Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Biblioteken blir kritikerDela
  1. Så där. Hej!

  2. Här ser ni min arbetsplats,
    Stockholms stadsbibliotek-

  3. -och rubriken för mitt inlägg i dag.

  4. När jag började fundera på hur
    biblioteken kan fylla kritikerrollen-

  5. -funderade jag på vad kritik
    egentligen är till för-

  6. -och varför det är viktigt
    att vi har kritik.

  7. För mig blev svaret att kultur är nåt
    som gör vår tillvaro meningsfull-

  8. -och att det är viktigt att vi
    samtalar om litteratur och kultur.

  9. Kritiken i media är en plats
    där man kan föra det samtalet-

  10. -men biblioteket
    är också en sån plats.

  11. Vi som arbetar på bibliotek
    är ju inte kritiker.

  12. Vi skriver inte recensioner-

  13. -och läser inte böcker
    med det syftet som kritiker gör-

  14. -men vi arbetar med urval
    av litteratur.

  15. Vi boktipsar, har läsecirklar-

  16. -och för samtal om litteratur
    varje dag i vårt yrke.

  17. Vi gör det både i det lilla
    i mötet mellan två personer-

  18. -men också i det stora eftersom
    bibliotek finns på så många platser.

  19. På vilket sätt
    skulle vi kunna fylla kritikerrollen-

  20. -och vad gör biblioteken redan i dag
    som på ett sätt fyller den?

  21. Här är lite verksamhet på biblioteken
    i dag med bokcirklar och sånt.

  22. Här är den första punkten:

  23. Stå för det som är bra
    - läsningens kvalitet.

  24. En diskussion som förs är om man kan
    prata om bra och dålig litteratur-

  25. -och då i en mer estetisk synvinkel-

  26. -snarare än en etisk
    som vi kommer in på senare.

  27. Kanske är den diskussionen
    inte så intressant för biblioteken.

  28. Vi har ett läsfrämjande uppdrag
    och dömer inte ut nåns läsning-

  29. -men vi tycker ju att viss litteratur
    är bättre och rekommenderar den.

  30. "Personalen rekommenderar-hyllan"
    är en av de mest populära hyllorna.

  31. På bilden ser ni våra tips-stickor
    som vi använder för att tipsa-

  32. -både personliga tips och "Om du
    gillar det här kan du läsa detta".

  33. Vi värderar litteratur hela tiden,
    men gör det på ett annat sätt.

  34. Vi tar inte enbart hänsyn till
    litteraturens kvalitet som sådan-

  35. -utan också till läsningens kvalitet,
    mötet mellan läsaren och boken.

  36. Hur passar de ihop? Vilken bok
    behövs till vilket tillfälle?

  37. Att tänka på den kvaliteten
    tillför en dimension.

  38. Vi på bibliotek
    kan bli bättre på att visa-

  39. -att vi har förmåga
    att välja litteratur på de grunderna.

  40. Nummer två.

  41. Som nummer två på hur bibliotekarier
    kan fylla kritikerrollen:

  42. Ta mer plats som individ eller bli
    den personliga bibliotekarien.

  43. Här ser ni två av mina kollegor
    på Stockholms stadsbibliotek-

  44. -som tipsar om favoritböcker
    på temat hjältar och förebilder.

  45. Det är Bertrand Russel, filosofen,
    och "Rosas buss"-

  46. -som handlar om medborgarkampen i USA
    för svartas rättigheter-

  47. Mer om dem finns på vår hemsida.

  48. Det här tipset
    kommer från biblioteket.se.

  49. Bibliotekarien är traditionellt inte
    nån som tar plats i offentligheten-

  50. -men vi skulle kunna göra det.
    Vi har många olika kompetenser.

  51. Nån kan allt om barnböcker,
    och en annan läser bara poesi.

  52. Vi har väldigt olika smak och skulle
    kunna visa upp den smaken mer.

  53. Vi skulle kunna synas mer
    på våra hemsidor.

  54. Vi kan vara moderatorer
    i samtal om skönlitteratur.

  55. Vi skulle kunna delta som experter
    i olika medier.

  56. Då skulle våra låntagare få
    en personlig relation till oss-

  57. -så att man ser oss som enskilda
    individer med en enskild smak.

  58. Jag tänker att man...

  59. Alla kan då hitta en bibliotekarie
    vars smak överensstämde med den egna-

  60. -så att man fick relevanta tips.

  61. Sen har vi det tredje sättet-

  62. -att föra samtal om böcker
    i nya former och på nya platser.

  63. Den traditionella arenan
    för bibliotekarier är ju biblioteket-

  64. -men vi kan finnas på andra ställen
    och utnyttja nya tekniker.

  65. Man blir då mer synlig och tvingas
    ta ställning för vad man tycker.

  66. Om man som bibliotekarie startar
    en podd måste man ha nåt att säga.

  67. Man vill förhoppningsvis att
    människor ska tycka till om det.

  68. Det innebär en förändrad yrkesroll-

  69. -där vi syns mer och tvingas
    ta ställning för vad vi tycker-

  70. -både för litteratursmak-

  71. -och för bibliotekens större uppgift,
    demokrati och yttrandefrihet.

  72. Ett exempel är min podd
    "Bibliotekspodden Solen"-

  73. -som jag spelar in med två kollegor-

  74. -Patrik Schylström
    och Elias Hillström.

  75. "Solen" har funnits i två år.
    Vi har spelat in 22 avsnitt.

  76. Vi började för att vi såg en lucka
    i podd-utbudet.

  77. Inget annat bibliotek
    hade en podd då-

  78. -och det fanns få poddar
    om litteratur.

  79. Vi kände att det måste finnas
    ett intresse.

  80. Vi modellerade podden
    efter kulturprogrammen på P1.

  81. Om nån har hört "Nya vågen",
    som inte finns längre-

  82. -har ni hört vår största förebild.

  83. Vår podd har ett övergripande tema
    varje gång-

  84. -och sen tipsar vi om nåt inom
    kulturvärlden som vi gillar just då.

  85. Teman vi har pratat om har varit
    genrer, bokcirklar och poesi.

  86. Ibland har vi ägnat hela avsnitt åt
    en viss författare som Tove Jansson.

  87. Vi har diskuterar läsning i "Varför
    ska man läsa skönlitteratur?".

  88. Vi har poddat inför publik-

  89. -som på den här bilden tagen
    på Stockholms kulturfestival.

  90. Man kan lyssna på alla avsnitt
    på biblioteket.se.

  91. Där har vi gjort litteraturlistor.

  92. Det är viktigt att koppla samtalet
    till tillgänglighet av böcker.

  93. Vi vill ta upp sånt
    som är lite smalare-

  94. -och låta folk hitta fram
    till de böckerna.

  95. Finns de som e-böcker
    kan man låna dem direkt via nätet.

  96. Man kan lyssna via hemsidan, Itunes
    och Soundcloud.

  97. Vårt mål med podden var
    att göra bokprat på ett nytt sätt.

  98. Bokprat känns ofta
    som en envägskommunikation-

  99. -där en person berättar om en bok
    för nån som inte reagerar.

  100. Vi har i stället byggt vårt prat
    på samtal.

  101. Vi berättar för varandra och får
    frågor som leder till nåt oväntat.

  102. Man leds över till nåt annat, vilket
    gör det mer levande och inspirerande-

  103. -men också mer likt det sätt
    man talar om böcker i massmedia.

  104. Vi vill nå människor som inte besöker
    det fysiska biblioteket så ofta.

  105. Vi vill visa att bibliotek
    kan förknippas med ny teknik-

  106. -och kan finnas i de kanaler
    som uppstår och ökar.

  107. Människor söker information där,
    och då ska vi finnas där.

  108. Om man tar in den kritiska aspekten-

  109. -är det inte så att vi bedriver
    kritik som en kritiker i en tidning.

  110. Vi värderar de böcker vi talar om-

  111. -men vi gör det mindre analytiskt
    och mer personligt än dagskritiken.

  112. Samtidigt är gränserna flytande.

  113. Kritiker kan också vara personliga,
    och det tycker man kanske om.

  114. Kritiken har en annan viktig uppgift-

  115. -att sätta in böcker
    i sitt sammanhang-

  116. -dels historiskt,
    dels i litteraturhistorien.

  117. I "Solen" gör vi hela tiden
    de kopplingarna-

  118. -vilket också biblioteket gör
    genom boksamlingarna.

  119. Bakom skyltningen
    finns hela tiden hela historien.

  120. Jag tror, för att sammanfatta-

  121. -att bibliotekarier
    kan närma sig kritikerrollen.

  122. Det kan vara bra för oss att röra oss
    mot det offentliga och värderande.

  123. Bibliotek och kritik
    har ju ett gemensamt mål-

  124. -att läsningen och samtalet
    om litteratur ska frodas.

  125. Tack!

  126. Tack så mycket, Alice!

  127. Nu ska vi få
    fler människor med i samtalet.

  128. Här kommer Linda Fagerström tillbaka,
    som också är konstkritiker-

  129. -och författaren Patrik Lundberg.

  130. -Välkommen!
    -Tack.

  131. Alice...

  132. Varför har man varit rädd för att
    värdera litteratur på biblioteken?

  133. Man har varit orolig för att döma ut
    nåns läsning eller läsval.

  134. Vi är ju till för alla.

  135. Folk ska inte vara oroliga för att vi
    ska säga att deras läsval är dåligt.

  136. Jag tror att orden "bra" och "dålig"
    kan vara farliga att använda.

  137. Det är bättre att prata om vad som
    passar en viss situation för läsaren-

  138. -men också om
    hur du kan utveckla din läsning.

  139. Min chef brukar fråga
    vad som är det värsta som kan hända.

  140. Jag svarar att vi kan få ebola
    och alla kan dö-

  141. -men vad är det värsta
    som kan hända biblioteken-

  142. -om man börjar ta ställning att säga
    att nåt är bra eller jättedåligt?

  143. Egentligen tar vi ju redan ställning-

  144. -när vi väljer vad vi ska köpa in
    och vad vi tipsar om-

  145. -så jag tror inte
    att det finns några risker.

  146. Det som skulle kunna vara en risk
    är om vi väljer att censurera-

  147. -och inte köper in
    det vi inte tycker om-

  148. -om vi inte gillar det
    av estetiska eller politiska skäl.

  149. Det kan ligga nära.
    Gränserna är flytande.

  150. Kanske, men jag tror
    att vi kan ha båda rollerna-

  151. -att köpa in på ett objektivt sätt
    och lyfta fram det vi tycker om.

  152. Linda, som kritiker...

  153. Magnus William-Olssons föreslog att
    regionbiblioteken anställde kritiker.

  154. Finns det problem med det,
    att få regionanställda kritiker?

  155. Det är som statsanställda kritiker.
    Från ett kritikerperspektiv?

  156. Det låter så stalinistiskt
    när du säger det.

  157. Jag kan se både för- och nackdelar.
    Det är ett akademiskt svar.

  158. -Det kanske skulle vässa...
    -Det behövs mer forskning.

  159. Nej, det tror jag inte. Det är bara
    att köra. Det är bara att testa.

  160. Det skulle vara en bra idé.

  161. Det skulle vara spännande och skulle
    vässa verksamheten som är tipsande.

  162. Det skulle kanske ge litteraturen
    en aura av att vara lite farlig.

  163. Att det kan vara... Att det inte bara
    är tips och trivsel.

  164. Det blir ju mellanmjölk. Det är nog
    inte därför folk lockas av att läsa.

  165. Mellanmjölk kan man köpa i affären.

  166. Det är viktigt att kritiken är fri.

  167. På tidningarna är sällan kritikerna
    fast anställda. De är frilans.

  168. Det är viktigt att ha många röster-

  169. -och inte ha en kritiker
    som recenserar varenda bok.

  170. Det är inte bra för författarna
    eller samtalet. Det blir enstämmigt.

  171. Kritikern ska vara fri och inte
    behöva vara lojal mot arbetsgivaren.

  172. Man ska kunna säga obehagliga grejer.

  173. Där ser jag ett problem
    om man är anställd på ett bibliotek.

  174. Hur obekväm kan den kritikern vara?

  175. Det är en viktig del av litteraturen
    och samtalet-

  176. -för att det ska bli
    ett komplext samtal.

  177. Patrik, du är kolumnist
    och har skrivit boken "Gul utanpå".

  178. Vi har hört om vad vi kan förlora
    när kritikern ligger på dödsbädden-

  179. -men vilken roll spelar en kritiker
    för en författare?

  180. För dem som blir recenserade
    får man väl först säga.

  181. Det har ju varit mer populärt
    att diskutera-

  182. -om Stig Larsson är pedofil
    och om Hugo Rask är Roy Andersson-

  183. -än att recensera böcker.

  184. För dem som blir recenserade
    är det i grunden nåt positivt.

  185. Jag upplever
    efter mina år i branschen-

  186. -att det påverkar
    hur bibliotekarierna ser böcker-

  187. -men också hur de egna förlagen
    väljer att satsa på författarskapen.

  188. De som får mycket uppmärksamhet
    i media och recenseras-

  189. -har större möjligheter framöver.

  190. Skulle det då gagna litteraturen
    om alla böcker blev recenserade?

  191. Nej.

  192. På sätt och vis.
    Det funkar ju på många olika sätt.

  193. Om vi skulle recensera alla böcker
    finns det inget filter.

  194. Att över huvud taget bli recenserad
    är en kvalitetsstämpel.

  195. Vi ser inte så många lustmord
    på kultursidorna, och det är skönt.

  196. Det är bättre
    att inte recensera böckerna-

  197. -som inte når
    de mest basala kvalitetsmålen.

  198. Men helt ärligt-

  199. -har du lärt dig nåt av kritiken
    som du har fått?

  200. Jag har lärt mig att jag tydligen är
    en författare som duger.

  201. Jag lever fortfarande här uppe.

  202. Jag har bara fått bra recensioner och
    recenserats av alla stora tidningar.

  203. Det är jag glad över.

  204. Men förändrar det ditt skrivande?

  205. Nej, inte på det viset-

  206. -men jag har lärt mig
    att parkbänken aldrig är långt bort.

  207. Linda, tror du att det finns
    en genusfråga i det vi pratar om?

  208. Att det inte är kritikerrollen som
    dör, utan den manliga kritikerrollen?

  209. Det finns kanske nåt
    som ligger bakom allt detta-

  210. -en bild
    med en manlig kritiker som värderar-

  211. -och en kvinnlig bibliotekarie
    som lämnar ut.

  212. Det är möjligt.

  213. Det är väl ett kvinnodominerat yrke
    fortfarande, bibliotekarie?

  214. Det är fler kvinnor som är kritiker
    både inom konst och litteratur-

  215. -men den typiska bibliotekarien
    är en kvinna.

  216. -Vad hette hon som var på tv?
    -Hon som var på tv?

  217. Vad heter den komikern som gjorde...

  218. "Sally" hette den tv-serien
    om bibliotekarien.

  219. -Vad heter komikern?
    -Maria Lundqvist.

  220. Schablonbilden av bibliotekarien
    är en kvinna som älskar litteratur.

  221. Visst kan det vara så. Jag
    vet inte så mycket om bibliotekarier-

  222. -men när det gäller kritiker är det
    fler kvinnor som gör sin röst hörd-

  223. -och det är fantastiskt
    och så himla viktigt.

  224. Mötet som man som läsare har
    med en personlig röst-

  225. -som i litteraturkritiken-

  226. -som beskriver en upplevelse som har
    rubbat ens cirklar är ovärderlig.

  227. Och det har betydelse
    vem som är avsändare-

  228. -om det är en kvinna eller en man.

  229. Vi läser annorlunda på grund av det.

  230. Det finns ju också i mediet,
    poddar och så vidare...

  231. Vi har haft
    ett stort kvinnligt bokbloggande-

  232. -som har fått på huvudet för att det
    har varit inriktat på läsupplevelsen-

  233. -vilket litteraturkritiker säger
    inte är bra nog.

  234. Det ska handla om att värdera verket.

  235. Har vi en genusfråga där också?
    Ser vi inte framväxten av det fältet?

  236. Jag vet inte, men det blir
    en demokratisering av samtalet-

  237. -när bokcirklar och bokbloggar
    kan skriva vad de tycker på nätet.

  238. De samtalar med varandra
    och befinner sig mer i det samtalet-

  239. -än i det traditionella
    kritiska samtalet.

  240. Man kan dra paralleller till konsten.

  241. Konstkritikern har traditionellt sett
    varit en man-

  242. -och bibliotekariens roll
    har varit konstpedagogens.

  243. Där ska man förmedla och koda konsten
    som god eller demokratisk.

  244. Det är ingen tvekan om vilken roll
    som har högst status - kritikern.

  245. Jag tror att det är en parallell.

  246. Konstpedagogyrket
    är också kvinnodominerat.

  247. Jag tror att det kan förändras så
    att bibliotekarien kan vägleda mer-

  248. -om man får till
    det personliga mötet-

  249. -så att inte bibliotekarien
    blir den här schablonbilden.

  250. -Alice, Linda och Patrik, tusen tack!
    -Tack.

  251. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Biblioteken blir kritiker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Bibliotekarier, Litteraturkritiker, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.