Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Spelifierad!Dela
  1. Hej, allihopa!
    Det pratades om "learnification"-

  2. -och "gamification" är också nåt
    som man har pratat om ganska länge.

  3. Ozma startade 2006-

  4. -och i samma veva
    började vi prata om spelifiering-

  5. -för att vi gjorde projekt
    som handlade om det.

  6. Först gjorde vi
    två spel för barnkalas-

  7. -där vi spelifierade
    hela upplevelsen av ett barnkalas-

  8. -genom att göra ett spel
    som kunde roa barnen på kalaset.

  9. Vi gjorde sen ytterligare projekt,
    som att spelifiera energibesparing-

  10. -på sjukhus
    och göra det roligare att spara el.

  11. Vi spelifierade också en utställning
    på Tekniska museet i Stockholm.

  12. När vi började tala om spelifiering
    2006-

  13. -trodde vi att vi hittade på ordet,
    för vi hade inte hört det förr.

  14. Vi var helt nya i branschen.

  15. Det visade sig sen
    att "gamification" var på gång.

  16. 2002 myntades begreppet-

  17. -men det blev stort i
    den allmänna folkmunnen ungefär 2010.

  18. Vad är då spelifiering?

  19. Det handlar om att ta
    tänket och mekanismerna från spel-

  20. -och applicera det på nåt
    som inte brukar räknas som ett spel.

  21. Det görs för att engagera människor
    och få dem att göra nåt-

  22. -lösa ett problem
    eller utföra uppgifter av olika slag.

  23. Ibland tror man att spelifiering
    bara handlar om att sätta poäng.

  24. "Om du gör det här får du 10 poäng.
    Tjäna så mycket poäng som möjligt."

  25. Man kanske får
    nån "badge" eller trofé på vägen.

  26. Riktigt så enkelt är det inte,
    för om man bara tävlar om poäng-

  27. -så har man
    snarare en tävling än ett spel.

  28. Ett spel är ett mer komplext system-

  29. -som består av olika komponenter
    och där spelaren har en roll.

  30. Det handlar om att spelaren ska känna
    att den gör ett meningsfullt val.

  31. Den har olika valmöjligheter
    som ger nån form av feedback.

  32. "För att jag gjorde det här valet
    så hände det här."

  33. Om man gör det på ett bra sätt
    känner den som spelar ett engagemang.

  34. Extra bra blir det
    om man höjer svårighetsgraden-

  35. -efter att personen utvecklar
    sin förmåga.

  36. Då kan det bli
    riktigt beroendeframkallande.

  37. Vi gjorde många spelifieringsprojekt
    på uppdrag-

  38. -men för ett par år sen beslutade vi
    att börja jobba helt med egna spel.

  39. Och då... Oj! En för långt.

  40. Då började vi göra nåt som vi kallar
    för "meningsfulla spel".

  41. Vad är då det? Alla spel
    är väl meningsfulla på olika sätt?

  42. Meningsfulla spel handlar för oss om
    att tillföra en till komponent-

  43. -och det är ofta kreativitet.

  44. Det har blivit så av sig själv
    för att kreativitet intresserar oss.

  45. I barnkalasspelet,
    ett av de vi visade innan-

  46. -gjorde spelarna sin egen tårta
    medan de spelade - en riktig tårta.

  47. Det är ett sätt
    att använda kreativitet på.

  48. Vi gjorde också spel
    där ungdomar fick skapa egna spel-

  49. -baserade på platser de kände till
    och skapa berättelser kring spelen.

  50. Sen kunde man spela spelet i staden
    med sin mobiltelefon.

  51. När man adderar kreativitet
    till ett spel...

  52. Om man får människor att skapa nåt-

  53. -tillför man ett element
    som gör dem engagerade.

  54. Så att uppmana folk till kreativitet
    är ett sätt att skapa engagemang.

  55. Det finns många sätt
    att göra spel meningsfulla.

  56. Kreativitet är ett sätt,
    men man kan också använda-

  57. -en stark spelberättelse eller att
    man känner att man påverkar spelet-

  58. -så att man får
    en meningsfull upplevelse.

  59. Man kan använda värdeladdade symboler
    som människor har en relation till.

  60. Nåt som många har en relation till
    är ju ord.

  61. Det baseras spelet Words of Oz på,
    vilket de här personerna spelar.

  62. Spelar man Words of Oz skapar man,
    som i det andra spelet vi såg-

  63. -poesi med hjälp av ord.

  64. I Words of Oz
    funkar det som kylskåpspoesi.

  65. Man får ett visst antal ord
    och turas om att lägga meningar.

  66. När man är klar med en spelplan,
    som man fyller upp med ord-

  67. -så kan man också skapa
    en poesibricka efteråt.

  68. Det här är poesibrickor som
    har skapats utifrån en spelomgång.

  69. Hur kan då spel trigga kreativitet?

  70. Vi tror mycket på
    att skapa inom begränsningar.

  71. När man får ett uppdrag
    som är inom en begränsad ram-

  72. -så kan det bli lättare att skapa.
    I det här spelet har man 20 ord-

  73. -och ska uppfylla vissa kriterier.

  74. Man får en utmaning, hjärnan tänker,
    och man vill uppfylla utmaningen.

  75. Då kan man komma över hinder-

  76. -som till exempel att man blockeras
    på grund av prestationsångest.

  77. Kylskåpspoesi kom faktiskt till så.

  78. Det var en person som hade "writer's
    block", han var låtskrivare-

  79. -och kände att han inte kom vidare,
    så han klippte ut en massa ord-

  80. -som han använde för att
    spåna fram låttexter på det sättet.

  81. Så att skapa inom begränsningar
    kan göra att man blir mer kreativ.

  82. Vi har jobbat med Words of Oz länge,
    och spelet är i betaversion.

  83. Därför kan man testa det och spela.

  84. Det kan ni också göra
    på wordsofoz.com.

  85. Vi har en bit kvar
    innan spelet är släppbart-

  86. -för appar och andra plattformar.
    Det dröjer några månader.

  87. Vad vi hoppas är att folk
    ska inspireras till att leka med ord-

  88. -och att man ska kunna kommunicera
    med människor som man tycker om-

  89. -och ha en lekfull stund tillsammans.
    Det hoppas vi på.

  90. -Tack för mig.
    -Tack så mycket!

  91. Då ska vi se hur det har gått
    för spelarna, om vi får upp det.

  92. Du kan ta mikrofonen.
    Berätta vad det var du gjorde.

  93. Ja. Jag fick sätta ihop en mening
    av de här orden här nere.

  94. Det var skönt, för det fanns
    inget rätt eller fel, grammatiskt.

  95. Vi turades om att lägga meningar,
    och så fick vi poäng utifrån ord.

  96. Hur kändes det
    att skapa poesi på det här sättet?

  97. Kul! Om man ska skapa poesi utifrån
    ingenting kan det vara ganska svårt.

  98. -Men när det finns...
    -Var det nånting du blev nöjd över?

  99. Ja, det var det: "Tystnad
    eller ligg bakom bräckliga ögon."

  100. Det är ganska bra. Ja.

  101. Marita, du är pedagogisk utvecklare
    på Lunds universitet.

  102. Finns det en poäng i att
    koppla samman spel och spelbarhet-

  103. -och högre utbildning också?
    Vi pratade om grundskolan tidigare.

  104. Borde högre utbildning
    röra sig mot det här området?

  105. Ja, det kan finnas en poäng i
    att reflektera kring spel-

  106. -och förhålla sig till spel
    i högre utbildning.

  107. I spel finns det ofta en förlåtande
    attityd till misslyckanden-

  108. -som är ovanligare i skolvärlden.
    Det är sällan ett skarpt läge i spel.

  109. Man kan alltid göra om och göra om.

  110. Vad skulle det innebära att ha
    ett mer förlåtande läge som student?

  111. Vi skulle kunna vara mer kreativa
    och experimentera mer än vi vågar nu-

  112. -särskilt ju äldre man blir, kanske.

  113. Är det lättare eller svårare
    att föra in såna här moment-

  114. -ju lägre man
    är i åldrarna i skolsystemet?

  115. Är det svårare att införa det
    hos en koloss som Lunds universitet-

  116. -än att man kör det
    i klass 6 ute på skolan?

  117. Formella regler kan ställa till det
    gällande kursplan och examination-

  118. -men jag tror
    att vi inte bara ska tänka på spel-

  119. -utan mer på vad vi kan lära oss,
    som Bobbi pratade om.

  120. Kan vi plocka in mekanismer ur spel
    för att försöka motivera studenter?

  121. Det med misslyckanden, men också hur
    vi ger feedback och skapar trygghet.

  122. Det behöver inte vara konkreta spel,
    utan tankar och idéer från spel.

  123. -Lade du nåt som du blev nöjd med?
    -Ja...

  124. Det gjorde jag nog. Jag tyckte
    "Gay blir till guld" var fint.

  125. Tack så mycket!

  126. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Spelifierad!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Spel, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.