Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Proteinintag enlig kostplan för elitidrottareDela
  1. Jag heter Brooke Devlin och kommer
    från La Trobe University i Melbourne.

  2. Jag ska presentera deskriptiv data-

  3. -rörande kosten hos några lagidrottare
    på elitnivå som jag har jobbat med.

  4. Fokus ligger på proteinintaget
    och hur det läggs upp.

  5. Som vi vet bidrar en optimal kost
    till bättre idrottsprestationer.

  6. Därför finns det kostrekommendationer
    att ta till hjälp.

  7. De är väldokumenterade
    och uppdaterades 2011.

  8. De måste dock anpassas till individen-

  9. -av uppenbara skäl som varierande
    tränings- och matchintensitet-

  10. -och olika säsongsindelningar,
    framför allt inom lagsporter.

  11. Australisk fotboll och soccer
    är två högintensiva idrotter-

  12. -som jag har fokuserat på.

  13. Jag vet att soccer heter "fotboll"
    i stora delar av världen-

  14. -men då studien även
    inkluderar australisk fotboll-

  15. -så håller jag mig till soccer
    för att undvika förväxlingar.

  16. Eftersom båda
    är högintensiva lagidrotter-

  17. -så innehåller de både
    perioder av hög intensitet och vila.

  18. Det krävs uthållighet, snabbhet,
    rörlighet och styrka för att lyckas.

  19. De egenskaperna
    utvecklas under försäsongen-

  20. -vilket är en ganska lång period
    inom australisk fotboll och soccer.

  21. De utvecklas under försäsongen och
    upprätthålls under tävlingssäsongen.

  22. Försäsongsträningen är alltså viktig-

  23. -och kostplanen
    är viktig som ett komplement.

  24. En typisk försäsong varierar förstås
    mellan olika idrotter och lag-

  25. -men löpning, styrketräning
    och färdighetsträning är huvudsakliga...

  26. Det är det som utgör försäsongen.

  27. Träningspassen kan pågå
    i en till tre timmar eller längre.

  28. Ur ett näringsperspektiv är det viktigt-

  29. -att det kan bli flera pass samma dag
    och därmed begränsad tid för vila.

  30. Det är viktigt att ha i åtanke.
    Som jag sa-

  31. -så har riktlinjerna förnyats
    och finns som ett hjälpmedel.

  32. I korthet, gällande lagidrottare:

  33. Under försäsongen gäller det
    att få i sig tillräckligt med energi.

  34. Ungefär 6-10 g kolhydrater
    per kilo kroppsvikt dagligen-

  35. -och 1,3-1,8 g protein per kilo och dag.

  36. Det viktiga vad gäller proteiner
    enligt kommande forskning-

  37. -är att tänka på proteintyp
    och tidpunkterna för intag.

  38. Även om riktlinjerna
    bygger på näringsrekommendationer-

  39. -så finns det inga specifika riktlinjer
    för hur proteinintaget ska läggas upp.

  40. Vi vet att perioden efter träning
    är en viktig tidpunkt-

  41. -för att få i sig protein
    och underlätta återhämtningen.

  42. Nyligen har forskningen visat
    att förutom efter träning-

  43. -så kan flera proteindoser om dagen
    förbättra muskelproteinsyntesen.

  44. Även om det inte finns
    några specifika riktlinjer tillgängliga-

  45. -så tyder studier på att 20 g protein
    vid fem, sex tillfällen om dagen-

  46. -kan vara det bästa upplägget
    för proteinintag.

  47. Dessutom bör man inta ett kvällsmål
    med protein innan man lägger sig-

  48. -för att underlätta
    återhämtningen under natten.

  49. Vidare är det möjligt
    att proteindoser större än 20 g-

  50. -inte bidrar
    till ytterligare muskelproteinsyntes.

  51. Överskottsproteinet kan faktiskt
    öka oxidationen av protein.

  52. Det är alltså inte säkert
    att det gör någon nytta.

  53. Trots riktlinjerna och forskningen-

  54. -och med hänsyn
    till att doserna och tidsupplägget-

  55. -bygger på styrketräning
    och enbart på friska män...

  56. Det är inte specifikt för lagidrottare.

  57. Bortsett från det
    så vet vi inom forskningen inte-

  58. -vad idrottsmän faktiskt
    äter i praktiken.

  59. Det är viktigt...
    Deskriptiv information är viktig-

  60. -så att vi kan se glappet
    och rätta till det.

  61. Utan ett optimerat dagligt näringsintag
    gör supplementeringar mindre nytta.

  62. Utifrån det
    är tanken med den här datan-

  63. -att få insikt i aktuella kostvanor
    hos manliga elitlagidrottare.

  64. Vi jämför det med riktlinjerna och
    försöker se hur proteinintaget ser ut.

  65. Förhoppningsvis kan forskningen
    hjälpa idrottsforskare och dietister-

  66. -att se glappet
    i det dagliga näringsintaget-

  67. -och optimera kostvanorna
    för att förbättra prestationerna.

  68. Idrottarna utgjordes av 39
    australiska fotbollsspelare på elitnivå.

  69. De förde matprotokoll under
    tre olika dagar försäsongen 2013.

  70. Soccer-spelarna
    kommer från en elitklubb i Melbourne.

  71. De var sammanlagt 25 stycken.

  72. På grund av tidsbegränsningar
    från klubben-

  73. -fick den gruppen
    rapportera sitt matintag i efterhand.

  74. De fick göra det vid flera tillfällen
    för att datan skulle bli bättre.

  75. Datan analyserades av Foodworks-

  76. -ett analysprogram för matdatabaser
    som finns i Australien.

  77. Energi- och makronutrientintag
    analyserades-

  78. -och måltider och mellanmål
    definierades utifrån när de intogs.

  79. Här har vi några utmärkande drag
    hos idrottarna i studien.

  80. En skillnad är att soccer-spelarna
    vägde mindre än väntat.

  81. De var lättare och kortare
    än AFL-spelarna.

  82. De hade dock tävlat på elitnivå längre.

  83. Här är energi- och makronutrientintag.
    Det är mycket att ta in.

  84. Energiintaget är... Ja.

  85. Soccer-spelarna låg på 9,4 megajoule-

  86. -vilket är
    betydligt lägre än AFL-spelarna.

  87. En viktig sak att nämna angående
    soccer-spelarnas matprotokoll-

  88. -är att det gällde en träningsdag
    för många av dem.

  89. Många nämnde
    att deras aptit påverkades-

  90. -eftersom det var ett ovanligt
    tungt pass och de mådde ganska illa.

  91. Det kan ha bidragit
    till det låga energiintaget.

  92. När vi tittade på proteinerna...
    Jag trycker på "nästa".

  93. Om vi jämför intaget per dag
    med rekommendationerna-

  94. -så ligger det över riktlinjerna
    för både soccer och australisk fotboll.

  95. Intressant nog
    vad gäller kolhydraterna...

  96. Jämför vi med rekommendationerna-

  97. -så är värdet alarmerande lågt.

  98. Också AFL-spelarna ligger lågt
    jämfört med rekommendationerna.

  99. Om vi tittar på hur intaget av protein
    är uppdelat över dagen så ser vi-

  100. -att det var uppdelat på i snitt 4,5
    tillfällen per dag för soccer-spelarna.

  101. Som väntat åt de mest protein
    under de tre huvudmåltiderna-

  102. -och en majoritet av proteinintaget
    skedde under kvällsmålet.

  103. Mellanmålen bidrog väldigt lite
    till proteinintaget.

  104. Om vi jämför med AFL-spelarna-

  105. -så ser vi att även deras största intag
    sker under huvudmåltiderna.

  106. Intressant nog
    var proteinintaget vid kvällsmålet-

  107. -annorlunda
    jämfört med soccer-spelarnas.

  108. Jag är medveten om att försäsongerna
    skiljer sig åt mellan idrotterna.

  109. Många AFL-spelare
    vill lägga på sig vikt.

  110. Därför blir de tillsagda att
    äta protein innan sänggående-

  111. -vilket kan förklara skillnaden.

  112. I korthet:
    Proteinintaget överskriver riktlinjerna-

  113. -vilket kan ha flera förklaringar.

  114. Media, reklam
    eller lättillgängliga tillskott.

  115. Spelarna får också mat
    som innehåller protein efter träningen-

  116. -vilket kan spela in.

  117. Gällande upplägget så kom det mesta
    av proteinet från tre huvudmåltider.

  118. Sett till mängderna och i jämförelse
    med 20 g fyra, fem gånger om dagen-

  119. -så äter de protein tre gånger dagligen,
    med betoning på kvällsmålet.

  120. Intaget var högre än 20 g flera gånger,
    vilket inte nödvändigtvis gör nytta.

  121. Framför allt går det ut över andra
    makronutrienter som kolhydrater.

  122. Efter att ha lyssnat på andra föredrag
    i dag vet vi hur viktiga de är.

  123. Det är värt att lägga på minnet.
    Några förbehåll:

  124. Datan bygger
    på kosten under försäsongen.

  125. Kosten förändras sannolikt
    under säsongen-

  126. -och man kan inte ta för givet
    att den måste se likadan ut.

  127. Uppskattningen av föregående dygn
    gjordes bara av soccer-spelarna.

  128. De rapporterade minskad aptit,
    vilket kan ha påverkat resultatet.

  129. Att äta rätt sorts proteiner är viktigt,
    utöver tidsupplägget.

  130. Vi har data gällande
    vilken sorts protein som intogs.

  131. Det går dock bortom dagens ämne.

  132. Det man kan ta med sig är att det
    förvisso bara är deskriptiv data-

  133. -men den är ovärderlig
    när det gäller att ta fram riktlinjer-

  134. -för att optimera det dagliga intaget.

  135. En praktisk förändring kan vara
    att kontrollera de olika portionerna.

  136. De som vill gå upp i vikt
    kan inta protein innan sänggående.

  137. Det kan framför allt vara viktigt
    när någons aptit kan ha påverkats.

  138. En annan slutsats
    är att ett högt proteinintag-

  139. -kan vara på bekostnad
    av andra makronutrienter.

  140. Förhoppningsvis kan informationen
    lätt omsättas i praktik.

  141. Tack.

  142. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Proteinintag enlig kostplan för elitidrottare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Brooke Devlin är forskare vid La Trobe University i Melbourne, Australien och föreläser om elitidrottares intag av proteiner och vilka effekter det får. Näringsintaget måste vara optimalt för att bidra till mesta möjliga prestation, hjälpa till med återhämtning och förebygga sjukdomar och skador. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrottsträning, Medicin, Nutrition, Näringslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.