Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : När alla dörDela
  1. Först ska vi zooma ut. Döden
    är inte bara en fråga för människan.

  2. Vi upplever nu den sjätte perioden
    i planetens historia–

  3. –då väldigt många arter dör ut
    under en kort period.

  4. En skillnad nu är–

  5. –att denna gång är en art, vi, an–
    svarig för vad som sker med de andra.

  6. Vi har ett långvarigt perspektiv.

  7. Vi har bett vetenskapsjournalisten
    Karin Bojs att orientera oss.

  8. Karin är knuten till Dagens Nyheter
    och är författare.

  9. Hon har vunnit NE:s Kunskapspris
    och det Vetenskapliga mediepriset.

  10. Hon är hedersdoktor vid Stockholms
    universitet. – Välkommen, Karin Bojs.

  11. Jag tänkte att vi skulle börja med
    att tänka på vår mormor–

  12. –för att få perspektiv
    på tiden och evolutionen.

  13. Ni tänker på er mormor
    och jag på min.

  14. Hon hette Berta, var rödhårig
    och arbetade som lärarinna.

  15. Vi kan hoppa ytterligare två genera–
    tioner och tänka på mormors mormor.

  16. Min hette Kajsa och arbetade
    på en liten gård i Värmland.

  17. Jag var där förra veckan och tittade
    på marken där hon arbetade.

  18. Där använde de just
    ett sånt här instrument.

  19. De slog slåtterängen med lie
    av livsnödvändighet.

  20. Djuren behövde ängshö till vintern
    för att överleva.

  21. Vi kan hoppa
    ännu fler generationer tillbaka–

  22. –kanske
    ungefär 50 000–55 000 år tillbaka.

  23. Då fanns en mormors mormors mormors
    mormors mormor till de flesta här–

  24. –som har europeiskt ursprung.

  25. De härstammar i rakt stigande led
    från en kvinna som vi kallar L3.

  26. Hon levde nånstans i trakterna
    kring Somalia eller Eritrea.

  27. Nånstans där. Hon eller nån av hennes
    döttrar tog steget till Mellanöstern.

  28. Nuvarande Israel, Jordanien,
    Palestina, Libanon.

  29. De var de första moderna människorna.

  30. De var samma sort som vi,
    mentalt och fysiskt.

  31. De överlevde och spred sig över hela
    världen: Europa, Asien och Amerika.

  32. Om vi tänker oss L3:s mormors mormors
    mormors mormors mormor–

  33. –200 000 år tillbaka, så hamnar vi
    på en kvinna som vi kan kalla Eva.

  34. Det är inte Bibelns Eva,
    utan vetenskapens Eva.

  35. Precis som i Bibeln var denna Eva
    anmoder till samtliga människor–

  36. –som lever på jorden i dag.

  37. Hon var ganska lik oss,
    men kanske inte riktigt samma sort.

  38. Vi hade nog inte
    kunnat prata med henne.

  39. Om vi sen hoppar
    flera miljoner år tillbaka–

  40. –så är vi inte inne på människor,
    utan mer apliknande människor–

  41. –som inte riktigt gick på två ben,
    utan kanske trivdes mer i träden.

  42. Tar vi ett ännu mer dramatiskt kliv,
    65 miljoner år–

  43. –så var vår mormors mormors mormors
    mormor ett djur som hette cynodont.

  44. Den var i den här storleken och var
    aktiv på nätterna. Den åt insekter.

  45. De levde på nätterna och hade en
    diskret tillvaro, för på den tiden...

  46. ...härskade de här djuren.
    Dinosaurierna.

  47. Det här är en T. Rex. Den är
    välbekant bland både barn och vuxna.

  48. Dinosaurierna hade varit väldigt
    framgångsrika i 150 miljoner år.

  49. En vacker dag,
    som kanske inte var så vacker–

  50. –kom en stor smäll från himlen.

  51. En meteorit eller en komet–

  52. –dundrade ner i havet
    utanför nuvarande Mexiko.

  53. Himlakroppen var 1 mil i diameter
    och det blev en fruktansvärd smäll.

  54. En tsunami svepte fram
    över alla kuster.

  55. En tryckvåg fick träden
    att falla som tändstickor.

  56. De brann upp i explosiva bränder.

  57. Det revs upp stoft som förmörkade
    himlen över nästan hela jorden.

  58. Växterna fick inget ljus.
    De dog under loppet av några dagar.

  59. Dinosaurierna fick ingen mat.
    De dog.

  60. Så gott som alla dinosaurier dog,
    utom ett litet fåtal som kunde flyga.

  61. De utvecklades till dagens fåglar.

  62. Vår anmoder, den lilla cynodonten,
    överlevde också och utvecklades sen.

  63. Världen låg öde och mörk,
    nästan steril, under ett par år.

  64. Forskaren Vivi Vajda
    har hittat mycket av det här.

  65. Efter en tid började det växa upp,
    inte gröna växter, men svampar.

  66. Det var svamparnas tid
    under nåt år innan.

  67. Sen började sakta
    de gröna växterna spira igen.

  68. Det tog sin tid, men så småningom...
    Då var en stor del av arterna borta.

  69. En liten del av arterna överlevde och
    utvecklades till den värld vi har nu.

  70. Många undrar om det kan hända igen.
    Kan det komma en så stor himlakropp–

  71. –och slå ut nästan allt liv
    på jorden, inklusive oss människor.

  72. Det är inte helt uteslutet.

  73. För 15–20 år sen började astronomer
    ta det här hotet på allvar.

  74. Framför allt har NASA inrättat
    ett ambitiöst program–

  75. –där de spanar
    efter såna här nära–jorden–objekt.

  76. Man kan gå in på deras hemsida
    och följa statistiken.

  77. Man har hittat många objekt.
    De flesta är harmlösa.

  78. Några kanske möjligtvis
    skulle kunna falla ner.

  79. Mindre objekt faller ner.
    Det hände för nåt år sen i Ryssland.

  80. Vi vet att ett större objekt
    föll ner i ryska Tunguska.

  81. Det var i början på 1900–talet.
    Det syntes även härifrån Sverige.

  82. Men det här riktigt stora objektet
    som skulle slå ut mänskligheten...

  83. Osannolikt. Jag har glömt siffrorna.

  84. År 2143... Det kan det ha varit,
    plus minus ett antal år.

  85. Då skulle det finnas en risk
    på 1 på 3 000 eller nåt motsvarande.

  86. Det är en minimal risk
    att det händer.

  87. Risken är inte noll,
    men den är ytterst liten.

  88. Vi bör inte oroa oss för det. Men
    det är bra att NASA:s projekt finns.

  89. Geologer brukar prata
    om fem massutdöenden.

  90. Dinosaurierna, för 64 miljoner år
    sen, skulle vara det femte.

  91. Orsakerna till några av dem
    är inte speciellt väl kända.

  92. Men det som är väl studerat är det
    som hände för 252 miljoner år sen.

  93. Då dominerade bland annat
    de här djuren.

  94. Vi kanske kan skicka runt den.
    Den kallas för trilobit.

  95. De fanns i olika storlekar. Den här
    är liten. De liknade vår tids humrar.

  96. Det var ett slags skaldjur. De var
    inte skaldjur, utan en egen familj.

  97. De levde på havens botten
    och hade ett kalkhaltigt skal.

  98. För 252 miljoner år sen upphör
    alla spår efter dessa trilobiter.

  99. Ska vi cirkulera den? Den är lånad,
    så det är bra om den kommer tillbaka.

  100. 90 procent av livet i havet dog
    och 2 tredjedelar av livet på land–

  101. –vid massutdöendet för 252 miljoner
    år sen i slutet av perioden perm.

  102. Varför? Den kunskapen
    har vi börjat få på allvar–

  103. –från de senaste fyra åren till de
    senaste fyra månaderna. Det är nytt.

  104. För fyra år sen kom en artikel i den
    vetenskapliga tidskriften Science–

  105. –som är en av de tyngsta. Det
    var i huvudsak kinesiska forskare.

  106. Gruppen leddes av forskare
    på Kinas vetenskapsakademi.

  107. De hade tittat i ett antal lager
    på ett antal platser.

  108. De kunde för första gången slå fast–

  109. –att permkatastrofen
    inträffade precis samtidigt–

  110. –som ett antal stora och kraftfulla
    vulkanutbrott i nuvarande Sibirien.

  111. De spydde ut
    mycket stora mängder koldioxid–

  112. –och kanske även metan,
    alltså stora mängder koldioxid.

  113. Det ledde förstås
    av rent fysikaliska skäl–

  114. –till att jorden blev varmare.
    Det kallas för växthuseffekten.

  115. De kinesiska forskarna kunde visa–

  116. –att det finns ett lager av kol
    i alla ställen som de hade undersökt.

  117. Det beror på att det varmare klimatet
    orsakade dramatiska skogsbränder.

  118. I princip hela regnskogarna
    brann upp. Det blev bara kol.

  119. Marken låg bar. Det blev erosion.
    Jord rann ner i havet.

  120. Nånting hände i havet,
    för det blev en massa döda bottnar.

  121. Ur de döda bottnarna
    kom den giftiga gasen svavelväte.

  122. Den kan man ju dö av.

  123. Men det är inte hela förklaringen
    till att det var värre i havet.

  124. I havet var det 90 %, kanske mer,
    som dog. Det var lindrigare på land.

  125. För fyra månader sen kom, också
    i tidskriften Science, en ny studie.

  126. Det var en stor internationell grupp.

  127. De hade undersökt platser
    i nuvarande Förenade Arabemiraten.

  128. Med nya kemiska och tekniska
    metoder kunde de härleda...

  129. Massutdöendet i slutet av perm
    kom i två pulser.

  130. Den andra pulsen var
    den större och värre.

  131. De kunde visa vad som händer om
    vulkaner spyr ut en massa koldioxid.

  132. Om den hamnar i atmosfären
    blir världen varmare.

  133. Men vad händer om den hamnar i havet?
    Det kan en gymnasieelev räkna ut–

  134. –till skillnad från det här med kli–
    matet, som kräver mycket datakraft.

  135. En elev kan räkna ut att när kolsyra
    löses i vatten, blir vattnet surare.

  136. Ni har druckit läsk, öl
    och kanske rent av champagne.

  137. Då vet ni att det blir syrligt.
    Det är precis samma effekt.

  138. Kolsyra löses i vattnet.

  139. Vad händer då med trilobiten? Kan den
    som har trilobiten räcka upp den?

  140. Vår trilobit... Där är den, ja.

  141. Den hade ett kalkhaltigt skal,
    och många havsdjur har det.

  142. Vad händer
    om man utsätter dem för syra?

  143. Jo, kalken löses upp. De överlever
    inte och kan inte föröka sig.

  144. Vi kan nu konstatera att det var det.

  145. Försurningen av haven var en orsak
    till massutdöendet i slutet av perm.

  146. Det var det värsta som hade inträffat
    i livets historia på jorden.

  147. Nästan alla dog, kan man säga.

  148. Då kan man fråga sig:

  149. Är vi nu inne
    i ett sjätte massutdöende?

  150. Det finns forskare
    som använder den termen.

  151. Men man måste ändå säga
    att vi i så fall bara är på tröskeln.

  152. Vi står i början
    av en sån förändring.

  153. Det är ju helt naturligt i
    evolutionen att arter kommer och går.

  154. Det utvecklas nya arter och gamla
    dör ut när betingelserna förändras.

  155. Det sker hela tiden.

  156. Men i dag är det fler arter
    än vanligt som dör ut och minskar.

  157. Det kom en studie
    för ett par månader sen–

  158. –som hävdar att det är
    hundra gånger bakgrundsutdöendet.

  159. Hundra gånger fler arter dör ut i dag
    än vad som skulle vara normalt.

  160. Man ska vara försiktig med siffror,
    för sånt här är svårt att mäta.

  161. De flesta arter är inte undersökta,
    så häng inte upp er på siffror.

  162. Men vi kan nog vara säkra på att ett
    stort antal arter försvinner i dag–

  163. –på grund av mänskliga aktiviteter.
    Jag ska prata om sex såna.

  164. De samverkar med varann
    på olika sätt.

  165. Om vi ser på Sverige och världen
    i dag–

  166. –så har vi statistik och uppgifter
    från den svenska ArtDatabanken–

  167. –som är den institution i Sverige
    som samlar uppgifter om olika arter.

  168. De ordnar rödlistor som talar om
    ifall arter är hotade eller inte.

  169. Då kan man säga att orsak nummer 1
    till att arter i hotas i dag–

  170. –är att livsmiljöer försvinner.

  171. Människor bygger bostäder,
    parkeringsplatser, kontor, fabriker–

  172. –motorvägar, flygplatser
    och röjer regnskogar för jordbruk.

  173. Vi förändrar livsmiljöerna
    där en massa arter har trivts.

  174. Kommer ni ihåg mina släktingar–

  175. –som gick med den här lien
    och slåttrade?

  176. Det är det inga bönder som gör
    nu för tiden. Det är mest vallodling.

  177. Slåtterängen var nästan
    den mest artrika biotop som fanns.

  178. Per kvadratmeter var den mer artrik
    än vad regnskogen är.

  179. I det moderna jordbruket
    är det mer stordrift och maskiner.

  180. Det finns ju flera bönder här
    som vet mer om sånt än vad jag gör.

  181. Det moderna jordbruket innehåller
    mindre arter än vad det gamla gjorde.

  182. Samma sak med skogsbruket.
    I dag har vi täta granplanteringar.

  183. Förr var skogen glesare, med gläntor.
    Många arter är anpassade till dem.

  184. Lövträden har minskat i Sverige
    på grund av modernt skogsbruk.

  185. Gamla ädellövträd är bland de
    mest artrika miljöer man kan hitta.

  186. Gamla ekar bräcker till och med
    slåtterängarna i Sverige, tror jag.

  187. Vad kan man göra?
    Jag har en liten gård i Sörmland.

  188. Först försökte jag kämpa med liar–

  189. –men sen köpte vi en slåtterbalk.
    Det är en maskin.

  190. Man måste fortfarande räfsa bort höet
    för att marken ska bli mager.

  191. Det är inte riktigt realistiskt att
    professionella bönder ska göra det.

  192. Men det finns mer professionella
    metoder som man kan använda.

  193. Skogsbruket kan man också anpassa
    så att det blir större artrikedom.

  194. Sjukdomar och invasiva arter. Mördar–
    sniglar har de flesta erfarenhet av.

  195. Minkar äter upp flodkräftorna. Båda
    kommer utifrån och saknar fiender.

  196. En del av dem är så små
    att de inte syns–

  197. –till exempel sjukdomen som slår ut
    våra almar. Nästan alla dör.

  198. Sjukdomen som slår ut våra askar.
    90–procentig dödlighet.

  199. Och värst av allt är svampsjukdomen
    som slår ut världens groddjur–

  200. –med förskräckande hastighet.

  201. De dör...
    Hela arter slås ut i ett högt tempo.

  202. Det är en liten svampsjukdom.
    Jag hade kontakt med SLU nyss.

  203. Då fick jag bekräftat att den här
    sjukdomen, som heter chytrid–

  204. –har nått Skåne.
    Den har observerats här.

  205. Dock har man inte sett
    sjuka grodor än.

  206. Men de kan vara bärare av sjukdomen.
    Man vet inte vilka arter som dör.

  207. Det finns jättefina projekt i Skåne.

  208. Grodorna var ju hotade redan tidigare
    av det moderna jordbruket.

  209. Man försöker restaurera våtängar.
    Det är framgångsrika projekt.

  210. Men den här svampsjukdomen
    kan slå ut hela arter.

  211. Men är det människans fel att djur
    och växter får svampsjukdomar?

  212. Nej, det är det inte.

  213. Men det är människans fel att
    sjukdomarna sprids över hela världen–

  214. –med fartyg, inom...

  215. Till graviditetstest användes grodor
    storskaligt för några decennier sen.

  216. Då spreds grodorna över hela världen.

  217. Folk flyttar djur och växter
    hit och dit.

  218. De sprider på så sätt sjukdomarna.

  219. Sen har vi jakten. Det är känsligt
    i Sverige, så jag pratar om Afrika.

  220. Ni har ju läst om hur stora lejon
    skjuts av amerikanska tandläkare.

  221. Elefanter skjuts av tjuvjägare–

  222. –därför att ostasiater tror att det
    är potensmedel och statusprodukter.

  223. Jag har skrivit en bok de senaste
    två åren och rest mycket i Europa.

  224. Man kan tydligt se att–

  225. –när människan kom till Mellanöstern,
    Europa, Australien och Amerika–

  226. –så dog de största djuren–

  227. –de största rovdjuren och de djur som
    inte hade haft nån överlägsen fiende.

  228. Människan var en överlägsen fiende.
    Det fanns neandertalare i Europa.

  229. Men de hade inte
    lika framgångsrika jaktmetoder.

  230. När människan kom med hundar,
    men först med kastspjut–

  231. –så lyckades vi.
    Men det finns en schism.

  232. Några forskare vill betona
    klimatförändringarna efter istiden–

  233. –medan andra vill betona
    människans roll.

  234. Det gäller inte minst neandertalarna,
    som dog ut när vi hade kommit.

  235. Det kan vara en tillfällighet.

  236. De senaste rönen, som övertygat mig,
    säger att det var en kombination.

  237. Vissa arter kunde vara försvagade...
    Till exempel neandertalarna.

  238. De kunde vara försvagade
    av klimatförändringar–

  239. –men det var vi
    som satte in sista stöten–

  240. –och tog kål på dem, utrotade dem,
    gjorde så att de helt dog ut.

  241. Under det senaste århundradet
    och årtiondena–

  242. –har våra jaktmetoder
    blivit mycket effektivare.

  243. Vi har andra förutsättningar, men vi
    har också mer avancerad lagstiftning.

  244. Men alla följer inte lagen. Tjuvjakt
    är ett stort problem, även i Sverige.

  245. Det är en av de värre orsakerna
    till att däggdjur dör ut–

  246. –i världen och i Sverige i dag. Det
    är ett problem. Sen har vi fisket.

  247. Människor har fiskat i alla tider–

  248. –men på senaste decennierna
    har vi börjat fiska mer effektivt.

  249. Det är bottentrålar och långrevar.
    Den förändring som detta leder till–

  250. –är så dramatisk
    att det är svårt att ta in.

  251. Det är 90 procent av de finaste
    matfiskarna, i ålens fall 98–99.

  252. När jag började skriva om det här
    som journalist för 20 år sen–

  253. –så var det väldigt svårt att ta in.

  254. Yrkesfiskarna var extremt anti
    den här informationen.

  255. Politikerna, och cheferna på
    tidningen, hade svårt att ta in det.

  256. "Torskar är fula
    och de är under ytan."

  257. Men det har skett en förbättring.
    Handeln har gjort stora insatser.

  258. Flera av de största kedjorna
    köper bara in miljögodkänd fisk.

  259. Det bör ni konsumenter också göra.
    EU har kvar destruktiva subventioner.

  260. Där finns en utmaning, men det går
    åt rätt håll på många håll i världen.

  261. Sen har vi växthuseffekten, koldioxi–
    derna, det som hände under perm.

  262. 2014 var det varmaste år som upp–
    mätts. 2015 blir nog ännu varmare.

  263. Sen jag var barn har temperaturen
    i världen gått upp 0,8 grader.

  264. Det finns arter som är hotade
    av detta, till exempel fjällräven.

  265. Det är djur
    som befinner sig längst norrut.

  266. De kan ju inte gå längre norrut
    eller ännu längre upp på bergen.

  267. Det är ännu värre i tropikerna
    eftersom det finns fler arter där.

  268. Ni ska ha klart för er att 0,8 grader
    är vad som har hänt hittills.

  269. Vad forskarna förutsäger–

  270. –är att det säkert kommer att bli
    2 grader i slutet av seklet.

  271. Det kanske blir mer. Mer sannolikt
    är kanske 3 grader varmare.

  272. Sen har vi försurningen.

  273. Det var det som ledde till att
    de flesta arter dog ut under perm.

  274. Man brukar mäta surhet
    på en ph–skala.

  275. Sen industrialismen
    har våra världshav blivit–

  276. –0,1 enhet, på ph–skalan, surare.

  277. Det kommer att bli åtskilligt mycket
    surare de närmaste hundra åren.

  278. Det är ett allvarligt problem.
    Det pratas mycket om uppvärmningen–

  279. –men lite om försurningen.

  280. Jag är mer orolig för den. Det
    finns goda och dåliga nyheter.

  281. De goda nyheterna är att det
    inte finns så mycket kol och olja–

  282. –att vi kan matcha
    det där som hände i slutet av perm.

  283. Det finns inte alls lika mycket.

  284. Vad som däremot är anmärkningsvärt–

  285. –är att den gången tog det 10 000 år.
    Vår förändring sker på 200 år.

  286. Det går
    väldigt, väldigt mycket snabbare.

  287. För arter är det svårt att anpassa
    sig om nånting går väldigt fort.

  288. Jag nämnde min mormors mormor,
    som hade den där gården i Värmland.

  289. Om vi vänder perspektiven och tänker
    på våra barnbarns barnbarn–

  290. –alltså 200 år framåt–

  291. –då kan vi välja.

  292. Vi bör diskutera det här begreppet.
    Är vi inne i ett sjätte massutdöende?

  293. Jag tycker
    att det låter som att det är kört.

  294. Vi är redan där.

  295. Så är det inte. Vi står på tröskeln
    till ett sjätte massutdöende.

  296. Men vi kan välja om vi ska följa
    den utvecklingen eller inte göra det.

  297. Vi har ett val om vi ska låta det här
    massutdöendet inträffa eller inte.

  298. Det är våra handlingar och beslut
    i dag som avgör den saken.

  299. Tack för mig.

  300. Vi slår oss ner här.

  301. –Tusen tack.
    –Här?

  302. Ja, till exempel. Jag vet inte
    om det finns nån kameraoptimal stol.

  303. Jag är alldeles matt
    av den här informationen.

  304. Matt och lite skräckslagen,
    kan man säga.

  305. Jag vet inte riktigt
    var jag ska börja.

  306. Så känner jag.

  307. Först vill jag säga... Du nämnde att
    det kommer att bli 2 grader varmare.

  308. Det har redan hänt.

  309. Det är liksom...
    Ja, sen industrialismen började.

  310. Det är nästan oundvikligt, för det
    finns redan så mycket koldioxid.

  311. Det är en eftersläpande effekt.

  312. Den stora politiska frågan handlar om
    ifall vi ska klara 2–gradersmålet.

  313. Jag tycker att det verkar shaky–

  314. –men det finns en osäkerhet
    kring hur känsligt klimatet är.

  315. Men det är svårare att räkna
    på den saken än att räkna på kolsyra.

  316. Även modellerna är osäkra, men det
    stora problemet är mänskligheten.

  317. Hur många människor blir vi, var bor
    de och hur kommer de att bete sig?

  318. Hur mycket olja bränner de av?

  319. Men om det blir
    3 eller 4 grader varmare i världen–

  320. –vilket är möjligt
    och till och med sannolikt–

  321. –om inte enorma åtgärder kan
    genomföras de närmaste tio åren.

  322. Vi verkar vara på väg ditåt. Denna
    fråga har jag inte vågat ställa förr:

  323. Är det säkert att människan överlever
    i en 4 grader varmare värld?

  324. Jag tror att mänskligheten
    kommer att överleva, ja.

  325. 4 grader... Personligen tror jag
    att 3 grader är det mest sannolika.

  326. Det ligger i mitten på kurvan.

  327. Man kan inte utesluta 4. Jag tror att
    mänskligheten kommer att överleva–

  328. –men civilisationer på många ställen
    kommer att bli kraftigt påverkade.

  329. Det som anses bäst nu... I går talade
    jag med en som hade hus på Rivieran.

  330. Där vill man nog inte bo om 50 år
    på grund av torka och värme.

  331. Men Sverige kommer nog
    att vara toppen.

  332. Vi drabbas inte så mycket
    av havsytehöjningen.

  333. –Den drabbar andra länder hårt.
    –Jag bor i Malmö och blir nervös nu.

  334. Tillväxtområdena i Vietnam och Kina.

  335. Jag känner en som jobbar i Saigon.

  336. De riskerar att sjunka om det blir
    en kraftigt ökad havsytehöjning.

  337. Apropå artdöd...
    Du nämner almar, askar och grodor.

  338. Jag är inte naturvetare.
    Det blir lite abstrakt.

  339. Påverkar det mig
    om almar, askar och grodor dör ut?

  340. Det finns folk
    som kan det här bättre. "Resilience".

  341. –Ett helt institut pratar om det.
    –Motståndskraft.

  342. Ett system med väldigt stor biologisk
    mångfald är mer motståndskraftigt.

  343. Det är okej om askarna dör
    om du har 19 andra lövträd.

  344. Men om alla ädellövträd försvinner
    och bin och humlor börjar dö ut...

  345. Det pratas mycket om tama bin–

  346. –men en viktigare faktor för
    pollineringen är de vilda bina.

  347. Pollineringen är viktigare
    än vad många har förstått.

  348. Det mesta av all mat som är god
    är beroende av pollineringen.

  349. Utan den
    skulle man inte få nån god mat.

  350. Inga äpplen, jordgubbar och gurkor.
    Humlor och vilda bin är viktigare.

  351. Utan mat kommer de att dö ut, vilket
    de redan är på god väg att göra.

  352. Vilken är
    den bästa och snabbaste vägen–

  353. –för att se till att vi håller oss
    inom de här planetära gränserna.

  354. Inom vetenskapen är det inte inget
    tjafs. Den stora frågan är politisk.

  355. Jag är vetenskapsjournalist och
    låter andra sköta politiska frågor.

  356. Okej.

  357. Då ska vi be alla andra göra det.

  358. Jag tänkte nämna ett spännande
    projekt som Axfoundation jobbar med.

  359. Att livsmiljöer försvinner
    är ett hot.

  360. En utmaning är att det finns råvaror
    som inte i sig är dåliga–

  361. –men som produceras på ett sätt
    som är en del av problemet.

  362. Axfoundation och Kicks har samlat
    skönhets– och kemiteknikindustrin–

  363. –för att titta på palmoljan,
    som i sig själv är en hållbar råvara–

  364. –men som produceras på ett sätt som
    är skadligt för människor och djur.

  365. Målet är att hitta hållbara
    produktionssätt och gå in på områden–

  366. –som har stor påverkan och agera där.
    Vågar du säga så mycket?

  367. Såna projekt... Om alla branscher
    skulle identifiera de här områdena...

  368. Det tror jag absolut. Jag kan berätta
    vad jag gör som privatperson.

  369. Jag är återhållsam
    med att flyga och åka bil.

  370. Jag flyger om jag behöver i jobbet,
    men jag undviker det privat.

  371. Jag har åkt buss och tåg hit
    och hyrde cykel på hotellet.

  372. Jag har en liten där jag har bin.
    Jag har planterat ädellövskog.

  373. Jag lägger ner en massa jobb
    på att hävda slåtterängen.

  374. Vi har återinplanterat flodkräftor,
    som är en utrotningshotad art.

  375. Men jag vet att det privatpersoner
    kan göra är en mindre del.

  376. Viktigast är de stora aktörerna.
    Företag, politiker, organisationer...

  377. Vad stora kommersiella kedjor,
    dagligvaruhandel och sånt–

  378. –kan göra är jätteviktigt.

  379. Eftersom det är akut, och vi vet
    att politiken fungerar långsamt–

  380. –så är det nästan så
    att man måste agera själv.

  381. Man kanske odlar blommor
    som humlor tycker om.

  382. Om alla med balkong skulle göra det,
    så skulle det ha stort inflytande.

  383. Det måste vara hela året. Man börjar
    med krokus och slutar med ljung.

  384. –Det måste bli utsträckt över året.
    –Du kan väl skriva en artikel om det.

  385. Beskriv ett humlevänligt skiftesbruk
    på balkong, så gör jag det direkt.

  386. Jag undrar om det finns
    nån i publiken som har en fråga.

  387. Vifta lite,
    så kommer Per med en mikrofon.

  388. Ja, här finns en.

  389. Jag vill bara kommentera det här med
    att Sverige skulle bli toppen.

  390. I internationell jämförelse.

  391. Det kan stämma naturvetenskapligt,
    att det är gynnsamt för växtligheten.

  392. Men eftersom vi sitter ihop
    med hela mänskligheten–

  393. –så kommer ju det som händer i Sudan
    och andra länder att påverka oss.

  394. Det är viktigt att komma ihåg det.
    Det är lätt att tänka:

  395. "Då är det väl okej, då. Jag bor ju
    här, så det ska nog ordna sig."

  396. Men vi kommer att påverkas
    enormt mycket.

  397. Det är jätteviktigt att påpeka det.
    Jag hann bara säga det till hälften.

  398. Modeller visar att rent ekonomiskt,
    vad gäller jordbruk och skogsbruk–

  399. –så gynnas vi under de första 50 åren
    om vi går mot 3 graders uppvärmning.

  400. Värmen är bra för oss, och
    koldioxiden gör att det växer bättre.

  401. Men efter ungefär 50 år,
    så blir det en avtagande kurva.

  402. Eftersom det varken blir översvämmat
    eller outhärdligt varmt här–

  403. –så kommer många att söka sig hit.

  404. Tur att våra länder är enorma. Det
    finns ganska mycket plats i Norden.

  405. Kan vi ta en mikrofon hit bort?
    Eller vi kan ta den frågan först.

  406. Det är den totala undergången.

  407. Om inte vänster arm slår ihjäl oss,
    så gör höger det.

  408. För mellan 10 000 och 20 000 år sen
    hade vi 3 km is ovanför oss.

  409. Isen smalt utan att vi påverkade det.
    Klimatet kommer alltid att ändras.

  410. Att enkom tro att människan
    står för 100 % av förändringen...

  411. Framtiden kommer, är jag övertygad
    om, att visa att där hade vi fel.

  412. Klimatet har alltid förändrats.

  413. Du hade 200 miljoner år sen och 60
    miljoner år sen. Där var vi inte med.

  414. Vad du kommer att hävda är
    att det går fortare nu.

  415. Då ska vi fråga oss:
    På hur många år smalt istiden?

  416. Om vi börjar med orsakerna till
    att en istid kommer i gång...

  417. Det kallas Milankovic–cykler
    efter en serbisk fysiker–

  418. –som kunde visa att jordens bana
    och läge förändras lite grann.

  419. När den kommer i ett visst läge
    kan det bli så–

  420. –att extra lite sol hamnar
    på norra halvklotet.

  421. Då kan en istid triggas i gång.
    Sen kan en istid sluta.

  422. Det tar ganska lång tid. Det finns
    mekanismer med koldioxid och metan–

  423. –som gör att det som händer med solen
    förstärks av mekanismerna på jorden.

  424. Det finns en liten minoritet,
    numera nästan bara privatpersoner–

  425. –som inte tror på forskarna. Istiden
    beräknas komma om 10 000–20 000 år.

  426. Det finns en liten minoritet
    privatpersoner och enstaka forskare–

  427. –som inte tror på uppvärmningen.
    Många har länkar till oljeindustrin.

  428. Men om uppvärmningen kan ifrågasättas
    eftersom den är komplicerad–

  429. –så är försurningen av världshaven
    mycket enklare.

  430. Den som inte är intresserad av det
    ena problemet kan ta det andra.

  431. Det är också viktigt att säga
    att oavsett orsaken–

  432. –så pågår klimatförändringen
    och vi måste stå på bromsarna–

  433. –om man tycker om mänsklig civili–
    sation, opera och att inte vara död.

  434. Det är viktigt att agera. Vi tar
    en sista fråga innan vi går vidare.

  435. Det var försurningen
    jag ville be dig kommentera.

  436. Om man nu skulle vara klimatskeptiker
    och inte tror på beräkningarna–

  437. –så kanske det faktum att en
    gymnasieelev kan förstå vad som sker–

  438. –om man höjer koldioxidhalten,
    så kanske det budskapet går hem.

  439. Det räcker. Jag tycker att vi borde
    diskutera den problematiken mer.

  440. Samtidigt är det så att om man tittar
    på de här kurvorna, så hävdar många–

  441. –att det är det omvända sambandet–

  442. –nämligen att först stiger tempera–
    turen och sen går koldioxiden upp.

  443. Det finns förstärkande mekanismer
    och det gör det dubbelt allvarligt.

  444. Om vi höjer temperaturen
    genom att släppa ut koldioxid–

  445. –så kommer jordklotet själv, till
    exempel metan i permafrosten–

  446. –eller koldioxid i haven och i
    skogarna, att förstärka den effekten.

  447. Det är bra. Men...

  448. Jag måste säga det jag alltid säger
    när jag hör sånt här.

  449. Det är spännande att leva i en tid–

  450. –då det finns meningsfullt arbete
    för alla. – Tusen tack, Karin Bojs.

  451. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När alla dör

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Hotade arter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Utdöende (biologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.