Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kroppDela
  1. Vad roligt att ni är här! Välkomna igen.

  2. Jag tror att jag har
    ett lite annat perspektiv, Jens.

  3. Det här är en vetenskaplig kongress,
    så det här uttalandet kan provocera.

  4. Många av er som sitter här har
    andra syften än vetenskapliga resultat.

  5. Ni vill förbättra idrotten, få folk att
    bli mer aktiva och förändra samhället.

  6. Jag antar att vissa av er vill förbättra
    idrottares prestationer i tävlingar-

  7. -och se till att de
    är väl förberedda och skadefria-

  8. -och om de blir skadade
    ordna rehabilitering-

  9. -som är anpassad
    efter utövaren och dess idrott.

  10. Förbättringar är dock inte bara
    kopplade till fysiologi och biomekanik.

  11. Filosofer får oss att inse
    att begrepp kan förstås på olika sätt-

  12. -är komplicerade och flerdimensionella-

  13. -och påverkar hur vi uppfattar
    världen och idrott.

  14. Frågor om politik, relativ ålderseffekt,
    ekonomiska restriktioner-

  15. -och föreställningar om ras, etnicitet,
    och kön intresserar samhällsvetare.

  16. De kan definieras
    som idrottens kritiska vänner-

  17. -och försöker påverka
    för att få föreningar att anpassa sig-

  18. -efter regeringars, sponsorers,
    idrottsdeltagares och alla andras krav.

  19. Trots att ni studerar
    många olika sorters frågor-

  20. -har ni nåt viktigt gemensamt.

  21. Ni är alla intresserade av framtiden,
    eller hur?

  22. Jag och mina kolleger
    har en annan bakgrund, vi är historiker.

  23. Hur passar historiker in i ett fält
    där framtiden är så central?

  24. Jag har frågat mig själv samma sak:
    Varför studera historia?

  25. Ett enkelt svar är att historien
    är viktig för att förstå nutiden-

  26. -och för att kunna påverka framtiden.
    Winston Churchill sa:

  27. "De som inte lär sig av historien
    är dömda att upprepa den."

  28. I huvudtal från tidigare kongresser
    har vi sett exempel på det.

  29. Ni kanske hörde
    Lars Engebretsens presentation-

  30. -om IOK:s medicinska kommittés
    arbete-

  31. -eller Barbara Ainsworths tal-

  32. -om hur forskning om fysisk aktivitet
    har förändrats-

  33. -eller Bengt Saltins hedersföreläsning
    om sitt arbete.

  34. Alla tre är bra exempel
    på hur historia kan kartläggas.

  35. Historiker vill förklara hur och varför
    nåt förändras eller inte över tid.

  36. Teoretiska perspektiv
    förklarar kontinuitet och förändring.

  37. Historiker vill även svara på om
    krafter och individer skapar förändring-

  38. -eller om förändringarna
    orsakas av samhällsstrukturer.

  39. Dessutom är maktrelationers roll
    av särskilt intresse för historiker.

  40. Med startpunkt i historien kan alla
    tänka på hur de vill leva sitt liv-

  41. -eller hur samhället ska formas.

  42. Men när man studerar historia
    måste man tänka på vad historia är.

  43. Historia är
    allt som har hänt fram till nu-

  44. -men allt hamnar inte i en historiebok.

  45. För att ni ska förstå,
    föreställ er ett berg.

  46. Berget kan beskrivas på olika sätt-

  47. -beroende på vem som beskriver det
    för vem och varför.

  48. Man kan beskriva hur högt berget är,
    vilka mineraler stenen utgörs av-

  49. -vad som växer på det
    eller hur man kan bestiga det.

  50. Piloten vill veta höjden,
    geologen vill höra om mineralerna-

  51. -medan biologen är särskilt nyfiken-

  52. -på den sällsynta blomma
    som sägs växa på berget.

  53. Det är som historia.
    Det finns historiska fakta-

  54. -men historiker
    väljer vilka fakta de lägger fram-

  55. -utifrån perspektiv som förklarar
    kontinuitet eller förändring.

  56. Historiker väljer även hur historia
    ska framställas beroende på åhöraren.

  57. För att göra historien genomskinlig
    måste valet förklaras för mottagaren.

  58. Då kan analysen diskuteras
    på ett akademiskt sätt.

  59. Jag ska försöka förklara vad jag menar
    med ett par exempel.

  60. Jag börjar med kontinuitet,
    vår biologiska bakgrund.

  61. Homo sapiens utvecklades för
    länge sen och var samlare och jägare.

  62. Sen dess har våra kroppar genomgått
    ett par små förändringar.

  63. Vissa förändringar är kopplade
    till de människor som lämnade Afrika.

  64. När den neolitiska revolutionen
    inträffade-

  65. -förändrades samhällena
    då människor utvecklade jordbruk.

  66. Arbetsbördan förändrades
    och människorna behövde arbeta mer.

  67. Nya sjukdomar utvecklades och spreds
    då folk bodde närmare varandra.

  68. Men det är de senaste seklerna
    som människor-

  69. -har stött på störst skillnader
    i sin omgivning.

  70. Sociala, ekonomiska och kulturella
    förutsättningar har förändrats markant.

  71. Jordbrukssamhället gav plats åt det
    industriella samhället i många länder.

  72. Min poäng är att vår genetik inte har
    förändrats sen Homo sapiens uppstod-

  73. -men de samhälleliga förändringarna
    har påverkat våra kroppar.

  74. Förståelse för det är nödvändigt
    om man vill påverka framtiden.

  75. Arne Astrup, prefekt för institutionen
    för näringslära och idrott i Köpenhamn-

  76. -uttryckte det
    på sommarskolan för doktorander-

  77. -som Gertrud Pfister med flera
    arrangerar varje år.

  78. Han sa: "För 40 år sen
    trodde idrottsforskare"-

  79. -"att om vi kunde hitta
    den perfekta träningen och kosten"-

  80. -"skulle vi kunna stoppa fetma
    och fysisk inaktivitet i västländer."

  81. Så blev det inte.

  82. För att förstå det måste vi förstå
    föreställningarna om kroppen-

  83. -om jag minns Astrup rätt.

  84. Det är dock invecklat, vilket jag
    ska illustrera med några exempel.

  85. Jag börjar
    med ett exempel om folkhälsofrågor.

  86. På 1700-talet utvecklades statistiska
    metoder i Europa för att följa-

  87. -demografiska förändringar.

  88. Regeringar började nu bli intresserade
    av barns hälsa-

  89. -då man insåg att det var spädbarns-
    död som hejdade befolkningstillväxten.

  90. Forskare vidtog viktiga åtgärder
    för att minska spädbarnsdödligheten.

  91. Den svenske astronomen
    och statistikern Pehr Wargentin-

  92. -som studerade den brittiske
    ekonomen, filosofen och statistikern-

  93. -sir William Pettys arbete
    om demografi, spelade en viktig roll.

  94. Sverige har faktiskt det äldsta
    demografiska registret i världen.

  95. Det etablerades redan 1749-

  96. -och möjliggjorde en kartläggning
    av den demografiska transitionen-

  97. -så att man förstod varför spädbarns-
    dödligheten minskade på 1800-talet.

  98. Dåtidens statistiker har gett oss
    ett fantastiskt källmaterial-

  99. -som gör att vi
    med hjälp av moderna metoder ser-

  100. -att nästan hälften av barnen i staden
    och ett av fem på landet-

  101. -dog innan de fyllde ett på den tiden.

  102. I dag är spädbarnsdödligheten i Sverige
    3 per 1 000, vilket är en stor skillnad.

  103. Vad har hänt?
    Sjukdomspanoramat har förändrats-

  104. -och även kosten -
    i Sveriges fall är det potatis-

  105. -och vaccination mot smittkoppor
    som förklarar förändringen.

  106. Men det finns en faktor till: folk tycks
    ha ändrat sina beteendemönster-

  107. -inte minst i sin barnomsorg.

  108. På 1700-talet
    var amning en stor fråga i Europa.

  109. Botanisten Carl von Linné och barn-
    läkaren Nils Rosén von Rosenstein-

  110. -förklarade vikten av amning i
    billiga böcker som fick stor spridning.

  111. Det finns fler faktorer att studera.

  112. Folks vanor förändrades även
    av andra anledningar, så vad hände?

  113. För att förklara förändring
    studerar historiker krafters inverkan-

  114. -fysiska förändringar,
    t.ex. i miljö eller ekonomi-

  115. -och ideationella förändringar,
    förändringar av idéer.

  116. Det sistnämnda spelade in
    i förändringen i barnomsorg-

  117. -genom information ihop med läs-
    och skrivkunnighet och sekularisering.

  118. Det sistnämnda medförde att folk insåg
    att de kunde påverka medellivslängden.

  119. Det var basen
    för förändringen i barnomsorgen.

  120. Åter till idrottshistoria.
    Forskare anser att idrott utvecklades-

  121. -i engelska skolor,
    där unga män skulle formas.

  122. Men den idrotten var inte
    den enda formen av fysisk aktivitet.

  123. Svenske Pehr Henrik Ling
    hade stort inflytande-

  124. -på fysisk utbildning i skolor
    fram till åtminstone 1950-talet.

  125. Tyskland och andra länder
    hade Turnengymnastiken.

  126. Ling, som var fäktningsmästare i Lund
    och senare idrottslärare i Stockholm-

  127. -utvecklade Linggymnastiken,
    vars utövare-

  128. -skulle hitta en korrekt kroppsbalans
    med den tidens mått mätt-

  129. -genom disciplin
    och mekaniska rörelser.

  130. Gymnastik skulle få folk
    att leva i harmoni med omgivningen.

  131. Linggymnastiken utvecklades över tid,
    och när den moderna idrotten kom-

  132. -var Lingutövare i konflikt
    med representanter för modern idrott.

  133. En studie av
    Pia Lundquist Wanneberg visar på-

  134. -att konflikten i skolan
    var kopplad till klassfrågor.

  135. Överklassen utövade modern idrott,
    arbetarklassen utövade Linggymnastik.

  136. Skälet var att överklassen, framtidens
    ledare, skulle lära sig att tävla-

  137. -medan arbetarklassen
    skulle lära sig att samarbeta.

  138. En annan konflikt under 1800-talet
    var den om kön och fysisk aktivitet.

  139. 1800-talet var fullt av paradoxala idéer
    om kvinnor och kvinnlighet.

  140. Starka röster, bl.a. Herbert Spencer,
    hävdade att kvinnokroppen-

  141. -var för svag för att lära sig
    matematik eller idrottsaktiviteter.

  142. Kvinnors energi
    skulle läggas på barnomsorg.

  143. En klassrelaterad paradox uppstod-

  144. -då vissa kvinnor ansågs vara starka
    och i stånd till fysiskt arbete-

  145. -arbetarklasskvinnor-

  146. -medan andra sågs som svaga -
    överklasskvinnor.

  147. Paradoxalt nog idrottade vissa av dem
    och utvecklade matematiken.

  148. Ni känner nog alla till
    Aleksandra Kollontaj.

  149. Föreställningarna om kvinnokroppen
    medförde en speciell kvinnogymnastik.

  150. Det påverkade också kvinnors
    möjligheter att idrotta, särskilt i OS.

  151. Kvinnokroppen sågs som motsatsen
    till den starka manskroppen-

  152. -en kropp som var kopplad till makt.

  153. Därför blev idrott ett verktyg att forma
    den moderna medborgaren med.

  154. Alla kroppar
    blev inte tilldelade samma roll.

  155. Kön, etnicitet, klass och ålder
    var viktiga avgränsningar.

  156. På 1900-talet
    förändrades synen på kvinnor-

  157. -men möjligheterna inom idrott
    är ändå olika.

  158. Som i andra delar av samhället
    spelar kön in-

  159. -eftersom det finns "maskulina sporter"
    och "feminina sporter"-

  160. -vilka dock kan förändras över tid.

  161. I Sverige är en stor förändring
    feminiseringen av ridsporten.

  162. Ridsporten var förr kopplad till män
    men är nu kopplad till kvinnor.

  163. Det kan bero på både ekonomiska
    och ideationella förändringar.

  164. Men det är en lång historia
    som vi tar en annan gång.

  165. Vad vet vi då om dagens utmaningar?

  166. Medellivslängden i Sverige
    och i många andra länder har ökat.

  167. I Sverige är den runt 80 år för män
    och 84 för kvinnor.

  168. Andelen invånare över 60 år
    är nu runt 26 procent.

  169. Det här är en ny utmaning, och
    Wargentin och hans samtida kolleger-

  170. -kunde inte ha föreställt sig det,
    även om det fanns gamla då också.

  171. Samhället står
    inför ekonomiska utmaningar:

  172. Vem kan arbeta? Vem tar hand om
    de gamla? Vem betalar för allt?

  173. Det finns hälsoutmaningar:

  174. Ett nytt sjukdomspanorama
    eftersom vi lever längre-

  175. -och inte är lika fysiskt aktiva längre.

  176. Och det finns utmaningar
    med hälsa och ojämställdhet.

  177. I dag vet vi att fysisk aktivitet
    är bra för alla människors kroppar.

  178. Men hur kan den vetskapen
    förändra beteenden?

  179. En intressant studie, Gertrud igen-

  180. -studerar skärningen
    mellan kön, ålder och klass och idrott.

  181. Idrott är ett område
    som hyllar maskulinitet och ungdom-

  182. -och kvinnor möter därför
    dubbla hinder i sitt deltagande.

  183. Ändå verkar fler och fler äldre kvinnor
    i västländer delta i idrottsaktiviteter.

  184. För att förklara det måste man studera
    klass, bakgrund, kön och ålder.

  185. Pfister ser i sin studie att det är
    medelklasskvinnor som deltar.

  186. Hon skildrar berättelser som visar
    att kvinnorna vill göra motstånd-

  187. -mot åldrande och könsstereotyper.

  188. Dessutom ger berättelserna
    en insikt i de olika förhandlingar-

  189. -som låter kvinnorna
    hantera förväntningarna-

  190. -och lyckas på ett område
    som domineras av unga män.

  191. En annan studie, av Josefin Eman,
    visar-

  192. -att synen på kön
    påverkar äldre manliga idrottare också.

  193. Med fokus på självbild visar hon att
    äldre manliga idrottare slutar tävla-

  194. -då det inte anses vara
    en åldersadekvat aktivitet.

  195. Det som var viktigt när
    spädbarnsdödligheten minskade-

  196. -var att folk fick information om
    hur de kunde förändra barnomsorgen-

  197. -och att de var beredda
    att förändra sitt beteende.

  198. Nutiden, då? Pfister och Eman visar
    att könskonstruktioner måste utmanas.

  199. Annars blir det omöjligt att skapa
    ett samhälle där alla är fysiskt aktiva-

  200. -och deltar i idrottsaktiviteter.

  201. Jag tror, precis som i fallet med
    förändringen i spädbarnsdödlighet-

  202. -att kunskap om vår syn på kroppar
    är avgörande.

  203. För att öka idrottsdeltagandet -
    om det är det vi anser är viktigt-

  204. -måste vi veta vilka hinder
    olika åldersgrupper och klasser möter-

  205. -och hur de ser på sina möjligheter.

  206. Vi måste utmana föreställningarna
    för att förändra samhället-

  207. -och för att avlägsna
    ekonomiska och sociala hinder.

  208. Ta med er att människokroppen
    skapades för hundratusentals år sen-

  209. -och för att förstå hur vi
    har förändrats måste vi få kunskap-

  210. -om fysiologi, biomekanik
    och den omgivning-

  211. -i vilken kroppar har existerat i,
    då som nu.

  212. Visa att vi, som multidisciplinära
    forskare, är bättre rustade-

  213. -än andra forskare att studera frågor
    som kan förändra framtiden.

  214. Låt mig ändra föredragets titel till:
    Fysisk aktivitet för en hållbar kropp-

  215. -utmaning och möjlighet för det multi-
    disciplinära fältet idrottsvetenskap.

  216. Tack!

  217. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrott, Idrottshistoria, Motion
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?