Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomarDela
  1. God morgon! Vårt tema är
    den påverkan fysisk aktivitet har-

  2. -på kardiovaskulära sjukdomar.

  3. Jag heter Ylva Hellsten och är verksam
    vid Köpenhamns universitet.

  4. Innan jag presenterar vår första talare
    så vill jag ge er en kort bakgrund-

  5. -till vårt tema i dag.

  6. Ungefär hälften
    av alla dödsfall i Europa-

  7. -har kardiovaskulära orsaker.
    Ni kan se statistiken här.

  8. Det röda visar dödsfall orsakade
    av kardiovaskulära sjukdomar.

  9. De utgör ungefär hälften.

  10. Om man ser det
    i relation till ålder och kön-

  11. -så ser man förstås en ökning
    kopplad till stigande ålder-

  12. -hos både män och kvinnor.

  13. Man kan även se en ökning
    även i yngre åldersgrupper.

  14. Faktiskt är det så
    att om man ser till barn-

  15. -i åldersgruppen 2-11 år-

  16. -så kan man iaktta
    en ganska hög frekvens-

  17. -av faktorer associerade
    med metabolt syndrom.

  18. 5 % av barnen lider av
    fullt utvecklat metabolt syndrom.

  19. Vi vet att hjärt-kärlsjukdomar
    är kopplade till livsstilsfaktorer.

  20. Brist på fysisk aktivitet
    spelar en stor roll i det här-

  21. -och kan leda till diabetes,
    högt blodtryck, ateroskleros-

  22. -hjärtsjukdomar och stroke.
    Resultatet är förstås ökad dödlighet.

  23. Vi vet även att fysisk aktivitet
    är ett bra sätt-

  24. -att minska risken
    för kardiovaskulära sjukdomar.

  25. Bilden visar alla de faktorer som
    kan förbättras genom fysisk aktivitet.

  26. De metaboliska aspekterna till vänster
    och till höger de kardiovaskulära.

  27. I dag ska vi fokusera
    på artärers och arteriolers hälsa-

  28. -men Dan Green kommer även
    att ta upp kardiologiska aspekter.

  29. Först ut i dag är Dan Green
    från University of Western Australia.

  30. Han tar upp träning
    och hjärt-kärlsjukdomar hos unga.

  31. Kan sjukdomarna förebyggas
    inom riskgrupperna?

  32. Jag ska tala om träningens effekt
    på hjärt-kärlfunktionen.

  33. Dr Stefan Mortensen
    från Syddansk Universitet-

  34. -ska tala om cirkulationsrubbningar
    som orsak till hjärt-kärlsjukdomar-

  35. -och om den roll
    fysisk aktivitet spelar.

  36. Jag är glad att få presentera
    vår förste talare för er:

  37. Professor Dan Green. Han är en
    av världens främsta experter-

  38. -på kardiovaskulära sjukdomar
    och fysisk aktivitet. - Varsågod, Danny.

  39. Okej. Tack.

  40. Jag ställer mig härborta.
    Tack för att ni har kommit.

  41. Jag känner mig hedrad att delta här
    tillsammans med Ylva och Stefan.

  42. Jag talar först,
    så det blir något av en överblick.

  43. Inledningsvis ber jag er ha tålamod
    med en liten utvikning...

  44. Jag kom att tänka på parabeln
    om de blinda munkarna och elefanten.

  45. Det är en gammal hinduisk parabel.

  46. Den översattes av John Godfrey Saxe
    på 1850-talet.

  47. De blinda munkarna vet inte
    hur en elefant ser ut - givetvis.

  48. Men de vill ta reda på det.

  49. Så här skrev Saxe: "Sex män från
    Hindustan kunskap ville finna"-

  50. -"en elefant ville de se,
    fast de var blinda."

  51. "Genom att elefanten observera
    ville de få veta mera."

  52. "När den förste elefanten kom åt
    brast han genast i gråt."

  53. "Bevare mig, detta djur liknar en mur."

  54. Det finns sex verser till... Elefantens
    ben kan kännas som ett träd-

  55. -svansen som ett rep, betarna
    som spjut och snabeln som en orm.

  56. Så här slutar det: "Männen
    disputerade länge utan rast"-

  57. -"och var och en höll hårt
    vid sin egen åsikt fast."

  58. "Fast de alla hade rätt till viss del,
    så hade de alla ändå fel."

  59. När jag hör den här parabeln
    så tänker jag på reduktion-

  60. -kontra integration inom fysiologin.

  61. En del fokuserar på detaljer
    och andra på helheten.

  62. Elefanten är min metafor i dag.

  63. Eftersom jag är först
    så kan jag prata om hela djuret-

  64. -i stället för detaljerna.
    De tar nog mina kollegor upp.

  65. Det är otroligt vad man hitta på nätet.
    Jag tror det här är Ylva Hellstens.

  66. Okej. låt oss först nämna
    några "elefanter i rummet" i korthet.

  67. Vi har fortfarande problem
    med hjärt-kärlsjukdomar.

  68. Jag ska prata om vad jag tror
    är skälet till att problemen finns kvar.

  69. Dels beror det på att vi behandlar
    fel saker, och gör det försent.

  70. Möjligheten att ändra på det här
    beror på när vi upptäcker symptomen.

  71. Ju tidigare de upptäcks, desto längre
    tid har man för förebyggande åtgärder.

  72. Nyckelfrågan är om ett tidigt ingripande
    gör nån skillnad.

  73. Det är den stora frågan och jag ska
    delvis försöka besvara den i dag.

  74. Då börjar vi...
    Så här definierar WHO problemen:

  75. Av 1 000 givna dödsfall sker
    en så här stor del i höginkomstländer.

  76. Bilden visar även mellaninkomst-
    och låginkomstländer.

  77. Det här är vad folk dör av
    i respektive länder:

  78. Ischemiska hjärtsjukdomar
    och stroke står för 90 procent-

  79. -i höginkomstländer som det här.

  80. I mellaninkomstländer
    ser vi samma sak-

  81. -och även i låginkomstländer
    ökar ischemiska hjärtsjukdomar.

  82. Det här är färska data.

  83. För mig påvisar det ett av de största
    hälsoproblemen i världen.

  84. Jag ska ställa en fråga...
    Efter årtionden av forskning-

  85. -och många miljarder dollar
    i anslag...

  86. Varför förblir hjärt-kärlsjukdomar
    vårt största problem?

  87. Det här är två av skälen:

  88. Vi upptäcker fel sak
    och det sker försent.

  89. Vad menar jag med det?

  90. Det hände inget... Nu så.

  91. Vi upptäcker hjärt-kärlsjukdomar
    i samband med kärlkramp.

  92. De testas för ischemi på ett löpband-

  93. -eller så görs ett ingrepp för att
    avgöra om det finns nån förträngning-

  94. -eller plack i blodkärlen.

  95. Det vi upptäcker är symptom
    på ett framskridet sjukdomsförlopp-

  96. -men inte själva sjukdomen.

  97. Jag ska visa vad jag menar.

  98. Det första jag vill hävda är att 50 %
    av dem som dör plötsligt-

  99. -av akut hjärtinfarkt
    inte har uppvisat några symptom.

  100. Och om man ser till de data man ser
    här som samlats från flera studier-

  101. -så ser man storleken
    på den stenos som orsakade-

  102. -en hjärtinfarkt med dödlig utgång.

  103. I alla studierna ser man
    att de flesta infarkter-

  104. -orsakas av små kärlförändringar.

  105. Mindre än 50 %. 70 % av infarkterna-

  106. -drabbar människor
    med endast små kärlförändringar.

  107. Okej? 70 %
    beror på "obetydliga" förträngningar.

  108. Dessutom
    kunde ingen stenos upptäckas.

  109. Det finns inga tecken på ischemi.

  110. Gör man en angiografi på dem
    så blir de hemskickade som friska.

  111. Så när den kardiologiska
    undersökningen är klar-

  112. -och man är ute på parkeringen igen
    så kan man ändå få en infarkt.

  113. 70 % av infarkterna sker i artärer
    som ser ut så här.

  114. Bara 15 % sker i artärer
    som ser ut så här.

  115. Trots det är alla våra varnings-
    mekanismer koncentrerade hit.

  116. Inga är inriktade på den här sidan.

  117. Så vi upptäcker ischemi,
    men inte ateroskleros.

  118. Intressant är även...
    Det här är den "naturhistoria"-

  119. -man kan studera hos folk
    som drabbas av hjärtinfarkt.

  120. De har hjärtsjukdomar
    och drabbas av en infarkt.

  121. Behandlingen består av ett invasivt
    ingrepp och medicinering.

  122. Studien pågick i tre år för att se
    hur många som fick en ny infarkt.

  123. På Y-axeln ser vi allvarliga infarkter
    - vi talar om återfall.

  124. Vi ser två linjer.

  125. Den ena visar infarkter som återkom
    på stället för den ursprungliga skadan.

  126. Hur många av dem skedde på
    samma ställe som den första skadan?

  127. Ungefär 12-13 %,
    men ungefär lika många-

  128. -drabbades
    av infarkter på andra ställen-

  129. -som inte redan vara skadade.

  130. När de studerade bildmaterialet-

  131. -såg de att 30 % av skadorna utgjordes
    av stenos och alltså var små.

  132. Som kardiolog
    kan man inte behandla dem.

  133. Det säger oss att ateroskleros
    är en systematisk sjukdom.

  134. Den går inte att bota
    med ett "titanplåster".

  135. När det gäller hur vi handskas
    med sjukdomen i dag...

  136. Jag kritiserar inte hjärtkirurgin
    och de framsteg som har gjorts-

  137. -jag säger bara att åtgärder för att
    upptäcka sjukdomen tidigare saknas.

  138. När man upptäcker den försent, då?
    Det här är "riskzonen" i dag.

  139. Det är här pengar och arbete satsas.
    Men ateroskleros börjar tidigt.

  140. Vad gör vi åt den här zonen?

  141. Hur vet vi att ateroskleros
    ens är ett problem där?

  142. Det här är den berömda statistiken
    från stupade i Koreakriget.

  143. Mätningarna gjordes vid obduktionen
    av normalfriska män-

  144. -som dött av skador de fått i strid.
    De obducerades, alltså-

  145. -och man mätte sjukliga förändringar
    i hjärtartärerna i aortan.

  146. Man kom fram till att av de här
    friska 22-åringarna på 1950-talet-

  147. -så uppvisade 77 % symptom
    på ett tidigt stadium av ateroskleros.

  148. Bogalusa-studien uppvisar liknande
    resultat för vuxna mellan 26 och 40 år.

  149. Man hittar alltså symptom på sjukliga
    förändringar hos unga människor.

  150. Min favorit är en studie
    som inriktade sig på hjärtdonationer.

  151. Här ser vi donatorns ålder.

  152. Innan en hjärttransplantation sker
    i USA i dag-

  153. -så görs ultraljudsundersökningar
    för att avgöra om artärerna är friska.

  154. Varför skulle man transplantera
    ett hjärta med problem?

  155. Det här är data från ultraljudet.

  156. Kriteriet är
    en synlig aterosklerosrelaterad skada.

  157. Hur många i åldrarna 13-19 år
    led av ateroskleros?

  158. I den åldersgruppen var det 66 %.

  159. Så i det tredje årtiondet av sina liv-

  160. -uppvisar de flesta
    mätbara symptom på ateroskleros.

  161. Vad vill jag då ha sagt?
    Jo, att insatserna koncentreras hit.

  162. Det går från 0 år här till döden här.

  163. Vi brukar börja göra nåt ungefär här.

  164. Det är vid den åldern det blir aktuellt.

  165. Jag hävdar
    att insatserna bör inledas redan här.

  166. Men det är beroende av att vi
    kan upptäcka sjukdomen redan då.

  167. Det leder till frågan om mätning.
    Ni minns nog studien i The Lancet-

  168. -av David Celermajer
    och John Deanfield 1992.

  169. De mätte funktionen hos artärer
    som utsattes för påfrestningar.

  170. Här handlar det
    om ökat blodflöde genom lumen.

  171. I en frisk artär
    ska det få den att utvidgas.

  172. Dåligt fungerande artärer utvidgas inte.

  173. De undersökte
    den ytliga femoralartären hos barn.

  174. Man jämförde friska barn med barn
    som hade hyperkolesterolemi.

  175. Den gruppens artärer
    fungerade mycket dåligt.

  176. De undersökte även barn som rökte,
    som hade högt blodtryck-

  177. -eller utsattes för passiv rökning.

  178. Ett antal studier gjordes och i alla
    kunde man urskilja samma mönster.

  179. Det här introducerade
    en icke-invasiv teknik-

  180. -för att mäta kärlfunktionen.

  181. Särskilt vid påfrestningar.

  182. Artärer som utsätts för "press".

  183. Det skapade en metod för att bedöma
    effekten av åtgärder mot riskfaktorer.

  184. Men den öppnade även för möjligheten
    att upptäcka skador tidigt.

  185. På bilden ni såg handlar det om zonen
    där artärerna ser friska ut-

  186. -men kanske inte fungerar ordentligt.
    Artärväggen kan vara skadad.

  187. Är då en mätning
    av utvidgningen vid ökat blodflöde-

  188. -relevant och meningsfull?

  189. Den här studien mäter kärlvidgningen
    hos en grupp människor-

  190. -och sen antalet infarkter i gruppen.

  191. Man ville se hur det påverkade
    bedömningen av riskfaktorer.

  192. I alla studierna gjordes en traditionell
    bedömning av riskfaktorerna.

  193. Sen bedömde man nyttan av
    att mäta artärfunktionen.

  194. Efter anpassning till riskfaktorerna-

  195. -visade meta-analysen
    att 1 procents minskad artärfunktion-

  196. -leder till en tioprocentig
    kardiovaskulär riskökning.

  197. Det tillför alltså nåt
    till bedömningen av riskfaktorerna.

  198. Så vidgningsförmågan
    förutsäger alltså hjärt-kärlsjukdomar.

  199. Att mäta artärväggen är en
    sammansatt mätning-

  200. -av flera faktorer vilkas skadliga
    effekter blir synliga på artärväggen.

  201. Man kan mäta riskfaktorer
    som påverkar kärlväggen-

  202. -eller kärlväggen själv för att bedöma
    om den fungerar korrekt.

  203. Är artärfunktionen nedsatt
    i högriskgrupper?

  204. Jag ska visa resultat från vår grupp,
    men jag diskuterar gärna andra data.

  205. Kan vi då göra nåt åt det här?

  206. Nu får jag nämna Louise Naylor
    som jag har samarbetat med i tio år.

  207. Louise var min doktorand
    och bedriver nu egen forskning.

  208. Hon har gjort ett fantastiskt arbete
    kring kardiovaskulära riskfaktorer.

  209. Högriskgrupper bland barn.

  210. Hon har samarbetat med
    Princess Margaret Hospital i Perth.

  211. Det här är en sammanfattning
    av hennes arbete.

  212. Det handlar om förtjockning av
    artärväggarna på halspulsådern.

  213. Studien gjordes på barn
    som var ungefär 15 år gamla.

  214. En grupp var inte överviktiga
    och relativt friska.

  215. Den andra gruppen var överviktiga
    och den tredje hade typ 2-diabetes.

  216. Här ser vi deras kärlvidgning.

  217. Man ser tre stadier
    av nedsatt kärlvidgningsförmåga.

  218. Typ 2-diabetikerna uppvisar tecken
    på tidiga morfologiska förändringar.

  219. Det här är vår första studie om hur
    motion påverkar högriskgrupper.

  220. Vi studerade två grupper
    för att undvika pubertetsungdomar.

  221. Vi studerade barn och ungdomar
    som genomgått puberteten.

  222. Barnen var i genomsnitt 9 år.

  223. Här ser vi ålder och längd...
    Nu ska kroppsvikten synas.

  224. Normalvikten var ungefär 30 kg och de
    överviktiga barnen vägde det dubbla.

  225. Hos de lite äldre ungdomarna
    ser vi längden här.

  226. Här ser vi kroppsvikten.
    De överviktiga vägde runt 100 kilo.

  227. Det var ungdomar som remitterats
    till en endokrinolog för sin övervikt.

  228. Här är förändringarna
    efter åtta veckors träning.

  229. Det handlade om individuella
    intensivträningsprogram.

  230. Man ser inga viktförändringar, till
    barnens och föräldrarnas besvikelse.

  231. Men som tur var
    såg man en minskning av bukfettet.

  232. Muskelmassan,
    särskilt i benen, ökade avsevärt.

  233. Det här är i procent,
    men siffrorna tar nästan ut varandra.

  234. Det lärde oss hur viktigt det är
    att ta hänsyn till kroppsbyggnaden.

  235. Vi tar knappt upp vikten längre
    när vi ordinerar träningsprogram.

  236. Inga förändringar
    då det gäller kroppsvikt eller BMI.

  237. Vi använde hyperinsulinemisk
    klampteknik på alla barnen.

  238. Man ser hur mycket glukos kroppen
    kan förbränna vid normal insulinnivå.

  239. Man såg en markant förbättring
    efter träning-

  240. -i förmågan att förbränna glukos.

  241. Den här mätmetoden är standard
    inom endokrinologin-

  242. -för att bedöma om den glykemiska
    kontrollen förbättras.

  243. Träningen förbättrade insulin-
    känsligheten hos överviktiga barn.

  244. Här är effekten på kärlvidgningen
    hos ungdomarna och barnen.

  245. De normala barnen hamnade på
    ungefär 8. De här på ungefär 10.

  246. Vi lyckades alltså öka kärlvidgningen
    hos de här barnen.

  247. Det handlade om ca 15 barn.
    Det var alltså inga stora grupper-

  248. -men vi ser en förbättrad
    vaskulär funktion-

  249. -och möjligen en minskad risk
    för framtida ateroskleros.

  250. Katrin Dias vid University of
    Queensland har gjort en meta-analys-

  251. -inom pediatriken av alla
    de här studierna, inklusive våra-

  252. -och en av Celermajers.

  253. Hon visar att kärlvidgningen verkligen
    förändras hos överviktiga barn.

  254. Man ser inga förändringar i kroppsvikt,
    men däremot förbättrad kondition.

  255. Hur ligger jag till tidsmässigt?

  256. Okej, bra. - Det här är för att
    påminna mig om att byta ämne-

  257. -och prata om hjärtfunktion.

  258. Främst om diastolisk hjärtfunktion
    och om hur hjärtat rör sig effektivt.

  259. Diabetes hos vuxna verkar försämra
    hjärtats uppsamlingsfunktion.

  260. Det kan föregå ytterligare funktions-
    störningar med stigande ålder.

  261. I den här väldigt begränsade studien
    använde vi motståndsträning.

  262. Det handlade inte om tung träning.
    Jag tror det var tio repetitioner-

  263. -på ungefär 50-60 % av 1RM.

  264. Vi följde en kontrollgrupp
    i det här experimentet.

  265. Vi gjorde en Dopplermätning.

  266. Studierna bör nog upprepas
    med dagens avancerade mätteknik.

  267. Det här är resultaten
    av mätningarna vi fick fram då.

  268. Förbättringen
    av den diastoliska hjärtfunktionen-

  269. -var ungefär det dubbla i förhållande
    till det vi mätte i kontrollgruppen.

  270. Det finns alltså tecken på
    att hjärtfunktionen kan modifieras.

  271. Det här är färska data. Det här är barn
    med typ 2-diabetes.

  272. Genomsnittsåldern
    i både tränings- och kontrollgruppen-

  273. -var 15-17 år.

  274. Grupperna var inte
    särskilt väl balanserade-

  275. -men deltagarna
    hade alla diagnosen diabetes.

  276. De var mer överviktiga
    än barnen vi studerade tidigare-

  277. -med BMI-värden på 36
    vid 17 års ålder.

  278. Vi prövade med träning igen.

  279. Vi mätte deras muskelstyrka.

  280. Här ser vi testresultaten
    för över- och underkropp-

  281. -i kontrollgruppen
    och i träningsgruppen.

  282. Här är de kardiovaskulära
    förändringarna, som är obetydliga.

  283. Men tendensen pekar ändå åt rätt håll.

  284. Träningsgruppens resultat förbättrades
    men inte kontrollgruppens.

  285. Vi fick liknande resultat
    då det gäller kroppsbyggnaden.

  286. Ökningar i muskelmassa
    respektive fettvävnad-

  287. -hos de båda grupperna.

  288. Kontrollgruppens fettvävnad
    ökade så här mycket-

  289. -under studien
    som pågick i tre månader.

  290. Här ser man förändringarna som
    uppvägs av muskel- och fettvävnad.

  291. Återigen inga förändringar i kroppsvikt.

  292. Det här är flödesmätningarna
    före och efter träningsprogrammet.

  293. Det är i linje med staplarna här.

  294. I kontrollgruppen ser man en liten
    minskning, och det fanns ett samspel.

  295. Eftersom barnen hade diabetes ville vi
    mäta den mikrovaskulära funktionen.

  296. Jag ska förklara vår mätteknik.

  297. Den innebär att man implanterar
    ett litet plastmembran i huden.

  298. I det finns ett dialysmembran.

  299. Man kan spruta in ämnen
    som stimulerar eller blockerar kärl-

  300. -som vi vet är viktiga
    för den vaskulära hälsan.

  301. Vi blockerade kväveoxidtillförseln
    och så här går det vid uppvärmning...

  302. Om man värmer upp huden
    så ökar flödet.

  303. Om man samtidigt tillför en blockerare
    så försvagas reaktionen.

  304. Skillnaden mellan graferna
    beror på kväveoxidens påverkan-

  305. -på den mikrovaskulära funktionen.
    Man kan alltså göra en bedömning--

  306. -av kväveoxidens effekt
    på väldigt små kärl.

  307. När vi gjorde det i bägge grupperna...
    Här ser man kväveoxidens effekt.

  308. Här är träningsgruppen, före och efter
    träning, och här är kontrollgruppen.

  309. Resultatet liknar data
    från studier på artärnivå.

  310. Det är relevant i samband
    med hjärtinfarkter och stroke.

  311. Studien visar även att träning
    gynnar mindre blodkärl.

  312. Det är inte bara relevant
    för hudproblem hos diabetiker-

  313. -utan för alla vaskulära sjukdomar-

  314. -som ju har skadliga effekter
    för diabetiker, som vi alla vet.

  315. Intressant nog såg vi ingen förändring
    i insulinkänsligheten i gruppen.

  316. Motion... Förlåt, fel stapel.
    Här är före och efter träning.

  317. Man ser bara en liten ökning som inte
    skiljer sig från kontrollgruppen.

  318. Kanske är det så att
    när man drabbats av typ 2-diabetes-

  319. -så är det svårt att förbättra insulin-
    känsligheten med fysisk träning.

  320. Det sista jag ska ta upp
    är en liten studie-

  321. -gjord av Niki Hopkins
    för ett par år sen-

  322. -som tar upp frågan om hopplöshet
    på grund av genetiska faktorer-

  323. -som man inte kan göra nåt åt.

  324. Vi ville se om kärlfunktionen kunde
    modifieras. Vi studerade ärftlighet-

  325. -hos olika grupper av tvillingar:
    en- och tvåäggstvillingar.

  326. Den här bilden ska demonstrera
    konceptet bakom tvillingstudier.

  327. Det tog mig ett tag att förstå.

  328. Enäggstvillingar har ju samma dna
    till 100 procent.

  329. Tvåäggstvillingar till 50 procent.

  330. Om man mäter en variabel
    som är starkt genetiskt determinerad-

  331. -bör enäggstvillingarna vara
    nästan hundraprocentigt identiska.

  332. Hälften av det hos tvåäggstvillingarna.

  333. Ärftliga anlag har alltså
    de här proportionerna hos tvillingar.

  334. För icke-ärftliga anlag ser man
    ett liknande storleksförhållande-

  335. -vilket tyder på att miljöpåverkan
    spelar en större roll här.

  336. Vi rekryterade grupper
    av båda typerna av tvillingar.

  337. Deras träningsprogram var identiska.

  338. Båda tvillingarna tränade samtidigt
    och lika mycket.

  339. Vi mätte förändringarna
    i blodkärlens vidgningsförmåga.

  340. Det här är resultatet. Grupperna bestod
    bara av ett dussin tvillingar.

  341. Här ser vi korrelationen för enäggs-
    tvillingar, den är inte hundraprocentig.

  342. Här är korrelationen
    hos tvåäggstvillingar.

  343. Ärftlighetkoefficienten visar
    att förändringar i kärlfunktionen-

  344. -beroende på fysisk träning
    beror på ärftliga faktorer.

  345. Men den går att modifiera.

  346. Man kan alltså göra nåt åt saken.

  347. Vad har vi då lärt oss?
    Sista bilden...

  348. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande
    en faktor att räkna med.

  349. Vi bör fokusera på aterotrombos
    och inte dess symptom.

  350. Förebyggande åtgärder är nyckeln till
    att bekämpa sjukdomen på lång sikt.

  351. Och dess utbredning.

  352. Det här kräver att den upptäcks tidigt.

  353. Vi är inte där än, kliniskt sett,
    men vi arbetar på det.

  354. Jag tror att bildbaserade metoder
    är framtidens medicin.

  355. Funktionella abnormaliteter
    föregår troligen strukturell förändring.

  356. Det första tecknet på dysfunktion
    hittas nog på den funktionella sidan.

  357. Högriskgrupperna löper större risk
    för ateroskleros än kontrollgrupperna.

  358. Barn i högriskgrupper
    gillar att motionera, vill jag påstå.

  359. Alla studier som gjorts
    de senaste tio åren visar-

  360. -att när man samlar barnen på ett gym-

  361. -så elimineras allt det som hindrar
    att de motionerar till vardags.

  362. De behöver inte skämmas
    för att alla de andra barnen är smalare.

  363. De tränar med barn som ser ut som de
    själva och de tränar med liv och lust.

  364. Närvaron har legat på över 90 %.

  365. Dessutom drar de med sig föräldrarna.

  366. Högriskbarn gillar att motionera
    om man skapar rätt förutsättningar.

  367. Högriskbarn är inte
    genetiskt dömda på förhand.

  368. Vaskulär fysiologi går att modifiera.

  369. Nedsatt vaskulär funktion
    och kanske även struktur-

  370. -kan förbättras om man
    vidtar åtgärder på ett tidigt stadium.

  371. Jag vill avsluta med
    att tacka Ylva för inbjudan-

  372. -och alla dem som jag har haft
    privilegiet att samarbeta med.

  373. Särskilt Louise Naylor och Niki Hopkins
    vid John Moores University.

  374. Tack så mycket.

  375. Tack för det fina föredraget, Danny.

  376. Frågor?

  377. Ja.

  378. Det blir nog en fråga
    jag inte kan svara på.

  379. Oroa dig inte för det. Jag är verksam
    vid VUMC i Amsterdam.

  380. Tack för ett fint föredrag.

  381. Om man kopplar
    den sista bilden till den första-

  382. -med statistik
    över olika typer av länder-

  383. -som visade
    hjärt-kärlsjukdomars vanlighet.

  384. Hur ska man få upp folk
    i låginkomstländer på löpbandet-

  385. -om det är det som är lösningen?

  386. Min andra fråga gäller finansieringen
    av såna här storskaliga åtgärder.

  387. Ska hälsovårdsmyndigheter
    och finansdepartement-

  388. -leverera ett löpband till våra hem?

  389. Hur ska det går till,
    sett ur ett folkhälsoperspektiv?

  390. Hur löd den första frågan?
    Jag missade det sista.

  391. Hur kopplar man statistiken
    på den första bilden...

  392. -Hur vanligt det är...?
    -...till en förbättrad folkhälsovård.

  393. Ja, det är kliniska fysiologiska
    experiment som kostar mycket pengar.

  394. Studiernas syfte är
    att lyfta fram principer-

  395. -men med rätt åtgärder
    kan man åstadkomma förändring.

  396. Men att applicera resultaten
    på folkhälsonivå är väldigt svårt.

  397. Jag tror att det mest kostnadseffektiva
    är att ge folk en knuff i rätt riktning.

  398. Vare sig de vill eller inte.

  399. Det är det som Billie Giles-Corti
    och Fiona Bull talar om-

  400. -nämligen att förändra miljön
    för att ändra folks beteenden...

  401. Det är det bästa svar jag har,
    även om det inte är så bra.

  402. Det finns ingen trollformel. Saker
    måste ske på olika politiska nivåer.

  403. Jag vet faktiskt lite om det här...
    Min dotter är 12 år gammal.

  404. Jag har en liten anekdot.
    - Hinner jag det?

  405. Min dotter älskar att spela fotboll
    och hon är väldigt aktiv.

  406. För två år sen
    fick hennes skola en ny rektor-

  407. -som bestämde att barnen
    skulle få laptops.

  408. På föräldramötet sa jag att jag
    oroades av all tid framför datorn.

  409. Det blev helt tyst i salen. Alla andra
    oroade sig för barnskydd och sånt.

  410. Men tiden framför datorn
    var inte problemet-

  411. -utan att laptopen
    - en Mac på ett par kg-

  412. -transporteras i en särskild väska.
    Hon har redan en ryggsäck.

  413. Första dagen efter att alla hade fått
    sin laptop körde jag till skolan...

  414. Just det, "körde"...

  415. Kön för att lämna av barnen
    var dubbelt så lång som vanligt.

  416. Jag undrade vad som hade hänt.

  417. Alla körde till skolan den dagen.

  418. Jag klev ur bilen efter att ha lämnat av
    Abby och gick in på skolgården-

  419. -för att hitta ett cykelställ...
    Där fanns inte en enda cykel.

  420. Alla möjliga händelser
    kan få oväntade konsekvenser.

  421. Abbys tid framför datorn
    kan jag begränsa-

  422. -men problemet var att hon slutade
    cykla till skolan. Inga barn gör det.

  423. Jag köpte en cykelkärra åt henne
    och nu cyklar vi några dagar i veckan.

  424. Det är såna oplanerade konsekvenser
    vi måste hantera.

  425. Förändringar i våra barns beteende.

  426. Det krävs en ny policy
    från myndigheternas sida-

  427. -och pengar för att förändra
    miljön våra barn lever i.

  428. Nu måste vi nog avsluta.
    Tack så mycket, Danny.

  429. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärt- och kärlsjukdomar, Hjärta, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.