Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Träning för elitroddareDela
  1. Tack för att jag får komma hit i dag.

  2. Jag jobbar med danska landslaget
    och på Köpenhamns universitet.

  3. Min presentation fokuserar på
    vårt arbete med danska roddare.

  4. I min doktorsavhandling
    fokuserade vi på tre områden:

  5. Förmåga, uppvärmningsstrategier
    och träningsmodeller.

  6. Det är de tre områdena
    jag ska ta upp i dag.

  7. Jag skulle vilja ta upp vad
    som begränsar prestationer-

  8. -inom just rodd.

  9. Det är alltså det jag utgår från.

  10. Jag definierar även träningszoner och
    vilken effekt intensifierad träning får.

  11. Danmark har en stark roddtradition.

  12. Här ser vi bilder från 1948,
    och de här är från 1996.

  13. Utvecklingen har gått framåt.
    Man kan se en mobiltelefon där-

  14. -men titta även på killen här. Det var
    då man introducerade lättviktsrodd.

  15. I London 2012, sexton år senare,
    satt han fortfarande där.

  16. Då vann de brons.
    De är alltså framgångsrika roddare.

  17. De är skickliga idrottsmän
    med bra tränare-

  18. -vilket gör det inspirerande
    att arbeta med dem.

  19. De presterar när det är skarpt läge-

  20. -och vi hoppas få se det
    i OS i Rio också.

  21. Roddens fysiologi. Ett lopp på
    2 000 meter tar ungefär 6 minuter.

  22. Det mesta av energin är aerob,
    så det krävs en stor aerob motor.

  23. Och den här datan från Nils Eckardt-

  24. -visar att besättningar med
    hög VO2-max placerar sig högt.

  25. Men även
    den anaeroba energin är viktig.

  26. Det här är en annan studie-

  27. -som visar på laktatökning
    och att protoner frigörs.

  28. Så två olika motorer kör på max
    under sex minuter.

  29. Hur presterar då de bästa?
    Jag är glad att få visa datan här-

  30. -för det här är hög klass.

  31. Det här är den fysiologiskt
    bäste lättviktsroddaren i världen.

  32. Henrik Stephansen
    är trefaldig världsmästare-

  33. -och innehar världsrekordet.

  34. Han producerar nästan 500 watt
    och väger 75 kg.

  35. Tyvärr var hans lättviktsklass inte
    med på programmet i OS i London-

  36. -men han tävlade
    i den öppna viktklassen-

  37. -och tog ändå brons.

  38. Det är som om en lättviktsboxare
    skulle möta tungviktarna.

  39. Vad som gör honom så speciell
    ser vi här.

  40. Man ser en brant ökning
    av syreupptagningen.

  41. Han når upp över sex liter
    och stannar sen där.

  42. Att analysera ett lopp är rätt lätt.

  43. Vi ser en snabb, anaerob start,
    där man går upp i VO2.

  44. Sen når man en jämn nivå,
    där man går ner lite i watt.

  45. I slutet sprintar man, och då
    händer inget med syreupptagningen-

  46. -men man ökar effekten.

  47. Man använder vad man har kvar.
    Den här datan är anmärkningsvärd.

  48. Om ni inte är övertygade
    kan ni pröva hemma själva.

  49. Så när Henrik sitter i båten
    utgör de här tre komponenterna-

  50. -effekten han skapar under loppet.

  51. Och olika faktorer påverkar
    alltså effekten som skapas.

  52. Jag har listat några av dem här.

  53. Jag ska ställa den stora frågan-

  54. -för det här är rätt fråga
    att besvara som forskare.

  55. Vad får det för effekt om jag ökar
    variablerna med 5-10 procent?

  56. Vad är det som gör att Henrik
    inte producerar 510 eller 530 watt?

  57. Jag ska gå igenom vilka faktorer
    som kan vara begränsande-

  58. -för det här är en viktig fråga.
    Nu kan vi nämligen mäta allt möjligt.

  59. Men det innebär inte
    nödvändigtvis orsakssamband.

  60. Det här är nåt
    som är viktigt att ha i åtanke.

  61. En faktor är ens förmåga
    att fortsätta när det tar emot.

  62. Här är en studie där vi använde koffein,
    natriumbikarbonat och placebo.

  63. Vi såg att i slutet av
    ett sex minuter långt roddtest-

  64. -presterade roddarna bättre
    med koffein-

  65. -vilket kan vara intressant. Vi vet att
    koffein påverkar centrala nervsystemet.

  66. Det verkar även påverka
    natrium-kaliumpumpar.

  67. Här har vi data över syretillförseln.

  68. Här uppe har vi personer
    som klarar av att jobba i sex minuter.

  69. Jag har listat data
    som är relevant för rodd.

  70. De har ett VO2-max på 4,6 liter.
    Man tar blod från dem-

  71. -och en månad senare
    injicerar man det i dem igen.

  72. Då ser man att de presterar bättre.

  73. De klarar av att jobba på max
    i nästan sju minuter.

  74. Det tyder på
    att det här är en viktig faktor.

  75. Och man kan säga att om de här
    faktorerna vore begränsande-

  76. -så vore det ologiskt
    att de presterar bättre.

  77. Om mitokondrierna är begränsande-

  78. -så är det konstigt att de presterar
    bättre med tillskottet av syre.

  79. Kanske är det så
    att i såna här övningar-

  80. -är mitokondriell kapacitet och
    kapillärerna inte begränsande faktorer.

  81. Det här är data från tyska topproddare.

  82. Ni ser att det här är rätt vassa killar.

  83. Där nere står deras hemoglobinmassa-

  84. -och även här tyder data på att
    syretillförseln är viktig inom rodd.

  85. Man ser också att mer
    än hemoglobinmassa spelar roll-

  86. -för samma värde
    ger ändå vilt skilda resultat-

  87. -men det är ändå en viktig faktor.

  88. Den mitokondriella kapaciteten
    är kanske inte viktig-

  89. -men vi tror att åtminstone de
    snabba fibrerna kan vara intressanta.

  90. Vi vet nämligen
    att vältränade idrottsmän-

  91. -har högre CS-nivåer
    av båda fibertyper.

  92. De brukar även vara högre
    i typ 1-fibrer än i typ 2.

  93. Rodd ger en förbättring
    vad gäller snabba muskelfibrer.

  94. Vi intresserar oss särskilt för
    typ 2-fibrers oxidativa kapacitet.

  95. Så det här kan vara viktigt.

  96. Sen har vi kapillärtätheten.

  97. Det här är inte elitidrottare-

  98. -men de med högst kapillärtäthet
    presterade bäst-

  99. -vilket tyder på att det kan spela roll.

  100. Sen har vi den "metabola soppan",
    som vissa kallar den.

  101. För man ror för fullt i sex minuter-

  102. -och laktat ackumuleras, och en
    massa andra processer pågår också.

  103. Här ser vi hur kalium ackumuleras
    vid rodd, hur uteffekten minskar-

  104. -och på slutet ser man protonerna.

  105. Det är mycket som pågår, och för
    att hantera den metabola stressen-

  106. -spelar förmodligen
    de här jonpumparna roll.

  107. Syra-bas-balansen är också beroende
    av den här "soppan".

  108. Vi gjorde en studie
    med rätt vältränade cyklister-

  109. -som fick värma upp på tre olika sätt.

  110. Lätt uppvärmning
    med kort återhämtning-

  111. -och intensiv uppvärmning
    med kort eller lång återhämtning.

  112. Innan de gjorde ett fyraminuterstest-

  113. -kunde vi uppmäta olika laktat-
    och bikarbonathalter i blodet.

  114. Vi såg att intensiv uppvärmning
    med kort återhämtning-

  115. -där den metabola stressen var hög-

  116. -gav en försämrad prestation, vilket
    tyder på att det här är en faktor.

  117. Så den metaboliska soppan
    och hur man hanterar den spelar roll.

  118. För att förbättra sig
    måste man definiera olika zoner.

  119. Vi testar roddarna på olika distanser,
    och får då den här kurvan.

  120. Jag har försökt sätta ut den aeroba
    belastningen när de går på max.

  121. Det här är data från lättviktsroddare.

  122. Tränaren använder
    den här informationen.

  123. Ni ser att lågintensiv träning låg lågt
    och måttlig rätt högt.

  124. Sen har vi tävlingstempoträning,
    och allt ovanför det kallas A-träning.

  125. I dag tar jag upp A och B+.

  126. För det är viktigt
    att skilja mellan dem.

  127. Ofta säger vi bara "högintensiv
    träning", men det är stor skillnad.

  128. Jag hoppas kunna övertyga er om det.

  129. Det är viktigt att det här blir rätt.

  130. Hur kan det då se ut? Jo, så här.

  131. I studien kör vi ofta 12 x 30 sekunder
    maxsprint med lång återhämtning-

  132. -så att vi kan behålla effekten
    under sprintsträckorna.

  133. Om vi tittar på laktatnivån ser vi
    att det här tar på krafterna.

  134. Vid det fjärde intervallet når man
    16-17 mmol, och där stannar man.

  135. Det är vanligt att folk spyr
    när de testar det för första gången-

  136. -för det här kräver allt man har.

  137. Vi har även
    mer traditionell aerob träning.

  138. Inom rodd sker den i tävlingstempo,
    där man ligger nära VO2-max.

  139. Här ser vi effekt, VO2-kurvorna
    och laktatnivå före och efter.

  140. Men den ligger inte så högt,
    vilket är föga förvånande.

  141. Frågan är då hur den här träningen
    påverkar variablerna-

  142. -och det ska jag försöka förklara nu.

  143. En viktig sak
    som vi tenderar att glömma bort-

  144. -är att Henrik spelar i
    en annan liga än killen här.

  145. Och med det menar jag-

  146. -att om man gör studier
    på verkliga elitidrottare-

  147. -kan det vara nyttigt
    att överbrygga gapet-

  148. -för med såna här försökspersoner
    ser man alla olika sorters resultat.

  149. Därför försöker vi hitta nån
    som ligger mittemellan-

  150. -genom att studera
    nån form av tävlingsförare.

  151. Datan jag presenterar nu
    gäller vältränade försökspersoner-

  152. -och gränsen drar jag nånstans
    runt 60 ml i VO2-max.

  153. Det är där jag drar gränsen.

  154. Jag har listat många studier här.
    Det viktigaste är...

  155. ...tävlingstempoträning sett till
    VO2-max och syretillförsel.

  156. Allt grönt är statistiskt signifikant.

  157. Om vi testade VO2-max ser ni det här
    och här vilken träning man utförde.

  158. Det är ganska uppenbart
    att tävlingstempoträningen-

  159. -verkar fungera rätt väl
    om man vill öka VO2-max.

  160. Så det här känns som ett bra stimulus.

  161. Det är min slutsats.

  162. Men med upprepad sprintträning
    ser vi inte samma sak.

  163. Inget händer med siffrorna.

  164. Så allt fungerar inte lika väl.

  165. Åtminstone med vältränade försöks-
    personer är det viktigt vad man gör.

  166. Lägg märke till att VO2-max
    inte ökade i studierna här-

  167. -men i prestationstesterna
    ser vi förbättringar.

  168. VO2-max
    är alltså inte det enda viktiga.

  169. Men om man vill förbättra den är det
    nog inte med upprepad sprint.

  170. Få studier undersöker kapillärtäthet-

  171. -men inte mycket händer
    med upprepad sprint.

  172. När vi tittar på tvärsnittsstudier
    med proffscyklister-

  173. -verkar det som att 25-åringarna
    jämfört med äldre...

  174. Kapillärtätheten verkar påverkas av
    ens totala träningshistoria.

  175. Det här stöds av den här studien
    på otränade försökspersoner.

  176. Här ser man en grupp som löper
    under en längre period.

  177. 60 minuter i måttlig intensitet
    i tolv veckor.

  178. Totalt tränade de 2 000 minuter. Den
    andra gruppen hade intervallträning.

  179. Med kapillärtätheten händer inget
    med den intensiva träningen-

  180. -men om man tränar mycket-

  181. -ser man faktiskt förbättringar
    i kapillärtätheten.

  182. Så högintensiv träning är nog inte
    det rätta om man vill öka den-

  183. -åtminstone inte
    enligt de flesta studier.

  184. Sen fortsätter vi
    med mitokondriell kapacitet-

  185. -som man kan utvärdera på olika sätt.

  186. CS är en typisk markör.

  187. Inte mycket förändras här.

  188. Men prestationen kan alltså förändras
    trots att CS-nivån är densamma.

  189. Den är alltså förmodligen inte
    en avgörande faktor.

  190. Men... Det är i princip likadant
    med tävlingstempoträning-

  191. -men om man gör det
    med låga glykogennivåer-

  192. -så verkar man kunna förbättra
    sin CS-nivå.

  193. Men vi var som sagt intresserade av
    de snabba fibrerna-

  194. -så vi bad cyklister göra
    upprepade trettiosekunderssprintar-

  195. -ihop med mer aerob träning,
    samtidigt som vi minskade volymen.

  196. Vi förväntade oss
    förändringar i de snabba fibrerna.

  197. Så vi mätte både
    snabba och långsamma fibrer.

  198. Men vi såg inga förändringar
    i COX- och CS-nivåer.

  199. Vi hade hoppats göra det-

  200. -och vi vet inte
    om volymminskningen spelar in.

  201. Kanske tränades vissa fibrer ner
    medan andra stimulerades.

  202. Men vi såg alltså ingen förbättring
    med den här träningen.

  203. Så för att sammanfatta...

  204. ...verkar inte
    sån här träning förbättra...

  205. ...CS-nivåerna.

  206. Men volymminskningen
    kan vara en faktor här...

  207. ...eftersom vi minskade volymen
    i de flesta av studierna...

  208. ...av återhämtningsskäl. Man
    kanske kan hitta en bättre balans.

  209. Vi behöver göra om studien
    med mindre volymförändringar-

  210. -för att se om de snabba fibrerna
    förbättras, för de kan vara viktiga.

  211. Jonpumpar
    är det sista jag går in på.

  212. Det är en blandad bild här.
    Vi har natrium-kaliumpumpen-

  213. -och här har vi jonpumpar
    som ansvarar för protoner.

  214. Och grönt betyder alltså att de
    förbättras. Men det är en blandad bild.

  215. Det är inte lätt
    att dra slutsatser ur sån här data.

  216. Men i studierna
    där vi mäter kaliumet i blodet-

  217. -verkar försökspersonerna
    ta hand om kaliumet bättre.

  218. Notera som sagt
    förändringarna i prestationen-

  219. -från upprepad sprintträning.

  220. Det har gjorts få studier
    på tävlingstempoträning.

  221. I de få som gjorts
    syns inte mycket förändring.

  222. Här nere ser vi ingen förändring
    i MCT1 och MCT4-

  223. -men förmågan ökade
    vad gäller högintensiv träning.

  224. Så det är möjligt att det är viktigt.

  225. Men det verkar som träningen
    åtminstone har potential-

  226. -att öka proteininnehållet
    eller hur pumparna styrs-

  227. -så att jonerna hanteras bättre-

  228. -efter sån här intensiv träning.

  229. Ni kanske undrar hur roddarna
    faktiskt tränar i verkligheten.

  230. Här ser vi en treveckorsperiod.

  231. Det är väldigt låg intensitet
    som sen går upp.

  232. Vi ser även
    olika sorters högintensiv träning.

  233. Men det är alltså
    inga enorma mängder-

  234. -och då kan man undra varför vi
    analyserar det så mycket.

  235. Vi har en bra diskussion om det-

  236. -men tänk på att den här sortens
    träning som man gör längst ner-

  237. -också är väldigt intensiv. Så vid
    aerob träning av måttlig intensitet-

  238. -jobbar de på max
    i tjugo eller trettio minuter.

  239. Det är viktigt att ha i åtanke.

  240. Även träning med lite lägre intensitet
    ger aerob träning.

  241. Och aerob kapacitet och effekt
    är definitivt viktig inom rodd.

  242. Många faktorer
    påverkas alltså prestationen.

  243. Särskilt syretillförseln
    och förmågan att hantera-

  244. -de här metabola störningarna vid rodd.

  245. Intensiv intervallträning kan ske i
    tävlingstempo eller upprepad sprint.

  246. För att förbättra sitt VO2-max
    är tävlingstempo bättre-

  247. -och då hoppar man över
    sprintträningen.

  248. Om man däremot vill förbättra
    jonpumparna-

  249. -verkar sprintträningen hjälpa.

  250. Angiogenes och kapillärer
    verkar inte påverkas av det.

  251. Det är intressant att se
    att inte särskilt mycket händer.

  252. Men man ska ha i åtanke...

  253. ...att man även måste träna teknik
    och att långa intervaller är intensiva.

  254. Det är en balansgång,
    och vi försöker ständigt förbättra den.

  255. Tack för att ni lyssnade.

  256. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Träning för elitroddare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken träning krävs för att skapa roddare i världsklass? Vilka metoder har visat sig vara främst effektiva? Peter Møller Christensen vid Köpenhamns universitet har forskat om detta och berättar här om resultatet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Sport och idrott
Ämnesord:
Båtsport, Idrott, Rodd, Sport, Vattensport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Hälsa är ett livslångt projekt

Jonas Colting berättar utifrån sin erfarenhet som professionell idrottare om skillnaden mellan fitness och hälsa, seglivade myter inom kostråd och hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv gällande hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?