Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Texter blir ljudDela
  1. Nu ska vi gå in på det sista
    av konferensens teman: röster.

  2. Vi ska ta vid där vi slutade,
    det vill säga i seriernas värld.

  3. Här borta står Louise Wassdahl-

  4. -språkkonsult som översätter "Dilbert"
    till svenska.

  5. Du ska få oss att fundera över
    hur man skriver ett ljud.

  6. -Välkommen.
    -Tack. Tack så mycket.

  7. Då ska vi se...
    Hej! Roligt att vara här.

  8. Jag ska flytta mitt manus hit.
    Då ska vi se.

  9. Som språkkonsult hjälper jag
    myndigheter och företag-

  10. -att kommunicera
    på en klar och begriplig svenska-

  11. -så att de når fram
    till sina kunder och medarbetare.

  12. Jag brukar också granska,
    bearbeta och skriva texter-

  13. -och jag utbildar skribenter och
    sakkunniga i att skriva bättre.

  14. Men nu ska jag prata
    om ett mer udda uppdrag:

  15. Att översätta "Dilbert".

  16. Närmare bestämt om översättningen av
    ljudhärmande ord i "Dilbert".

  17. Det är en väldigt liten...
    Ett smalt ämne, får man säga.

  18. Nu ska vi se om jag gör rätt här.

  19. "Dilbert" är bekant
    för de flesta, tänker jag.

  20. Upp med en hand, ni som inte
    vet vem det är. Ja, det är några.

  21. Vi har pratat lite om historik
    i dag. "Dilbert" är omkring 26 år.

  22. Så länge har han funnits.

  23. Och det är Scott Adams
    som har skapat "Dilbert".

  24. Jag börjar med vad som
    är kännetecknande för "Dilbert"-

  25. -innan jag går in
    på översättningen av ljuden.

  26. Jag ska också
    berätta om konsekvenserna-

  27. -som kännetecknen får
    för mig som översättare.

  28. Först, talspråket. Det är ju
    inget skriftspråk i pratbubblorna.

  29. Talspråket kännetecknas av kort- former,
    t.ex. "nåt" och "sånt".

  30. Stavningen. "Dej", "mej" och "dom"
    skriver jag.

  31. Jag skriver inte "dig", "mig"
    och "de" eller "dem".

  32. Jag använder vardagliga ord
    och slang.

  33. Jag försöker prata
    så som vi skulle prata i dag.

  34. Och det finns en hel del okonventionella
    ljudhärmande ord-

  35. -i talspråket i "Dilbert". Ovanligt
    mycket ljud är det.

  36. "Ljudhärmande ord" säger jag.
    "Onomatopoesi" är ett ord-

  37. -som kanske en del känner till. Det är
    samma sak.

  38. "Dilbert" innehåller
    svåröversatta klurigheter.

  39. Bl.a. bildspråk som skiljer sig åt på
    engelska och svenska.

  40. Jag måste förhålla mig
    till bilden.

  41. Ibland är det baserat på nåt som
    i översättning inte passar bilden.

  42. Då måste jag hitta på ett skämt själv,
    eller byta ut strippen-

  43. -men det får man inte alltid göra. Så
    man får ha mycket fantasi.

  44. Det finns en hel del nonsens, ren
    smörja. Det är kul att översätta.

  45. "Dilbert"
    bygger mycket på igenkänning.

  46. Ni som känner till Dilbert
    vet att hans arbetsplats-

  47. -är nån form av it-företag.

  48. Det finns mycket att känna igen sig i.
    Möten, galna chefer...

  49. Det är en Kafka-liknande byråkrati-

  50. -och uselt ledarskap är också
    kännetecknande för "Dilbert".

  51. Det finns många referenser till
    aktuella personer och begrepp.

  52. Oftast i USA,
    ibland nåt som är känt i världen.

  53. Ibland låter jag det vara kvar, ibland
    översätter jag till nåt-

  54. -som är mer känt för oss svenskar.

  55. I "Dilbert"
    är replikerna korta och koncisa.

  56. Både komplicerade samspel och
    resonemang uttrycks på kort plats.

  57. Och översättningen
    blir ju nästan alltid längre-

  58. -än originalspråket.
    Så är det bara.

  59. Det gäller att hålla sig kort.

  60. Som vi ska se finns det ju pratbubblor
    runt det som sägs-

  61. -men de går att ta bort
    vid platsbrist.

  62. Så har det inte alltid varit
    i seriernas värld.

  63. Nu ska vi se... Jag tänkte börja med att
    ge en snabb bakgrund-

  64. -och berätta om hur seriernas status har
    förändrats genom...

  65. Eller hur synen på serier
    har förändrats.

  66. I dag är seriernas status ganska hög,
    mycket högre än den var förr.

  67. Det betyder att man
    är mycket mer trogen originalet.

  68. Man ska göra skämtet begripligt
    på det nya språket-

  69. -men utan att tumma
    på skaparens avsikt.

  70. Det är som ett konstverk
    som jag inte ska in och ändra i-

  71. -beroende på seriens höga status.

  72. Konsekvens brukar vara ett ledord när
    man översätter sakprosa.

  73. Det är underordnat
    skaparens avsikt.

  74. Den digitala bildhanteringen gör det
    möjligt att "fixa omfånget".

  75. Som jag sa kan man ta bort
    en pratbubbla för att få plats.

  76. Det gör det lättare att få in
    översättningen på plats i serien.

  77. Förr i tiden strävade man efter att allt
    skulle bli svenskt.

  78. Huvudpersonerna fick svenska namn.
    Dilbert hette Herbert på 70-talet.

  79. Dogbert hette Hundbert,
    Ratbert hette Råttbert.

  80. I dag heter Dilbert Dilbert igen. Han
    behåller sitt originalnamn.

  81. Förr i tiden lämnade man dock
    ljudeffekterna oöversatta.

  82. Den här bilden
    är kanske inte jättebra.

  83. Om man ville översätta det här förr, när
    tekniken inte fanns-

  84. -så hade man fått rita om allt. Alltså
    lämnades det oöversatt.

  85. "Slash!" står det där.

  86. I övrigt ser ni att det är
    på svenska i de här pratbubblorna.

  87. I dag har tekniken gjort att
    det går att översätta mycket mer.

  88. Personligen försöker jag sträva efter
    att göra "Dilbert"...

  89. Att använda svenskan så långt det går.
    Svenska språket räcker till.

  90. Det finns ord. Så jag
    översätter så mycket som det går.

  91. Man kan fråga sig om jag då inkräktar på
    skaparens intention.

  92. Vi ska se när vi går vidare
    om ni tycker det.

  93. Så här ser det ut på "Dilbert". Det är
    så slät bakgrund.

  94. Även om vi har teknik
    är det här en serie-

  95. -där det är väldigt lätt
    att byta ut språket.

  96. Med så slät bakgrund är det inga
    problem att byta ut ljudeffekter.

  97. Vi ska titta på vad som känne- tecknar
    de ljudhärmande orden.

  98. De onomatopoetiska orden.
    Grammatiskt hör de oftast-

  99. -till ordklassen interjektioner. Ni får
    en liten grammatiklektion.

  100. De avbildar icke-språkliga ljud.

  101. Det ni hör mig prata nu
    är språkliga ljud.

  102. Ljudhärmande ord
    avbildar icke-språkliga ljud.

  103. De har, i text,
    ett ledigt stilvärde.

  104. De är mer eller mindre lexikali- serade.
    De har en egen betydelse.

  105. Ljudhärmande ord
    som fått en egen betydelse-

  106. -är t.ex. humma, gonggong
    och vovve.

  107. De har alltså blivit egna ord.

  108. Och "zzz" för "snark" är ju ett ord som
    de flesta känner igen.

  109. Eller "grr" för nån som är arg. Det är
    också lexikaliserat.

  110. Ingen tvekar över vad det betyder.

  111. Ljudhärmande ord
    avviker från normal stavning.

  112. Det är inte så konstigt, eftersom
    de har en annan ljudstruktur.

  113. Exempel på avvikande stavning
    kan vara dubbla vokaler-

  114. -som i "aah".
    Eller "zzz", som jag sa.

  115. Eller "grrr". Trippelkonsonanter, eller
    ännu mer.

  116. Jag sa att de flesta tillhörde
    ordklassen interjektioner-

  117. -men det finns också
    ljudhärmande verb. Några exempel:

  118. Sniffa, ticka, prutta, ringa, poppa,
    susa.

  119. Ett aktuellt verb nu -
    ganska aktuellt, i alla fall-

  120. -är att blippa upp bilen,
    som en del gör med fjärrkontroll.

  121. Ljudhärmande substantiv:

  122. Surr, hugg, slick, skrik, sus, rap,
    suck, stön, host, snark.

  123. Är ni med?

  124. Ljudhärmande interjektioner, då.

  125. Man kan dela in dem i två grupper om
    man vill gå in på djupet.

  126. Direkt ljudhärmande ord
    och ljudsymboliska ord.

  127. De i vänsterspalten
    beskriver ofta ett skeende-

  128. -och de har en klar källa.
    De kommer från nåt som är känt.

  129. Orden i högerspalten
    beskriver en känsla.

  130. De uppstår ur nånting
    som inte har en klar källa.

  131. De brukar vara svårare att översätta. Ni
    ska få se exempel.

  132. De har ju ingen klar källa,
    så bara fantasin sätter gränser.

  133. Jag behöver ju inte...
    Tog jag två bilder nu? Nej.

  134. Jag behöver inte fokusera så mycket på
    vilken spalt det gäller.

  135. Om det är ljudsymboliskt
    eller inte.

  136. Jag nöjer mig med att fråga om ljuden
    går att slå upp eller inte.

  137. Jag ska ju försöka följa
    skaparen Scott Adams avsikt.

  138. Har han valt ett känsloord
    från den högra spalten-

  139. -så vet jag att det
    oftast inte går att slå upp.

  140. Då ska jag också
    hitta på nånting på svenska.

  141. Har han valt ett ord
    som beskriver ett skeende-

  142. -och som finns i vänstra spalten, så går
    det också ofta att slå upp.

  143. Även om jag kan slå upp
    vad ordet betyder-

  144. -använder jag oftast inte
    det första ordet man får upp.

  145. "Dilbert"
    är en okonventionell serie.

  146. Att vara konventionell och använda
    första, bästa uppslagsord-

  147. -är en "no-no" i "Dilbert". Det
    viktigaste är att det blir kul.

  148. Jag slår upp, men ibland
    hittar jag på nåt annat ändå.

  149. Ni hör. Jag bryter mot skaparens avsikt
    ganska ofta, tror jag.

  150. Ja.
    "Crunch, snap, buzz, bam, burp..."

  151. Sen har vi då ljud
    som inte går att slå upp.

  152. Ni ser till vänster hur det
    kan se ut när jag får stripparna.

  153. "Mmph, aarrgh, boop..."

  154. Jag får hitta på nånting. Det där går
    inte att hitta i nåt lexikon.

  155. Nu ska vi se...

  156. Men vad är det med den här? Så.

  157. Här har vi exempel på ord
    som alltså uppstår ur en känsla.

  158. Högra spalten. Ljudsymboliskt.

  159. Det är ett läte av frustration, kan man
    tänka sig.

  160. Det finns ingen självklar översättning
    på det här.

  161. "Bam, bam, bam" från den högra rutan
    beskriver ett skeende.

  162. Det har en klar källa:
    nån som slår huvudet i ett bord.

  163. Men det här
    uppstår ur hans strupe, bara.

  164. Av frustration, till exempel.

  165. Nu ska ni få se hur det går till när man
    översätter en stripp.

  166. Om nån har lust att vara med och hjälpa
    till så får ni gärna det.

  167. Så. "Wally, can you eat quieter?"

  168. Vi ska fokusera
    på de ljudhärmande orden nu.

  169. "Crunch, crunch, mmph,
    crunch, gulp" står det där.

  170. Nu vet ni att crunch
    är ett ord som går att slå upp.

  171. Vad skulle ni skriva
    om ni var översättare?

  172. Nån som vågar ge ett förslag?

  173. "Smask"? Okej... "Tugg, tugg..."

  174. Man får titta lite
    på vad det är han äter.

  175. Ja, "knaster", eller hur. Det låg
    närmast till hands för mig också-

  176. -tills jag såg
    att han äter en baguette.

  177. Men vi får gissa att det knastrar om
    salladen, kanske.

  178. "Mmmph" är ju då ett läte...
    Ja, det uppstår ju i hans strupe.

  179. Vi får se
    vad det skulle kunna vara.

  180. "Gulp" går att slå upp, och det brukar
    oftast bli nåt med "svälj".

  181. "Gulp" stod det
    i gamla Kalle Anka-tidningar.

  182. Då översattes det inte.

  183. Så här blev det. Det här
    är en tidning från flera år sen.

  184. Jag skrev "tugg" för det här,
    och så lade jag in ett "kras".

  185. Och det här "mmmph"
    skrev jag "mums" på.

  186. Då har jag ju förmodligen
    brutit mot skaparens avsikt.

  187. "Mums" går ju att slå upp,
    och det blir "yum" på engelska.

  188. Vad det gör för kvaliteten,
    det vet jag inte.

  189. Nu ska vi se. Så.

  190. Här kommer nästa ruta.

  191. Dilbert, han tuggar vidare här.

  192. Det nya ordet här är ju "erm".

  193. Jag tolkade det här som att han
    försökte säga nånting.

  194. Det kan vara ett tuggljud, men jag tror
    att det är en harkling.

  195. "Ehrm", blev det, som en harkling.
    "Kras, tugg, mums."

  196. Nu ska vi se på den...

  197. Nej, nu... Så.

  198. "Gah" förekommer ofta i "Dilbert",
    flera gånger i varje nummer.

  199. "Gah" är ju ett utrop
    av frustration, får man väl gissa.

  200. Och på svenska
    brukar jag skriva "gah" ibland.

  201. "Aah" kan man också tänka sig.
    Vi ska se hur jag har löst det.

  202. "Boop" är ju ett ord för...
    Ja, vad tror ni? Jag tänker mig-

  203. -att han försöker hålla igen en rapning.
    Han håller tillbaka lite.

  204. Vi ska se.

  205. Jag översatte "gah"
    till "nej" här.

  206. På svenska är det precis så
    jag själv skulle skrika.

  207. Jag skulle inte skrika "gah"
    utan "nej".

  208. Jag har inte riktigt följt skaparens
    avsikt här, faktiskt.

  209. "Boop" har jag inte översatt alls. Jag
    tänker att det kan låta så.

  210. Men när jag nu tittar på det, skulle jag
    ha skrivit "bopp".

  211. En lite svenskare ordbild, för att det
    skulle bli lite mer svenskt.

  212. Det finns ingen gräns för hur mycket tid
    man kan lägga på detta.

  213. Eller, tiden är ju den gräns
    som jag har-

  214. -men det kan alltid
    bli lite bättre.

  215. Så det är tiden
    som får sätta gränsen-

  216. -för när jag slutar söka
    efter ljudhärmande ord.

  217. Det var allt jag hade att berätta om
    Dilberts och min värld. Tack.

  218. Tack, Louise.

  219. Ja, varför är vi intresserade
    av ljud och röster här på Readme?

  220. Jo, för att vi ser en tydlig trend
    där ljud och röster-

  221. -alltmer kommer att ersätta text.

  222. Ljud och röster
    ersätter alltmer text.

  223. Kanske pratar ni redan med er telefon.
    Kanske ni känner Siri.

  224. Kanske pratar ni med bilen.
    Kanske pratar bilen med er.

  225. I takt med att vi börjar
    använda alltmer bärbar teknik-

  226. -t.ex. smarta klockor,
    så kommer också ljud och röster-

  227. -att bli
    mer och mer frekvent använt-

  228. -där vi tidigare kanske hade text.
    Och vi bad därför-

  229. -vår trendspanare Pelle Sten
    från Ziggy Creative Colony-

  230. -att komma tillbaka hit
    i år också-

  231. -med en trendspaning om trender att
    hålla öronen öppna för.

  232. -Välkommen hit, Pelle.
    -Tack.

  233. Hej.

  234. I dag ska vi titta lite grann
    på olika ljudtrender.

  235. Framför allt hur vi kan se
    hur teknik, beteenden och ljud-

  236. -påverkar varandra.

  237. Vi ska göra det ganska snabbt.
    Jag var ju med här förra året-

  238. -och då tittade vi på fem trender inom
    digital läsning och e-böcker.

  239. Skulle Amazon komma till Sverige?
    Inte riktigt, konstaterade vi.

  240. De har öppnat en butik
    för molntjänster-

  241. -men den svenska butiken
    har inte öppnat än.

  242. Plats fyra då
    var flexibla skärmar.

  243. Framför allt böjda skärmar finns ju ute
    i butikerna nu för tiden.

  244. Både i telefoner
    och i tv-apparater.

  245. Och så såg vi att utlåningen
    av e-böcker ökade på biblioteken.

  246. Den nya statistiken
    släpps i morgon, så där får vi se-

  247. -men man kan tänka sig
    att den fortsätter öka.

  248. Och så tittade vi på exempel på
    hur man kunde paketera e-böcker-

  249. -i olika tidsbegränsade paket-

  250. -för att sälja
    inom olika nischade områden.

  251. Men framför allt, på plats ett, tittade
    vi på Spotify-modellen-

  252. -inom e-böcker
    och digital läsning.

  253. Det ska vi titta lite på
    i dag också.

  254. Vi gör det som en topplista.

  255. Så vi börjar längst ner
    och går uppåt, som i "Tracks".

  256. Fem: Pratradion fortsätter att växa.
    Trenden har hållit på länge.

  257. Den ökar väldigt långsamt,
    men ändå.

  258. Den är lite intressant
    av den anledningen.

  259. Jag skrev en artikel om poddradio 2006 i
    Svenska Dagbladet.

  260. Då var den fortfarande
    väldigt nischad och ny i Sverige.

  261. Men sen kom Filip och Fredrik-

  262. -och skapade den första
    stora svenska poddradiovågen.

  263. De hade stor draghjälp
    av att de var kända från tv.

  264. Kristoffer Triumf
    skapade sig ett eget namn-

  265. -med intervjupodden "Värvet"-

  266. -som till slut
    även fick en engelsk upplaga.

  267. Det som jag tycker är intressant
    med poddradio-

  268. -och hur utvecklingen
    har skett i Sverige-

  269. -är hur långsamt det egentligen har
    gått, jämfört med t.ex. USA.

  270. Vad berodde det på?

  271. Vi har ju haft Iphone
    lika länge här som de har i USA.

  272. Ett antal olika faktorer
    spelar in där.

  273. För det första fanns det en etablerad
    prat-tradition i USA-

  274. -så det var ett lätt steg
    att gå över till poddar.

  275. Men jag tror också att det beror på att
    de har längre att pendla.

  276. Man har längre tid på sig
    att lyssna.

  277. Vi har lite för kort väg för att hinna
    lyssna klart på ett avsnitt.

  278. Det skulle vara intressant att se-

  279. -hur mycket löpartrenden
    och det ökade cykelpendlandet-

  280. -har påverkat poddradion till
    att bli en etablerad medieform-

  281. -i Sverige.

  282. Och det som händer nu
    som jag tycker är intressant-

  283. -är ju hur enstaka poddar-

  284. -som t.ex. "Serial", från NPR
    om jag inte missminner mig-

  285. -som granskade ett antal mordfall-

  286. -direkt influerade Aftonbladet-

  287. -att starta en så kallad "grävarpodd"
    som hette "Fallet".

  288. Men också en podd
    som drog i gång nu i dagarna-

  289. -som hette "Spår" och skapades
    av folk från P3 Dokumentär.

  290. Det var plats fem.

  291. Plats fyra: Bilföretagen lurar er.

  292. Bilföretagen blir ju allt bättre-

  293. -på att tillverka bränslesnåla
    och effektiva motorer.

  294. Det leder ju samtidigt
    till att motorerna blir tystare.

  295. Men fortfarande
    är det ju väldigt många bilköpare-

  296. -som vill ha en V8
    som låter rejält under motorhuven.

  297. Det finns olika sätt
    att hantera det.

  298. Vissa, t.ex. Porsche, har
    helt enkelt installerat nya rör-

  299. -där man drar in ljudet i kupén-

  300. -på ett lite annorlunda sätt
    än tidigare.

  301. Men det vanligaste är
    att installera digitala lösningar-

  302. -där man använder de existerande
    högtalarna. Man har en ljudfil.

  303. När föraren trycker på gaspedalen-

  304. -så kommer det ett motorljud
    som inte kommer från motorn-

  305. -utan bara från högtalarna.

  306. Det här är ett väldigt
    känsligt ämne bland bilköparna.

  307. Men ett företag
    som inte hymlar om det är Renault-

  308. -som i en bilmodell
    har en sån här...

  309. I displayen kan man gå ner i
    menysystemet och välja motorljud.

  310. Vi ska se ett kort klipp
    med en väldigt entusiastisk tysk.

  311. En Youtube-recensent
    som har testat.

  312. Jaha, vad har vi här, då? Nissan GTR.

  313. Det här är nåt häftigt. En elbil.
    Renault...nånting.

  314. Reinastella 2038.

  315. Är det en hybrid?

  316. Hur coolt är inte det här!

  317. Titta här! Reanult Gordini.

  318. Där lämnar vi honom åt sitt öde. Det var
    plats fyra.

  319. Plats tre: Från LP till streaming.

  320. Jag är säkert inte ensam
    om att ha börjat-

  321. -med "Stjärnornas
    krig"-kassetterna från 80-talet-

  322. -och ungefär samtidigt
    lyssnat på Tintin på LP.

  323. Båda särskildes av att
    för att historien skulle få plats-

  324. -på en kassett eller en LP-skiva, så
    måste den förkortas.

  325. Det som hände när kassetter och,
    i förlängningen, cd-skivor kom-

  326. -och de blev billiga, var
    att man kunde läsa in hela böcker-

  327. -både med författare och skådisar.

  328. Men de hade också sitt problem. Det
    blev väldigt stora samlingar-

  329. -av saker
    man skulle hålla reda på.

  330. "Var jag på kassett tre, sida A, eller
    hade jag kommit till fyran?"

  331. Först med mp3:orna
    kunde man samla alltihop-

  332. -till en enda sak
    som man skulle hålla reda på.

  333. I dag är det som så mycket annat.
    Även här finns Spotify-modellen.

  334. Man har en enda sajt
    med både e-böcker och ljudböcker-

  335. -och i en del fall även serier.

  336. Till exempel amerikanska Scribd här i
    mitten, som har allt.

  337. Yes. Då börjar vi
    närma oss toppen.

  338. Plats två:
    Vi börjar prata med våra saker.

  339. Det är som Anders sa. Apple har ju Siri
    i sina klockor och telefoner.

  340. Android och Microsoft har sina
    versioner, och så vidare.

  341. Men vi ska titta på ett exempel från
    Amazon-

  342. -som tidigare var en ren köpsajt-

  343. -men som nu är ett hårdvaruföretag som
    gör läsplattor och så vidare.

  344. Målet är att göra det lättare
    för kunderna-

  345. -att köpa varor ur Amazons butik-

  346. -vare sig det är digitala varor eller
    fysiska varor.

  347. Ganska nyligen beta-lanserade de en
    produkt som heter Amazon Echo-

  348. -som är en liten
    trådlös högtalare-

  349. -som alltid är på och alltid
    lyssnar, vilket kan vara creepy.

  350. Men så fort man pratar med den
    kan den göra olika saker.

  351. Lite konstigt är att den inte reagerar
    på "Echo" utan "Alexa".

  352. Vi ska se ett exempel ur en typiskt
    amerikansk reklamfilm.

  353. Vi ska bara se ett utdrag.

  354. Pappa gillar
    att vi slipper ladda Echo.

  355. Och Echo kan hålla reda på listor.

  356. -Alexa, lägg till omslagspapper.
    -Jag har lagt till det på listan.

  357. -Hur många teskedar är en matsked?
    -En matsked är tre teskedar.

  358. -Alexa, sätt timern på åtta minuter.
    -Åtta minuter.

  359. Pappa är ingen morgonperson,
    men Echo väcker honom.

  360. -Alexa, stäng av.
    -Du måste stiga upp.

  361. -Det är lördag.
    -Alexa, vad är det för dag?

  362. -Det är torsdagen den 13 november.
    -Jag går upp.

  363. -Alexa, nyheterna.
    -Här kommer nyheterna.

  364. Du lyssnar på NPR.
    Jag heter Lakshmi Singh.

  365. Där lämnar vi dem åt sitt öde.

  366. Här kan man ju också
    fundera över bilar.

  367. Det måste ju vara nästa steg.
    I dag finns det en tydlig trend-

  368. -med att man bygger in
    en touch-display eller en Ipad.

  369. Det är galenskap
    ur trafiksäkerhetssynpunkt-

  370. -om man måste
    titta på vad man trycker på-

  371. -till skillnad
    från klassiska knappar.

  372. Men taligenkänningen
    är fortfarande så dålig-

  373. -att i tester
    med olika prototyper-

  374. -så uppfattar de inte
    vad man säger.

  375. Man får upprepa sig, och
    till slut måste man ändå trycka.

  376. Det är inte riktigt
    nån större hjälp än, tyvärr.

  377. Men vi kanske återkommer till det
    senare, i ett annat sammanhang.

  378. Plats ett: Babelfisken är här.

  379. Det här har flera generationer längtat
    efter-

  380. -sen Douglas Adams "Liftarens guide till
    galaxen" kom ut.

  381. Babelfisken är, för dem som
    mot förmodan inte har läst boken-

  382. -en varelse
    som man stoppar in i örat.

  383. Den får sin näring
    från hjärnvågor-

  384. -och så översätter den allt tal som
    bäraren inte förstår.

  385. Det är ju bra om man ska åka runt i
    galaxen, men även i världen.

  386. Ett första steg
    mot att göra det till verklighet-

  387. -skedde när Microsoft släppte en
    betaversion av "Skype Translator".

  388. Det är helt enkelt en version
    av deras vanliga Skype-tjänst-

  389. -där en inbyggd artificiell intelligens
    hela tiden lyssnar-

  390. -och översätter i realtid
    vad den andra personen säger.

  391. Både i text och i tal.

  392. Vi ska se ett kort exempel
    på hur det kan fungera-

  393. -från en organisation i USA som erbjuder
    mikrolån i Latinamerika.

  394. Vi har planerat och arbetat, men vi
    har också byggt upp en relation.

  395. Vi måste planera vår resa.

  396. Jag ser verkligen fram emot
    att åka dit.

  397. Berätta lite om kunderna
    som ni har valt ut.

  398. Vi ska åka ut till kunder
    som framställer honung.

  399. De har bjudit in andra kvinnor
    i området att vara med.

  400. Vi ska åka ut till kunder
    som framställer honung.

  401. De har bjudit in andra kvinnor
    i området att vara med.

  402. Jag vill veta lite mer
    om Glorias bakgrund.

  403. Jag vill ha mer information
    om Glorias bakgrund.

  404. Hon var mycket fattig
    när hon kom till Pro Mujer.

  405. Hon började med att ha
    ett litet tortillastånd.

  406. Hon var mycket fattig
    när hon kom till Pro Mujer.

  407. Hon började med att ha
    ett litet tortillastånd.

  408. Innan Anders hoppar upp på scen och
    avbryter-

  409. -så ska vi sammanfatta
    årets fem trender inom ljud.

  410. Fem: Pratradion fortsätter att växa.
    Fyra: Bilföretagen lurar er.

  411. Tre: Vi har gått
    från LP till streaming.

  412. Två: Vi börjar prata
    med våra saker.

  413. Och plats ett: Babelfisken är här.

  414. För den som vill läsa lite mer-

  415. -så ska det finnas ett blogginlägg
    nu, med lite länkar-

  416. -på Ziggys blogg: ziggysays.com.

  417. Och det var allt jag hade.

  418. Tusen tack, Pelle.
    Otroligt spännande.

  419. Tack.

  420. Om vi nu går in i en tid
    där alltmer text blir ljud-

  421. -tänk på poddradioexplosionen - vad
    händer då med all information?

  422. Vad händer med all kunskap?
    Hur är den tillgänglig?

  423. Vad händer med våra tankar
    och idéer, vår samlade kunskap-

  424. -om vi inte kan göra den sökbar?

  425. Ni kan när som helst googla
    på nåt som nån har sagt här-

  426. -men om det gäller ljud,
    vad gör ni då?

  427. Det här har nästa talare
    en lösning på.

  428. Hon leder Pop Up Archive
    i San Francisco-

  429. -och ska berätta varför vi bör göra
    inspelat ljud tillgängligt-

  430. -vilken roll det spelar
    för samhället-

  431. -och hur det kan påverka våra liv.

  432. Det är med stort nöje jag välkomnar
    Anne Wootton till Readme.

  433. Tack.

  434. Hej! Tack!

  435. Jag heter Anne, och jag var med
    och grundade Pop Up Archive.

  436. Jag är väldigt glad över
    att få vara här och tala i dag-

  437. -och jag ber om ursäkt
    för att jag inte talar svenska.

  438. Pop Up Archive
    är en plattform för verktyg-

  439. -med vilka man kan organisera
    och söka efter ljud och tal.

  440. Det finns två saker
    som jag vill prata om med er i dag.

  441. För det första:
    Vad innebär det att söka i tal?

  442. För det andra: Varför är det viktigt?
    Varför bör vi bry oss om-

  443. -att göra inspelningar tillgängliga?

  444. Vem kan använda den här
    informationen, och på vilket sätt?

  445. Var kom då den här idén ifrån?

  446. Jag fick idén till Pop Up Archive
    när jag studerade-

  447. -vid universitetet i Berkeley
    i Kalifornien.

  448. Min partner och jag
    hade jobbat som journalister-

  449. -och var intresserade av
    att kombinera medier och teknik-

  450. -på ett meningsfullt sätt.
    Dessutom älskade vi arkiv-

  451. -och tanken på att media
    skulle kunna nå nya grupper-

  452. -särskilt i digital form.

  453. Vi insåg att journalistikens historia
    såg ut ungefär så här.

  454. Fast det är inte vi på bilden.

  455. Men vi visste att dess framtid
    snarare såg ut så här.

  456. Det här är transkriptioner med
    tidsangivelser, från Pop Up Archive.

  457. De ser inte så lättlästa ut,
    och det är de inte heller.

  458. Men maskiner kan läsa dem,
    och det ger oss stora möjligheter-

  459. -att förändra vårt sätt
    att tänka på ljud.

  460. Jag ska berätta en liten historia.

  461. Det här är några radioproducenter i
    San Francisco som vi samarbetar med.

  462. De har intervjuat folk runtom i USA
    och i hela världen i nästan fyrtio år.

  463. De är radioproducenter,
    och de arbetar med muntlig historia-

  464. -men de är varken arkivarier
    eller teknikexperter.

  465. De kallar sin samling för "oavsiktligt
    arkiv". De förstår dess värde-

  466. -men de vet inte hur de ska se till att
    den bevaras när de inte finns längre.

  467. Och det är det som är grundfrågan.

  468. Hur bevarar vi detta oavsiktliga arkiv?
    Hur bevarar vi de ljud som spelas in-

  469. -när nån råkar fånga historien
    med en mikrofon?

  470. Hur ser vi till att folk
    kan höra det om hundra år-

  471. -på samma sätt som vi kan
    läsa tidningar från 1800-talet-

  472. -eller texter
    som är flera hundra år gamla?

  473. Det här är en del
    av Kitchen Sisters arkiv.

  474. Kitchen Sisters
    är alltså radioproducenterna.

  475. Det här fungerar som en historisk
    överblick över det inspelade ljudet.

  476. Här ser vi rullband,
    kassettband, cd-skivor-

  477. -och några enheter som är
    så gamla att de knappt fungerar längre.

  478. Det är lite oroväckande,
    för digitala ljudfiler-

  479. -är på många sätt mer utsatta
    än de analoga lagringsmedierna.

  480. Det är nämligen mycket lättare
    att råka radera en mapp full av mp3:or-

  481. -än att bära ut en låda kassettband
    och slänga dem i soporna.

  482. Vi har alltså inte vant oss-

  483. -vid att det faktiskt går
    att söka efter olika ljud.

  484. Att vi kan leta bland alla ord och hitta
    formuleringar och information-

  485. -som annars skulle försvinna
    i en Google Drive-mapp.

  486. Men vi googlar text hela tiden.

  487. Folk gör det
    flera hundra gånger om dagen.

  488. Så varför
    kan vi inte söka efter yttranden?

  489. Enormt mycket information
    döljs i ljudfilerna.

  490. Och den har varit dold fram tills nu-

  491. -för att det har varit så svårt
    att söka efter den.

  492. Man har tvingats lyssna
    i många timmar-

  493. -och samtidigt
    transkribera allt man hör.

  494. I dag är det fler människor än nånsin-

  495. -som skapar
    enorma mängder digitalt material.

  496. Varje minut överförs tolv timmar ljud
    till Soundcloud-

  497. -och tre hundra timmar film
    överförs till Youtube.

  498. Jag har uppdaterat min presentation,
    för den är nästan ett år gammal.

  499. För ett år sen var det hundra timmar
    per minut. Det går allt snabbare.

  500. Och oavsett vilka dessa röster är-

  501. -så kommer de varken att bli sökbara
    eller arkiveras, om vi inte gör nåt.

  502. Det är det vi försöker göra
    med Pop Up Archive.

  503. Vi gör det möjligt att söka
    i det talade ordet - i allas talade ord.

  504. Vi gör det
    med hjälp av tal-till-text-program.

  505. Vi tränar mjukvara till att förstå ord
    och göra om dem till text.

  506. Mjukvaran är besläktad
    med Iphones Siri-

  507. -och Amazons Echo, som vi nyss såg.

  508. Men den är annorlunda,
    för den är särskilt tränad-

  509. -inte till att förstå instruktioner
    eller till att ge vägbeskrivningar-

  510. -utan till att lyssna på intervjuer,
    muntliga berättelser och nyheter.

  511. Vem som helst kan prova
    hur det fungerar. Ni kan prova.

  512. Man överför en ljudfil till webbplatsen.

  513. Sen skapas det automatiskt en utskrift-

  514. -med tidsangivelser
    och nyckelord eller taggar.

  515. Just nu arbetar vi bara med engelska-

  516. -men vi hoppas på att snart
    kunna lägga till många fler språk.

  517. Vi samarbetar också
    med en mängd journalister-

  518. -och hjälper dem att söka i intervjuer.
    Vi arbetar även med olika samlingar.

  519. Vi jobbar med stora samlingar,
    som Studs Terkel-arkivet.

  520. Studs Terkel var en muntlig historiker
    och radiopersonlighet från Chicago-

  521. -och han intervjuade folk på radio
    under fyrtio år.

  522. Alla från Buster Keaton till Bob Dylan.

  523. Vi jobbar med nyhetsredaktioner, som
    BBC, men även med små samlingar.

  524. T.ex. inspelningarna
    av min bästa väns farfar-

  525. -som berättade om sin tid som
    stridspilot under andra världskriget.

  526. Vem som helst kan alltså använda
    det här. Sen lagrar vi ljudmaterialet-

  527. -på ett sätt som vi hoppas ska bevara
    det för kommande generationer-

  528. -när både Kitchen Sisters
    och alla vi andra är borta.

  529. Ni kanske
    har hört talas om Internet Archive.

  530. Det är ett icke vinstdrivande
    offentligt digitalt arkiv-

  531. -för många olika typer
    av digitalt material.

  532. Där finns över två miljoner ljudfiler.

  533. Pop Up Archive har bidragit
    med över tio tusen ljudfiler-

  534. -som bevaras i Internet Archive.

  535. De fyller en viktig funktion.

  536. Att arkivera text är en sak,
    men att arkivera ljud är oftast svårare.

  537. Internet Archive lagrar digitala
    samlingar åt många institutioner-

  538. -som inte vet hur de
    ska arkivera sina egna webbplatser.

  539. Det är mycket text på den här sidan-

  540. -men här är ett exempel på vilken
    information vi samlar om ljudfilerna.

  541. Det här är en intervju
    med poeten Maya Angelou.

  542. Det ni ser här-

  543. -är en ljudfil
    och en automatisk transkription.

  544. Under det finns det taggar
    som genereras från transkriptionen.

  545. Vi analyserar texten
    så att vi kan ta fram taggar-

  546. -för olika människor,
    platser och ämnesområden.

  547. Själva orden
    behöver inte finnas med i utskriften.

  548. Till exempel var det nyligen en ljudfil
    som fick taggen "terrorism"-

  549. -men ordet "terrorism"
    nämndes inte i ljudfilen.

  550. Men "Barack Obama" och "rädsla"
    fanns med.

  551. Så går det till
    när olika ämnesområden identifieras.

  552. Vi gör även visualiseringar av taggarna-

  553. -så att man kan se
    vad ljudfilen handlar om-

  554. -i stället för att det bara
    är en svart låda.

  555. Det här är till exempel
    automatgenererade taggar.

  556. Cirkelns storlek visar
    hur många gånger taggen förekommer-

  557. -i poddradioserien "Serial", som
    blev väldigt populär i USA förra året.

  558. Och det här är ett exempel
    på en analys-

  559. -av vilka ord som används
    i politiska tal.

  560. Dessa tal hölls av kandidaterna
    i borgmästarvalet-

  561. -i Oakland i Kalifornien år 2014.

  562. Vi tog alla dessa olika transkriptioner-

  563. -och bearbetade dem
    med olika visualiseringsprogram.

  564. På så sätt får man en bild
    av vad som diskuteras mest-

  565. -samtidigt
    som man kan lyssna på ljudet.

  566. Sen gör vi alla dessa data om ljud
    tillgängliga för allmänheten-

  567. -via vårt API.
    Alla som är webbutvecklare-

  568. -kan använda
    den här dokumentationen-

  569. -för att få reda på hur man får tillgång
    till informationen om ljudfilerna.

  570. Det finns förstås
    vissa upphovsrättsliga begränsningar.

  571. Vad betyder allt detta?
    Och varför ska vi bry oss?

  572. Det korta svaret är
    att vi försöker spara ljud-

  573. -som är betydelsefulla ur historisk
    synpunkt, även om vi inte vet det än-

  574. -och som samhället kan vilja ha
    tillgång till, allt eftersom åren går.

  575. Jag har några exempel här.

  576. Om vi söker på informationsfrihet
    i arkivet-

  577. -så får vi de här resultaten.

  578. Många, många sidor som kommit ut
    tack vare lagen om informationsfrihet...

  579. På andra sidan jordklotet, i Kina,
    får studenterna snabbt mer information.

  580. Det var några exempel
    från amerikansk radio-

  581. -men vi har mer än 13 000
    sökbara filer i Pop Up Archive.

  582. Vi jobbar även med privata samlingar,
    men det här kan alla testa.

  583. Ännu ett exempel.
    Här sökte vi på "censur"-

  584. -och "Charlie Hebdo".

  585. I dag ska vi prata om "Charlie Hebdo".
    Efter terroristattackerna är frågan-

  586. -vilka som kommer att publicera
    karikatyrer av profeten Muhammed-

  587. -och vilka som har bestämt sig
    för att idka självcensur.

  588. De gula markeringarna visar
    var det finns en direkt matchning-

  589. -mellan sökorden och orden i ljudfilen.

  590. Journalister, forskare och alla andra-

  591. -kan snabbt
    skumma igenom ljudfilerna-

  592. -och hitta de ord som de letar efter.

  593. Jag ska visa några sätt
    att använda Pop Up Archive.

  594. Det här är webbplatsen
    för Studs Terkel-arkivet.

  595. De använder information
    från Pop Up Archive-

  596. -för att kunna visa några
    av Studs Terkels tusentals intervjuer .

  597. Det här är en intervju
    med socialarbetare från 1965.

  598. Jag tror att de är från Chicago,
    men jag är inte säker.

  599. De kan komma från olika länder.

  600. Jag nämnde ju Maya Angelou.

  601. När hon dog förra sommaren hade Los
    Angeles Times en artikel om henne-

  602. -med en länk till en intervju
    med Maya Angelou från 1970-

  603. -när "Jag vet varför burfågeln sjunger"
    kom ut.

  604. De hittade intervjun för att den
    gick att söka på i det här arkivet-

  605. -tack vare Pop Up Archive.
    Det finns en organisation i Chicago-

  606. -som spelar in politiska möten på lokal
    nivå, som det inte rapporteras om-

  607. -och som inte brukar dokumenteras.

  608. Men eftersom man
    kan spela in mötena nu-

  609. -och snabbt bearbeta dem
    med vår plattform-

  610. -så kan man t.ex. söka efter sånt
    som rör ekonomin på den lokala nivån-

  611. -eller stadsplaneringsregler
    för byggprojekt i Chicago.

  612. I Detroit
    finns Detroit Sound Conservacy-

  613. -som samlar in en massa intervjuer
    och arkivmaterial-

  614. -från folk som var aktiva
    i den tidiga musikindustrin i Detroit.

  615. De digitaliserar en mängd material och
    gör det sökbart med Pop Up Archive.

  616. Sist men inte minst: Vårt senaste
    projekt heter Audiosear.ch.

  617. Det är en sökmotor med textsökning
    för poddsändningar och radioprogram.

  618. Vi startade Audiosear.ch
    för att vi verkligen vet-

  619. -att så snart ett radioprogram
    eller poddavsnitt sänds-

  620. -så blir det arkivmaterial. Det som
    är nytt i dag hamnar i arkivet i morgon.

  621. De flesta kanaler och producenter-

  622. -lägger sin energi på att skapa
    nytt material, inte på att arkivera det.

  623. Vi söker alltså igenom webben
    och samlar in såna här ljudfiler.

  624. Sen indexerar vi dem
    och tillför en mängd nya funktioner.

  625. Förutom att alla ord i ljudfilen
    blir sökbara-

  626. -så identifierar vi också
    närbesläktat material.

  627. Vi gör det möjligt att twittra
    eller dela olika delar av ljudfilen.

  628. Vi var nyfikna
    på vad som fanns om Sverige.

  629. Det är fortfarande ett litet register,
    med bara några tusen avsnitt.

  630. Men vi hittade mycket
    om vaccinationer mot mässling.

  631. Sen kommer tips om andra artiklar
    om vaccin-

  632. -t.ex. artiklar om hur man informerar
    om vaccin i Frankrike, och om ebola.

  633. Då förstår ni ungefär hur det fungerar.

  634. Och ni kan själva prova det här-

  635. -om ni går till Audiosear.ch.

  636. Och det var allt från mig.
    Ni får gärna kontakta mig. Tack!

  637. Tack så mycket!
    Hur har biblioteken reagerat-

  638. -på det här?

  639. Vi samarbetar med en mängd
    olika bibliotek och arkiv.

  640. I USA försöker man just nu skapa ett
    arkiv för alla offentliga sändningar-

  641. -från tv- och radiokanaler i hela landet
    under de senaste femtio åren.

  642. Vi tycker det är spännande att man
    sätter i gång den typen av projekt.

  643. Ett stort problem
    för alla bibliotek och arkiv-

  644. -är att de, begripligt nog,
    har fokuserat på text och bilder.

  645. Digitalt material, ljud och film
    har varit svårare att hantera.

  646. Därför är det spännande
    med taligenkänningens möjligheter.

  647. Jag har inte nämnt det här,
    men förutom att transkribera ljudfiler-

  648. -har vi också börjat
    göra spektralanalys på dem.

  649. Då kan man identifiera olika talare-

  650. -och t.ex. hitta alla uttalanden
    som Bob Dylan gör i en inspelning.

  651. Hur långt in i framtiden ligger den
    tekniken? När kan vi söka på sånt?

  652. Vi pratade lite om det. Tekniken finns.

  653. Vi ser hur den tillämpas i t.ex. Siri.

  654. Spektralanalys har använts
    i vetenskapliga sammanhang-

  655. -t.ex. för fågelläten och poesi.

  656. Teknik som har en kommersiell
    tillämpning får mer uppmärksamhet.

  657. Men i den mån det finns finansiering...

  658. Ofta finns det mer pengar till sånt här
    i andra länder än i USA.

  659. Men jag tror att det handlar
    om några år. Inte årtionden, utan år.

  660. Är det nån som har en fråga till Anne?

  661. Du får en mikrofon här, Pelle.

  662. Planerar ni att jobba med fler språk?

  663. Just nu jobbar vi bara med engelska,
    men vi hoppas på att få in fler språk.

  664. Engelska är ett av de språk som är
    svårast att transkribera automatiskt.

  665. Nästa språk blir nog spanska.
    Det är mindre komplicerat.

  666. Det pågår forskning om taligenkänning
    på många språk, i många länder.

  667. När tiden är inne är det bara en fråga
    om att hitta rätt samarbetspartner.

  668. Nån annan?

  669. Tack så mycket för att du kom hit,
    Anne.

  670. Vad innebär det
    att ha en röst i ett samhälle?

  671. Och vad innebär det att ha en
    möjlighet att skapa sig en röst?

  672. Den frågan är kanske
    själva essensen av alla läsfrågor-

  673. -som vi har diskuterat här i dag.

  674. Det finns så klart de
    som har svaret även på detta.

  675. Vi har bjudit hit Julia Essell
    från Kungsbacka-

  676. -och vi ska nu få lyssna på hennes
    historia. - Välkommen, Julia.

  677. Hej, hej! Bra, då hör ni mig.
    Jag tänker bara börja.

  678. I februari förra året publicerades en
    debattartikel i Aftonbladet.

  679. Det var en av många, så klart. Så vad är
    det som gör den speciell?

  680. I ett försök att inte låta
    egoistisk tänker jag svara-

  681. -att i den här debattartikeln
    så var det jag som var speciell.

  682. Jag var fjorton, strax femton,
    och gick i åttonde klass.

  683. Jag gillade skolan. På fritiden satt jag
    mest vid datorn-

  684. -och spelade spel med vänner
    från hela Sverige.

  685. Jag erkänner
    att jag var lite tillbakadragen-

  686. -och jag hade inte så mycket
    att säga om min omvärld.

  687. Det här tog dock en stor vändning i
    samband med en svenskuppgift.

  688. Uppgiften var
    att skriva en debattartikel-

  689. -och det tog mig flera lektioner bara
    att välja ett ämne.

  690. När jag väl gjorde det, var det
    för att min svensklärare Veronica-

  691. -kollade på mig och frågade:

  692. "Du tycker ju om att spela. Finns
    det inget där du kan ta upp?"

  693. Jag tänkte: "Jo, det här
    med hur tjejer syns i spel."

  694. "Hur man visar dem i spel."

  695. Det blev bara det. Det blev idén som jag
    skulle skriva, mitt ämne.

  696. Artikeln heter
    "Sexism i spelvärlden".

  697. Om det tog x antal lektioner
    att komma på ämnet-

  698. -så kan det inte ha tagit mer
    än en lektion att skriva artikeln.

  699. Det var bara en idé
    som fungerade för mig.

  700. Jag skrev och skrev,
    och till slut var jag färdig.

  701. För mig kändes det som att jag var
    färdig, det var inget mer med det.

  702. Men egentligen
    var det början på nåt-

  703. -som inte riktigt
    har tagit slut än.

  704. Nån lektion efter att vi har fått
    bedömning och allt sånt tråkigt...

  705. ...kommer Veronica och säger:
    "Det här är jättebra."

  706. "Ska du inte
    skicka det till en tidning?"

  707. "Nej, varför skulle jag göra det?"

  708. Det var ju bara en svenskuppgift bland
    så många andra.

  709. Varför skulle de ens
    vilja publicera den?

  710. Jag är ju bara ett barn.

  711. Och så går det lite
    fram och tillbaka.

  712. Jag tänkte jo, och sen nej...

  713. Till slut beslutade jag mig:
    Jag kör. Jag kan lika gärna testa.

  714. Dagen efter att min artikel hade blivit
    publicerad i Aftonbladet-

  715. -kontaktades jag
    av Sveriges Radio.

  716. De ville prata med mig,
    helst samma dag.

  717. Efter det
    blev jag totalt överkörd.

  718. Det var TV4, "Gomorron Sverige", "Efter
    tio".

  719. Intervjuer hit och dit.
    Jag var i Almedalen 2014.

  720. Och på bokmässan.

  721. WETT är en mässa som min skola
    anordnar, och där föreläste jag.

  722. I mars var det SSA-konferensen
    i Malmö-

  723. -och i början på månaden ett panelsnack
    med Flickaplattformen.

  724. Och nu står jag ju här.

  725. Jag var och är fortfarande fullkomligt
    överkörd.

  726. Men det fina är
    vad det har gett mig-

  727. -och vad det förhoppningsvis har gett
    dem som jag har pratat inför.

  728. Jag är en ny människa. Jag
    har inte slutat tycka om skolan-

  729. -och inte slutat spela spel.

  730. Jag menar att jag har vuxit.

  731. Från att vara jättenervös
    och inte vilja redovisa i skolan-

  732. -till att stå här
    och prata inför er, utan problem.

  733. Jag kan ju inte säga
    att jag är utan nervositeten.

  734. För några minuter sen satt jag där och
    andades in så här.

  735. Jag var jättenervös, men...

  736. Skillnaden har skett
    i mitt huvud och i mitt hjärta.

  737. Jag brinner för det här nu,
    och fast jag är jättenervös-

  738. -så vet jag att det går.

  739. Varje slag som mitt hjärta hoppar över
    på grund av nervositeten-

  740. -tar jag igen med lyckan
    över att ha fått göra det här.

  741. Än en gång,
    utan att låta egoistisk-

  742. -så har jag blivit
    en klok människa.

  743. Jag är femton
    och står här och pratar inför er.

  744. Jag är jättenervös.

  745. Skillnaden är
    att jag vet att det går.

  746. Jag vet det, eftersom jag
    har fått visa mina framfötter.

  747. Jag har fått göra det här.
    Jag har fått bygga min egen röst.

  748. Jag behöver ingen som pratar
    för mig. Jag har en egen röst.

  749. Och jag planerar att använda den så
    länge som jag kan.

  750. "Nu eller aldrig", som den våghalsiga
    kanske skulle säga.

  751. Vi behöver alla vara lite våghalsiga. Vi
    behöver ta risker.

  752. Vi behöver peppa varandra
    och kämpa.

  753. Nej, allt går inte som vi vill. Allt
    fungerar inte.

  754. Men då kan man tänka
    att man i alla fall försökte.

  755. Det är att lägga ännu en legobit till
    bygget av din egen röst.

  756. Jag vill att vi
    fortsätter att uppmuntra varandra.

  757. Vi lär våra barn att ifrågasätta och
    våga säga sin åsikt.

  758. Vi ska aldrig
    tysta kreativitet eller tankar-

  759. -bara för att vi själva
    inte kan ta ställning.

  760. Och lärare -
    som jag hoppas det finns här...

  761. Lägg tabu över frasen
    "nej, det går inte".

  762. Vi behöver släppa ut nytänkande,
    hoppfulla-

  763. -och vettiga människor
    i dagens samhälle.

  764. Vi behöver hjälpa varandra,
    låna ut en byggkloss.

  765. Eller hjälpa nån att hitta
    den sista biten till pusslet.

  766. Var vore jag utan knuffen
    som min lärare gav mig?

  767. Jag skulle vara i skolbänken,
    lite tillbakadragen-

  768. -och inte ha så mycket att säga
    om min omgivning.

  769. Det handlar
    om att bygga sin egen röst-

  770. -och att göra det nu.
    Tack för mig.

  771. Tusen tack, Julia.

  772. Vi har Veronica Elofsson här.

  773. Julias lärare.

  774. Det var inte bara Julias värld
    som förändrades av detta...

  775. -...utan även din.
    -Ja.

  776. Julias artikel är fantastisk.
    Ni som inte har läst den, läs den.

  777. Och jag förändrades som pedagog. Jag
    har varit lärare i fem år.

  778. Det här har gett mig mycket i mitt
    entreprenöriella förhållningssätt.

  779. Att lära mig förstå att skolan
    bara är en väg in i framtiden.

  780. Vi är ju styrda. LGR11 är tufft, det vet
    alla som jobbar i skolan.

  781. Jag säger ofta: "Nu ska vi kliva
    utanför skolans fyra väggar."

  782. Men det gäller att göra det också. Det
    har jag blivit bättre på.

  783. Att förstå att ungdomar kan...
    Min tillit till dem har vuxit.

  784. Om du skulle ge nåt råd
    till andra lärare-

  785. -som känner
    att vi borde göra nånting-

  786. -för att ungas röster ska få höras mer,
    vad skulle det rådet vara då?

  787. Kreativitet är väl ledordet
    hela tiden. Att lita på dem.

  788. Elevinflytandet
    är ju jätteviktigt-

  789. -och att själv våga släppa rollen som
    uppslagsverk-

  790. -och snarare
    vara en handledare i en process.

  791. Det är nog mitt största råd,
    tror jag.

  792. Att gå på deras förmåga.

  793. I går var jag med ett annat gäng.

  794. Också inom entreprenörskap.
    Jag berättade vad de hade gjort-

  795. -och sen sa en av dem
    som var på besök:

  796. "Ja, för barn och unga
    har ju inga gränser."

  797. "Det är vi vuxna
    som har gränserna."

  798. Det tycker jag säger rätt mycket.

  799. Tack så mycket, Veronica,
    och tusen tack till dig, Julia.

  800. Men det är ju en sak att ha möjligheten
    att skapa sig en röst.

  801. Det är ju en helt annan
    hur andra människor uppfattar den.

  802. I alla fall beroende på
    hur man låter.

  803. När vi ändå pratar
    om röstens betydelse-

  804. -så varför inte avsluta
    med en riktig djupdykning-

  805. -i vad som kommer ur våra strupar.

  806. Vi gjorde som vi brukar göra
    i Lund. Vi ringde till Blocket.

  807. Inte köp- och säljsajten, utan
    det vi kallar vårt lasarett här.

  808. På väg upp på scenen
    har vi därför en alldeles äkta-

  809. -och möjligen legitimerad röstläkare,
    Henrik Widegren.

  810. -Jag brukar säga det.
    -Välkommen hit.

  811. Tack.

  812. Blocket.se, som vi brukar säga. Det är
    ungefär samma sak.

  813. Hör ni mig? Ja, och det gör ni
    på grund av min röst, så klart.

  814. Jag är läkare och foniater. Vet ni vad
    en foniater gör för nånting?

  815. Jag gör av med era skattemedel, men
    jag är också röstläkare.

  816. Jag träffar hesa patienter - mycket
    lärare.

  817. Jag undersöker stämband.
    Jag är en stämbandsnörd.

  818. Konferensen heter
    inte "Hearme" utan "Readme".

  819. Men rösten kom faktiskt först.
    Vi har talat i 200 000 år-

  820. -men bara skrivit i 5 000 år.
    Det påverkar oss mer än vi tror.

  821. Jag ska prata om hur rösten bildas, om
    vad rösten avslöjar-

  822. -och om hur ni kan använda rösten
    bättre, så ni hörs lite mer.

  823. Känns det okej? Bra.

  824. För rösten är ofta negligerad.

  825. Vi fokuserar på orden
    och innehållet-

  826. -men rösten kan både förstärka och
    försvaga budskapet. Tror ni mig?

  827. Vi ska använda rösten.
    Säg: "Vi vill se en anatomibild!"

  828. -Vi vill se en anatomibild.
    -Jag är glad att ni sa detta.

  829. Vad hände när ni sa det? Ni andades in.
    Det tänkte ni inte på.

  830. Men luft är röstens bränsle.

  831. Sen andades ni snabbt ut igen.

  832. Lägg handen på magen.
    Och så säger vi "hej".

  833. Det rycker.
    Bälgen trycker ut luften.

  834. Men det räcker inte med bara luft. Vi
    måste ha stämbanden också.

  835. Lägg handen på halsen,
    och säg "hej, hej, hej".

  836. Ni känner hur det vibrerar,
    och det är ju tonen som bildas.

  837. Det behövs mer. Man filtrerar rösten
    med svalget och munnen.

  838. Där bildas vokaler. Konsonanter bildas
    med läppar, tunga och gom.

  839. Jag ska visa en video. Vi måste
    se hur det ser ut på insidan.

  840. Jag spelade in den på kliniken. Varning
    till känsliga tittare.

  841. Det förekommer lite snor
    och lite slemhinnor.

  842. Men jag har mycket fina
    slemhinnor, om det är en tröst.

  843. Hej!
    Detta är ett videolaryngoskop.

  844. Det är en slang med en kamera
    kopplad till den här skärmen.

  845. Nu kan jag se hur det ser ut
    när jag pratar.

  846. Kika på skärmen, så ska vi titta.

  847. I näsan är det alltid mycket hår.

  848. Så där. Och nu är vi inne.
    Nu följer vi näsgolvet.

  849. Här är näsmusslan
    och nässkiljeväggen.

  850. Vi går bak i näsan
    och kommer till gommens baksida.

  851. Det rör sig när jag pratar.
    Jag kan säga "hallå, hallå".

  852. Gommen
    ska ibland stänga mot näsan.

  853. Vissa vokaler ska vara i näsan, och
    vissa ska inte det.

  854. Men vi går vidare ner en våning
    ner i halsen. Titta här nu.

  855. Då kommer vi ner i svalget.
    Det här är stämbanden.

  856. De två. Och mellan stämbanden...

  857. ...börjar luftstrupen.
    När jag pratar ser det ut så här.

  858. "Man minns människor man mött."

  859. "Det känns konstigt
    att prata med en slang i halsen."

  860. Hur ser det ut
    när jag tar olika vokaler?

  861. E, I, Y, Ä, Ö-

  862. -A, O, U, Å.

  863. Vokalen bestäms av formen
    på svalget och formen på munnen.

  864. Vad händer då
    om jag ändrar tonhöjd?

  865. Om jag tar en låg ton...

  866. ...är stämbanden
    korta och avslappnade.

  867. Om jag tar en hög ton,
    spänns stämbanden och tonen höjs.

  868. Titta nu
    när jag går upp i en skala.

  869. "En helt ny värld..."

  870. "...ifrån ett annat perspektiv..."

  871. "Men här syns allting klart
    Så underbart"

  872. "Att vara här i en helt ny värld med
    dig"

  873. Frågor på det? Då går vi upp igen,
    samma väg som vi kom in.

  874. Och vi kommer ut. Hej.

  875. Tack så mycket! Ni behöver inte säga
    nåt om ni träffar min chef.

  876. Det var en patient som inte kom, skyller
    jag på.

  877. Det mest intressanta är egentligen vad
    vi avslöjar med vår röst.

  878. Vad signalerar rösten?
    När jag pratar just nu-

  879. -när ni pratar med mamma, när chefen
    pratar om omorganisationer.

  880. Är rösten avslappnad eller spänd? Är
    den dominant, säker?

  881. Är rösten lite tvekande,
    empatisk och inkännande?

  882. Vi är programmerade till att lyssna på
    personen bakom rösten-

  883. -och inte på vad rösten säger. Vi ska
    avslöja om den talar sanning.

  884. Vi gör det utan att tänka på det. Genom
    att tala i en halv minut-

  885. -avslöjar vi detta.
    Det är ganska mycket.

  886. Först, stressnivå. 1977 var det ett
    stort strömavbrott i New York.

  887. Blixten slog ner, och hela New
    York var utan ström i ett dygn.

  888. Det blev plundringar och bränder.

  889. Men telefonsamtalen mellan el-
    bolagens operatörer var inspelade.

  890. En forskare klippte ut snuttar innan och
    under katastrofen.

  891. Bedömare hörde direkt vilka som var
    inspelade innan katastrofen.

  892. Under katastrofen var de
    stressade. När vi är stressade-

  893. -pratar vi starkt och snabbt.
    Adrenalinet kommer.

  894. Så här låter jag när jag bråkar, vare
    sig jag vill det eller inte.

  895. Samhällsklass. Minns ni den fina
    musikalen "My Fair Lady"?

  896. Där lär fonetikprofessorn Higgins Eliza
    att tala aristokratiskt-

  897. -genom att ändra på vokaler och
    satsmelodi. "Den spanska räven..."

  898. Femtio år senare
    lyckades psykologen Ellis...

  899. Nej, bara tio år senare
    lyckades han visa-

  900. -att när vi hör röster
    räkna från ett till tio-

  901. -kan vi avgöra samhällsklass.
    Det är skillnad på Lidingösvenska-

  902. -och Rosengårdssvenska. Skåningar
    kallar stockholmare spissflabbade-

  903. -för att de pratar så här.
    Vi hör det snabbt.

  904. Ålder är intressant.
    I New York gjorde man ett försök.

  905. Man tog 40 förbipasserande
    och lät dem läsa in två meningar.

  906. De fotograferades
    och fick ange sin ålder.

  907. En grupp fick se bilderna
    och gissa åldern-

  908. -och en annan grupp
    fick lyssna på rösterna.

  909. Grupp ett gissade fel på i snitt sex år,
    grupp två på sju år.

  910. Vi hör alltså en ålder
    nästan lika bra som vi ser den.

  911. Folk spenderar miljarder
    på att se unga ut-

  912. -men väldigt få
    tänker på att låta unga.

  913. Attraktion.
    Man kan se hur snygg nån är.

  914. 30 kvinnor i Nottingham
    fick läsa in vokaler.

  915. De fotograferades
    och angav sin ålder.

  916. 30 män fick lyssna och gradera
    hur snygga rösterna var.

  917. Och så fick de se bilderna
    och gradera hur snygga de var.

  918. De vackraste rösterna visade sig
    tillhöra de vackraste personerna.

  919. Det var de yngre kvinnorna
    som hade ljusare röster.

  920. Kvinnor
    föredrar däremot djupa mansröster-

  921. -och tycker att de ser snyggare ut. Så
    jag försöker prata så här.

  922. Men det funkar bara i telefon.

  923. Detta intresserar beteendevetare-

  924. -för att vi tycker om
    rösterna hos fertila personer.

  925. Träffar jag en sån person ökar
    min chans att reproducera mig.

  926. Forskarna ville se om kvinnliga
    röster var mer attraktiva-

  927. -när de var fertila.
    Man tog 40 studentskor.

  928. Tjugo som tog p-piller, tjugo
    som var "naturligt cyklande".

  929. Deras röster spelades in
    fyra gånger under en månad.

  930. Kvinnliga röster
    är som minst attraktiva vid mens-

  931. -och som mest vid ägglossning.
    De som åt p-piller varierade inte.

  932. Vad ska man säga om det?
    Om ni är ofrivilliga singlar-

  933. -strunta i smink.
    Satsa på en snygg röst i stället.

  934. Det kanske inte är optimalt att ragga på
    ICA, men jag kan ju säga:

  935. "Du glömde din fläskfilé i kassan. Ska
    vi gå hem till mig?"

  936. Man kan testa, i alla fall.

  937. Rösten är som ett fingeravtryck.

  938. Vilken röst vi har
    påverkar hur vi bemöts.

  939. Vi ska se ett klipp
    från National Geographic.

  940. Det bygger på
    att man vet att hos schimpanser-

  941. -så ska alfahannarna
    låta väldigt mycket.

  942. De sänker också sin röst,
    för en djup röst-

  943. -är förknippad
    med ett stort, starkt djur.

  944. De ville se om det funkade likadant på
    mänskliga hannar.

  945. Hur mycket kan du påverka
    andras beteende med din röst?

  946. Vi har låtit vår egen schimpans
    staka ut sitt territorium-

  947. -mitt på en tågstation. Rutan är hans.

  948. Han ska försöka försvara den
    från alla primater som ska med tåget.

  949. Först använder han
    en svag röst med hög tonhöjd.

  950. Försvinn från min ruta!

  951. Försvinn från min ruta!

  952. -Förlåt?
    -Försvinn från min ruta!

  953. -Ingen bryr sig om hans begäran.
    -Försvinn från min ruta!

  954. Folk ignorerar och driver med honom.

  955. -Försvinn från min ruta!
    -Det finns ingen ruta.

  956. Sen ber vi honom att använda
    en starkare röst, men samma tonhöjd.

  957. Försvinn från min ruta!

  958. Rösten är starkare,
    men tonhöjden är fortfarande hög.

  959. Undviker nån hans ruta nu?

  960. Försvinn från min ruta!

  961. Nej. Han kan inte hindra nån
    från att inkräkta på hans territorium.

  962. Nu ska han använda alfahannens röst.
    Låg tonhöjd och hög volym.

  963. Men kommer folk att bry sig om det?

  964. Försvinn från min ruta!

  965. Plötsligt anstränger sig alla
    för att undvika alfahannens territorium.

  966. -Ut!
    -Förlåt.

  967. Ingen ifrågasätter det.
    De lyder bara instinktivt.

  968. De hejdar sig för att lyda
    hans ovanliga men kraftfulla befallning.

  969. -Försvinn från min ruta!
    -Förlåt.

  970. Med sin alfaröst har schimpansen
    blivit kung över en ruta.

  971. Det här är inte vetenskapligt,
    men här funkade det fint.

  972. Men om jag inte måste pinka revir och
    vara en alfahanne-

  973. -eftersom jag
    redan har en partner-

  974. -så räcker det väl
    att jag kan kommunicera?

  975. Nja. Rösten har också med sig
    information.

  976. Viveka Lyberg Åhlander,
    som är logoped-

  977. -tittade på om röstkvalitén påverkar
    språkförståelsen.

  978. Hon lät 80 skolbarn genomgå
    ett vanligt språkförståelseprov.

  979. Hälften fick höra en vanlig röst. De
    andra fick höra samma röst-

  980. -när den simulerade heshet.
    Sen fick de frågor.

  981. Gruppen som hade hört
    den hesa rösten presterade sämre.

  982. Det verkar gå åt hjärnkapacitet för att
    avkoda den hesa rösten-

  983. -på bekostnad av förståelsen.

  984. En god röst gör faktiskt
    att folk förstår er bättre.

  985. Och så några ord
    om modern kommunikation.

  986. Nu för tiden kommunicerar vi ofta
    i realtid med sms, chatt och mejl.

  987. Många unga ringer knappt längre. De
    bara sms:ar.

  988. Det är en avvikelse
    i vår kommunikationshistoria.

  989. Aldrig förut har vi pratat
    i realtid med bara text.

  990. Då försvinner information.
    Vi vet inte om avsändaren är glad-

  991. -ledsen eller ironisk.
    Det sker ganska lätt missförstånd.

  992. Om nån kollega eller vän börjar verka
    konstig i mejl eller sms-

  993. -så använd telefonen till att
    ringa med. Det går fortfarande.

  994. När ni hör varandras röster förstår ni
    varandra mycket bättre.

  995. Rösten är ju ett fingeravtryck.
    Men det fina är-

  996. -att den går att förändra.

  997. Det är många
    som inte har kikat i den här...

  998. Jag tycker att man kan se rösten som en
    målning.

  999. Orden, det verbala, är innehållet.
    Det är som ett skogslandskap.

  1000. Men rösten
    är färgerna och penseldragen.

  1001. Det är stor skillnad på en målning av
    Picasso eller Liljefors-

  1002. -eller min son. Både vad gäller pris och
    vilken effekt de ger.

  1003. Jag ska visa er färglådan. Det är många
    som aldrig har kikat i den.

  1004. Men varför prata i svartvitt?
    Vi börjar med tonhöjden.

  1005. Jag kan prata här uppe
    eller här nere.

  1006. Oftast ligger vi
    i ett bekvämt mellanläge.

  1007. När vi är upprörda
    går vi oftast upp i ton.

  1008. "Nu är jag besviken på dig!"

  1009. Fast det är bättre att säga:
    "Nu är jag besviken på dig."

  1010. Han ser rädd ut nu. Och vi röstar
    på politiker med lägre röster.

  1011. I Kanada
    gjordes en uppmärksammad studie.

  1012. Studenter fick lyssna på tal
    av amerikanska presidenter.

  1013. Men rösterna var manipulerade.

  1014. De var upp- eller nerpitchade. Man
    gör det fint så det inte märks.

  1015. Den låga rösten
    uppfattas som intelligentare-

  1016. -pålitligare, snyggare
    och som en bättre ledare.

  1017. Efteråt fick de veta
    att det var samma röster.

  1018. Och både män och kvinnor röstar hellre
    på kvinnor med låga röster.

  1019. Många svenska politiker
    verkar veta det.

  1020. Det gör det lite jobbigt
    för er kvinnor ibland.

  1021. När ni ska vara attraktiva
    ska ni ha en ljus röst-

  1022. -men när ni ska leda
    ska ni ha en låg röst.

  1023. Lycka till. Det är inte helt lätt, men
    så är det.

  1024. Klangen är hur rösten känns.
    Mjuk och fyllig, eller hes?

  1025. Är den låg, knarrig
    och oengagerad-

  1026. -som en pilot på 10 000 meters som är
    ganska cool? De knarrar alltid.

  1027. Studier visar att vi gillar röster som
    är fylliga och varma.

  1028. Enda undantaget är Rod Stewart. Det
    gick bra för honom ändå.

  1029. Sen har vi prosodin.
    Prosodi är vackert.

  1030. Det är musiken i språket. Det är
    tonhöjder, rytmer och betoningar-

  1031. -och är väldigt viktigt
    för förståelsen.

  1032. Det är svårt att förstå en mening utan
    variationer och pauser.

  1033. Dessutom verkar jag inte bry mig.

  1034. En del människor går alltid upp
    i slutet av meningar-

  1035. -som om det var en fråga
    fast det är ett påstående.

  1036. Det är också det som gör att
    flygplatsröster låter så konstiga.

  1037. Det är också det som gör
    att talsyntes, när datorer talar-

  1038. -låter konstigt. Det blir bättre, men
    prosodin är svår att fejka.

  1039. Prosodin är också en tolkning
    av en text, vad jag betonar.

  1040. Och hastigheten.
    Om jag har ont om tid-

  1041. -kan jag prata jättefort.

  1042. Eller så kan jag ta det långsamt och
    betona det viktiga.

  1043. I förlängningen
    så är detta pauser och tystnad.

  1044. Det är inte fel
    att vara tyst ibland.

  1045. Då hinner folk tänka
    och förstå vad du menar.

  1046. Förstår du nu?
    - Titta, hon förstår.

  1047. Hemingway sa att det tar två år att lära
    sig prata-

  1048. -men femtio år
    att lära sig hålla tyst.

  1049. Slutligen har vi volym. Jag kan prata
    jättestarkt så att alla hör!

  1050. Eller så kan jag säga det tyst,
    så att folk lyssnar.

  1051. Vissa talar så här hela tiden,
    på tåget med en telefon i handen.

  1052. Det kallas för miljöförstöring.

  1053. Man får lägga sig
    på en lagom nivå.

  1054. Det var lite av färgerna
    i färglådan rösten.

  1055. Nästa gång
    ni ska säga nåt viktigt-

  1056. -om ni ska hålla ett tal
    eller löneförhandla-

  1057. -eller fria eller hålla föredrag, glöm
    inte rösten.

  1058. Rösten är inget magiskt
    som man aldrig kan förändra.

  1059. Röst är muskler och luftflöden
    och träning.

  1060. Ställ er framför spegeln och testa så
    får ni helt olika effekter.

  1061. Ta en spegel där hemma,
    det är bäst.

  1062. Men i alla fall... När jag säger
    att rösten är träning-

  1063. -så måste vi träna lite grann.
    Vi ska öva. Stå upp, varsågod.

  1064. Stå upp med armarna rakt ner.

  1065. Vi börjar med andningen.
    Luften är bränslet.

  1066. Andas in med näsan
    och höj upp armarna.

  1067. Och andas ut med munnen.

  1068. Gött, va? In igen.

  1069. Och läpparna, för artikulationen. Vi
    säger "bå, bå, bå..."

  1070. Explosivt! Och vi tar och pruttar, gör
    så här med läpparna.

  1071. Bra! Sen tar vi tungan.
    Överdriv: "La, la, la..."

  1072. Vi har druckit kaffe, ser vi.

  1073. Och så lite rikssvenska r. Rrrr...
    Det är bra för tungan.

  1074. Och så stämbanden.
    Vi börjar på ett högt "wiii"-

  1075. -och går ner på ett djupt "ååå", och sen
    upp igen. Vi testar.

  1076. Bra. Har det haft nån effekt?

  1077. Säg efter mig: "Han kom
    som ett yrväder en aprilafton."

  1078. "Han kom
    som ett yrväder en aprilafton."

  1079. "Att vara eller icke vara..."

  1080. "Nobody puts baby in a corner!"

  1081. "Yippee ki-yay, motherfucker!"

  1082. Tack så mycket. Ni kan det här.

  1083. Tusen tack, Henrik.

  1084. Som ni säkert har sett har vi ju haft en
    läsare bland oss i dag.

  1085. Du är så uppslukad av din bok. Vill du
    hålla mikrofonen?

  1086. Du har haft ledigt från skolan
    i dag-

  1087. -och fått ligga och läsa i tio timmar.
    Det var ett bra val.

  1088. -Vad är det du har läst i dag?
    -Två PAX-böcker, trean och fyran.

  1089. -De här.
    -Vad handlade de om?

  1090. -Ja, alltså...
    -Ta handlingen i båda snabbt.

  1091. Det är en serie, så man kan inte
    läsa en bok och sen sluta.

  1092. -Man måste läsa alla.
    -Hur många finns det?

  1093. De har bara gjort fyra böcker.
    Det kommer fler.

  1094. Så då läste du ut den sista som har
    kommit? Och den var spännande?

  1095. Hur mycket brukar du läsa annars?

  1096. Innan jag ska gå och lägga mig brukar
    jag läsa nån tidning.

  1097. -Hur länge då?
    -En halvtimme, kanske.

  1098. Mamma kan vara beredd på att du läser
    lite längre från och med nu.

  1099. Är du sugen på att göra om det här
    nästa år, eller räcker det nu?

  1100. Det vore kul
    om jag kunde göra det igen.

  1101. Då ses vi kanske nästa år.
    En stor applåd för Sara.

  1102. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Texter blir ljud

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Ljud, Teknik, Teknisk akustik, Teknisk fysik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning