Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Oförnuft och känslaDela
  1. Välkomna ska ni vara till
    det här samtalet med rubriken:

  2. "Oförnuft och känsla".
    Det handlar om kärleksrelationen.

  3. Det är svindlande höjder och av-
    grundsdjupa dalar. Och mer specifikt:

  4. När blir kärlekspassionen besatthet,
    beroende och ägandebegär?

  5. Vi har tre författare, som
    med känslighet och litterär kraft-

  6. -har beskrivit dessa tillstånd.

  7. Gunilla Boëthius,
    som i dagarna kom ut med romanen-

  8. -"Ofri: En passion från 70-talet",
    som handlar om akademikern Anna-

  9. -som blir häftigt förälskad
    i fackpampen Bengt.

  10. Lena Andersson. Hennes andra roman
    är "Utan personligt ansvar" om-

  11. -Ester Nilsson och hennes härjningar,
    höll jag på att säga.

  12. Hennes kamp med det manliga könet.

  13. Vi har även Karolina Ramqvist här
    som med "Den vita staden"-

  14. -fortsätter berättelsen om Karin
    som är tillsammans med John.

  15. John är frånvarande i boken,
    men ändå närvarande.

  16. Du har nyss fått det fina
    P.O. Enquist-priset.

  17. -Grattis.
    -Tack.

  18. Som sagt: oförnuft. Jag tänkte ta
    min utgångspunkt i ordet oförnuft.

  19. Anser ni...
    Ni kanske inte gör det, men anser ni-

  20. -att era kvinnliga personer
    agerar oförnuftigt? - Gunilla?

  21. Ja, annars hade det inte blivit
    nån roman. Det är en mycket...

  22. Anna är en ordentlig person. Pappan
    är jurist, så hon vill vara logisk.

  23. Det har hon varit
    tills hon möter passionen oväntat.

  24. Hon är rädd och förskrämd, men när
    hon möter det öppnar sig en ny värld-

  25. -en ny dimension i hennes liv som hon
    över huvud taget inte har upplevt.

  26. Det blir en oerhörd kraft,
    och då blir det oförnuft.

  27. -Det kanske är bra.
    -Ja, det är på gott och ont.

  28. Vad säger Lena?
    Är Ester Nilsson oförnuftig?

  29. Jag tycker att kärleksområdet är
    utanför förnuftet. Det har inget med-

  30. -förnuftet att göra. Man ha olika
    strategier för att nå det man vill.

  31. Det syftar bara till välbefinnande,
    om man inte vill ha familj-

  32. -eller att det ska leda till släktets
    fortlevnad. Då kan förnuft behövas.

  33. Strategierna är förnuftiga, kunde ha
    varit förnuftiga, men de är inte det.

  34. Ester missförstår de män hon träffar,
    förstår inte hur man kan vara som de.

  35. Då blir det fel. Hon tror de är
    som hon i grund och botten.

  36. Hon är egentligen logiskt tänkande,
    även i sin passion.

  37. Hon öppnar för... Hon sitter där
    och tolkar: "Är det här rimligt?"

  38. "Så skriver man inte om man inte
    menar så här..." Rimliga bedömningar-

  39. -men de hon har träffat
    är orimliga personer på nåt sätt.

  40. Fast ganska vanliga.
    Så det är rimligt på det sättet.

  41. Vi ska återkomma
    till de här personerna.

  42. Karolina, vad säger du?
    Karin, som hon heter, förälskar sig-

  43. -i den kriminelle John.
    Drivs hon av ett oförnuft, tycker du?

  44. Jag tänker...
    Hon är en romanfigur, vars...

  45. Många läsare har nog tyckt det,
    speciellt när de läst "Flickvännen"-

  46. -den tidigare romanen,
    som handlar om henne.

  47. Hon är en svensk, vit kvinna
    från den övre medelklassen-

  48. -som tar ett ganska stort steg
    när hon väljer att leva med en man-

  49. -som jag tänker mig är en värdedepå-
    rånare, rånar värdedepåer-

  50. -med helikopter i Västberga,
    eller nåt åt det hållet.

  51. Jag tror att det som
    "Den vita staden" handlar om-

  52. -är konsekvenserna av det oförnuftiga
    i det valet. Allt det som läsaren-

  53. -och i viss mån även jag,
    med min förnuftiga författarstämma-

  54. -hennes familj och alla runt henne,
    har varnat henne för kommer att ske.

  55. Men ur hennes perspektiv...
    Jag ser henne mycket som en person-

  56. -som söker efter autenticitet,
    på ett sätt som jag upplever-

  57. -är vanligt i vår tid. I den
    privilegierade delen av världen.

  58. Man söker, och det tar sig
    sjukt många olika uttryck i kulturen-

  59. -och i det sociala. Man söker en
    sorts förhöjd känsla av verklighet.

  60. Att komma närmare livet, så att säga.

  61. Jag tror att hon är inne på det,
    och på att få känna starka känslor.

  62. Att bli begärd och så.
    Utifrån det perspektivet...

  63. Hon är också barn av en 68-feminist.
    Hon har alla de friheter-

  64. -som kvinnorörelsen givit henne
    i sitt politiska arbete.

  65. Hon kan göra vad hon vill.
    Hon väljer att sitta i ett hus-

  66. -och smeka skor, dra kokain med
    sina kompisar och prata om analsex-

  67. -och vänta på att rånaren ska
    komma hem. Och oroa sig för honom.

  68. Ur det perspektivet
    väljer hon rationellt och rätt.

  69. Hon går in för det hon vill.
    Då är det förnuftigt att välja-

  70. -en rånare att leva med.

  71. Era hjältinnor är förnuftiga jämfört
    med min. Hon plumsar ner i sexet-

  72. -och är helt borta. Hon försöker
    hantera det, men så förnuftig-

  73. -är hon inte. Hon slåss för
    sin integritet så gott hon kan-

  74. -men det är mera plums i sexet,
    det är det faktiskt.

  75. Vi ska återkomma till den delen.
    Jag tänkte...

  76. I "Flickvännen" säger hon:
    "Jag har alltid haft ambitioner"-

  77. -"men när jag träffade John
    ville jag bara bli hans flickvän."

  78. -Är det den autenticiteten du menar?
    -Ja, hon längtar efter känslan.

  79. Att tas över av nåt.

  80. Det är precis som Anna, också.
    Det är den här...

  81. Och Karin kunde vara Annas dotter,
    generationsmässigt.

  82. Det förstår inte jag riktigt.

  83. Tror du inte Anna vill fortsätta?
    Gå sida vid sida med Bengt?

  84. -Är det inte det hon drömmer om?
    -Hon analyserar ju inte.

  85. Hon bara ramlar in i det,
    helt oväntat.

  86. Sen försöker hon hantera det.
    Det blir svårare för varje kapitel.

  87. -Hon skjuter upp analysen till sen.
    -Ja, den kommer efter boken.

  88. Ja, det var det jag kände.
    Men även i boken...

  89. Hon tänker att hon tar det sen.
    "Nu ska jag bara ha honom."

  90. -Det kanske blir en del två.
    -Jag blev lite besviken.

  91. Jag tänkte: "Tidningsjobb
    kan hon väl få." På slutet.

  92. "Tidningsjobb kan hon väl få var
    som helst. Nu har ju han sagt ja..."

  93. Fast det var ju
    ett emancipatoriskt bra slut.

  94. -Jag tycker det är logiskt.
    -Ja, annars vore det förskräckligt.

  95. Vi ska inte avslöja hela slutet.

  96. Det händer väldigt mycket på slutet,
    kan vi säga.

  97. De här männen, då.
    Varför faller era kvinnor för dem?

  98. Den kriminelle John,
    den mansgrisige Bengt-

  99. -och de självupptagna
    Hugo Rask och Olof Sten.

  100. Vad är det som triggar
    de kvinnliga huvudpersonerna?

  101. -Du har varit inne på autenticitet.
    -Ja. Jag fotograferade ur...

  102. ...Gunillas bok innan jag gick hit.

  103. På sidan 38,
    alltså väldigt tidigt i boken-

  104. -ska hon möta Bengt.

  105. Hon går in och sätter på sig
    läppstift. Och så...

  106. Hon går in på toaletten,
    eller damrummet, som du skriver.

  107. "Jag ville inte vara den där lilla
    bastanta figuren i svart polo"-

  108. -"som stirrade på mig med dyster min.
    Jag ville vara kvinna!"

  109. Jag tänker att det finns en...
    Hos Karin, hos...

  110. Jag tycker mig observera det på andra
    ställen: längtan efter kvinnlighet.

  111. Som är otroligt oartikulerad,
    eftersom det finns en massa-

  112. -idémässiga konnotationer kring det.

  113. Att det här kanske är män som
    erbjuder kvinnlighet, om man nu...

  114. Nu pratar jag om kvinnlighet
    utifrån mitt...

  115. Jag tänker kvinnlighet
    som i underordning, svaghet.

  116. Den som blir "tagen".
    Den som blir placerad som kvinna.

  117. För Karins del är det förnuftigt
    att välja en rånare.

  118. Om man vill ha den platsen.
    Den exotiska, kvinnliga platsen...

  119. -...som bjuder nånting.
    -Att bli omhändertagen, menar du?

  120. Ja, dels det. Hon vill bli åtrådd,
    begärd, använda kvinnliga attribut.

  121. Hon "lajvar" den kvinnliga
    könsrollen väldigt mycket.

  122. Det är en frihet hon har. Vi vill
    leva i en tid där den kvinnliga-

  123. -könsrollen inte innebär...
    Att dess attribut och kanske känslor-

  124. -inte ska innebära begränsningar
    vad gäller makt, och så vidare.

  125. Men det kanske är så att man måste
    söka sig till en viss typ av män...

  126. -...om man har det siktet inställt.
    -Intressant.

  127. Jag tycker det är så. Anna har alltid
    känt sig klumpig och okvinnlig.

  128. Hon växte upp i det snobbiga
    Saltsjöbaden. Första gången Bengt...

  129. De träffas på hotell. Han smeker
    henne och hon känner sig som kvinna.

  130. Hon är vuxen och klarar livet bra,
    men det sexuella, könsidentiteten-

  131. -där är hon omogen och barnslig.
    Oväckt, rädd och förskrämd.

  132. Vanliga män närmar sig inte Anna.
    De känner rädslan, avstängdheten.

  133. Men kvinnokarlar märker inte sånt.
    De ger sig på rubb och stubb.

  134. Det är väldigt bra för henne,
    för sexualiteten blir väckt.

  135. Det är mycket lycka...
    Eller lite lycka och mycket smärta.

  136. Jag vet inte om hon är
    en "heat seeking missile".

  137. -Vad säger Ester Nilsson om detta?
    -Ja...

  138. Det är intressant. Ester råkar också
    ut för två personer. Hon tror att-

  139. -själarna har mötts. Det stora mötet
    som händer en gång per århundrade.

  140. Det känns så. Hon missar
    att de ser att hon är intresserad.

  141. Intresserad av rubb och stubb. De är
    intresserade av hennes intresse.

  142. Om de vore kvinnor skulle det heta
    att de var lätta på foten.

  143. De blir intresserade för att hon
    är det. Det är lätt att få såna män.

  144. Så kan man säga.
    Men kommer Karin att bli nöjd sen?

  145. Hon vill ha äkthet och bli nåns
    flickvän, men hur länge räcker det?

  146. Nu har det gått några år, i andra
    boken. Är hon fortfarande...?

  147. -Nu är hon ju där.
    -Nu är hon där, ja. Och...

  148. Hennes vänner har varit mer
    predestinerade till det livet-

  149. -medan hon varit en turist
    från medelklassen.

  150. Men nu, i den vita staden-

  151. -så spelar inte hennes klassbakgrund
    eller privilegier nån roll.

  152. För hon är anhörig till
    en grovt kriminell-

  153. -och blir föremål för s.k.
    "tillgångsinriktad brottsbekämpning".

  154. Där man kan dra in anhöriga
    och mycket egendom, och så.

  155. Då behöver inte hon längre
    söka en autenticitet.

  156. Hon är inte längre den privilegierade
    som älskar det fria-

  157. -i fattiga länder,
    eller som söker kickar av olika slag-

  158. -för att livet, när man har allt,
    känns tomt eller meningslöst.

  159. Nu är hon nån annanstans,
    så det har upphört.

  160. Precis. När man når det man har trott
    att man vill ha, så...

  161. Det känns som om hon inte
    vore nöjd med det.

  162. Jag vet inte riktigt hur nöjd hon är.
    Du är lite... Du går inte in för-

  163. -att berätta vad hon tänker. Hon
    löser sina problem i den vita staden.

  164. -Var hon genomförtvivlad där?
    -Förlåt?

  165. -Att hon är förtvivlad där.
    -Hon är förtvivlad, ja.

  166. Hon är nog i sorg,
    tror jag man kan säga.

  167. Men när hon blir nåns flickvän,
    tröttnar hon inte efter ett tag?

  168. Vill hon inte jobba eller nånting?

  169. Jo, alltså... Jag tycker att hon,
    när hon väl är där...

  170. Fast hennes turistande
    räcker ganska långt.

  171. Det kan sträcka sig över en lång
    period. Det är ett äventyr för henne.

  172. Det uppstår ju nånting.
    Men jag tror att det är som du säger.

  173. Det finns en gräns nånstans.
    Men hon relativiserar hela tiden.

  174. Hon ser sig som en kritiker av...

  175. Det är ändå kriminalitet
    som hon har lierat sig med.

  176. Det är nåt vi fördömer ganska starkt,
    de flesta av oss.

  177. Hon hamnar i en sorts opposition
    som jag tror hon trivs i.

  178. Just det. Mot de som känner henne,
    som är likadana och så.

  179. Är kvinnor...? Det finns en besatthet
    hos de här kvinnorna, i dessa män.

  180. Är...? Kan inte män bli så här
    när de är förälskade?

  181. -Jo.
    -De blir det. Det beskrivs...

  182. ...men kallas inte besatthet,
    utan förälskelse.

  183. Eller konst.

  184. Jo, absolut. Man är inte besatt,
    man görs besatt. Det beskrivs så...

  185. ...tydligt här hos... Jag vet inte.
    Är Karin besatt på det sättet?

  186. Det är hon ju inte.
    - Men i dina och mina böcker, så...

  187. -Då är hon besatt.
    -Bengt... Vem skulle inte bli så här?

  188. Det är så här man gör för
    att binda nån till sig. Som han gör.

  189. -Och som Olof gör, mer än Hugo.
    -Det blir en maktkamp.

  190. Finns det alltid ett sån inslag i
    en relation? Man strider om makten.

  191. Om det ska bli nån fart på det.
    Annars blir det snällt.

  192. Vi är inte intresserade av det
    snälla. Jag har skrivit om köns-

  193. -och klasskamp. Bengt har sexårig
    folkskola och tagit sig upp-

  194. -genom facket, medan Anna är
    överklassflicka med hög utbildning.

  195. Utan det sexuella hade de varit
    fullständigt ointresserade.

  196. Men då kommer sexualiteten in,
    där han har övertaget.

  197. En kvinnokarl som väcker henne.
    Men hon har en otrolig utbildning-

  198. -som han avundas henne. Hon är
    fil.kand. och journalistutbildad.

  199. Hon svarar bra på det. Hon ger svar
    på tal. Det är nåt han utnyttjar.

  200. Han utpressar henne moraliskt,
    och hon svarar ganska...

  201. Det är väldigt aktuellt i dag,
    fast med andra förtecken.

  202. De bråkar ju boken igenom.

  203. Jag ville göra ett... Jag ville skapa
    ett kärlekspar som hade så mycket-

  204. -konflikter och bråk som möjligt.
    Jag blir upphetsad av det.

  205. Hettan i bråket övergår i annan
    hetta. Det tänder mig på nåt sätt.

  206. Ester Nilsson är ju... Om man ser
    hennes relationer som maktkamper-

  207. -så är hon väl en förlorare i dem?
    Varför är hon det egentligen?

  208. Jag tänker att hon vill inte
    att det ska vara en maktkamp.

  209. Hon vill att det ska vara snällt.
    De har ju känslor för varandra.

  210. Varför krångla? Sen dras hon in
    i det. Hon är klar över sina känslor.

  211. Fullständigt oambivalent, vilket är
    jobbigt för ambivalenta människor.

  212. En oambivalent stod som står där,
    och vet vad hon känner och vill.

  213. Enormt skrämmande.
    Och lite lockande kanske.

  214. Hon förlorar maktkampen
    för hon tror att de ska lämna den.

  215. Hon vill inte spela spelet,
    men tvingas in i det.

  216. Hon försöker förstå, men vill inte.

  217. Hon går inte med på det. Då blir man
    förlorad i det här spelet.

  218. Hon gör ansträngningar att ta sig ur.

  219. Hon gör allvarliga ansträngningar,
    men varje gång händer det nåt.

  220. Det kommer en krok med en hulling på.
    Det gör hon verkligen.

  221. Det är svårt att ta sig ur.
    Det är lätt när man läser böcker-

  222. -och sitter vid sidan av och är
    väninnekör. Då är det väldigt lätt.

  223. Men det intressanta är
    att det är svårt.

  224. Det finns nåt med kvinnlig vänskap.
    Ester Nilsson har en kör av vänner-

  225. -som hon vänder sig till, medan
    Karin och Anna känns ganska ensamma.

  226. Vad spelar kvinnlig vänskap för roll?

  227. Här spelar det liten roll. Man är ju
    besatt. Jag tänker på väninnekören.

  228. Det påminner om en grekisk kör som
    ropar varningar. Har det nån effekt?

  229. Nej, det har inte effekt, men det
    är ändå bra att kunna ventilera.

  230. Det går nog in, det som sägs.
    Det kan komma till pass nån gång-

  231. -att nån sa nåt till en.
    Det ligger där som en insikt.

  232. Man förstår att det vore klokt
    om det gick-

  233. -att applicera på det här fallet,
    men...ja.

  234. Jag kände nästan skammens rodnad
    när jag fick frågan om väninnor.

  235. Nej, inte en enda väninna i boken.
    Jag har alltid haft nära väninnor-

  236. -men det är ett kammarspel,
    med Anna, Bengt, hennes arbetsplats-

  237. -och hennes föräldrar,
    så jag fick renodla det.

  238. Väninnorna... Ja, tyvärr. Tråkigt.

  239. Jag uppfattar Ester som ganska
    solitär. Väninnekören är just en kör-

  240. -som kommer in lite. Som du säger,
    nåt kanske hon tar med sig.

  241. -Men hon känns ensam, tycker jag.
    -Ja... Jo...

  242. Det känns inte som böcker
    om kvinnlig vänskap.

  243. Karins väninnor är så underordnade
    sina män att det är hemskt.

  244. Det är en intern hierarki.
    De sitter lite i samma båt-

  245. -men har hållhake på,
    och är beroende av varandra.

  246. -Det är en speciell plats på så sätt.
    -Och du har med det lilla barnet.

  247. Och en vänskapsrelation på slutet
    spelar en viss roll.

  248. Med Therese, som hon heter.
    De här böckerna som tidsspeglar...

  249. Jag pratade med Karin Johannisson,
    idéhistorikern. På 20-talet-

  250. -kunde kvinnor leva ut sexuellt.
    Man kunde överskrida gränser.

  251. Sen kom ett hemmafruideal.
    Sen kom 70-talet, det du beskriver.

  252. Nu väntar vi på
    ett nytt 20- och 70-tal.

  253. Du beskriver 70-talet,
    men era böcker är samtidsböcker.

  254. Säger de nåt om kvinnans roll i
    vår tid? Behöver vi ett nytt 70-tal?

  255. Jag tänker
    att vad det säger nåt om är...

  256. Det jag har skrivit om tror jag
    säger nåt om frihetens följder-

  257. -på det här området. Preventivmedel
    har vi klarat av. Det är självklart.

  258. Men vad händer när man...?
    Det här är ett totalt oreglerat fält.

  259. Det finns ingen lag som hjälper till.
    Det finns ingen statlig hemsida-

  260. -som ger råd. Det finns ingenting.
    Så fort kroppen kommer in-

  261. -blir det lagar. Lagar, som reglerar
    vad man får göra med varandra.

  262. Men känslans område...
    Man är fri att vara totalt omoralisk.

  263. Därför blir moralen desto viktigare.
    Det är kollisionen jag skriver om.

  264. Uppfattningen att om vi gjort det
    tillsammans, så betyder det nåt.

  265. Och så kan man strunta i det eller
    inte. Där tror jag friheten går-

  266. -väldigt långt. Man måste inte
    gifta sig för att vara respektabel.

  267. En respektabel kvinna.
    Man behöver inte ens skaffa barn.

  268. Friheten är väldigt stor. Men då kan
    det också uppstå mycket lidande-

  269. -för att man utnyttjar friheten.
    Man kanske börjar tänka på-

  270. -vad man ska ha för kontrakt.
    När betyder det att man har ingått-

  271. -en förpliktande relation?
    Det ville jag undersöka.

  272. Vad säger du, Karolina,
    om din bok som en samtidsspegel?

  273. Jag tänker att det här handlar väl...

  274. Jag ville väldigt mycket skriva om
    en svaghet och en maktlöshet-

  275. -och utsatthet, när jag skrev den.

  276. Den handlar också mycket om kroppen,
    om att föda, nära-

  277. -och amma ett barn.
    Jag var intresserad av...

  278. Kroppen är fortfarande det som avgör.

  279. Den kropp vi föds i, bestämmer
    fortfarande i ganska hög grad vilka-

  280. -möjligheter vi kommer att ha
    och vilken makt vi kommer kunna få.

  281. Karin är från början en privilegierad
    person, men hon är också kvinna.

  282. Nu befinner hon sig i den
    specifikt kvinnliga belägenheten-

  283. -med det lilla barnet
    som hon måste ta hand om.

  284. Boken handlar mycket om behov.

  285. "Flickvännen"
    handlar mycket om begär.

  286. Det här handlar om behov och vad man
    behöver för att överleva. Det är...

  287. Det finns ju en feministisk kritik
    mot välfärdsstaten till exempel-

  288. -och hur man i Sverige traditionellt
    sett har skuffat undan de här-

  289. -behovstillfredsställande kvinnorna
    som sköter en stor del-

  290. -av omsorgsarbetet
    med barn och gamla.

  291. I dag ser vi på Centralen i Göteborg
    och i Stockholm människor som-

  292. -för egna pengar lagar mat
    som de delar ut till flyktingar.

  293. Och kör dem, och så vidare.
    Det finns hela tiden de här-

  294. -blinda fläckarna för behov.

  295. För mig handlar den
    ganska mycket om det.

  296. Ja, väldigt mycket om en typ av...
    Jag ville veta...

  297. Hon har försatt sig i situationen
    för egen maskin. Det är hennes fel.

  298. Många läsare har
    irriterat sig på henne-

  299. -och velat ta henne i kragen. Jag var
    intresserad av om man kunde känna-

  300. -medlidande med henne, när hon är
    där hon är. Oavsett vem hon är.

  301. Har reaktionerna på henne
    som romanfigur förvånat dig?

  302. Man kan se ibland en provokation
    i hennes...viljelöshet.

  303. -Eller hur man ska uppfatta det.
    -Nej, de har inte förvånat mig.

  304. Jag tycker om
    att de är olika och många.

  305. "Flickvännen" kom ju 2009. Hon är
    en figur som människor fortsätter-

  306. -att fråga om, eller berätta om.
    Det tycker jag är roligt.

  307. Sen finns det ju... Hon är också
    en figur som lockar fram önskan om-

  308. -uppbyggliga romankaraktärer.
    Det kan ibland kanske förvåna.

  309. Hon lockar fram önskan om uppbyggliga
    människor, inte bara romankaraktärer.

  310. Man känner: "Du går bara omkring
    i det här köket..."

  311. "Det må vara fint, men..."

  312. Intressant att hon drabbas av statens
    repression. De ska ta allt hon äger.

  313. Det känner jag är baksidan av,
    eller andra sidan av-

  314. -det här konstiga
    att man kan gifta sig till saker.

  315. Man gifter sig
    och äger plötsligt en massa saker.

  316. Man har rätt till det vad som än
    händer. För att hon har gift sig-

  317. -med honom, så slår det till åt andra
    hållet. De kan ta ifrån henne...

  318. De behöver inte ens ha gift sig.
    De lever tillsammans.

  319. -Till och med det.
    -Men det här är ju...

  320. ...ett förfarande som verkar vara
    mycket under utvärdering inifrån.

  321. -Det är problematiskt.
    -Jag är nyfiken på en sak.

  322. Kan man lagstifta på känslans område?

  323. -Nej. Man ska inte det.
    -Jag tar upp kärlek på jobbet.

  324. Det är otroligt vanligt. Det är ju
    där ofta folk hittar sin partner.

  325. Men det kan leda till mycket plågor
    och elände och svartsjuka.

  326. En stackare ska gå där och se mannen
    med nya frun. Det finns inget sätt-

  327. -att ta hand om det. Företagshälso-
    vården befattar sig inte med det.

  328. Det är inte klokt. Man tar upp
    lika lön-frågan för kvinnor-

  329. -och andra arbetsmiljöfrågor,
    men könet spelar en stor roll-

  330. -på alla arbetsplatser
    med samkönade, tvåkönade...

  331. -Även samkönade.
    -Dubbelkönade.

  332. Då är det precis som att det är...
    Det här med känslor är lite pinsamt.

  333. Kvinnligt och oförnuftigt,
    men det är viktigt.

  334. Könslivet på jobbet. Det skulle
    vara intressant att ta upp.

  335. Jag skriver om LO och fackförenings-
    rörelsen. Inte det mest erotiska-

  336. -men det finns också. Det gråaste
    gråa. Inte Stefan Löfven, men...

  337. Väldigt tydligt visar den det,
    kan man säga.

  338. Att...ja...

  339. Vi kommer in på sexualitetens villkor
    igen, som ni skildrar i era romaner.

  340. Du skriver: "Förnuftet har inget med
    saken att göra. Var det här priset"-

  341. -"för att bli kvinna?"
    Om den sexuella drivkraften.

  342. Vad säger era böcker
    om sexualitetens villkor egentligen?

  343. Jag har en sak jag tänkte fråga.
    En fri kvinna... Karin är inte fri-

  344. -och inte Ester heller och inte Anna.
    Vad är en fri kvinna? Ni som är unga.

  345. Ung skulle jag inte säga, men...

  346. Jag tycker inte att man är fri
    för att man gör sig av med alla...

  347. Man är inte fri för att man är ensam.
    Inte om man plågas-

  348. -av det tillståndet. Om man tycker
    det är ensamt. "Måste alla ha nån?"

  349. "Om inte de hade det, skulle inte jag
    känna mig ensam." Då är man inte fri.

  350. Men man riskerar inte så mycket.
    Det är ett sätt att slippa-

  351. -plågor och lidanden.

  352. För mig är en fri kvinna samma sak
    som en fri man. En fri människa.

  353. -Men i förhållande till sexet?
    -Sexet, ja...

  354. -Karolina kan svara medan jag tänker.
    -Jag har ett svar.

  355. Jag har ett slags svar,
    ett alternativ på ett svar-

  356. -som också handlar om maktkamp,
    som ni talade om tidigare.

  357. På samma sätt som... Vi har
    konstaterat att det finns könsroller-

  358. -för ganska länge sen. Att de är
    starka i en negativ bemärkelse.

  359. Men man har inte konstaterat
    hur starka de är i en positiv...

  360. Inte "positiv" som i "bra"
    utan vår längtan efter dem.

  361. Hur man internaliserar kärlek
    till könsrollen.

  362. På samma sätt
    tror jag det är kopplat...

  363. Det är lite grann
    samma område som det här med-

  364. -sammanfogningen av sexualitet
    och kärlek.

  365. Eller sex och kärlek,
    som man ofta pratar om.

  366. Jag tänker mig att just maktkampen...

  367. Ofta ser man den som nåt sexigt.

  368. Det är det som sätter i gång nåt.
    Men som jag...

  369. Jag tänker också att det kan
    finnas nåt i att gå åt andra hållet.

  370. Att det finns, tror jag,
    ganska mycket hos kvinnor-

  371. -en lite problematisk syn på sex.
    Som nånting som inte är-

  372. -så instrumentellt. Alla människor
    kan ju ha bra sex med varandra.

  373. Men det finns en stor tro på
    attraktionen, som jag upplever är...

  374. Där är kanske kvinnor lite över-
    representerade. Man tror på att...

  375. Det har säkert en mängd orsaker.

  376. Att man nånstans önskar
    att bli svept i väg av en känsla.

  377. I stället för att själv fatta beslut
    om ett samlag, så ska det-

  378. -hända plötsligt, med nån sorts
    liten fyrverkeriavslutning.

  379. Det finns ju det här med
    kamratskapsrelationen-

  380. -som man talade om på 70-talet.
    I den finns många möjligheter-

  381. -att frigöra sig från alla
    oförnuftiga och dåliga relationer.

  382. Och mer ha en syn...
    Men det kräver ju en syn på sex-

  383. -som nåt man kan tala om.

  384. Som man gör,
    och inte nåt som bara sker.

  385. Menar du att sex som sex, bara är
    öppen och tar emot? Det är skillnad.

  386. Det är inte så att man bestämmer sig
    för att nu ska jag ha bra sex.

  387. Inte säkert att det blir bra för det.

  388. Jag tror det finns stora möjligheter
    på det sexuella området-

  389. -som inte har att göra med min känsla
    av att vara underordnad en man-

  390. -för att han är en mansgris,
    som i det här fallet.

  391. Utan att det går att närma sig det
    sexuella med lite mer öppna ögon-

  392. -och att det ändå ska finnas
    ett sexuellt värde i det.

  393. Du menar att man inte ska ha
    en romantisk bild av det.

  394. -Att det ska vara skira stråkar.
    -Ja. För jag ser ofta...

  395. Jag ser människor. De frågar varför
    jag är i den här dåliga relationen.

  396. Varför väljer jag de här "dåliga"
    männen? Det har alltid varit-

  397. -stark attraktion i en het förälsk-
    else. Varför älskar jag den idioten?

  398. Varför älskar kvinnor svin? Det är
    en populär fråga. Man har svårt...

  399. Jag ser inte det hos män.
    Män väljer rationellt en partner-

  400. -och sen går det jättebra
    att ligga med henne.

  401. Så man kan lösa problemen med passion
    och elände med att vara rationell?

  402. -Jag tror att passion föder passion.
    -Jag vill säga emot.

  403. Vad händer med åtrån här, då?

  404. Ester Nilsson är ju rationell,
    som jag uppfattar henne.

  405. Är det så att när hon väl har sex
    med Hugo och Olof, så blir det...

  406. -...ett bevis för att nu hör vi ihop?
    -Ja, det blir det verkligen.

  407. Det ingår i kontraktsfrågan.
    Egentligen är det grader av närhet.

  408. De kommer närmare för varje middag.
    Sen finns fler steg man kan ta.

  409. Det uppfattas som otroligt naivt,
    men likafullt tror jag det är-

  410. -ganska vanligt. Man är ganska nära
    varandra när man har sex.

  411. Det kan man inte komma ifrån.
    Verkligen bokstavligen nära.

  412. Jag som har många
    sexskildringar i min bok...

  413. Jag ville beskriva arenan som
    samlaget är, med allt som kan hända.

  414. Det kan bli misslyckat, det blir det
    ofta, eller då och då i boken.

  415. Och så kan det bli oerhörd närhet.

  416. Stråkar hit och dit...
    Det kan bli magiskt.

  417. Nåt man minns hela livet. Jag är mer
    romantisk än du, som du hör.

  418. Det tvivlar jag inte på, men man
    måste inte känna det här och nu.

  419. Alltså att det här med attraktion...

  420. Det är idén om attraktion jag ifråga-
    sätter. Inte att sex är det du säger-

  421. -utan mer idén om vem man
    ska ha sex med och varför.

  422. Man ska inte bygga ett liv för att
    man haft attraktion i två veckor?

  423. Sluta tro att det är mitt livs kärlek
    för att jag har lite attraktion.

  424. -Alla får förstås göra som de vill.
    -Självklart. Men det är det du menar.

  425. Man borde betänka att det kanske inte
    är det man ska bygga ett samliv på.

  426. Förvånansvärt många kvinnor bygger
    ett samliv på en initial attraktion.

  427. Jag tror det har att göra med en idé
    om kvinnor... Du var inne på det.

  428. De kallas lättfotade fortfarande.
    Det kanske är nåt-

  429. -man har internaliserat. Det är en
    syn på sex som är väldigt romantisk.

  430. Där sex är ett led i
    att bygga en relation-

  431. -i stället för att älska en människa,
    tro på nån och kan ligga med den.

  432. Det är intressant, men jag är rädd
    för att då blir äktenskapen...

  433. Ska man vara kamrater och mindre
    attraktion, då får man äktenskap...

  434. Det ska vara attraktion, bara inte
    den som uppstår i går på Park.

  435. Nej, nej. Ja, då är jag helt med.
    En mer solid attraktion.

  436. Ja, en attraktion...
    Det är ändå sexologer överens om.

  437. Att sex skapar sex.
    Närhet skapar närhet.

  438. Sexuell upphetsning ger mer sexuell
    upphetsning. Det är ett faktum.

  439. Inom relationen... Man säger: "Varför
    väljer jag inte den snälle mannen?"

  440. Han är tråkig.

  441. Det där låter... Kul att höra,
    för det låter som 60- och 70-tal.

  442. Man talade om jungfrutro och dubbel-
    moral. Kristina Ahlmark-Michanek-

  443. -skrev en debattbok om det här.
    Du har nog inte läst den, men du-

  444. -har samma idéer 40-50 år efteråt.
    Intressant att de kommer tillbaka.

  445. De här idéerna... Det finns idéer om
    sexualitetens plats i familjen-

  446. -och om begären. Det finns en önskan
    om begär som ska se ut på rätt sätt.

  447. Men vi har inte skrivit böckerna
    om det, utan precis motsatsen.

  448. Jag skulle säga att vad jag blir
    rädd för... Eller rädd blir jag inte.

  449. De här äktenskapen blir älskarinne-
    institutioner i stället.

  450. -En fransk situation.
    -Ja, man har det distanserat...

  451. ...men klokt där hemma,
    och så måste man ha en älskarinna.

  452. Ester Nilsson... Du har en formul-
    ering: "Stolthet fattades henne."

  453. Hur ser ni på det ordet
    med tanke på era romanfigurer?

  454. Att bli besatt, bli beroende,
    krävs det att man saknar stolthet?

  455. Stolthet förstör väldigt mycket.
    Förstör mycket möjligheter.

  456. Man måste stanna tidigt,
    innan man gör bort sig.

  457. Ester stannar inte. För stolthet,
    då måste man vakta på sin värdighet.

  458. En stolthet är egentligen
    en slags svaghet.

  459. Om man är väldigt stark,
    kan man skippa stoltheten.

  460. -Gunilla, är Anna stolt?
    -Jag blev uppiggad när jag läste...

  461. ...Kerstin Thorvalls "Det mest
    förbjudna". Hon tar sin stolthet-

  462. -och slänger den i väggen och lever
    ut. Det är nåt med att offra-

  463. -stoltheten för att komma längre.
    Och när man går för långt...

  464. Kvinnor går sällan för långt.
    Det är nog bra att offra stoltheten.

  465. Det ingår i könsrollen
    att inte gå för långt. Det vet man.

  466. Nu, Karolina och Lena, har ni skrivit
    två romaner om de här personerna.

  467. Du har skrivit en om Anna.

  468. Kommer det fler, eller får vi aldrig
    mer se Ester och Karin i romanform?

  469. Jag tänkte inte skriva
    en andra roman om Karin.

  470. När jag började göra det,
    gjorde jag det helt för egen del.

  471. Jag tänkte inte publicera den
    till en början.

  472. Jag är inte intresserad av hand-
    lingen, av vad som händer i henne.

  473. Det kan ju hända att jag-

  474. -behöver henne igen, ska jag säga.
    Men det dröjer nog.

  475. -Lena?
    -Jag tänker inte skriva en tredje...

  476. ...under överskådlig tid, och det
    är den enda tid jag kan tänka på.

  477. Jag kan inte säga aldrig, det går
    inte. Men i så fall dröjer det.

  478. Jag måste komma på vad hon ska göra.
    Det måste hända nåt annat i trean.

  479. Det måste vända. Hon måste bli
    lycklig, och det är ju svårt.

  480. -Vad säger du? Får vi möta Anna igen?
    -Nej. Det är slut. Det är färdigt.

  481. Och det här samtalet är färdigt.
    Tack ska ni ha.

  482. Text: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Oförnuft och känsla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Författare, Kärlek i litteraturen, Litteraturvetenskap, Romaner, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.