Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Vad innebär egentligen mediekrisen?Dela
  1. Nånting har ju hänt med läsningen.
    Nånting håller på att hända.

  2. Medielandskapet är mitt uppe
    i en gigantisk omvälvning.

  3. Ni vet att dagstidningar krisar.
    Ekonomin blir allt sämre.

  4. Journalister får gå,
    och redaktioner läggs ner.

  5. Vad innebär allt detta?
    Vad betyder det egentligen för oss?

  6. Vad är det som väntar i framtiden?

  7. Det ska Johan Nordling, ordförande
    i Journalistförbundet, berätta.

  8. Välkommen, Jonas!

  9. Tack så mycket
    för att jag får komma hit och tala.

  10. Det var en ambitiös "påa". Jag vet
    inte om jag kan leva upp till det.

  11. Det jag har tänkt ta på mig...

  12. Jag fick instruktioner
    om att kort tala om vår vardag.

  13. Det jag ägnar 24 timmar om dygnet åt
    ska jag berätta på 10 minuter.

  14. De 10 minuterna tänkte jag använda
    till en "crash course" i min vardag-

  15. -under den upplyftande titeln
    "Journalistikens utveckling"-

  16. -i stället för
    "Mediebranschens kris".

  17. Vi börjar med det självklara.

  18. Ni känner till
    det förändrade konsumentbeteendet.

  19. Den digitala utvecklingen
    har lett till att medieindustrin...

  20. Villkoren för...

  21. Medier med verksamhet på kommersiell
    bas har fått nya förutsättningar.

  22. Ekonomin har förändrats väldigt
    snabbt under det senaste decenniet.

  23. Det innebär att de sämre resultaten
    i mediehusen...

  24. Det är en verksamhet
    som bygger på kommersiell grund.

  25. Det är viktigt att påpeka
    att journalistiken i sig...

  26. Man måste förstå
    att fri press kräver integritet.

  27. Integritet kräver
    att man kan fatta egna beslut-

  28. -utan att vara beroende av nån annan.

  29. En medieägare som vill ha integritet
    måste ha koll på sin egen ekonomi.

  30. Ibland diskuteras att det är fult
    att tjäna pengar som medieägare-

  31. -men ur ett journalistiskt perspektiv
    är alternativet sämre.

  32. Om man gör sig beroende av nån annan
    riskerar man att tappa integritet.

  33. Sämre resultat gör att mediehus
    som vill stå på egna ben-

  34. -måste söka konsolideringslösningar.

  35. Det är "ekonomilingo"
    för att gå ihop fler och fler-

  36. -eller försöker hitta andra
    möjligheter att sprida kostnaderna.

  37. Eller så säljer man saker.

  38. Ni ser de tendenserna på marknaden.

  39. Det leder till att vi får ännu större
    och ännu färre medieaktörer.

  40. Man söker stordriftsfördelarna
    ännu tydligare.

  41. I Skåneregionen har ni sett
    affären mellan HD och Sydsvenskan.

  42. Förra veckan avslöjades
    att den stora medieaktören Mittmedia-

  43. -går samman med Schibsted
    i en lösning som inkluderar SvD.

  44. Man söker stordriftsfördelar,
    och vi får färre aktörer.

  45. Parallellt med det
    får vi också ökad "syndikering".

  46. Det innebär
    att texter används och säljs-

  47. -med syndikeringsverktyg och kan
    dyka upp på olika plattformar.

  48. Nyhetsbyråtexter har varit
    syndikerade i många decennier-

  49. -men vi ser en ökning mot att mer
    basala texter utan nyhetskaraktär-

  50. -som allmänjournalistik
    och kulturjournalistik syndikeras.

  51. Det innebär att samma texter
    kan dyka upp på olika plattformar.

  52. Här är fakta: Var tredje redaktion
    har lagts ner de senaste 10 åren.

  53. Det visade en undersökning
    från Södertörns högskola.

  54. Vi har också sett och upplevt-

  55. -att ett par tusen fasta tjänster
    har försvunnit från mediehusen-

  56. -under det här årtusendet
    sen millennieskiftet.

  57. Det leder inte bara till
    tuffare villkor för journalister.

  58. Vi ser också fler underleverantörer.

  59. Samtidigt som det försvinner fasta
    tjänster upphör inte alltid behovet.

  60. Man kanske söker kostnadsfördelning
    och använder andra leverantörer-

  61. -som produktionsbolag och frilansare.

  62. Lösningarna är många i branschen.

  63. Man kan konstatera att den fasta
    redaktionella styrkan minskar-

  64. -till förmån för underleverantör-

  65. -inte olikt vad vi har sett i andra
    branscher, som byggnadsbranschen.

  66. Man låter jobben fara ner
    till underleverantörer-

  67. -och kan därmed
    sätta press på villkoren.

  68. En väldigt tydlig trend
    i mediebranschen-

  69. -är vilka plattformar
    man konsumerar nyheter på.

  70. En trend är tydligare än andra-

  71. -allt fler konsumerar medier
    via sina mobiler.

  72. Inte bara det,
    utan i sina mobiler med rörlig bild.

  73. Det är en väldigt tydlig trend.

  74. Demokratiutredningen som pågår-

  75. -gjorde en undersökning
    för ett par månader sen.

  76. Då presenterade en undersökning
    av professor Jesper Strömbäck-

  77. -där han hade tittat på effekten
    av nyhetskonsumtion-

  78. -kontra politisk kunskap.

  79. Ambitiöst men med
    intressanta resultat.

  80. Jag vet inte om vi är mogna att ta in
    vad Jesper Strömbäck visade-

  81. -men han försökte föra i bevis
    en koppling mellan politisk kunskap-

  82. -kunskap om hur det politiska
    samhället fungerar...

  83. Det finns en koppling med de
    plattformar du konsumerar nyheter på.

  84. Han kunde via sin undersökning
    föra i bevis-

  85. -att den som konsumerar rörlig bild
    i digitala medier-

  86. -bevisligen har
    en sämre politisk kunskap-

  87. -än den som konsumerar
    nyhetsjournalistik i skrift.

  88. Det är tankeväckande, och det här
    har vi bara sett början på.

  89. Det här är helt avgörande.

  90. Vi kan inte påverka
    folks plattformsanvändande.

  91. Vi måste förstå
    hur vi ska använda vår kunskap-

  92. -för att nu ut på bästa sätt i
    de plattformar konsumenterna väljer.

  93. Om man slår ihop det...

  94. Om vi har färre lokala redaktioner-

  95. -och sämre lokal närvaro
    av granskande journalistik-

  96. -kombinerat med att konsumenterna-

  97. -bygger sina egna plattformar
    via de digitala möjligheterna-

  98. -och skapar en form av...
    Man pratar om bubblor.

  99. Det som tidningen erbjöd av nyheter
    du inte visste att du behövde läsa-

  100. -försvinner radikalt i de plattformar
    som styrs av algoritmer-

  101. -där ditt eget beteende avgör
    vilka nyheter som serveras.

  102. Om du rör dig i en digital plattform-

  103. -där allt du läser styrs av
    de intressen du har visat tidigare-

  104. -parallellt med att ingen bevakar den
    lokala demokratin i många kommuner...

  105. Allt fler kommuner
    har ingen daglig diariebevakning-

  106. -vilket har varit grunden
    för den granskande journalistiken.

  107. Detta kombinerat
    kan ge en backlash för demokratin.

  108. Det finns ingen som granskar den
    och kunskapen om den faller.

  109. Det måste vi förhålla oss till-

  110. -men man ska akta sig för att bara
    måla upp en svart bild av framtiden.

  111. Den digitala utvecklingen innehåller
    mer än förändrat konsumentbeteende.

  112. Vi har bara sett början på
    vad det innebär för journalistiken.

  113. Det är ett paradigmskifte
    i arbetssätt.

  114. Det slår journalistiken nu, men vi
    kommer att se det i andra branscher.

  115. Vi kan konstatera
    att den pliktbevakning vi har gjort-

  116. -nu kan genomföras på ett annat sätt
    tack vare den digitala tekniken.

  117. Väderprognoser, börsrapporter,
    sportresultat och liknande-

  118. -kan göras utan människor.

  119. Förhoppningsvis kan det
    frigöra resurser i tuffa tider-

  120. -att faktiskt lägga fokus
    där journalistiken kan göra nytta.

  121. Jag är part i målet som företrädare
    för Sveriges journalister-

  122. -men jag är övertygad
    om att journalistiken inte är i kris.

  123. Det är medieföretagens affärsmodeller
    som är i kris.

  124. Människors konsumtion av journalistik
    har nog inte varit större än just nu-

  125. -sammantaget alla de plattformar
    man konsumerar i.

  126. Det vi måste fundera kring är-

  127. -att även om journalistiken föds på
    nytt för behovet finns i demokratin-

  128. -måste vi tänka på
    på vems villkor det är.

  129. I den digitala ekonomin är det så-

  130. -att om vi bara konsumerar
    journalistik på exempelvis Facebook-

  131. -ska vi vara medvetna om
    att de sätter villkoren-

  132. -på hur du ens
    kan konsumera de nyheterna.

  133. Det finns stor anledning att tro
    att just därför-

  134. -kommer alternativa former för både
    produktion och konsumtion att uppstå-

  135. -tack vare den digitala utvecklingen.

  136. Jag tänkte stanna där,
    för Anders har lite frågor till mig.

  137. Här är mina kontaktuppgifter.

  138. Det här var snabbversionen av sånt
    jag brukar prata om i timmar.

  139. Tusen tack, Jonas!

  140. Det har varit debatt om kultur-
    journalistikens förutsättningar.

  141. För tre dagar sen skrev Jan Gradvall
    i Expressen en stor artikel.

  142. Jag citerar: "Kulturjournalistiken
    håller på att bli ett reservat"-

  143. -"för dem som fötts
    med kapital och kontakter."

  144. Vi ska strax se vad krisen
    innebär för litteraturkritiken.

  145. Vad är din syn?

  146. Hur ser det ut för dina medlemmar
    som frilansar för kultursidor?

  147. Just kulturjournalistiken
    är lite speciell.

  148. Där har det funnits en tradition att
    inte bara journalister är verksamma.

  149. Det har varit en yta för folk
    inom den akademiska världen-

  150. -som kanske har en lärarroll
    eller en professur.

  151. Man har den vägen
    kunnat använda sig av sina kunskaper.

  152. Man har gjort det vid sidan av,
    så den utmaningen har alltid funnits.

  153. Det är svårt att konkurrera med den
    som får sin födkrok från annat håll.

  154. Det blir tydligt
    i dessa ansträngda tider-

  155. -att mediehusen gärna väljer den
    som inte behöver så mycket betalt.

  156. Då blir det svårare att överleva
    för den som inte har ett annat jobb-

  157. -utan uteslutande vill kunna verka
    som kulturjournalist.

  158. Det var det Jan Gradvall var inne på.

  159. Om jag ska utveckla mig inom mitt
    gebit måste jag kunna leva på det.

  160. Finns det nåt i utvecklingen som...

  161. Nu pratar vi om medieutvecklingen
    som gäller främst dagstidningar-

  162. -och inte amatörutvecklingen
    med bloggar.

  163. Finns det nåt i den utvecklingen
    som inte tyder på-

  164. -att vi går mot mer syndikering,
    större återpublicering av texter-

  165. -och färre röster
    när det gäller kulturjournalistik?

  166. I slutändan...

  167. Vi är i en omskakande tid för de
    kommersiellt baserade mediehusen.

  168. Det finns ingen aktör... De flesta
    drivs av publicistiska ideal.

  169. Det finns ingen aktör som vill ha
    den här enfalden på mediemarknaden.

  170. Det behövs nya aktörer
    och uppmuntran.

  171. Här kan faktiskt svensk regering
    göra skillnad.

  172. Nu skulle vi behöva en positiv syn
    på startups i mediebranschen.

  173. Det behövs digitala utmanare.

  174. Jag ska lägga till
    att det nu mer än nånsin-

  175. -är väldigt viktigt att inse
    att vi har en stark public service.

  176. Det spelar en viktig roll
    när mediehusen drar ner-

  177. -att det finns balans på marknaden.

  178. Vi har faktiskt
    public service på plats.

  179. Utbildningsradion är här och filmar-

  180. -så konferensen kommer att kunna ses
    i Kunskapskanalen.

  181. Är det nån som har frågor
    om mediekrisen och vår framtid?

  182. Känner ni igen bilden han levererar?

  183. Vi har en fråga där.

  184. Du ska få en mick för våra kollegor
    på Utbildningsradions skull.

  185. Hej!

  186. Du nämnde det med demokratin-

  187. -och den lokala bevakningen
    av politiken.

  188. Har du sett nåt positivt
    i den utvecklingen?

  189. Finns det några sociala medier
    som har demokratibevakningen på...

  190. ...på dagordningen?

  191. Man kan möjligtvis lyfta upp...

  192. När den lokala bevakningen vandrar
    bort och lokalredaktioner läggs ner-

  193. -ser vi att det dyker upp försök
    att starta om lokaljournalistiken.

  194. Vi har aktörer som försöker bevaka
    kommunen när andra medier lämnar.

  195. I Skåne finns Bjuvsnytt,
    och det finns fler exempel i landet.

  196. Det är ofta engagerade journalister-

  197. -som vill fortsätta bevaka
    och leva upp till vårt uppdrag.

  198. Det är fantastiska
    och nödvändiga ambitioner-

  199. -men det blir som om vi
    ramlar tillbaka 100 år i tiden-

  200. -och har enmansbevakningar
    i kommuner.

  201. Det är hedervärt, men det blir
    en backlash utifrån granskningen.

  202. Men det är bättre än att den dör.

  203. Ibland är de enda som granskar
    de förtroendevalda revisorerna.

  204. Så kan vi inte ha det.

  205. -Jonas, tusen tack!
    -Tack!

  206. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning