Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Vem tipsar barnen om litteratur?Dela
  1. En lustig sak händer när vi talar
    om litteraturkritik, märkte ni det?

  2. Det är en grupp vi annars fokuserar
    mycket på när vi pratar om läsning-

  3. -som faller bort från synfältet
    så fort man säger "litteraturkritik".

  4. Jag pratar om barnen. Det är
    som om de inte fanns, plötsligt.

  5. Vår nästa gäst här på Readme
    har format generationer av barn-

  6. -genom sitt sätt
    att tipsa om bra böcker.

  7. Jag syftar naturligtvis
    på Stefan Mählqvist-

  8. -känd och älskad från SVT:s
    "Boktipset". - Välkommen hit, Stefan!

  9. Ni förstörde mina öppningsrepliker!
    Soffan var upptagen-

  10. -och den hade tappat färgen,
    men nu har den fått färg.

  11. -Varsågod och slå dig ner.
    -Tack så mycket.

  12. -Oj, jädrar!
    -Ja, den är farlig, den här.

  13. Du hör det säkert jämt: Det är
    lustigt att sitta i en soffa med dig.

  14. Ja, jag förstår det.

  15. Boktipset sändes mellan -76 och 1988.

  16. Det spelades in under de åren,
    men sändes flera gånger senare också.

  17. -Sändningstiden är längre.
    -Ja, den höll på in på 90-talet.

  18. Hur många har sett programmet?

  19. Det här var din idé. Vill du berätta
    lite om tankarna bakom programmet?

  20. Varför tyckte du att det behövdes?

  21. Tv gjorde för lite
    för barn- och ungdomslitteraturen.

  22. Det fanns ett program inför
    sommarlovet, och ett inför jullovet-

  23. -men böcker finns ju året om.

  24. Jag märkte att barnprogrammen
    var tablå-satta en halvtimme.

  25. Ibland slutade programmen tidigare än
    de skulle. De fyllde inte halvtimmen.

  26. Då kom jag på det:
    Varför inte göra kulturreklam-

  27. -och använda den där pusselbiten
    och lägga upp en bank av boktips?

  28. Inte som inför sommaren där man
    tipsade om 20 böcker på en halvtimme-

  29. -då minns man ingen av dem-

  30. -utan korta program om
    en bok i taget. Det var min grundidé.

  31. Fanns det nån förebild?
    Hade du sett nåt liknande?

  32. Nej.

  33. Det fanns inga andra kanaler.

  34. Jag hade ingen förebild,
    utan bara en idé.

  35. På mitten av 70-talet,
    vad gjorde du då annars?

  36. Jag var informationssekreterare
    på Barnboksinstitutet, och forskade.

  37. Jag kom från Uppsala och förlängde
    studietiden med studentteater.

  38. Jag hade lite olika bakgrund.

  39. Det började alltså -76.

  40. -Det är 40-årsjubileum nästa år.
    -Snart, ja. Herregud.

  41. -Ska du ha fest?
    -Det tror jag inte.

  42. -Vi kommer gärna.
    -Jag förstår det.

  43. Det här var i ett medialandskap
    som såg annorlunda ut än det i dag.

  44. Samhällskulturen i mitten av
    70-talet... Det mesta är annorlunda.

  45. Berätta för ungdomarna i publiken:
    Hur var den här tiden?

  46. Det fanns bara två program i Sverige,
    alltså två kanaler.

  47. Det var endera det ena
    eller det andra man tittade på.

  48. Man nådde en bredare publik
    än vad man gör i dag.

  49. I dag konkurrerar medierna
    mycket mer med varandra, sinsemellan.

  50. Det var så, på den gamla tiden,
    att alla debatter styrdes av...

  51. När man kom till skolan efter ett
    debattprogram, pratade alla om det.

  52. Man utgick från ett gemensamt ämne.
    Nu utgår alla från olika ämnen.

  53. Det blir ett slags...diversialitet
    på det sättet, som är skillnad.

  54. Vi pratade för nån vecka sen
    om det här.

  55. Du sa att det hände nåt med barnboken
    och med barnboksförfattarna.

  56. Under just den här tiden blev det
    en förändring. Vad var det som hände?

  57. Barnlitteraturen vågade mer och mer.

  58. Områden som var tabu för barn,
    vågade man plötsligt börja skriva om.

  59. Det medförde stora förändringar när
    det gällde intresset för barnkultur.

  60. Mer än i dag.

  61. Som ökade
    av det som hände litteraturen?

  62. Ja, det blev debatt
    kring de här böckerna.

  63. Innebär det att det kunde bli
    känsligt med de böcker du tipsade om?

  64. Det började med debatten
    "kan man skriva om döden för barn?".

  65. Det är en löjlig debatt i dag. Det är
    klart, det beror på hur man skriver.

  66. Men en gång i tiden skulle man
    absolut inte skriva om det.

  67. Det kunde man göra på 1800-talet
    när barn blev änglar när de dog.

  68. Det var en positiv utveckling. Döden
    blev tabu när den blev sekulariserad-

  69. -under 1900-talet fram till den här
    tiden när man tog ett nytt grepp.

  70. Hur kände du inför det, som tipsare?

  71. Var det spännande
    med ett litterärt fält i förändring?

  72. Jag var också barnbokskritiker i DN
    vid den här tiden.

  73. Det är skillnad på tips och kritik.
    Vid tips kritiserar du inte-

  74. -utan framställer boken som du tror
    att den vill framställa sig själv.

  75. Du blir lojal med boken,
    kan man säga.

  76. Det gällde att hitta bokens ton
    när man skulle förmedla den-

  77. -och inte använda
    för mycket pekfingrar.

  78. När jag ser programmen är pekfingret
    där ibland, och jag skäms lite.

  79. Men jag försökte låta bli det.
    En annan sak var tilltalet.

  80. De påstår att jag hade
    ett vardagligt tilltal till barnen.

  81. Jag tror inte att jag talade
    till barn, utan till människor.

  82. Vilka människor?

  83. Första gången
    jag gjorde ett barnprogram på tv-

  84. -var det två pantomimer
    jag hade hittat på.

  85. Kompisen som skulle producera
    programmet heter Per-Arne Ehlin.

  86. Han hjälpte mig, och var regissör.
    Vi två övade in de här programmen.

  87. Dekoren bestod av ingenting i det ena
    programmet, och en liten blomma på...

  88. Vad heter det?
    En liten kulle, bara. Det var allt.

  89. När vi skulle spela in programmen
    hamnade vi olyckligtvis på Cirkus.

  90. Det vill säga en sal som rymmer
    flera tusen åskådare, totalt tom.

  91. Längst nere på scenen befann jag mig.

  92. Per-Arne Ehlin sa åt mig
    att spela igenom scenerna.

  93. Då gjorde jag det, totalt ouppvärmd,
    på morgonen klockan nio.

  94. Där stod de här killarna, som skulle
    stå bakom kameran, och tittade.

  95. När jag var klar sa de att det här är
    inget problem. De hämtade kamerorna.

  96. Vad fan gör man?
    Jag var jävligt ensam-

  97. -för Per-Arne Ehlin skulle sitta
    och plocka bilder i kontrollrummet.

  98. Där stod jag
    med en totalt tom tusenhövdad publik-

  99. -och några killar jag inte kände.
    Jag började snacka med dem.

  100. De var de enda jag hade som mänsklig
    kontakt i det ödsliga rummet.

  101. Det var teknikerna?

  102. Ja, de stod bakom stora kameror.
    Man såg dem inte.

  103. Om man ser klipp på dig från den här
    tiden... - Hur många har gjort det?

  104. Ditt tilltal är lite annorlunda-

  105. -än i dagens barnprogram. Beror det
    på att du pratade med teknikerna?

  106. Jag tänkte det att-

  107. -om jag kan intressera
    killen bakom den stora klunsen-

  108. -att säga efter programmet: "Den där
    verkar intressant, den ska jag läsa"-

  109. -då hade jag nått nånstans.

  110. Sen finns det nåt dolt bakom det här,
    nämligen hur man talar till ett barn.

  111. Jag tänkte inte på att tala
    till barn. Bokens ton var viktig.

  112. Hur tänker du när du ser barnprogram
    i dag? Man pratar på ett annat sätt.

  113. Som rikssamtal förr i världen! Om man
    skrek till Amerika hördes det bättre!

  114. Eftersom det var så långt bort
    man talade!

  115. "Att tränga igenom rutan", säger man.
    Som de tränger igenom rutan!

  116. Bokstavligen. De pressar sig
    mot rutan och säger: "Hej, kompis!"

  117. Vadå "kompis"? Jag vill inte vara
    kompis med nån jag inte har träffat.

  118. Varför har det blivit så?

  119. Ja... Varför? Inte fan vet jag.

  120. Jag har inte medverkat till det.

  121. Magnus William Olsson tidigare,
    tog upp sin public service-tanke-

  122. -man tar in kritiker på bibliotek
    och så vidare.

  123. Public service
    körde ju ditt program väldigt länge-

  124. -och så klart med en inställning
    att det här är nåt som är bra.

  125. Varför finns inga såna program i dag?

  126. Dels har du det här
    med medialandskapet och barnen.

  127. Läsningen har fått konkurrens
    av nya medier.

  128. När såg man ett napp-barn med en bok?
    Det var nog ganska sällan.

  129. Däremot ser man barn
    med napp och Ipod, numera.

  130. Det här kodspråket, att läsa,
    det kräver väldigt mycket arbete.

  131. Dessutom är den konstnärliga boken
    egentligen nånting...

  132. Språket används där i
    sin mångtydighet, inte entydighet.

  133. "Entydig" är pedagogikens mål.
    Förenkling, tydliggörande-

  134. -medan konsten ofta vill förbrylla
    och vara mångtydig.

  135. Det är ett annat språk
    som man ska lära sig där.

  136. Det är det
    som fördjupar oss som människor.

  137. Jag har tre frågor kvar till dig.

  138. Den första är den mest givna:
    Har du nåt boktips till oss i dag?

  139. Jag rekommenderar Malena Jansons
    bok-

  140. -om hur tv:s barnprogram var
    på 70-talet.

  141. Hon har ett helt kapitel
    om Boktipset.

  142. Jag blev rörd. Det var som jag
    hoppades att Boktipset skulle bli.

  143. -Hur är hennes beskrivning?
    -Den är väldigt, väldigt positiv.

  144. Det var som jag drömde
    att det skulle bli.

  145. Den andra frågan är
    var ni fick soffan ifrån?

  146. Den gjordes för programmet
    av Catti Åsélius Lidbeck.

  147. Plötsligt kom hon
    med den regnbågsfärgade soffan.

  148. Vi sa:
    "Okej, den ser jävligt konstig ut."

  149. Den var inte särskilt bekväm,
    men den slog uppenbarligen.

  150. Det är konkurrens
    mellan mig och soffan.

  151. Sista frågan är om signaturmelodin
    som du sjunger.

  152. Na-na-ni-na-ni-na-na,
    ni-na-na-na-ni-na

  153. Ni-na-ni-na-ni-ni-na-na-na,
    ni-na-na-na-ni-na, na-na-na-ni-na

  154. -Sen är det "Jew's harp", mungiga.
    -Stefan Mählqvist, tusen tack!

  155. Tack så mycket!

  156. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem tipsar barnen om litteratur?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Barnprogram i tv, Litteraturkritik, Litteraturvetenskap, Läsning, Mählqvist, Stefan, 1943-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.