Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Prestanda och utbildning i längdåkningDela
  1. Nästa talare är professor
    Hans-Christer Holmberg från Sverige-

  2. -som länge har studerat längd-
    skidåkning, som ni kanske förstår.

  3. Kan du säga några ord
    om din bakgrund innan du börjar?

  4. Ja. Jag har tränat skidåkare och
    även OS-deltagare som tävlar i kajak.

  5. Jag är utvecklingschef
    för Sveriges olympiska kommitté.

  6. Där arbetar jag med all idrott,
    framför allt uthållighetsidrotter.

  7. Tack.

  8. God eftermiddag,
    mina damer och herrar.

  9. Jag ska prata lite
    om längdskidåkarnas prestationer-

  10. -och avsluta med att prata om träning.

  11. Att studera fysiologi, och längdåkning,
    är en skandinavisk tradition.

  12. Berömda forskare har studerat skid-
    åkare och skidåkning ur olika aspekter.

  13. En studie av maximal syreupptagnings-
    förmåga publicerades i Nature.

  14. Sixten Jernbergs syreupptagnings-
    förmåga låg på drygt 80 ml/kg.

  15. Sen kom
    Bengt Saltin och P-O Åstrand.

  16. De studerade elitidrottares
    syreupptagningsförmåga-

  17. -och visade att längdskidåkare har
    hög maximal syreupptagningsförmåga.

  18. Björn Ekblom
    visade tillsammans med Hermansen-

  19. -att hjärtats minutvolym kan vara över
    40 liter och slagvolymen över 200 ml.

  20. På bilden längst ner ser ni
    när Bengt Saltin testar Juha Mieto.

  21. Hans syreupptagningsförmåga
    på 7,4 liter är en av de högst uppmätta.

  22. De pratade om "kroppen som motor".

  23. De studerade längdåkare, som har en
    hög maximal syreupptagningsförmåga-

  24. -och stor lung- och hjärtkapacitet-

  25. -och vars muskler är vältränade,
    såväl ben- som armmuskler.

  26. Bengt Saltin talade ofta om
    att ha två perspektiv:

  27. Man kan beskriva hur en speciell fysisk
    aktivitet påverkar kroppen-

  28. -och utvärdera prestationerna
    och organens kapacitet.

  29. Då studerar man träning för att få
    kunskap om hur kroppen fungerar.

  30. Det finns också en tradition av
    att kombinera vetenskaplig forskning-

  31. -med att ge råd till elitidrottare
    om hur de bör träna.

  32. En aspekt
    som intresserar forskare-

  33. -är att så många faktorer samverkar.

  34. De tävlar på upp till 2 000 meters höjd.

  35. De tränar på upp till 3 000 meters höjd,
    speciellt på sommar och höst-

  36. -på glaciärerna där det finns snö.

  37. Temperaturen kan vara ner till -20,
    och förhållandena varierar.

  38. Det finns flera olika undertekniker
    i den här sporten.

  39. Huvudteknikerna
    är klassisk och fri teknik-

  40. -och armar och ben
    används olika mycket.

  41. Det är inte bara en utmaning
    för tränare och idrottare-

  42. -utan också intressant
    ur ett vetenskapligt perspektiv.

  43. Filmerna visar den klassiska tekniken,
    som har fyra undertekniker-

  44. -och skate-teknik som har fem.

  45. Beroende på hastigheten,
    förhållandena och lutningen-

  46. -kan man också tala om spektra
    inom de olika underteknikerna.

  47. Den här videon
    är från en tävling i Lillehammer.

  48. Här är slutet på en lång uppförsbacke.

  49. En gång till. Här är en
    av världens bästa skidåkare uppför.

  50. Ni ser syreupptagning,
    hjärtfrekvens och ventilation.

  51. Sådana siffror får vi också i labbet.

  52. Den fysiologiska belastningen
    är hög under ett lopp.

  53. Längdåkare
    försöker åka lite snabbare uppför.

  54. Nerför kan de återhämta sig-

  55. -och växla mellan olika tekniker
    och variera muskelbelastningen.

  56. Här är data
    för svenska och norska medaljörer-

  57. -vid OS i Sotji 2014
    och VM i Falun 2015.

  58. Det här är medaljörerna
    i Sveriges och Norges lag.

  59. Männens siffror står till vänster:
    ålder, längd, vikt-

  60. -och fettprocent - mellan 6 och 11-

  61. -och den maximala syreupptagnings-
    förmågan vid diagonalåkning-

  62. -där man använder hela kroppen.

  63. Det är den teknik som ger de högsta
    värdena för syreupptagningsförmåga.

  64. Men dem kan man även få
    med andra tekniker.

  65. Här står också de relativa värdena.

  66. Till höger ser ni
    motsvarande värden för kvinnorna.

  67. Syreupptagningen vid diagonalåkning
    är 4,0-4,7 liter per minut-

  68. -och 65-76 ml per kilo kroppsvikt.

  69. Det finns många olika tävlingar
    inom längdskidåkningen.

  70. Det är en utmaning,
    och man har forskat om det.

  71. I början hade man individuella starter.

  72. Man tävlade man mot man
    bara i stafetten.

  73. Nu har det ändrats. Nu har man
    kortare lopp - sprint och lagsprint-

  74. -och jaktstart där man växlar
    från klassisk åkning till skate-teknik.

  75. I Tour de Ski har man många tävlingar
    under drygt en vecka.

  76. De tävlar mot varandra i masstarter.

  77. Genomsnittshastigheten i loppen
    har ökat med åren, av flera olika skäl.

  78. För att mer exakt
    kunna analysera loppen-

  79. -använder vi olika mätinstrument.

  80. Här har vi använd en speciell GPS,
    som är mycket precis.

  81. Här ser ni sträckan
    under ett sprintlopp.

  82. Här ser ni banans profil-

  83. -och hur hastigheten förändras
    beroende på banan.

  84. Det är intressant-

  85. -för inom skidåkning
    varierar hastigheten mycket.

  86. Vi kan jämföra med rodd.

  87. Kurvan för rodd är i mitten.
    Ett ögonblick bara...

  88. Här ser ni hastigheten
    i en roddtävling på 2 000 meter.

  89. Ni ser att i skidåkning
    varierar hastigheten mycket mer-

  90. -och beroende på terrängen växlar de
    också mellan olika undertekniker.

  91. Som ni minns
    finns det ett antal olika undertekniker.

  92. Här är data från ett sprintlopp
    där man använder skate-teknik.

  93. Antalet övergångar i ett sådant här lopp
    på 2,5 till 3 minuter-

  94. -är cirka 20-35.

  95. Jämför det med triathlon och simning
    där man ofta diskuterar övergångar.

  96. Under ett längre lopp
    blir det förstås fler övergångar.

  97. De är viktiga när man studerar längd-
    åkning - och för hur man ska träna.

  98. Hastigheten varierar alltså mycket-

  99. -och rörelsefrekvensen
    varierar också mycket.

  100. Det är mellan 40 och 110
    rörelse-cykler per minut.

  101. I en roddtävling är det 30-50.

  102. Det är krävande och utmanande,
    skidåkaren har ett val-

  103. -och man måste tänka på det här
    när man lägger upp sin träning.

  104. För några år sen gjorde vi
    en mycket invasiv studie.

  105. Försökspersoner hade katetrar i
    artärerna, venerna och i höger förmak-

  106. -och åkte skidor.

  107. Här ser ni tre undertekniker
    som de använde.

  108. Diagonalåkning, dubbelstakning
    och benåkning.

  109. Vid dubbelstakning får överkroppen
    arbeta, som man hade sett tidigare.

  110. Vid diagonalåkning
    är det 80 % ben och 20 % överkropp.

  111. Vid benåkning utan stavar rör man
    på armarna - men benen driver på.

  112. I det här diagrammet ser ni
    syreupptagningen för olika tekniker.

  113. Här arbetar hela kroppen, här är det är
    dubbelstakning, och här arbetar benen.

  114. Syreupptagningen är mycket lika-

  115. -men syreupptagningen
    i armar och ben varierar-

  116. -beroende på underteknik.

  117. Sen ska man ha i åtanke vad jag sa
    tidigare: Under ett 10 kilometerslopp-

  118. -växlar skidåkaren 100-150 gånger
    mellan olika åktekniker.

  119. Det sker en ständig reglering
    av blodflödet...

  120. Blodflödet uppvisar samma mönster.

  121. Här ser man hur blodet transporteras
    till olika delar av kroppen.

  122. Det är väldigt krävande
    när man når sitt max i diagonalåkning-

  123. -att kunna förse
    både ben och armar med blod.

  124. Sådana här studier
    har ett högt vetenskapligt värde.

  125. Vi lär oss mer om träning för
    hela kroppen, och om muskelmassan-

  126. -och om syrekostnad, blodflöde,
    syreutvinning och substrat.

  127. En aspekt som vi studerade
    var laktat.

  128. Det här har vi använt för
    att lägga upp träningen. Som ni kan se-

  129. -är det vid maximal syreupptagning
    svårt-

  130. -att transportera blodet
    till både benen och armarna samtidigt.

  131. Hjärtat är förstås en viktig faktor
    vid diagonalåkning-

  132. -och armarna är också viktiga.

  133. Här är en översikt av olika aspekter
    som påverkar prestationen.

  134. Inom längdåkningen har man
    fokuserat på areob kapacitet.

  135. Men på senare år har vi fått mer data
    gällande anaerob kapacitet.

  136. På 80-talet gjorde Paavo Komi
    och Norman uppskattningar-

  137. -av hur mycket anaerob kapacitet
    bidrog under ett lopp på 10-15 km.

  138. Mygind visade i en studie 1994-

  139. -att koncentrationen av blodlaktat
    var betydande redan i början av loppen.

  140. Det var något som vi undersökte
    i studien med katetrar.

  141. Vi visade att under träning-

  142. -är produktionen hög, och det tas upp
    i olika delar av kroppen-

  143. -under hela skidpasset .

  144. Här är två exempel på senare studier:

  145. Sandbakk jämförde skidåkning
    i uppförsbacke med mätningar i labbet.

  146. 40 % av energin som användes
    i branta uppförsbackar var anaerob.

  147. Och Losnegard i Norge
    gjorde en studie-

  148. -där åkarna åkte på tid
    i en uppförsbacke med jämn lutning.

  149. Hans data visade
    att 25-30 % av energin var anaerob.

  150. Det här handlar om fysiologi.

  151. Jag har jobbat som tränare, men även
    10 år som kiropraktor åt OS-idrottare-

  152. -så jag är intresserad av biomekanik.

  153. För en tränare är inte bara fysiologi
    viktigt utan även biomekanik.

  154. Vi har gjort något som har bidragit
    till att förbättra prestationerna.

  155. Inför OS i Turin 2006...

  156. ...utvecklade vi
    en ny typ av dubbelstakning-

  157. -med en mer dynamisk användning
    av hela kroppen jämfört med tidigare-

  158. -och som gav högre maximal stavkraft.

  159. Man fick maximal stavkraft snabbare
    jämfört med traditionell dubbelstakning.

  160. Och man fick en större total impuls.

  161. Högre maximal stavkraft, kortare tid
    till maximal stavkraft, större impuls-

  162. -inte genom att förbättra olika aspekter
    av fysiologin - utan genom ny teknik.

  163. I labbet tittade vi också
    på några interventioner.

  164. Vi låste fotleden och knäleden.

  165. Högstavärdet blev 8 % högre och
    maximal syreupptagning 9 % högre.

  166. Sprintåkarna använde tekniken, men
    i dag används den inte bara av dem.

  167. Den här tekniken används
    även i traditionell skidåkning.

  168. Vi tittade också på den här tekniken
    i förhållande till tidigare studier.

  169. Då trodde man inte att cykeln kunde
    förlängas över en viss hastighet.

  170. Längden på cyklerna planade ut, man
    var tvungen att öka cykelfrekvensen.

  171. Med vår teknik kunde man öka längden
    på cyklerna vid högre hastigheter.

  172. Uppföljningsstudier har gjorts i Norge.
    Här har man använt en PET-kamera.

  173. En annan studie av Rud
    visar betydelsen av benkraft.

  174. Den här undertekniken hade man sett
    som en teknik för överkroppen.

  175. När man använder mer
    av muskelmassan ökar hastigheten-

  176. -och man kan lättare använda
    den här tekniken i brantare terräng-

  177. -och dessutom... under en större del
    av loppet jämfört med tidigare.

  178. Vi har också jämfört
    de här två skate-teknikerna.

  179. Vi har jämfört biomekanik, cyklernas
    längd, och fysiologiska variabler.

  180. Stavarna är mycket viktiga.

  181. Vi använder ofta
    den typen av metodologi.

  182. Vi lägger till och tar bort utrustning
    för att kunna studera effekten.

  183. Jag ska avsluta
    med att säga några ord om träning.

  184. Alla vill prestera i världsklass
    och förstås bli världsledande.

  185. Här ser ni
    Sveriges och Norges landslag.

  186. Och antalet medaljer från de senaste
    mästerskapen. De lagen dominerar.

  187. Här kan vi se hur de tränar.

  188. Det är mycket träning.

  189. Det mesta är uthållighetsträning.

  190. Det är inte så mycket höghöjdsträning,
    kanske runt 10 %.

  191. I vissa fall är det 15 %,
    men det är inte 50 % höghöjdsträning.

  192. Ni kan också se att den
    mesta träningen är lågintensiv-

  193. -inte hög- eller medel-intensiv.

  194. Men eftersom
    det är många träningstimmar-

  195. -blir det cirka 100 timmar
    med hög- eller medel-intensiv träning.

  196. Man ägnar ganska mycket tid
    åt styrka och explosivitet-

  197. -och åt fartträning.

  198. Om man tittar på
    hög- och medel-intensiv träning...

  199. I morgon bitti
    kommer vi att diskutera elitidrott.

  200. Vi börjar kl. 8 eller 8.30.
    Då kan vi prata mer om träning.

  201. Där kommer vi
    att prata om längdåkningsträning.

  202. Här är några exempel på
    hur de tränar och vad de gör.

  203. Till stor del tränar de i uppförsbackar,
    det är viktigt för längdskidåkning.

  204. Man kan välja underteknik, lutning
    och naturligtvis hastighet.

  205. Inom löpning och rodd däremot
    tävlar man oftast i jämn terräng.

  206. I skidåkning måste man träna
    på de tekniker som används mest-

  207. -och på sådant
    som ger störst utdelning.

  208. Jag ska avsluta med att säga något
    om styrka och explosivitet.

  209. Som ni såg
    har de mycket uthållighetsträning.

  210. Att de har så mycket lågintensiv träning
    är kanske överraskande-

  211. -men de är också mycket starka.
    Här kan ni se muskelutvecklingen.

  212. Ni kan se
    att de här två mästarna från Sverige-

  213. -som har vunnit VM- och OS-medaljer-

  214. -har mycket bra resultat i bänkpress,
    bänkdrag, frivändning och knäböj.

  215. Det är en intressant kombination.

  216. Tack ska ni ha.

  217. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Prestanda och utbildning i längdåkning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hans-Christer Holmberg är professor vid Mittuniversitetet i Östersund. Han berättar om hur integrationen av fysiologiska och biomekaniska tillvägagångssätt bidrar till en mer detaljerad analys av faktorer för prestandan hos längdskidåkare. Och hur det kan främja betydande förbättringar. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin, Längdåkning, Medicin, Skidåkning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?