Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Den relativa yttrandefrihetenDela
  1. Välkomna, allihop,
    till detta seminarium på Bokmässan-

  2. -om yttrandefrihet.

  3. Det är ett ämne vi pratat mycket om
    de senaste två dagarna-

  4. -och som vi lär fortsätta prata om
    i framtiden-

  5. -särskilt då den närmaste framtiden,
    ungefär 45 minuter framåt.

  6. Jag vill särskilt välkomna
    Masha Gessen och Ian Buruma.

  7. Två författare som har
    stött på ämnet yttrandefrihet-

  8. -i sina verk-

  9. -om än från olika perspektiv.

  10. Masha, du har två böcker på svenska:
    Putinbiografin "Mannen utan ansikte"-

  11. -och en berättelse om Pussy Riot,
    "Ord kan krossa betong".

  12. Ian, du har flera böcker på svenska.

  13. Den senaste är
    "År noll: historien om 1945"-

  14. -som berättar om det titeln antyder:
    slutet på kriget.

  15. I dag talar vi nog mer om boken
    om mordet på Theo van Gogh:

  16. "Mordet i Amsterdam",
    som gavs ut för några år sen.

  17. Yttrandefrihet är ämnet.

  18. Vi hade i går, här vid Bokmässan,
    en tydlig illustration-

  19. -av vad det kan betyda-

  20. -när du, Masha,
    höll tal vid öppningsceremonin.

  21. Kan du i korthet berätta
    vad som hände?

  22. Min roll vid öppningsceremonin var
    att tala om yttrandefrihet-

  23. -och som alla säkert vet-

  24. -är Ungern hedersgäst vid Bokmässan.

  25. Jag tycker man ska skilja mellan
    ungersk litteratur, som blomstrar-

  26. -och den ungerska regeringen,
    som dödar yttrandefriheten.

  27. Därför talade jag om det
    i mitt mycket korta tal i går.

  28. Det fick representanter
    från ungerska regeringen-

  29. -att resa sig och storma ut.

  30. Ett exempel på att ord...
    Ja, kanske inte krossar betong-

  31. -men kan få folk att resa sig och gå.

  32. Tydligen. När yttranden är fria
    kan de vara farliga.

  33. Hur kändes det när
    de ungerska representanterna gick-

  34. -på grund av dina ord?

  35. Det var faktiskt intressant.
    Att gå upp och säga nåt sånt-

  36. -känns inte särskilt bra.
    Man känner det i magen.

  37. Det är inte roligt att vara
    den som uppför sig illa på festen-

  38. -men när de reste sig tänkte jag:

  39. "Fantastiskt! Det är så Sovjet!"

  40. "Det understryker
    precis det jag har pratat om."

  41. Ian, vore det en bra idé-

  42. -att bjuda in Ryssland
    till Bokmässan nästa år?

  43. Det är ju en bokmässa.
    Så länge fokus är litteratur-

  44. -ser jag inget fel på att bjuda in
    Ryssland eller Ungern.

  45. Om det ger oss en chans-

  46. -att reta gallfeber på representanter
    från Putins regering-

  47. -skulle det kännas väldigt bra.

  48. Du får göra det nästa år.

  49. Vill du resa dig och gå nu?
    Du vill inte bjuda in Ryssland.

  50. Det vore inte bra.
    Det var inte bra att bjuda in Ungern.

  51. När nu inbjudan hade gått ut-

  52. -var det resulterande samtalet
    det bästa man kunde hoppas på.

  53. Men när statliga institut
    från förtryckarregimer-

  54. -bjuds in till såna här mässor
    ger det dem en viss giltighet.

  55. Jag tycker det är
    att ge dem för mycket.

  56. De kanske ska bjuda in författare
    och inte officiella representanter.

  57. -Länder skriver inte böcker.
    -Länder är inte kända för det, nej.

  58. Okej... Det är ett brett ämne
    vi ska prata om: yttrandefrihet.

  59. Därför tänkte jag ställa
    en enkel fråga till var och en av er.

  60. Jag bad er tänka ut en bok-

  61. -som förkroppsligar
    konceptet yttrandefriheten.

  62. -Har du en bok, Masha?
    -Ja, men bakgrunden är lång.

  63. Ian borde börja.
    Jag kommer att prata länge.

  64. Jag vet inte ens
    om det här är en bok.

  65. Det kan ha varit en essä.

  66. Jag tänker på "Living in Truth"
    av Václav Havel.

  67. Han beskrev en av
    det totalitära samhällets fasor:

  68. Alla tvingas säga att nåt är vitt,
    fast det uppenbart är svart.

  69. Alla vet, men det hör vardagen till
    att låtsas som om det inte är så.

  70. Han sa att det första steget
    för att krossa ett totalitärt system-

  71. -är att säga sanningen.
    Det är vad titeln syftar på:

  72. Att inte leva osanning.

  73. Skillnaden mellan
    en futtigare militär diktatur-

  74. -och ett totalitärt system-

  75. -är att man i en militär diktatur,
    om man håller sig ifrån politiken-

  76. -får vara mer eller mindre ifred
    med sina tankar-

  77. -medan en totalitär regim
    vill påverka-

  78. -ens tankar om det förflutna, nuet
    och framtiden.

  79. Hela verkligheten blir en bluff.

  80. Jag tycker att han uttryckte det
    bättre än nån annan jag läst.

  81. -Och du?
    -Här kommer den långa historien.

  82. För några år sen fick jag intervjua
    Nadja Tolokonnikova-

  83. -som var hjärnan bakom Pussy Riot.

  84. Det var på straffkolonin
    och vi pratades vid i fyra timmar.

  85. Hon var i väldigt dåligt skick
    och väldigt deprimerad.

  86. När jag skulle gå sa hon:
    "Berätta vad jag ska läsa."

  87. Jag frågade varför hon läste.

  88. Man fick skicka tio böcker i månaden
    till henne-

  89. -men hon kanske inte fick alla.

  90. Hon sa att hon ville ha inspiration,
    vilket kändes som en svår uppgift.

  91. Hur inspirerar man Tolokonnikova?

  92. Jag kände ett stort ansvar
    på vägen hem.

  93. Jag ville inte rekommendera nåt
    utan att ha läst om det först.

  94. Det var bra, för de första böckerna
    var inte som jag mindes dem.

  95. Jag kom på att hitta en bok
    som överväldigade mig som tonåring.

  96. "Det kanske kan funka." Så jag...

  97. Jag hittade en bok som jag minns
    påverkade mig som femtonåring.

  98. Det är en bok av Dina Kaminskaja-

  99. -som var försvarsadvokat
    i Sovjetunionen-

  100. -och försvarade dissidenter,
    innan hon själv blev dissident.

  101. Hon blev politisk flykting-

  102. -och skrev en enda bok som hette
    "A Lawyer's Life" på engelska.

  103. På ryska: "En advokats anteckningar".

  104. Det är en fantastisk bok-

  105. -om korruption-

  106. -och den korrumperande effekten
    av att fråntas sin fria vilja-

  107. -och av att fråntas sina åsikter,
    precis som Ian nämnde.

  108. Självklart berörs också
    rättegången mot denna kvinna.

  109. Sen hade jag ett problem,
    för det exemplar jag hade-

  110. -hade jag stulit av min mamma
    när jag rymde hemifrån.

  111. Jag kunde inte skicka det till Nadja.

  112. Boken har bara tryckts i en upplaga.

  113. Jag hittade en kopia på nätet,
    skrev ut den och skickade till Nadja-

  114. -men hon fick den precis
    när hon inledde sin hungerstrejk.

  115. De gav den inte till henne.

  116. Men två veckor senare
    skrev hon ett öppet brev-

  117. -och citerade boken. Det funkade!

  118. Hon hade fått boken
    och den inspirerade henne!

  119. Efteråt sa hon att när hon flyttades
    från kolonin under hungerstrejken-

  120. -hade hon fått syn på utskriften,
    med en lapp från mig på.

  121. Hon insåg att det var boken
    jag ägnat två månader åt att välja-

  122. -och hon gormade och skrek
    tills hon fick mappen.

  123. Hon satt inne i fyra månader till-

  124. -men när hon lämnade kolonin
    med utskriften i handen...

  125. Hon tyckte hon blev fri då.

  126. Hon hade fått boken
    och flyttades till en annan koloni.

  127. Hon hade kommit ut.

  128. Kanske ännu ett exempel på
    vad ord kan göra.

  129. Titeln på din bok om Pussy Riot
    är "Ord kan krossa betong".

  130. Ian, tror du
    att ord kan krossa betong?

  131. Inte i ett slag.

  132. Jag tror att de sipprar ner
    och har en inverkan-

  133. -och att många ord till slut
    kan fräta bort betongen-

  134. -till dess att den faller sönder.

  135. Jag tror att man kan överskatta
    den omedelbara effekten av ord.

  136. De intellektuella
    vill gärna tänka så-

  137. -för att det gör dem viktigare
    än de kanske egentligen är.

  138. -Håller du med?
    -Ja.

  139. Det uttryck som är titeln
    på min bok om Pussy Riot-

  140. -är taget ur Nadjas slutanförande
    i rätten-

  141. -i Moskva i augusti 2012.

  142. Men hon citerade
    Aleksandr Solzjenitsyn-

  143. -som sa att ord kan krossa betong
    50 år tidigare.

  144. Jag tyckte att det speglade
    uttryckets tveeggade natur.

  145. Å ena sidan var det modigt
    och inspirerande när Nadja sa det.

  146. Å andra sidan var det 50 år
    sen han sa det.

  147. Orden hade inte krossat betongen.

  148. -Betongen fanns kvar.
    -Betongen fanns kvar.

  149. Ibland kan det vara viktigt,
    eftersom det totalitära samhället-

  150. -inte bara kontrollerar tankarna,
    utan också språket.

  151. Man får ett betongspråk
    och så länge man måste använda det-

  152. -kan man inte uttrycka
    tydliga, sanna idéer-

  153. -eller nånting
    bortom den officiella linjen.

  154. Att då skriva nånting riktigt,
    utan rappakalja och klyschor-

  155. -kan i sig vara en form av protest.

  156. Man håller verktyget, språket,
    som kan besegra lögnerna, vid liv.

  157. Men det är väldigt svårt,
    för regimen bestämmer över språket.

  158. Jag känner det, eftersom jag skriver
    både på engelska och ryska-

  159. -och engelska är ett språk
    som inte har förvanskats...

  160. Du har bott i USA länge nog
    för att se motsatsen.

  161. Det kan förvanskas av klyschor,
    men friheten jag har-

  162. -att använda ord
    om passion, romantik och ideal.

  163. Såna ord har försvunnit ur språket
    genom kommunismens språkbruk.

  164. Det finns mycket mer yttrandefrihet
    på engelska än på ryska.

  165. Till vilken grad är ryska, som språk-

  166. -ännu färgat
    av Sovjeterans betongspråk?

  167. Det har utsatts för
    en sorts dubbel våldtäkt.

  168. Det förvanskades först
    av det sovjetiska språkbruket-

  169. -där vitt betydde svart
    och frihet betydde ofrihet-

  170. -och val betydde vad de nu betydde.

  171. Sedan kom ett ögonblick
    där orden tycktes tränga igenom.

  172. Det var som om slussarna öppnades
    och man kunde beskriva allt.

  173. Men sen, av skäl som jag försöker
    beskriva i min nya bok-

  174. -stängdes slussarna.
    Det gamla språket återvände-

  175. -och ett nytt språk stal
    det som ännu var orört.

  176. I det här skedet är det väldigt svårt
    att hitta nåt utrymme i språket...

  177. -...som är levande.
    -Det som hände i Kina är intressant.

  178. Jag läste kinesiska på tidigt 70-tal,
    när den officiella kinesiskan-

  179. -var det enda språk
    på vilket tidskrifter gavs ut i Kina.

  180. Det var otroligt tråkigt att läsa.
    Kinesiskan är ett kortfattat språk-

  181. -men kommunisttidens kinesiska
    var långa, oändliga meningar.

  182. Det liknade dålig 1800-talstyska
    och var förstås det.

  183. De direktöversatte från ryska,
    som översatts från tyska-

  184. Det gick från Hegel till Lenin
    till maoism.

  185. Det försvann ganska snart
    efter att Kina öppnades-

  186. -och hörs inte i vardagen längre.
    Men det var förslöande.

  187. Man skulle kunna tråka ihjäl folk
    genom att tvinga dem att läsa sånt.

  188. Det är också en konst
    att säga ord utan att säga nånting.

  189. På tidigt 90-tal
    var jag i Ryssland som tolk-

  190. -för amerikanska politiker
    som träffade ryska politiker.

  191. De ryska politikerna pratade
    och pausade för tolkning-

  192. -och jag väntade på
    att de skulle säga nåt tolkningsbart.

  193. Ja, det stämmer.

  194. Ordföranden i svenska PEN,
    Ola Larsmo, höll tal-

  195. -vid invigningsfesten
    kvällen innan Bokmässan.

  196. Han nämnde Victor Klemperers
    dagböcker från 30-talets Tyskland.

  197. De knyter an till det ni pratar om:
    hur ord förlorar i värde-

  198. -och hur språkets värde
    vänds på huvud.

  199. Absolut, det är en satirisk dagbok-

  200. -över den gradvisa förvanskningen
    av det tyska språket.

  201. Tal är en annan form av tortyr.

  202. Det är inte för intet
    som diktatorer, som Castro-

  203. -tvingar publiken att lyssna på tal
    som varar i fem timmar-

  204. -eller skriver böcker,
    som Jiang Zemins samlade verk.

  205. De upptar en halv bokhylla
    och är otroligt tråkiga.

  206. Att tvinga folk
    att lyssna på eller läsa sånt-

  207. -är en form av kontroll
    genom översitteri.

  208. I ett kapitalistiskt samhälle
    är det tvärtom.

  209. Man måste vara en underhållare,
    annars kommer ingen publik.

  210. Men i det totalitära samhället
    är publiken alltid fast.

  211. -De tvingas lyssna.
    -De kan inte storma ut.

  212. Ju längre man talar,
    desto större makt har man.

  213. Putin följer inte traditionen
    att ge långa, tråkiga tal.

  214. Han har traditionen att hålla
    långa, tråkiga presskonferenser.

  215. Som tur var talar han med pressen
    bara en gång om året-

  216. -men när han gör det
    är det en fascinerande ritual.

  217. Presskonferensen brukar vara
    4-4,5 timmar lång-

  218. -och vara helt manussatt.

  219. De som ska ställa frågor
    väljs ut långt i förväg.

  220. Sen sitter han där
    och tar emot frågorna-

  221. -och varje gång visar han prov
    på sin uthållighet-

  222. -genom att hålla på i 4,5 timmar.

  223. Apropå Putin skrev du häromåret
    en artikel i L. A. Times-

  224. -om hur Putin har etablerat
    en ny politisk kultur i Ryssland.

  225. Här, men även i Kina och Kuba,
    skulle jag tro-

  226. -har folk bilden av
    att yttrandefrihet är nånting bra.

  227. Åtminstone låtsas man tycka det.

  228. Din tes är att det Putin gör är
    att inte ens låtsas-

  229. -att det vi säger är bra.

  230. Ja. Grundtanken i den, för Ryssland,
    nya politiska kulturen-

  231. -är att allt kan köpas och säljas.
    Allt är korrumperat.

  232. Skillnaden jämfört med
    västerländsk kultur är-

  233. -att den senare låtsas att det finns
    en värdegrund-

  234. -och nån sorts godhet.
    Allt är inte till salu.

  235. Ryssar, däremot, är ärliga-

  236. -och uppför sig så hemskt
    som alla människor egentligen vill.

  237. -Tror ingen på den ryska själen?
    -Den har en själens dunkla natt.

  238. Lyfter han inte fram filosofer
    som trodde på den ryska själen?

  239. Det är en form av värdegrund.

  240. Jo, men filosoferna används
    så reduktionistiskt att...

  241. Många av filosoferna han talar om
    är inga stora tänkare från början-

  242. -men det grundläggande budskapet
    gäller traditionella värderingar-

  243. -som omfattar allting invant
    och som det alltid har varit-

  244. -och inte som i Väst.

  245. Traditionella värderingar är
    motsatsen till mänskliga rättigheter.

  246. Menar du att
    när Putin presenterar sig själv-

  247. -som en vän
    av traditionella värderingar-

  248. -och fiende till dekadensen i Väst,
    som förlorat all anständighet-

  249. -så är han rent cynisk?
    Eller vill han övertyga folk?

  250. Putin är lika mycket en produkt av
    ett totalitärt samhälle-

  251. -som arkitekten bakom ett annat.

  252. Han har fråntagits förmågan
    att bilda sig uppfattningar-

  253. -precis som alla andra
    i totalitära samhällen.

  254. Han kan inte vara annat än cynisk.

  255. Frågan var: vad händer med en värld
    där det finns inflytelserika ledare-

  256. -som inte ens låtsas tycka
    att yttrandefrihet är nånting bra?

  257. -Är det nästa steg?
    -Vi har väl sett vad som händer.

  258. Det finns tydliga likheter
    mellan den tanken-

  259. -och Hitlers tanke om
    att det han gjorde-

  260. -var att uppfylla
    rasernas primalbehov:

  261. Att kämpa om
    vilken som var härskarrasen.

  262. De flesta av världens ledare...

  263. Få stora ledare
    tror på yttrandefriheten.

  264. Kanske i teorin,
    men de gillar inte kritik.

  265. De vet att i system
    som fungerande demokratier-

  266. -så måste den tillåtas.
    Det betyder inte att de tror på den.

  267. Jag tror att
    exempelvis Richard Nixon-

  268. -avundades ordförande Mao.

  269. Tänk att vara
    helt undantagen all kritik!

  270. Det du pratar om är nog normen,
    snarare än undantaget.

  271. Men nästa steg i Putins tankekedja-

  272. -är väl att släppa instinkterna fria-

  273. -och uppmuntra folk
    att motverka yttrandefrihet-

  274. -och hata homosexuella
    och minoriteter.

  275. "Följ era instinkter."

  276. -Putin som frihetsivrare?
    -Ja.

  277. Det var en ny tanke. Ja, varför inte?

  278. Jag lämnar över till dig.

  279. -Det är väl inte frihetsivrande?
    -Nej, inte egentligen.

  280. Men, ja, Putin frigör
    folkets mest lumpna önskningar.

  281. -Det gjorde Hitler också.
    -Ja.

  282. Den gemensamma nämnaren
    för två av era böcker...

  283. ...din bok om Pussy Riot
    och din "Mordet i Amsterdam"...

  284. Det är två böcker om
    hur yttrandefrihet undertrycks.

  285. Den gemensamma nämnaren
    är religion, menar jag.

  286. Skulle ni hålla med om
    att det handlar om religion?

  287. Ta fallet med Pussy Riot.

  288. Det är lite knepigt.

  289. Varje gång jag börjar prata
    om religion och Ryssland-

  290. -måste jag reda ut ett antagande
    om religion i västvärlden:

  291. Att det finns en kyrka
    och en religion eller flera-

  292. -som är en makt
    åtskild från den statliga.

  293. I Ryssland har det alltid varit
    en gemensam kropp med två armar.

  294. Den ena handen är verkställande
    och den andra är kyrkan.

  295. De är delar av samma varelse.

  296. Självklart samverkar de
    mot yttrandefrihet.

  297. De kan inte undgå att göra det,
    eftersom de delar kropp.

  298. -Ian?
    -Det rör inte religion.

  299. Det rör snarare våldet
    som springer ur en ideologi-

  300. -som inte kan acceptera
    andra syner på verkligheten-

  301. -och därför måste döda.

  302. Det rör också en annan sak,
    som komplicerar yttrandefriheten.

  303. Om man frågar om min åsikt
    i ett nötskal-

  304. -är den minimalistisk,
    som det första tillägget i USA.

  305. Yttrandefriheten ska vara
    så lite begränsad som möjligt.

  306. En lag mot förintelseförnekelse
    är med andra ord ett misstag.

  307. Jag köper inte den europeiska tanken-

  308. -med lagar mot förolämpningar
    om ras, tro eller sexuell läggning.

  309. Men när man talar om
    den icke-rättsliga sidan-

  310. -alltså det vi säger
    i sociala sammanhang och i pressen-

  311. -blir det mer invecklat.
    Då beror det på vem som säger vad.

  312. Det en president säger
    kan inte du och jag säga.

  313. Det en monark säger
    kan inte du och jag säga.

  314. Theo van Gogh och Charlie Hebdo
    hade samma roll-

  315. -nämligen att testa gränserna-

  316. -för anständigheten.

  317. Anständighet är viktigt
    i socialt samspel.

  318. Det finns saker man får säga,
    men som är socialt oacceptabla.

  319. Charlie Hebdo och van Gogh
    testade gränserna.

  320. Den typen av grov satir
    har en viktig roll-

  321. -för anständigheten
    måste ständigt omvärderas.

  322. Den förändras med tiden.

  323. Att ha personer och tidskrifter
    som testar gränserna är viktigt.

  324. Det betyder inte att alla borde...

  325. Nu pratar jag inte om det juridiska,
    utan om det sociala samspelet.

  326. Det som Charlie Hebdo gör
    kan inte Le Monde göra.

  327. Theo van Gogh mördades
    för att han gjorde sånt.

  328. Det som blir invecklat
    vid total yttrandefrihet...

  329. Den är aldrig total, för i vardagen
    censurerar vi ofta oss själva-

  330. -ibland av ren artighet.

  331. Var det anständigt,
    enligt den allmänna ryska opinionen-

  332. -det som Pussy Riot gjorde
    i katedralen i Moskva?

  333. Man kan inte tala om allmän opinion
    i ett totalitärt samhälle.

  334. Ryssland är inte totalitärt-

  335. -men vissa totalitära mekanismer
    har återskapats där-

  336. -och den allmänna opinionen
    har påverkats av det.

  337. Det vi ser är produkten,
    inte bara av propagandamaskineriet-

  338. -men också av
    överlevnadsmekanismen-

  339. -som består i att kunna återspegla
    budskapet som går ut via tv.

  340. Man måste förstå
    att det inte betyder-

  341. -att det finns en annan,
    underliggande åsikt.

  342. Det totalitära samhället fråntar folk
    förmågan att bilda sig egna åsikter.

  343. Det fanns en bred konsensus
    i Ryssland-

  344. -att det som visades i tv stämde.
    Så är det alltid.

  345. TV visade att det Pussy Riot gjorde
    var mycket stötande.

  346. Deras mål var
    att skapa en konfrontation.

  347. De är protestkonstnärer
    och gjorde precis det Ian talade om.

  348. De testade gränsen för det tillåtna.

  349. Det är också viktigt i det fallet-

  350. -att kontexten var
    pågående protester i Ryssland.

  351. Deras avsedda publik
    var protestkulturen.

  352. Protestkulturen var märkligt lydig-

  353. -och försonlig gentemot regeringen
    som den till synes protesterade mot.

  354. De visade hur en konfrontation
    med regeringen-

  355. -egentligen skulle se ut.

  356. De lyckades utmärkt med det.
    De skapade en konfrontation.

  357. Uppträdandet pågick från katedralen
    till slutanförandet i rätten.

  358. Det var
    ett sex månader långt uppträdande.

  359. Det gjorde mer för-

  360. -att blotta den ryska statens natur
    än nån annan handling.

  361. Så när vi talar om religion
    som tändvätskan-

  362. -i alla konflikter och våldsamheter
    kring yttrandefrihet-

  363. -överdriver vi.
    Det har inte med religion att göra.

  364. Det har med religion att göra,
    men det beror inte på religion.

  365. Ta islamism som ett exempel,
    som ligger bakom mycket våld.

  366. Frågan är invecklad.

  367. Varför uppstod islamism,
    en våldsam revolutionär rörelse?

  368. Den uppstod i Mellanösterns
    sekulariserade polisstater.

  369. Som en form av uppror
    uppstod islamistiska rörelser.

  370. De islamistiska rörelserna
    och ideologin som spreds på nätet-

  371. -började påverka unga människor
    med muslimsk bakgrund-

  372. -som ofta inte var troende.

  373. Van Goghs mördare hade aldrig besökt
    en moské, förrän han av olika skäl...

  374. Unga människor är ofta mottagliga
    för storslagna ideal-

  375. -som ger livet mening.

  376. Han konverterades
    främst genom internet.

  377. Man får då en ganska ofärdig tro
    som uppmanar en att mörda.

  378. Kan man då skylla allt på religionen?
    Det är svårt att säga.

  379. Visst spelar religionen en roll-

  380. -men man måste vara nyanserad,
    vilket förstås inte är så populärt.

  381. Det gäller inte här.

  382. Huvudpersonerna i min senaste bok,
    bröderna Tsarnaev, följer mallen.

  383. Tamerlan Tsarnaev gick-

  384. -från en typ av
    frihetsivrande konspirationsteori-

  385. -till det han trodde var-

  386. -ett globalt muslimskt brödraskap
    som för honom var väldigt abstrakt-

  387. -och var på precis samma nivå-

  388. -som de högervridna tidskrifter
    han hade läst ett halvår tidigare.

  389. Den bästa författaren på ämnet
    är Joseph Conrad-

  390. -som beskriver anarkister
    i början av 1900-talet.

  391. Mannen med en bomb i fickan-

  392. -som vill spränga sig själv
    och hela världen-

  393. -eftersom världen är likgiltig
    gentemot honom.

  394. Han beskriver mentaliteten perfekt.

  395. Alla håller inte med,
    men jag menar att...

  396. Nu är islam utlösaren,
    men det är på sätt och vis en slump.

  397. Det kan vara islam eller kommunism
    eller anarki...

  398. Vilken ideologi som helst duger.

  399. Folk mördar
    även för fredsälskande religioner.

  400. På Sri Lanka dödar buddister
    i religionens namn.

  401. Det kan vara förvillande att studera-

  402. -de religiösa källorna för ingående.

  403. Koranen ger inte egentligen
    en förklaring på massmördandet-

  404. -för man hittar inskränkta åsikter
    i de flesta heliga skrifter.

  405. Det är hur det sen används
    som är kruxet.

  406. En annan sak som är gemensam-

  407. -för fallet Pussy Riot
    och mordet på Theo van Gogh-

  408. -är att båda har
    ett ursprung i konstverk.

  409. -I ditt fall en film...
    -Men knappast ett konstverk.

  410. -En film, då.
    -Ja.

  411. -Inget politiskt uttalande.
    -Inte ens van Gogh själv...

  412. ...tyckte det var ett lyckat verk.

  413. I fallet Pussy Riot görs...

  414. -...ett uppträdande.
    -Det var protestkonst.

  415. De var på sätt och vis motsatsen
    till det Ian sa om Theo van Gogh.

  416. De ville positionera sig
    som konstnärer-

  417. -och deras publik
    var protestkulturen.

  418. Deras fokus var
    Moskvas mycket lilla konstvärld-

  419. -men de fick en miljonpublik
    för att de visades i nationell tv-

  420. -om än på ett hårdredigerat sätt.

  421. De syntes ändå i tv.

  422. För Nadja var tiden i straffkoloni
    där hon upplevde-

  423. -hur otillgängligt hennes språk var
    för alla hon träffade-

  424. -en väldigt nedslående-

  425. -och deprimerande upplevelse
    som ledde till en inre kris.

  426. Jag sa nyss negativa saker
    om Theo van Goghs film.

  427. Jag tycker den konstnärliga kvalitén
    är ointressant.

  428. Vissa avskriver Pussy Riot
    som "dålig konst"-

  429. -men det är förstås inte frågan.

  430. Den måste försvaras
    när man talar om yttrandefrihet.

  431. Precis. Har det
    särskild politisk sprängkraft-

  432. -gentemot de personer
    som de riktar sig till-

  433. -eftersom det är konst?

  434. Det funkar inte alltid så.

  435. Om man tänker på historien bakom...
    Kanske inte "Satansverserna"-

  436. -för där såg man protester,
    innan ayatollan lade sig i-

  437. -men de flesta som protesterar
    har inte läst det de protesterar mot.

  438. När det gäller filmen "Underkastelse"
    visades den en gång i tv.

  439. Ingen i Nederländerna reagerade,
    varken muslimerna eller nån annan.

  440. Sen blev det en fråga
    nånstans i Mellanöstern-

  441. -och därefter började det
    så att säga "smitta"-

  442. -folk i västvärlden.
    Det sker alltså ofta indirekt.

  443. Det är inte att folk
    plötsligt blir djupt kränkta-

  444. -och reagerar spontant,
    vilket skapar våld.

  445. Det fungerar ofta på
    ett mer politiskt manipulerat sätt.

  446. Jag skulle säga att det inte
    är provocerande för att det är konst-

  447. -utan att det är konst
    för att det är provocerande.

  448. Jag ser Pussy Riots handlingar
    i katedralen som ett stort konstverk.

  449. Det var ett stort konstverk
    eftersom det uppnådde två saker-

  450. -som är ovanliga
    och som är ett tecken på framgång.

  451. Den ena är att det fick människor
    att omvärdera sina antaganden.

  452. Människor vars omedelbara reaktion
    på nyheten eller tv-klippen-

  453. -var negativ och kränkt.

  454. Efter att ha sett resten av aktionen
    och ha hört slutanförandena-

  455. -var det många som förstod poängen
    bakom konfrontationen.

  456. Det är en otrolig bragd.
    Dessutom skapade det bilder-

  457. -som ökar vår förståelse
    för dagens Ryssland.

  458. Det har skapat ett eget språk.

  459. Jag försöker fundera över-

  460. -om konsten kanske har en förmåga
    som är gäckande för makten.

  461. Man kan inte säga
    att han eller hon sa si eller så.

  462. De sa nånting mittemellan,
    vilket är det riktigt farliga.

  463. -Håller ni med?
    -Jag förstår inte riktigt.

  464. Om man gör ett politiskt uttalande
    säger man si eller så-

  465. -men om man gör
    ett konstnärligt uttalande...

  466. Filmen "Underkastelse" är inte
    ett exempel på nånting svårfattligt-

  467. -eller ambivalent.
    Den var ett tydligt uttalande.

  468. Det jag menade var
    att ett sådant uttalande-

  469. -sällan är det som leder till våld.

  470. Det kan fångas upp,
    även om ingen har sett det-

  471. -av politiska skäl, manipuleras
    och bli nånting kontroversiellt.

  472. Det visar att konstnärliga kvalitéer
    är irrelevanta i sammanhanget.

  473. Förr hade man debatter
    och rättegångar om pornografi-

  474. -och vid ett tillfälle fattades
    ett rättsligt beslut i USA-

  475. -om "Lady Chatterleys älskare".

  476. Nåt var acceptabelt
    om det hade litterärt värde-

  477. -men inte om det var ren porr.
    Det tycker jag är ett misstag.

  478. Antingen gäller utgivningsfriheten
    eller också inte.

  479. Man vill inte att domare ska avgöra
    vad som har litterärt värde.

  480. Av samma skäl kan man inte säga
    att ett verks konstnärliga kvalitéer-

  481. -inte har nån bäring
    på dess inverkan.

  482. Det finns
    ingen objektiv konstnärlighet.

  483. Kvalitén är ett resultat
    av publikinteraktion.

  484. Men såna här saker kan leda till våld
    även om de inte haft nån inverkan.

  485. Men, ja, självklart är det så.

  486. Ska vi prata i några minuter
    om framtiden?

  487. Vilket blir det främsta hotet-

  488. -mot yttrandefriheten i världen?

  489. -Börja du!
    -Det finns så många alternativ.

  490. -Ja?
    -Putin är ju min favorit.

  491. -Det överraskar nog ingen.
    -Precis.

  492. Och jag tror...

  493. Jag tror att det här är en poäng
    du velat komma åt med dina frågor...

  494. Varför ser han
    tal och konst som hotfulla?

  495. Jag tror att han och hans regim-

  496. -ser allt som andas och lever
    som ett hot.

  497. Så länge det andas och lever
    är det oförutsägbart.

  498. Det är motsatsen till
    den totalitära regimen-

  499. -och måste undertryckas.

  500. Ett stort hot är att vi förlorar tron
    på våra egna institutioner.

  501. Putin är en del av problemet och
    Kina är kanske ett större problem.

  502. När folk förlorar tilltron
    i öppna, liberala demokratier-

  503. -kan de börja följa populister.

  504. Om man börjar släppa taget
    börjar alternativet verka lockande-

  505. -särskilt i fallet Kina-

  506. -där diktaturen tycks sammanfalla
    med ett trevligt, lyckligt liv-

  507. -åtminstone för medelklassen.

  508. När alternativet blir lockande
    är det många politiker av den typ-

  509. -som gärna skulle begränsa
    yttrandefriheten om de kunde-

  510. -som kommer
    att komma undan med det.

  511. Tack för att ni kom
    och delgav oss era tankar.

  512. Och jag ska upplysa er
    att om ni vill köpa böckerna-

  513. -både Ians och Mashas-

  514. -så kan ni göra det
    i slutet av trappan.

  515. -Och vi signerar dem.
    -Och de signerar dem.

  516. Tack för att ni lyssnade.

  517. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den relativa yttrandefriheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vad kommer du att bli ihågkommen för?

Vad vill du att framtiden minns av dig när du är borta? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.