modernäring
    och försörjningskälla.

  251. Där kommer han in när han har börjat
    undersöka skadeinsekterna på säden.

  252. Så han hamnade inte i
    ett bortglömt fack.

  253. Han räddas av insekterna. Han är inte
    den sista som har räddats av dem.

  254. Det här är fantastiskt intressant.
    Här har vi en klassisk linnéan-

  255. -som gör listor och skriver
    ytligt sett meningslösa dagböcker-

  256. -över när växterna blommar och sånt-

  257. -som övergår till
    att studera skadeinsekter.

  258. Flugor, skalbaggar, fjärilar.

  259. Små otäcka larver som krälar
    i dynghögarna, dessutom.

  260. -Han är framgångsrik här.
    -Han bestämmer en rad arter...

  261. ...som man omfattande kallade för
    rotmaskar.

  262. Därför att de var larver som angrep
    säden redan vid roten och grodden.

  263. I själva verket var det en rad olika
    insekter. Framför allt flugor.

  264. -Dem känner du för.
    -Jajamänsan. Det gläder mig...

  265. ...att nu flugorna etableras
    i världslitteraturen.

  266. Han är framgångsrik. Han är noggrann.

  267. Han är en typisk vetenskapsman
    som har långa serier.

  268. Hustrun Elisabet
    står till tjänst med syltburkar-

  269. -som han kan föda upp
    alla sina larver i.

  270. Så de förpuppas
    och kommer ut som flugor.

  271. Han skriver till Vetenskapsakademien-

  272. -och får beröm för sina rön
    men blir ändå bortglömd.

  273. Du antyder att vi har att göra med
    slarviga idéhistoriker.

  274. Sten Lindroth har skrivit om
    Bjerkander lite raljant, menar du.

  275. Jag tyckte om Sten Lindroth
    personligen och det han skrev.

  276. Men jag blev besviken på
    vad han skrev om honom.

  277. Han har fel, helt enkelt.

  278. Han tar den här rotmasken
    som en enda insekt.

  279. En randig sädesknäppare.

  280. Han menade att Akademien tröttnade
    på honom. Det är inte sant.

  281. Nej. Vilket är märkligt,
    eftersom Sten Lindroths bror-

  282. -Carl H. Lindroth,
    var professor i entomologi i Lund.

  283. -Han borde ha kunnat upplysa om...
    -Det gick lite fort.

  284. Det gick fort. Hur som helst var
    Clas Bjerkander vid det här laget-

  285. -en av föregångsfigurerna inom det
    som kallas praktisk entomologi.

  286. Det blev en stor gren
    inom insektsforskningen långt senare.

  287. Det är lätt att bli bortglömd.
    Det beror på moden och nycker också.

  288. Bortskymdheten är ett återkommande
    tema genom ditt författarskap.

  289. Rent litterärt,
    har det varit ett problem-

  290. -att Bjerkander är sparsam med
    personliga reflektioner?

  291. Han är gift i 28 år utan att vi får
    veta särskilt mycket om den saken.

  292. -Har det varit svårt att hantera det?
    -Nej, på nåt sätt växte det fram...

  293. ...en respekt både för honom
    och tiden genom det här.

  294. Att man inte privatiserade sig själv.
    Utan man höll på sig.

  295. -Han är inte precis nån Knausgård.
    -Nej, det är han inte.

  296. Han och hans hustru Elisabet-

  297. -levde enligt en vän i ett lyckligt
    äktenskap. De fick aldrig barn.

  298. Men hon måste ha varit fullt
    sysselsatt med detta prästgårdskök.

  299. Det var socialbyrå och det ena
    med det andra. Sjukstuga.

  300. Man kan lätt tänka sig att det var
    ett verksamt liv de hade.

  301. Jag tror att när människor är
    verksamma är de lyckliga.

  302. Så jag får ingen känsla av...
    Jag var inte ledsen till slut-

  303. -att det inte fanns nåt...

  304. Men i breven till Olof Knös
    är han väldigt öppen och rolig-

  305. -och kallar t.ex. sig själv för
    "en hängsjuk usling på landet".

  306. Och då levde han bland herrgårdar,
    hade umgänge och stor, fin trädgård.

  307. Han var de drastiska överdrifternas
    man. Det tycker jag om hos honom.

  308. -Han har onekligen en viss humor.
    -Ja, det har han.

  309. Och han kan vara privat i sina brev.

  310. Även till sekreterarna i Akademien.
    Faktiskt.

  311. Det här med Akademien... Han är
    ledamot av Vetenskapsakademien-

  312. -men han åker aldrig till Stockholm.
    Var det pengarna igen?

  313. Från början trodde jag
    att det var fattigdom.

  314. För han var som komminister fattig.

  315. Men sen fick han ett pastorat,
    och då kunde han väl ha åkt.

  316. Men då måste han ha nya kläder
    och ny peruk.

  317. Sen tror jag att den väsentliga
    orsaken var att han hade serier-

  318. -utav forskningsobjekt
    - flugorna och larverna - i gång.

  319. Han måste bevaka dem. Han skriver det
    när man ber honom komma.

  320. "Nu kan jag inte åka. Jag har de här
    som jag vill se hur det blir med."

  321. Jag undrar också om det inte finns
    nån olust inför den stora världen.

  322. Jag vet inte.
    Han var Västergötland trogen.

  323. Och så är han kanske en av oss
    som hade stort kontrollbehov.

  324. Kinnekulle var hans värld.
    Det var där han kände sig hemma.

  325. Han älskade detta berg
    och botaniserade år ut och år in.

  326. Det var hans trygghet.

  327. Alla som inte är botanister
    kanske inte förstår det här med-

  328. -att ha ett litet område som man
    alltid besöker. - Du har det också.

  329. Jag är bara amatörbotanist
    med en viss artkännedom.

  330. Men jag har vinnlagt mig om
    att de ställen jag bott på-

  331. -i Ångermanland, i Jämtland
    och i Roslagen-

  332. -att jag ska känna
    de arter som finns där.

  333. Då ser man återkomster,
    sånt som försvinner-

  334. -på grund av exploatering
    av olika slag.

  335. Det är väldigt intressant.
    Det var det för honom också.

  336. Det kan då ha bidragit.
    Han var inte...

  337. Han kände sig kanske inte hemma
    på samhällets äreställen.

  338. Nu kommer vi till nånting som jag
    tycker är jätteintressant.

  339. Att du håller tillbaka din
    indignation över sakernas tillstånd.

  340. Du har tidigare skrivit mycket om
    utarmningen av landskapet.

  341. Om förflackningen
    när det gäller biologiska kunskaper-

  342. -igenväxning och allt det där.
    Bjerkander lever i-

  343. -nåt paradisiskt jordbrukslandskap
    om vi talar botanik-

  344. -som vi bara kan drömma oss
    tillbaka till.

  345. Det framskymtar på några ställen
    att du besöker nånstans där han bott.

  346. Det är så klippta gräsmattor
    och igenväxt-

  347. -där det en gång var
    hans vackra trädgårdar.

  348. Då slog det mig att...Kerstin
    kanske har låtit sig inspireras av-

  349. -den bjerkanderska blygsamheten.

  350. Innan jag går djupare in i den frågan
    skulle jag vilja läsa ett stycke...

  351. ...av just Pehr Osbeck.

  352. Alltså Linnélärjungen nere i Halland.

  353. Han skriver så här:
    "Då andra supit har jag läsit."

  354. "Då andra sovit har jag skrevit."

  355. "Då andra spelt
    har jag granskat örter."

  356. "Då andra dött har jag tänkt på
    döden. Nu gör han mig ej häpen."

  357. Det där verkar gälla
    för Clas Bjerkander också.

  358. -Absolut.
    -Gäller det även för Kerstin Ekman?

  359. Supit har jag inte gjort,
    och flitig har jag varit.

  360. Men det säger också mycket om att för
    de här prästerna ute i landsorten-

  361. -om man tittar i domkapitlets
    handlingar, gick det illa för många.

  362. Många söp. Många gick under,
    helt enkelt. Det blev ingenting.

  363. Jag har tagit fram
    några av hans skolkamrater.

  364. Det är ganska sorgliga öden.

  365. Så på det viset var han,
    precis som Osbeck-

  366. -en som med sin starka
    inriktning på vetenskapen-

  367. -höll sig uppe. Ett livsintresse som
    gjorde att han inte behövde supa.

  368. Och han verkar inte ha varit
    så särdeles ärelysten.

  369. Ja, men jag tror att han hade
    en ärelystnad för sin vetenskap.

  370. Som kanske behövs
    när man är forskare.

  371. Men inte den ärelystnad som innebär-

  372. -att man vill stå i rampljuset. Då
    hade han säkert åkt till Stockholm.

  373. Och kanske blivit väldigt besviken.

  374. Men den här blygsamheten...
    Han är en försynt herre.

  375. Hur mycket har det smittat...
    Boken är helt underbar.

  376. Delvis på grund av
    att den är lite nedtonad.

  377. Man förstår att ni är kompisar,
    du och Bjerkander.

  378. Den här blygsamheten...
    Du håller inga brandtal över-

  379. -att allting håller på att gå
    åt skogen i det svenska landskapet.

  380. Det bara framskymtar.
    Är det hans förtjänst?

  381. Jag ville också gärna hålla mig till
    den tidens ton.

  382. Sen vet jag inte om det
    i alla sammanhang passar med...

  383. Jag tycker inte om det eviga pratet
    om miljön och alltsammans.

  384. Och naturen som man talar om som om
    det vore nånting annat än vi själva.

  385. Man måste gå ner i enskildheter,
    precis som du gör med dina flugor-

  386. -och som Bjerkander gjorde med sina
    flugor och botaniska upptäckter-

  387. -för att verkligen förstå vad som
    händer. Annars är det bara abstrakt.

  388. I synnerhet för folk i städer.
    Det är meningslöst att elda på om-

  389. -hur förskräckligt det är om man inte
    också ger ett underlag utav kunskap.

  390. Den bästa plattformen att bygga...

  391. För nu talar vi om engagemang
    för världsförbättring.

  392. Den stabilaste grunden är
    ett gediget naturintresse-

  393. -och kunskaper om växter och djur.

  394. De som skriver med kunskap och erfar-
    enhet är roliga att läsa. För mig.

  395. Inte de som flammar upp som eldsjälar
    och talar abstrakt. Så är det bara.

  396. Bjerkander var en sån som var så noga
    och så nära det han skrev.

  397. D.H. Lawrence skrev en novell
    som hette "Mannen som älskade öar".

  398. En tragisk historia
    om en man som söker sig till öar.

  399. Mindre och mindre öar i nåt desperat
    behov av att skaffa sig kontroll-

  400. -i tillvaron. Jag kom att tänka på
    den där novellen i slutet av boken-

  401. -när Bjerkander börjar bli gammal...

  402. Han blir inte så gammal.
    Han dör vid knappt 60 års ålder.

  403. Men han har ändå levt ett aktivt liv.

  404. Han får ett nytt pastorat, så han
    kommer lite längre från Kinnekulle.

  405. Det ville han inte egentligen.

  406. Han älskade detta berg
    som betytt så mycket för honom.

  407. Vad gör han när han kanske inser
    att livet snart är slut?

  408. Han kan inte botanisera längre
    på Kinnekulle, som...

  409. Kinnekulle ligger som en ö
    i landskapet. Ett intressant berg-

  410. -geologiskt, botaniskt. Alltihop.

  411. Det höjer sig ur landskapet som en ö.
    Det har fungerat-

  412. -som en av de trygghetsskapande öarna
    för Clas Bjerkander.

  413. Men vad gör han när han flyttar
    därifrån? Han hittar en ny ö.

  414. Ja, en liten ö i Vättern.

  415. Inte långt ifrån där han bor.
    Han inventerar den med noggrannhet.

  416. Hur stor... Den är inte mer än...

  417. Jag har glömt nu,
    men den är inte många hektar.

  418. Heder åt västgötarna att även hans
    undersökning om den finns tryckt.

  419. -Ön heter Sidön.
    -Flora Siduniensis kallar han den.

  420. Han ska ha in den i
    Vetenskapsakademiens handlingar-

  421. -men de vill ha mer om bergarter
    och allt möjligt.

  422. Han var så sjuk
    så han kunde inte utföra det.

  423. Jag och min man tänkte åka dit-

  424. -men Försvarsmakten sa att det var
    förbjudet att stiga i land där-

  425. -för de har använt det
    som skjutövningsmål.

  426. Det låg odetonerade
    bomber och granater där.

  427. Så det blev ingenting.
    Men för nån vecka eller två sen-

  428. -fick jag en bok ifrån
    en snäll farbror som varit där-

  429. -trots bomberna - och inventerat.
    Det hade börjat växa igen.

  430. Det blir intressant på skjutfälten
    ofta. Floran.

  431. Skjutfälten är nästan de bästa
    botaniska lokalerna vi har numera-

  432. -eftersom de inte har varit utsatta
    för nåt rationellt jordbruk.

  433. Så nu ska du åka till Sidön
    och undvika trampminor?

  434. -Han planterade väl in växter där?
    -Det gjorde han. Det är konstigt.

  435. Det stämmer inte med min uppfattning
    om att bevara, men han gjorde så.

  436. Det gjorde han på Kinnekulle också.
    Det är en annan tidsanda.

  437. Jag blir alldeles förhäxad
    av historien om Sidön.

  438. Jag tycker att det finns en djup
    symbolik i detta att det har varit-

  439. -ett militärt övningsområde
    som är totalt sönderbombat.

  440. Den ö som måste ha inneburit en stor
    lycka för den gamle Bjerkander-

  441. -där han stapplar omkring och
    hittar... Han hittar väl 100 arter?

  442. Ja, han hittar väldigt mycket.
    Både träd och kärlväxter.

  443. Det är meningslöst, och det är
    underbart att göra meningslösa saker.

  444. Det var naturligtvis inte meningslöst
    för honom.

  445. Men det bidrog nog inte mycket till
    det svenska folkhushållet.

  446. Hans entomologiska rön
    med flugorna och skadeinsekterna-

  447. -bidrog till
    att folk inte svalt ihjäl.

  448. -Det här var ren kärlek.
    -Det är det du kallar för ren kärlek.

  449. Och det märks verkligen.

  450. Han hänger sig åt-

  451. -det som Strindberg
    så vanvördigt kallade för knappologi.

  452. Vi ska inte bråka på Strindberg.
    Botanik var nästan det enda område...

  453. -...där han var bra.
    -När han skrev om knappologi...

  454. ...var det Oscar Montelius
    han försökte kasta glåpord efter.

  455. Han var intresserad botanist själv.

  456. Ja, det är väl ingen författare
    i den svenska litteraturhistorien-

  457. -som använder så många växtnamn. Jag
    tror att det är över 1 000 växtnamn.

  458. Och hans sinnelag
    var helt annorlunda.

  459. Paranoian är borta
    när han går ut bland växterna.

  460. Precis. Nu trängde sig Strindberg in
    lik förbannat i dag också.

  461. Men...det faktum
    att just skräcken försvinner...

  462. ...och kanske också frågan
    vad vi gör med våra liv blir obsolet-

  463. -när man är ute i markerna
    och tittar på växter.

  464. Så var det för Bjerkander, så är det
    för Ekman, så är det för mig. Nu...

  465. ...är tiden ute. Tack för att du
    kom hit. - Tack för att ni kom hit.

  466. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Naturligt material till en biografi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Biografi, Bjerkander, Clas, 1735-1795 , Ekman, Kerstin, 1933-, Författare, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare, Vetenskapsmän
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jami - ortens bästa poet

16-årige Jami Faltin bestämmer sig för att tävla om titeln Ortens bästa poet 2017. Inför tävlingen skriver han två dikter, de två första dikterna han någonsin skrivit. Dikterna kommer ta honom längre än han kunnat ana. Tidigare har Jami gjort musik. Hur kom det sig att han började skriva posei och varför har han fortsatt?