Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-talDela
  1. Välkomna ska ni vara till detta
    glädjande nog välbesökta seminarium-

  2. -med titeln: "Hela världen brinner.
    Astrid Lindgrens 40-tal."

  3. Jag tror att vi alla ser fram emot
    att få samtala kring det här ämnet.

  4. Vi ska tala om skapandet
    av en modern, svensk intellektuell.

  5. Inget mindre än så. Välkomna.
    Karin Nyman, Astrid Lindgrens dotter.

  6. Den som faktiskt var med-

  7. -när "Krigsdagböcker 1939-1945"
    kom till och skrevs.

  8. Den här texten har en central plats
    i vårt samtal i dag.

  9. Välkommen, Kerstin Ekman,
    författare, som skrivit förordet-

  10. -och som även kände Astrid väl.
    Ni satt båda i Samfundet De Nio.

  11. Hon blev aldrig invald i Svenska
    akademin, till skillnad från dig.

  12. -Du kan inte skylla det på mig.
    -Det var väl kanske lika bra det.

  13. Hon trivdes bra i De Nio. Som jag.

  14. Och välkommen Jens Andersen. För
    er som inte vet det är han dansken-

  15. -som har skrivit en helt lysande
    biografi över Astrid Lindgren:

  16. "Denna dagen ett liv",
    som jag varmt rekommenderar.

  17. Margareta Strömstedt skrev också
    en bra biografi för många år sen-

  18. -men Jens, din bok kompletterar den.

  19. Typiskt att det var en dansk som
    skrev om vår främsta nationalikon!

  20. Ursäkta.

  21. Jag sökte en notering i krigsdagboken
    från dagens datum för sjuttio år sen-

  22. -med anledning av att det är sjuttio
    år sen andra världskriget tog slut.

  23. Det finns ingen,
    så jag gjorde som Astrid.

  24. Jag klippte ut
    från en gammal tidning-

  25. -nämligen från Dagens Nyheter
    den 25 september 1945.

  26. I den kan man se att världen ännu
    domineras av andra världskriget.

  27. Nästan alla artiklar handlar
    om efterdyningarna.

  28. General Patton och handelsavtal
    mellan Sovjet och Tjeckoslovakien...

  29. Järnridån börjar dras ner.

  30. Det finns också en hemsk artikel
    om den s.k. Lüneburg-rättegången.

  31. Den handlade om vad som hade
    utspelat sig i koncentrationslägren.

  32. Där hålls ett förhör
    med en polsk-judisk kvinna-

  33. -vid namn Zofia Litwinska,
    som får frågan av domaren:

  34. "Dog din man i Auschwitz?"
    Och hon svarar:

  35. "Ja, han dog. Vi dog allesammans
    i Auschwitz."

  36. En fantastisk, vardaglig replik
    som egentligen säger allting-

  37. -om vad som utspelade sig
    under Förintelsen-

  38. -och som i sin mättnad-

  39. -skulle ha kunnat gå rakt in
    i nån av Astrids svartare sagor.

  40. "Mio min Mio" eller "Bröderna Lejon-
    hjärta", med kriget som tydlig fond.

  41. Karin, du var fem när kriget bröt ut-

  42. -och du var på plats när Astrid
    Lindgren skapade krigsdagböckerna.

  43. Minns du det?

  44. Det tråkiga är att jag inte har några
    som helst konkreta minnen av det.

  45. Det var helt enkelt inte så konstigt
    att ha en förälder-

  46. -som klippte ut nånting från
    tidningarna och klistrade in det.

  47. Jag tror att det var vanligt
    att människor gjorde så-

  48. -för att dokumentera det som
    intresserade dem över huvud taget.

  49. Det fanns ju inget annat sätt
    att bevara sånt-

  50. -som man fick veta-

  51. -och som stod i tidningarna. Det
    försvann om man inte klippte ut det.

  52. Hade din mamma visat tecken tidigare
    på att skriva och skapa litterärt?

  53. Ja, det kan man ju säga,
    för hon skrev lite brödsagor.

  54. För att tjäna pengar kunde hon skriva
    en barnsaga till nån jultidning.

  55. Men det såg hon absolut inte
    som nåt litterärt.

  56. Och dagböckerna såg hon inte heller
    som nåt litterärt.

  57. Hon skulle nog bli förvånad
    om hon hörde dig säga-

  58. -att det här
    är hennes första litterära verk.

  59. Kerstin,
    är dagböckerna ett litterärt verk?

  60. Du som ju själv blev författare
    en gång i tiden.

  61. Jag fick en fråga om att skriva för-
    ordet, men jag ville egentligen inte.

  62. Men jag blev helfascinerad
    när jag läste dem.

  63. Just att hon hade det här språket
    redan. Det är det som är så märkligt.

  64. Hon var redan i en mening författare.

  65. Med alla de sidor hon hade.

  66. Både den mörka och humorn,
    och en oklanderlig språkbehandling.

  67. Så jag kunde inte låta bli
    att ta på mig uppdraget.

  68. Jens, du som har skrivit biografin...

  69. Vad betydde krigsdagboken för
    det skönlitterära författarskapet?

  70. Väldigt mycket, tror jag,
    för Astrid sa ju alltid-

  71. -att andra världskriget var hennes
    ideologiska och politiska väckelse.

  72. Enligt mig går det en rak linje
    från krigsdagböckerna-

  73. -till den omsider världsberömda
    pacifisten Astrid Lindgren-

  74. -som i resten av sitt liv kämpade
    mot krig och terror och våld.

  75. Inte bara i sina böcker,
    utan även i offentligheten.

  76. Du skriver i förordet-

  77. -att kriget fungerade
    som ett slags svart negativ-

  78. -till det som skulle bli Astrid
    Lindgrens kulturella grundsyn.

  79. Hon skriver klart och tydligt-

  80. -om Görings
    och Hitlers grundvärderingar.

  81. Om man vänder på det svarta-

  82. -ser man att hon presenterar sina
    värderingar - fast negativet av dem.

  83. Hon var klar med-

  84. -var hon stod politiskt och med
    sina värderingar inför livet i stort.

  85. Det var ett imponerande stycke.

  86. Det var inte många på den tiden
    som kunde ha så klar syn egentligen.

  87. -Som hon hade.
    -Hon hade ju en speciell källa också.

  88. Hon hade ett arbete
    som kanske påverkade det här.

  89. Hon fick jobbet ett år efter att
    hon började med dokumentationen.

  90. Hon fick ett beredskapsjobb-

  91. -som helt enkelt var att sitta
    och läsa dagens brevskörd-

  92. -till huvudpostkontoret i Stockholm-

  93. -för att se om det fanns nånting
    som borde censureras-

  94. -av militära försvarsskäl.

  95. Det gjorde hon faktiskt
    under hela kriget.

  96. Hon fick läsa
    framför allt svensk militärpost-

  97. -men också post från utlandet
    och från de ockuperade länderna.

  98. Och det gav henne
    en väldigt speciell inblick.

  99. Inte minst en insikt i den debatt
    som var i Sverige för nåt år sen-

  100. -om hur mycket vi egentligen visste
    om Förintelsen. Eller hur, Kerstin?

  101. Där är ju krigsdagboken en gensaga.

  102. Hon visste,
    och inte alls bara genom...

  103. -Förlåt, hon kallade det snuskjobbet.
    -Ja, hon läste ju andras brev.

  104. Det stod lite snusk i dem också.

  105. Hon visste genom sin tidningsläsning
    och sitt intresse mycket om det.

  106. Mycket mer än människor
    orkade ta reda på.

  107. Det kan vi känna i dag, när allt
    är så svart med flyktingtragedin-

  108. -att "jag förstår mig inte
    på det här, vad ska det bli?"

  109. Men en sån attityd hade hon aldrig.

  110. Nej. Om jag tänker på de människor
    som inte tog in nyheterna som hon-

  111. -så fanns det en ganska utbredd åsikt
    i Sverige att det var propaganda.

  112. S.k. grå propaganda om Tyskland.

  113. Det kunde inte vara sant.
    Då kunde man hålla det ifrån sig.

  114. Men hon visste att det var sant.

  115. Hon kom hela tiden tillbaka till att
    det här är belägg för det jag hört-

  116. -eller sett i jobbet.

  117. Men man får inte glömma
    att Astrid även var journalist.

  118. Hon arbetade på Vimmerby tidning
    som ung och fick ge upp sin dröm om-

  119. -att bli journalist och författare.

  120. Det är en journalist vi ser
    i krigsdagboken.

  121. Hon dokumenterar
    och tar reda på olika källor.

  122. Hon gör skickliga analyser. Hon är
    en sorts kolumnist i krigsdagboken.

  123. Det är också mycket fascinerande.

  124. Krigsdagboken innehåller
    många röster och tonarter.

  125. Både av journalist och kolumnist.

  126. Verkligen. Och som du har sagt,
    Kerstin, har hon ju språket-

  127. -som vi alla känner igen och som
    är hennes eget. Det finns redan här.

  128. Fast det handlar som saker
    med stort allvar och stort mörker-

  129. -kan hon skriva: "Berlin har svarat
    sent av bara katten."

  130. Den politiska analysen är kristall-
    klar men omisskännligt Lindgrensk.

  131. "Japanerna lever lusen
    i Stilla havet."

  132. "Tiddelipom!" utbrister hon också.

  133. "Är jag vettig som har röda byxor?"
    när det hänt nåt hemskt i världen.

  134. Hon orkar skoja.

  135. Ni som var med under kriget
    berättade-

  136. -att man skojade mycket om kriget.

  137. Ja, ofta, men man var väl tvungen
    att andas ut med-

  138. -att se det med nån sorts humor.

  139. Och det var ju Astrid väldigt bra på.

  140. Liksom hennes goda vän Ann-Marie
    Fries som också jobbade på Posten.

  141. Det var nog ett gäng på postcensuren
    som hade rätt så roligt-

  142. -i nån sorts särskild gemenskap.

  143. Men det är inte bara skoj. Man känner
    igen författarskapets mörkare sidor.

  144. Förmågan att dramatisera.

  145. Redan i krigsdagboken uppträder
    den här bilden som ni känner igen:

  146. "Nationalsocialismen och bolsjevismen
    är som två skräcködlor som kämpar."

  147. Den bilden känner vi igen
    i "Bröderna Lejonhjärta".

  148. Med det här bildspråket påminns man
    om de apokalyptiska tongångar-

  149. -som också fanns under den här tiden.

  150. Krigsdagboken innehåller
    en undersökning av ondskan-

  151. -som är mycket intressant.

  152. Det kommer att bli en röd tråd
    genom författarskapet.

  153. Kampen mellan gott och ont.

  154. Den gamla sagotraditionen
    berättar om den kampen.

  155. Det är den som Astrid läser ut
    ur andra världskriget-

  156. -i de analyser hon gör.

  157. Och på nåt sätt blir det inspiration
    för henne som författare längre fram.

  158. En annan genomgående sak i hennes
    världsbild och kulturella grundsyn-

  159. -är ju uppfordran till individen
    att ta ställning i kampen.

  160. Var det nåt du fick med dig
    i din uppfostran, Karin?

  161. Kanske på nåt undermedvetet sätt.

  162. Inte uttryckligen i upprop
    och förmaningar.

  163. Det var outsagt, tror jag,
    men tydligt.

  164. Kerstin, du har ju skrivit
    din roman "Gör mig levande igen"-

  165. -som är en pastisch, nej, en parafras
    på Eyvind Johnsons Krilon-svit.

  166. Den handlar om tvånget på individen
    att ta ställning i en mörk tid.

  167. Ja, och hur lätt det blir felaktiga
    och otäcka ställningstaganden.

  168. Där tror jag att de människor
    som hade humor klarade sig bättre.

  169. Det var en oerhörd gåva att ha det.
    Som hon hade.

  170. Hon hade skärvan i ögat, där man ser
    skeendet utan att tryckas ner av det.

  171. Jag kommer ihåg det du sa att man
    inte minns så mycket som barn.

  172. Det var inget man fick lära sig,
    det bara kom.

  173. Hitler var en skurk,
    det förstod ju jag som liten.

  174. Men plötsligt ser jag min mamma stå
    vid diskbänken och gråta en dag.

  175. Jag hade aldrig sett det förr.
    "Varför gråter du?"

  176. "För pojkarna i Stalingrad", sa hon.

  177. Det måste ha varit 1942,
    när jag var nio år.

  178. "Men det var ju tyskar."
    För de var ju skurkar.

  179. "Åh, kära du, det är bara pojkar",
    sa hon. Det var såna minnen vi fick.

  180. Dubbelheten också.

  181. På alla vis.
    Både skojet och allvaret.

  182. Jens, det är väl en framträdande del
    i hennes skapande?

  183. Det du beskriver, Kerstin. Empatin.

  184. Förmågan att leva sig in
    i andras öden.

  185. Det är ju väldigt genomgående
    också i krigsdagboken.

  186. Det får man säga.
    Det är en stor upplevelse-

  187. -att höra henne berätta om kriget-

  188. -och sätta sig in
    i de tyska soldaternas situation-

  189. -när det ser som allra mörkast ut
    i Ryssland.

  190. Hon lider med dem, som hon alltid
    lider med de allra mest utsatta.

  191. Och det är ju en sida av henne-

  192. -som finns redan i krigsdagboken.

  193. En förmåga att visa omsorg
    och respekt för andra människor.

  194. Jag tycker att det gör krigsdagboken
    till ett mycket stort verk.

  195. Jag läser den nästan som en roman,
    för den handlar om så många saker.

  196. Inte bara om fem svåra år utan kanske
    även om födelsen av en författare.

  197. Man får följa henne-

  198. -medan hon blir allt skickligare på
    att skriva och reflektera.

  199. Hon lever sig in i de tyska
    soldaterna, precis som din mamma.

  200. Det kunde nästan vara
    ur krigsdagboken.

  201. Jag kom att tänka på den bilden
    när jag läste det.

  202. Talade man om det? Försiggick
    krigsdagboken bara i hennes inre-

  203. -eller talade man om det i familjen?

  204. Det handlade nog lite om
    att skona oss barn-

  205. -från själva krigsberättelserna.

  206. Så jag har inga såna minnen och jag
    tror inte att det förekom så mycket.

  207. I så fall talade föräldrarna när vi
    inte hörde på. Det är vad jag tror.

  208. Men tror du inte
    att det var en sorts dokumentation-

  209. -som hon också
    ville lämna efter sig till släkten?

  210. Det kan jag tänka mig. Att den skulle
    gå till hennes familj och barn.

  211. Men inte när det pågick som hetast
    och jag var väldigt liten.

  212. Man ser ett mönster i Astrids liv.

  213. Varje år kring nyår
    sammanfattar hon året som gått.

  214. Hon ser tillbaka både
    på den stora och den lilla historien.

  215. Hon ser på
    vad som hänt i världspolitiken-

  216. -men även på
    vad som har hänt i familjen.

  217. Vem har lyckats
    och vem har inte lyckats?

  218. Det är samma dubbla blick
    som vi har i krigsdagboken.

  219. Just det dubbelperspektivet
    är ju väldigt påfallande.

  220. Vad hade det för betydelse
    att hon var kvinna?

  221. -Hur hade en man skrivit?
    -Det skriver jag om i förordet.

  222. Det hade blivit
    mycket mer militära operationer.

  223. Men här är Karin med hela tiden.

  224. Hur hon blir rädd. Allting. Dina
    födelsedagar. Allt är noga noterat.

  225. I samband med kriget. Hon lever
    ett vardagsliv, som kvinnor gör.

  226. Män håller undan vardagslivet
    när det sker stora saker.

  227. Det är nog den stora skillnaden.
    Hon håller inte undan det alls.

  228. Det kommer in som en naturlig del
    med hennes rädsla och indignation.

  229. Alla känslor hon har inför kriget.

  230. Och så finns du och din bror med.

  231. Hon får ihop det
    till nåt slags åskådlig bunt.

  232. Både hem och förfärligt utland.

  233. Många skrev krigsdagböcker,
    inte minst på de militära förbanden-

  234. -där det handlade om
    att tala om vad man hade gjort.

  235. Det var nog många
    som skrev privata dagböcker.

  236. Men kanske inte
    med den här litterära digniteten.

  237. Och kanske inte med samma
    uppräkning av vad ni fick i julklapp.

  238. -Det kan hända.
    -Det är verkligen fint.

  239. Det är som en besvärjelse
    över en ond tid.

  240. Hon vill förjaga mörkret
    med ert goda liv.

  241. Och kvinnor har kanske lättare-

  242. -att väva in sitt vardagsliv
    i de stora händelserna.

  243. Vi släpper aldrig riktigt vardagen.

  244. Och rent personligt
    var det viktigt för henne-

  245. -att rabbla upp presenterna
    och veta det till nästa år.

  246. -Så att ni inte fick samma nästa år?
    -Ungefär så.

  247. Det fanns en anledning
    att hon gjorde den där uppräkningen.

  248. Ett annat genomgående tema är
    ju hennes ständiga dåliga samvete-

  249. -för att ni lever ett gott liv
    och svenskarna också i allmänhet.

  250. Och familjen Lindgren -
    ur hennes perspektiv - i synnerhet.

  251. Det är ett genomgående tema.

  252. "Min lyckligaste tid är nu.
    Straffet kommer", skriver hon.

  253. "Detta måste vara de lyckligaste åren
    i livet." Hon insisterar på lyckan.

  254. Var det typiskt för tiden
    eller för Astrid?

  255. Det är typiskt för dagböcker.

  256. Det är ju där
    man speglar sitt samvete-

  257. -och...den man är.

  258. Så jag tror att det är genren-

  259. -som avgör att hon skriver om det.

  260. Det tror jag du har rätt i.

  261. Vi går över till Astrid Lindgrens
    roll i det svenska samhället-

  262. -och hur hon skapar sig själv
    och den rollen i krigsdagboken.

  263. Astrid Lindgren är 1900-talets mest
    betydelsefulla politiska författare.

  264. Håller ni med om det?
    - Vi börjar med dig, Karin.

  265. Det kan jag inte bedöma. Det förstår
    nog inte jag riktigt. Fråga Jens.

  266. Nej, jag är dansk!

  267. Inga är så intresserade av svensk
    politik som danskar.

  268. Du är väldigt väl lämpad att svara.

  269. Det...

  270. Som dansk
    skulle man vilja ha en intellektuell-

  271. -och en konstnär-

  272. -som engagerar sig politiskt som
    Astrid gjorde. Det händer så sällan.

  273. Det är en gåva till samhället när det
    finns konstnärer av den kalibern-

  274. -som i hög ålder, som pensionärer-

  275. -inte bara drar sig tillbaka
    till sitt elfenbenstorn-

  276. -utan blommar ut
    till politiska aktivister.

  277. Det är helt enastående.

  278. Och det var den idealismen som...

  279. Hon hade idealismen i generna,
    inte bara i sina böcker-

  280. -utan även som drivkraft
    bakom sitt politiska engagemang.

  281. Även om det måste ha varit tungt.
    Hon fick ju många fiender på 70-talet.

  282. Inte minst inom socialdemokratin.
    Så det var ju...

  283. En sån författare skulle vi gärna se
    i Danmark.

  284. Är hon en betydande
    politisk författare?

  285. Ja, och jag började tänka på vilka
    politiska författare vi har haft.

  286. Jag kom att tänka på Ernst Wigforss,
    en stor författare.

  287. Och Herbert Tingsten. Mycket
    självupptagen men betydelsefull.

  288. Jan Myrdal är väl vår
    mest produktiva politiska författare-

  289. -men han försvann ner
    i den totalitära avgrunden.

  290. Så jag tror nog att hon är oerhört
    betydelsefull på det här sättet.

  291. Jag menar även i den bemärkelsen
    att hon har varit värderingsskapande.

  292. Just i kampen mellan ont och gott och
    att som individ ta ställning i den.

  293. Det är tydligt i krigsdagboken,
    som inte blivit läst så länge ännu.

  294. Samma värdering går igen
    i "Bröderna Lejonhjärta".

  295. Men där är det
    på ett symboliskt plan.

  296. I krigsdagboken
    kan man inte skjuta det ifrån sig.

  297. Hon beskriver ondskan så att
    det inte går att kalla det symboler-

  298. -eller dikt eller fantasi,
    för det är det här som händer nu.

  299. Och det är ju oerhört viktigt.

  300. -Hon var väldigt rädd för Ryssland.
    -Ja.

  301. Även efter kriget,
    i de sista anteckningarna.

  302. -"Det är fred, men Ryssland..."
    -"Jag är rädd för ryssen."

  303. Och nu sitter vi här igen och darrar
    för Ryssland. Det är lite otäckt.

  304. Om hon tvangs välja
    mellan Hitler och Stalin-

  305. -så fruktade hon Stalin mer
    än Hitler.

  306. Att Sverige ockuperades av Ryssland
    skulle vara ännu värre, trodde hon.

  307. Det skriver hon ju klart och tydligt.

  308. Även om de är de där två odjuren
    som strider mot varandra.

  309. Efter Ribbentrop-pakten
    är de odjur båda två.

  310. Och Stalin var nog värst.

  311. Varifrån kom den enorma fruktan
    för Ryssland hos Astrid Lindgren?

  312. Den fanns i tiden,
    men den verkar framträdande här.

  313. Det är lite aktuellt
    med anledning av i dag.

  314. Den hade gamla rötter i Sverige,
    efter krigen i början av 1800-talet.

  315. Astrid citerade: "Jag kan ge besked
    om herrn så vill, ty jag var med."

  316. Ur "Fänrik Ståls sägner".
    Hon älskade citat.

  317. De kom ju osökt
    när man pratade med henne.

  318. Och vi har nog
    en gammal rysskräck historiskt.

  319. En mental rysskräck.

  320. Samma år som Astrid Lindgren
    avslutar krigsdagboken-

  321. -kommer också hennes debut
    i litterär form:

  322. "Pippi Långstrump",
    hennes stora genombrott.

  323. Jens, du som har internationell
    överblick över författarskapet...

  324. Vad betyder krigsdagboken
    för Pippis tillblivelse?

  325. Jag vet inte om krigsdagböckerna
    betydde nåt för Pippis uppkomst-

  326. -men det gjorde däremot
    andra världskriget.

  327. Det är den blodiga och bestialiska
    bakgrunden till Pippis födelse.

  328. Och när man ser pärmen
    till den allra första Pippi-boken-

  329. -som låg på bokhandelsdiskarna
    mindre än ett halvår efter krigsslutet-

  330. -så förstår man att den blev
    en enorm succé från första stund.

  331. För pärmen lyste med klara färger-

  332. -och utlovade en ren fest till alla.

  333. Och om det var nånting som
    barnfamiljerna i hela Europa behövde-

  334. -efter en sån mörk och vämjelig kris-

  335. -så var det inte att se fler uniformer
    och stålhjälmar.

  336. Det var att få se en flicka
    som inte kunde bära hjälm-

  337. -och som var klädd i antiuniform.

  338. Och så läste man berättelsen
    och fick se en människa för en ny tid.

  339. En fredsapostel som var
    mycket roligare än sina föregångare.

  340. Det var en revolution på många sätt
    i de svenska barnkamrarna.

  341. Och året efter även i danska
    och norska barnkammare. Så det...

  342. Pippi kommer som skjuten
    ur en kanon, rätt ut ur kriget.

  343. Tänk vilken analys av en saga
    mamma kom på för att du låg sjuk.

  344. Ja, det är märkligt.
    Jag tycker verkligen det.

  345. –Du hittade ju på namnet.
    -Ja, men inget annat.

  346. -Du lyckades rätt bra.
    -Ja, det slog bra av nån anledning.

  347. Man avskydde att ha långstrumpor.

  348. Ja, man hade ju långstrumpor
    som man knäppte så här.

  349. -Och ändå blev det det namnet.
    -Jag drog till med det.

  350. Men det är intressant att Pippi
    var en muntlig berättelse från början.

  351. Och kanske
    var Astrid inte särskilt medveten om-

  352. -att det var en sorts...

  353. ...mothistoria, som ju vände
    sig radikalt emot patriarkatet.

  354. Pippis sätt att hantera män är
    ju väldigt direkt och väldigt härligt.

  355. Hon har mycket makt,
    men hon missbrukar den inte.

  356. När nån angriper Pippi
    tror hon att de vill leka.

  357. Hon kastar upp dem i luften
    eller dansar runt.

  358. Det är hennes strategi, och det är
    ett lysande sätt att vända på kriget-

  359. -och komma med ett alternativ till krig.

  360. Och det var bara
    en muntlig berättelse!

  361. Det var väl sensationellt att lyssna på?

  362. Ja, det måste det ha varit.

  363. Men när man läste Pippi... Vi har
    väl alla läst Pippi när vi var små.

  364. Man läste om Starke Adolf.

  365. Inte tänkte man på
    andra världskrigets tydliga fond där.

  366. Du menar ju att Starke Adolf...

  367. Man ska inte övertolka det-

  368. -men vi har ju cirkusdirektören
    och Starke Adolf, kraftkarlen.

  369. Och cirkusdirektören
    är ju väldigt lik Hitler.

  370. Han svingar sin piska och talar
    cirkustyska och Starke Adolf...

  371. Ingrid Vang Nyman
    gör honom Hitlerlik.

  372. Men det är inte hon
    som kallar honom Starke Adolf.

  373. Nej, det är sant. Men jag vet
    att Astrid själv häpet förnekade-

  374. -att det skulle
    vara en association...

  375. Det gör konstnärer jämt.

  376. Hitler skulle på intet sätt
    få komma och vara i hennes bok.

  377. Men...ja.

  378. Alla författarskap
    har ju konjunkturer.

  379. Ibland är författare bortglömda och
    ibland poppar de upp till liv igen.

  380. Talar du om reception?

  381. -Vi har ju även konjunkturer i vår...
    -Ja, men det är inte riktigt ämnet.

  382. Nej, nu menar du...

  383. Astrid Lindgren har inte haft
    nån nedåtgående tendens. Tvärtom.

  384. Livskraften i Pippi visas
    i Stieg Larssons Millennium-serie.

  385. Pippi är den enda figuren
    av Astrid Lindgrens barn-

  386. -som inte har en vuxen framtid.

  387. Vart ska hon ta vägen?
    Hon är ensam på det sättet.

  388. Emil blir ju kommunalrådsordförande-

  389. -och Madicken blir säkert
    nåt fint också.

  390. Men vart ska Pippi ta vägen?
    Hon blev Lisbeth Salander.

  391. Det här är nåt som du, Jens,
    tar fram i din biografi om henne.

  392. Just det ensamma barnet
    som kommer fram gång på gång.

  393. Ensamheten hos barn.

  394. Det var nog...

  395. Jag skrev min biografi för att
    jag ansåg att det fanns ett nytt sätt-

  396. -att betrakta författarskapet på-

  397. -nämligen genom ensamheten
    som är så uttalad i hennes eget liv-

  398. -och även i barnböckerna.

  399. Ensamhet är ett enormt problem
    för barn och unga även i dag.

  400. Trettio procent av de unga i Norden
    är ensamma - i vårt välfärdssamhälle.

  401. Och jag tror att Astrids böcker har
    mycket att säga dagens barn också.

  402. De speglar sig i den ensamheten.
    De behöver inte sätta ord på det.

  403. De bara läser
    och ser sig själva i böckerna.

  404. Det är mycket viktigt. Och därför för-
    blir hon en aktuell författare för barn.

  405. För ensamheten kan vi aldrig utrota.

  406. Pippi brukar vi associera
    med galna upptåg och upproriskhet.

  407. Men slutscenen i Pippi-böckerna
    är gripande-

  408. -och handlar just
    om det här ensamma barnet.

  409. Tommy och Annika ser Pippi
    sitta ensam vid sitt köksbord.

  410. Är ensamheten grundläggande
    inte bara för Astrids författarskap-

  411. -utan författare över huvud taget?

  412. De flesta författare kanske är
    ensamma och behöver vara det.

  413. Det är ju en sak.

  414. När man är en skapande konstnär,
    som du, Kerstin-

  415. -så finns det
    en sorts euforisk ensamhet-

  416. -där man bara är-

  417. -och som skapandet uppstår ur.
    Eller hur?

  418. Jag tror att din bok, Jens, och
    krigsdagböckerna kan bidra till-

  419. -att lösgöra Astrid Lindgren
    ur den här kollektiva gruppkramen-

  420. -som hon fastnat
    i som vår nationalikon-

  421. -och där man bara ser henne
    som snäll och som alla barns vän.

  422. Vi skulle tala om skapandet
    av en modern intellektuell.

  423. Och i din bok-

  424. -framträder hon för första gången som
    en intellektuell. - Håller du med?

  425. Ja, här tar hon fram ett konkret
    mörker som finns runt omkring henne.

  426. Det är inga sagor. Hon tar ställning
    till nåt oerhört otäckt i samtiden.

  427. Och det är allvar.
    Intellektuellt redbart allvar är det.

  428. Skulle du stämpla din mamma
    som intellektuell?

  429. Nej, det skulle jag inte.

  430. Jag kan ju inte se henne utifrån.

  431. Och som mamma var hon
    väl inte så intellektuell direkt.

  432. Men hon delade ju
    med sig naturligtvis...

  433. ...av mycket kultur.

  434. På det sättet var hon kanske -
    i familjen - en intellektuell kraft.

  435. Men jag kan som sagt inte se det så.

  436. Har det varit din avsikt, Jens, att
    ge en ny bild av Astrid Lindgren-

  437. -och frigöra henne
    från sagotantsepitetet?

  438. Kan man inte ge en ny bild av någon
    i en biografi ska man inte skriva den.

  439. Det har absolut varit min strävan.

  440. Men mitt mål har inte varit att visa att
    Astrid Lindgren var en intellektuell.

  441. Jag har alltid betraktat henne som det.

  442. Och när man skriver en biografi
    har man inga mål.

  443. Det är en process där man läser verk
    och försöker förstå personens liv-

  444. -och därigenom uppstår ett porträtt.

  445. Och det var den bilden av Astrid Lind-
    gren som uppstod ur den processen.

  446. Bland annat bilden av en intellektuell-

  447. -men även en stark politisk figur,
    som...

  448. Många danskar är nog inte medvetna
    om att hon var politiskt engagerad.

  449. Just nu är det ett extra stort intresse
    för Astrid Lindgren i Danmark-

  450. -p.g.a. min biografi,
    vilket gläder mig.

  451. Jag betraktar ju inte Astrid
    som endast ett svenskt kulturarv.

  452. Hon är ett nordiskt kulturarv.
    Och jag anser att de senaste åren-

  453. -har det blivit svårare och svårare att
    definiera vad som är genuint danskt.

  454. Men jag kan genast svara på
    vad det nordiska står för.

  455. Det kan jag och många andra
    danskar tacka Astrid Lindgren för.

  456. Det handlar om naturen och etiska
    värderingar typiska för Skandinavien.

  457. Saker som vi danskar
    kanske har glömt bort lite på sistone.

  458. Bättre slutord kan vi inte få på det
    här samtalet om Astrid Lindgren.

  459. Tack till er, och tack till er för
    att ni kom hit och lyssnade på oss.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Andra världskriget 1939-1945, Historia, Krig i litteraturen, Lindgren, Astrid, 1907-2002, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.