Titta

UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Panelsamtal och föredrag från Stockholm Pride 2015 som hölls 27 juli till och med 1 augusti. Stockholm Pride verkar för att stärka hbtq-personers rättigheter och livssituation och att synliggöra heteronormen. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Stockholm Pride.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Pride 2015 : Queer kvinna i teknikbranschenDela
  1. Okej! Välkomna, allihop.

  2. Det här blir på engelska,
    som ni kanske märker.

  3. Vi ska ha en diskussion
    om frågor som berör queerkvinnor-

  4. -i teknikbranschen
    och om problemen de stöter på.

  5. När jag blev tillfrågad att komma hit-

  6. -tänkte jag först: "Det är väl inget
    stort problem? Det kan det inte vara."

  7. "Det är 2015, och vi är i Sverige,
    det är lugnt."

  8. "Teknik ska vara ett öppet fält,
    och det är ju affärer, för guds skull."

  9. "Vi har en lesbisk biskop"-

  10. -"lesbiska höga officerare
    och lesbiska riksdagsledamöter."

  11. "Det borde inte vara ett problem."

  12. Men i morse, perfekt tajmning,
    fick jag ett nyhetsmejl.

  13. Ni kanske känner till sajten Medium.
    Jag fick ett mejl från den där det stod:

  14. "Enligt Harvard Business Review
    lämnar 41 % av kvinnor inom teknik"-

  15. -"så småningom sitt fält."
    Det är nästan hälften.

  16. "Av männen är det bara 17 %."

  17. Lite längre ner...

  18. ...har man låtit...

  19. ...716 kvinnor komma till tals.

  20. De har alla lämnat teknikbranschen.

  21. Nästan alla säger
    att själva arbetet var toppen-

  22. -men att de lämnade branschen
    på grund av arbetsmiljön.

  23. Den var diskriminerande.

  24. Av 5 300 kvinnor som har avlagt
    ingenjörsexamen de senaste 50 åren-

  25. -är det bara 38 % som fortfarande
    arbetar som ingenjörer.

  26. Tydligen finns det ett problem ändå,
    och det är det vi ska diskutera nu.

  27. Nu till er två. Vi börjar med Nadia.
    30 sekunder var.

  28. Presentera er.
    Vilka är ni och vad gör ni?

  29. Hej! Nadia Zabehi.
    Jag är med i Lesbians Who Tech.

  30. Jag är incident- och problemansvarig
    på Huawei. Jag är ingenjör.

  31. Jag har en masterexamen i telekom,
    och jag är en människorättsaktivist.

  32. Jag heter Tilde Mattsson. Jag är
    med i gruppen Geek Girl Meetup-

  33. -som är ett internationellt nätverk-

  34. -med små träffar
    som är som knytkonferenser-

  35. -för kvinnor i teknikbranschen
    och angränsande branscher.

  36. Okej. Siffrorna jag tog upp...
    Det är bara kvinnor generellt.

  37. Hälften av dem slutar
    för att de inte står ut.

  38. Om vi tittar på de svårigheter
    som just queerkvinnor stöter på...

  39. Vilka svårigheter är det enligt dig,
    Nadia?

  40. Jag ska inte vara alltför personlig,
    men jag har haft det svårt.

  41. Jag blev trakasserad på ett företag
    som påstår sig vara för mångfald.

  42. Vi måste titta på statistiken.

  43. Vi har färre än 7 % kvinnliga chefer
    i Silicon Valley-

  44. -och i Sveriges Silicon Valley, Kista,
    i teknikbranschen.

  45. Och kvinnor har lägre lön än män.
    Vi måste ta det på större allvar.

  46. Ofta blir vi annorlunda behandlade
    för att vi ska vara mammalediga-

  47. -och vi påstås bli mer stressade,
    så vi utesluts ofta.

  48. Queerkvinnor är "de okända"
    som lätt blir måltavlor.

  49. -Sa du 7 % kvinnor?
    -Ja, i chefspositioner.

  50. Det är ändå mycket färre
    än i samhället i stort.

  51. -Okej. - Tilde?
    -Jag håller med om det du sa.

  52. Men jag tror att problemet, som vi
    sa tidigare, också ligger i kulturen.

  53. Förr eller senare tröttnar man på
    "code cowboys" och såna saker.

  54. Det är inte bara diskrimineringen,
    för ibland kan man strunta i det-

  55. -men till slut känner man att man inte
    vill umgås med folk som suger.

  56. Många företag skaffar sig
    en antidiskrimineringspolicy-

  57. -men sen driver de aldrig igenom den
    eftersom de vill att det ska vara "kul".

  58. Kul är aldrig kul om man inte...

  59. Och då blir man lätt tråkmånsen
    som alltid säger ifrån.

  60. De förstår heller inte mångfald.

  61. Det är få företag
    som förstår varför mångfald är viktigt-

  62. -och vad det står för.
    Är det bara kön, är det etnicitet-

  63. -är det kulturell bakgrund
    eller är det också sexuell läggning?

  64. Jag ser sällan underchefer som går-

  65. -till sina vd:ar och till ledningen-

  66. -och säger att företaget borde ha
    en transperson på en viss position-

  67. -och andra saker.

  68. Alla företag oavsett storlek
    behöver en mångfaldhetsplan-

  69. -men du anser
    att den oftast handlar om ras.

  70. -Och män och kvinnor.
    -Kön och ras...

  71. ...men inte så mycket annat. Okej.

  72. Vi saknar utbildning och information-

  73. -om hur man accepterar olikheter
    i teknikbranschen.

  74. Miljön är fientlig, inte vänlig,
    och de tycker att det är kul.

  75. Och på mitt förra jobb,
    inte mitt nuvarande-

  76. -sa de: "Bli mer hårdhudad
    så att vi kan ha kul!"

  77. De frågade mig
    om min sexuella läggning-

  78. -mina kläder och mitt utseende.

  79. Jag fick många stirrande blickar-

  80. -som inte bara tydde på nyfikenhet,
    och det var irriterande.

  81. Och om jag åt lunch ute
    med en kollega-

  82. -sa alla grabbiga killar
    att det var en dejt.

  83. "De ska säkert ses senare."

  84. Det är inte jobbrelaterat.
    Man vill inte prata om sånt med dem.

  85. Man vill inte behöva berätta
    om en vanlig lunch med en kollega.

  86. Om såna diskussioner dyker upp
    regelbundet spårar ens karriär ut.

  87. Samtalen hamnar på
    en oprofessionell och oönskad nivå.

  88. Ja. Vad grundar det sig i?
    Handlar det om att det är en herrklubb-

  89. -eller handlar det snarare om
    företagskultur?

  90. Jag tror att det är...

  91. Många företag vill ha mångfald
    som ser bra ut på bild.

  92. -Och i årsredovisningen.
    -Ja, det ska bara se bra ut.

  93. Och så kanske man är
    den enda kvinnan eller queerpersonen-

  94. -eller den enda icke-vita personen.

  95. I den kulturen
    måste man ofta vara tråkmånsen-

  96. -som säger negativa saker
    för att man vill förbättra kulturen.

  97. Det kräver mycket energi och mycket...

  98. ...styrka som borde läggas på jobbet,
    inte på att förbättra kulturen.

  99. Och om man är i garderoben,
    som många här kanske är-

  100. -får man oerhört mycket adrenalin
    när man får såna här frågor-

  101. -och när man måste svara:
    "Allt är lugnt, jag är inte gay."

  102. Hur ska man slippa frågorna?
    Ska man skaffa kille och en ring?

  103. De föreslog det! Min sexuella läggning
    diskuterades dagligen.

  104. Folk sa: "Låtsas att du är gift,
    eller försök vara mindre butch"-

  105. -"och var lite mer tjejig
    så löser det sig."

  106. Ska jag göra det bara för ett jobb?
    Nej, det kan jag inte.

  107. Å andra sidan finns det företag som
    är kända för att stötta HBTQ-personer-

  108. -som Google, Apple, Dell
    och några andra.

  109. Hur gör de?
    Har de en annan företagskultur?

  110. Vad gör de rätt,
    och vad gör de andra fel?

  111. Får jag börja? - Det här är lösningen.
    Vi måste synas mer.

  112. Vi måste komma ut till varandra
    och till andra. Vi måste ta risken.

  113. Det är inte lätt att komma ut,
    men de här företagen uppmuntrar-

  114. -homosexuella och transpersoner-

  115. -att känna sig trygga
    och prata öppet om vilka de är.

  116. I företagskulturen
    bör man tillämpa det här dagligen.

  117. Föregå med gott exempel och agera.

  118. Så det måste komma uppifrån -
    från ledningen och ner?

  119. Man måste ha ledningens stöd,
    annars utkämpar man ett evigt krig.

  120. Jag är nyfiken på
    om det är nån i publiken-

  121. -som arbetar i teknikbranschen.

  122. En, två, tre, fyra... Oj, en massa!

  123. Det är runt 12-15 stycken.

  124. Hur många av er
    känner igen det här problemet?

  125. Hur många känner
    att det faktiskt är så här?

  126. Runt hälften av er.
    Det nöjer jag mig med.

  127. Okej, men...

  128. Är det nån av er-

  129. -som vill dela med er av er upplevelse?

  130. Är det nån som vill berätta?
    Vi har en mikrofon.

  131. En.

  132. Hej! Jag är inte kvinna,
    jag är en icke-binär transperson.

  133. Jag har försökt få forskningsinstitutet
    där jag arbetar-

  134. -med ungefär 200 kolleger-

  135. -att förstå att en mer inkluderande
    miljö vore fördelaktig för företaget-

  136. -för jag är den enda som är queer
    av alla 200 anställda.

  137. Det måste ju finnas fler...

  138. -...men folk vågar inte prata om det.
    -Det borde finnas ett dussintal.

  139. Men ingen jag har pratat med
    anser att det finns ett värde i-

  140. -att försöka få ledningen
    att bli mer inkluderande-

  141. -eller att det vore bra
    att ta itu med de här frågorna.

  142. "Folk kan göra vad de vill på fritiden,
    här jobbar vi."

  143. Så säger de. De tänker inte på
    lunchen eller fikapausen-

  144. -eller på att transpersoner
    är trans hela tiden.

  145. Det handlar inte bara om fikapausen,
    vi är trans hela tiden.

  146. Så jag känner verkligen igen mig
    i de här problemen.

  147. Hej, jag är byggnadskonstruktör.

  148. I den branschen är det stora problemet
    som jag har stött på-

  149. -generell sexism.
    Det är huvudproblemet.

  150. De tänker inte ens på
    att personen kan vara queer.

  151. De tänker bara:
    "Så trevligt med en kvinna."

  152. "Nåt fint att titta på. Perfekt!"

  153. Folk har faktiskt sagt så:
    "Vi behöver fler kvinnor i branschen"-

  154. -"så att vi har nåt att titta på."

  155. Och det är ju hemskt.

  156. De har nog inte ens tänkt på
    att vi kan vara nåt annat-

  157. -än nåt slags kön.

  158. -Okej.
    -Vi har en till längst bak.

  159. Hej! Jag arbetar för Google
    och är engagerad i gruppen Gaygler.

  160. En av sakerna
    som Google är duktiga på-

  161. -och som gör det till en bra arbetsplats
    för mig är-

  162. -att synlighet hör till Googles natur.

  163. Internt diskuterar man alltid
    hur man kan vara inkluderande.

  164. Vi har många allierade,
    och högt uppsatta allierade är viktigt-

  165. -för då har man operativa chefer
    som belyser saker som händer-

  166. -och säger: "Vi borde vara bättre."

  167. De försöker arbeta med mångfalden,
    och det märks.

  168. Google är i teknikbranschen
    och har så klart sina problem-

  169. -men om man vill skapa
    ett företag som är tryggt-

  170. -för minoriteter-

  171. -kan man inte bara synas,
    man måste få stöd också.

  172. Man ska inte vara tråkmånsen själv,
    utan nån annan ska vara det åt en.

  173. En till.

  174. Jag lämnade branschen för 20 år sen.
    Jag arbetade för ett skrivarföretag.

  175. När jag kom ut accepterades jag av
    mina kolleger, men inte av styrelsen.

  176. Mina kolleger blev förvirrade
    men accepterade det-

  177. -men höjdarna ville inte veta av mig.

  178. Så det måste komma uppifrån.

  179. Om jag så hade målat mig blå
    och sagt att jag var ett dörrhandtag-

  180. -hade kollegerna inte brytt sig.

  181. Jag är nu i filmbranschen i Hollywood-

  182. -och där accepterar de mig
    så länge jag gör mitt jobb.

  183. Där är det ett sexismproblem
    snarare än ett könsidentitetsproblem.

  184. Det är en övergripande sexism.
    "Du är kvinna..."

  185. -"...därför är du mindre värdefull."
    -Det ligger i branschens natur.

  186. Okej. Några fler kommentarer?

  187. Det var allt, tror jag. - Ja?

  188. Ett stort problem är
    att vi är så ensamma på jobbet.

  189. Är man en queerkvinna
    i teknikbranschen-

  190. -behöver man nån att prata med
    för att man ska känna att man har-

  191. -en gemenskap som omfamnar en.

  192. Det kan förändra arbetsmiljön.

  193. Vissa vill ha nåt att titta på,
    vi behöver ha nån att prata med.

  194. Det har vi inte.
    Om man har en homofobisk chef-

  195. -och killarna frågar ut en
    så framstår man som ett problem.

  196. Och om chefen är homofob
    så tillåts även andra vara det.

  197. Precis. Och de är det inte öppet.

  198. Det är snarare passiv-aggressivt.
    Man utesluts systematiskt.

  199. Man blir inte befordrad, inkluderad
    eller tagen på allvar.

  200. De tänker: "Har hon det där på sig?
    Ska hon äta lunch med henne?"

  201. Det är psykisk misshandel,
    för man känner sig inte accepterad-

  202. -och man betraktas som en person
    som är omöjlig att förstå.

  203. Så i stort sett handlar det om
    att man är ensam och isolerad.

  204. Och man känner att man sticker ut.

  205. Nu har vi fått grepp om problemet.
    Då ska vi diskutera lösningar.

  206. Du får börja. Vad kan vi göra?

  207. Vi har börjat. Var är loggan?
    Den var där tidigare.

  208. Tilde berättade
    om Geek Girl Meetups konferens.

  209. Geek Girl Meetup är en svensk grupp,
    och Lesbians Who Tech är global.

  210. Queerkvinnor i teknikbranschen
    skapar allianser.

  211. Vi vill prata
    med dem som känner likadant-

  212. -och med dem som förstår problemet
    och vill förändra dynamiken.

  213. -Vad tycker du att vi ska göra?
    -Jag älskar trygga platser...

  214. ...och avskilda platser.

  215. Geek Girl Meetup har knytkonferenser
    som är ganska informella.

  216. Inga män är välkomna.
    De kan titta på vår stream om de vill-

  217. -men på konferensen är bara de som
    identifierar sig som kvinnor välkomna.

  218. Hittills har ingen man kommit dit,
    för de vill sällan vara med.

  219. Det viktiga med att ha en trygg plats är
    att man kan prata med andra-

  220. -och hämta styrka ur
    vetskapen att man inte är ensam.

  221. Man kanske inte ens är kolleger...

  222. -...men de stöttar en.
    -Ju fler man är desto bättre.

  223. De här grupperna stöttar queerkvinnor,
    men jag är också medlem i IEEE-

  224. -och i Association of
    Computer Machinerys kvinnosektion.

  225. Där kan man hitta mentorer
    med stor erfarenhet-

  226. -som kan ge en tips och råd gällande
    hur man kan hantera svåra situationer.

  227. Men det löser inte
    det huvudsakliga problemet.

  228. Vi måste ha företagens stöd,
    lagstiftning och en ny företagskultur.

  229. Okej. Vi går vidare
    i vårt samtal om lösningarna.

  230. Gemenskap och stöd är oumbärligt,
    det har vi kommit fram till.

  231. Vi ska försöka vara mer specifika.
    Vi är i Stockholm.

  232. GGM och LWT. Vi har en publik.

  233. Vart kan de vända sig
    om de vill ha den här gemenskapen-

  234. -och den här hjälpen?
    Vilka möjligheter har de?

  235. GGM har en konferens om året,
    och så har vi flera mindre evenemang.

  236. Om ni söker på Geek Girl Meetup
    på Facebook eller Twitter...

  237. -Konferensen har redan varit?
    -Ja, vi brukar ha den i maj.

  238. Den har vi redan haft, men på nätet
    kan ni se vad vi har på gång-

  239. -och nätverka med andra.

  240. Vi kommer nog att ha...

  241. På svenska säger vi after work,
    så vi kommer att ha träffar-

  242. -som är mer informella i höst
    där man kan prata med folk.

  243. Om ni inte vill gå på konferensen
    kan ni gå på dem.

  244. -Har ni också sånt?
    -Ja. LWT har sin bas i San Fransisco.

  245. Vi har lokalgrupper i mer än...

  246. Vi finns i Toronto, Montreal, London,
    Berlin-

  247. -i flera amerikanska delstater,
    i Stockholm-

  248. -och i Dublin. Vi växer hela tiden.

  249. Det bästa är att ni blir medlemmar
    i en internationell grupp-

  250. -och vi har många förebilder,
    till exempel USA:s teknikchef-

  251. -som man till och med kan träffa
    på nåt av våra två toppmöten.

  252. Ett är i San Fransisco
    i månadsskiftet februari-mars-

  253. -och i augusti ska vi ha
    vårt europeiska toppmöte i Berlin.

  254. Där kan man nätverka
    med folk från andra länder.

  255. I Sverige verkar vi på RFSL Stockholm.

  256. Det är Lesbians Who Techs
    filial i Sverige.

  257. Jag sitter i styrelsen i RFSL Stockholm,
    och vi har arrangerat seminariet.

  258. Det var Nadias idé,
    så vi är väldigt tacksamma.

  259. Vi har en medlemsgrupp-

  260. -där Nadia är med
    som heter Queer Women in Tech.

  261. Den finns på RFSL Stockholm
    på Sveavägen 59, och ni är välkomna.

  262. Och trots att namnet
    är Queer Women in Tech-

  263. -är självklart de
    som inte identifierar sig med ett kön-

  264. -och transpersoner också välkomna.

  265. Det är ett internationellt namn,
    och vi vill inte ändra det för mycket.

  266. Vi ses på en bar en gång i månaden.

  267. När vi har fler medlemmar ska vi
    diskutera vad majoriteten vill göra.

  268. Vi hjälper folk med mentorer eller jobb.

  269. Det är informellt men stöttande,
    och vi är också internationella.

  270. Har era organisationer
    mentorprogram?

  271. Ja, det börjar komma. På toppmötet
    fick jag kontakt med Megan Smith.

  272. Hon sitter i Vita huset men svarar ändå
    på mina mejl, så alla är stöttande.

  273. Man kan få kontakt med alla sorters
    människor från alla möjliga länder.

  274. Jag vill lägga till att Geek Girl Meetup
    också finns på olika platser.

  275. Vi finns i Göteborg, Öresund, London,
    Hongkong-

  276. -Silicon Valley och i Berlin också,
    tror jag.

  277. Så om ni inte bor i Stockholm
    kan ni kontakta en annan grupp.

  278. För att sammanfatta... Synlighet.
    Vi har inte pratat tillräckligt om det.

  279. Mentorer och gemenskap, ja,
    men hur ska vi bli mer synliga?

  280. -Vill du börja?
    -Och varför ska vi synas?

  281. Jag tänker att om man syns
    så kan de inte använda det emot en.

  282. Det fungerar inte alltid, men är man
    i garderoben så är man alltid hotad.

  283. -Om man inte har några hemligheter...
    -Ja, så känner jag personligen.

  284. Om jag jämför att inte vara öppen
    med att vara öppen-

  285. -så är det oftast bättre att vara öppen.

  286. Nu när jag inte längre är en rädd,
    ung person som bara vill ha ett jobb-

  287. -så vill jag inte ha ett jobb
    där det är ett problem.

  288. När jag går på en arbetsintervju
    nämner jag alltid att jag är gay-

  289. -för man vill veta hur det tas emot
    innan man tar jobbet.

  290. Ja, och ett av skälen till
    att det är viktigt att synas är-

  291. -att folk ska veta
    att de inte är ensamma.

  292. Och att komma ut till andra...
    Hur kommer man över fobier?

  293. Man blir exponerad för den. Är man
    rädd för vatten kastas man i vattnet.

  294. Om vi vill bekämpa homofobi
    och skapa en inkluderande miljö-

  295. -måste vi synas och ta risken,
    om det nu är en risk.

  296. Jag försöker vara optimistisk
    och tänka positivt vad gäller risker.

  297. Vi ska synas, som här
    på Pridefestivalen och i paraden.

  298. Jag kommer från ett land utan
    gayrättigheter. Jag hade dödats där.

  299. Jag vill stå här och gå i paraden
    för oss-

  300. -och för alla andra,
    som har rätt till jämlikhet.

  301. Vi vill ha frihet. Nu kör vi!
    Gör high-five, allihop.

  302. Bra. Jag förväntar mig
    att se er allihop i paraden i morgon.

  303. Vad har vi glömt?
    Är det nåt mer ni vill ta upp?

  304. -Vi kan fråga publiken.
    -Jag vill gärna höra era kommentarer.

  305. I min värld, teknikbranschen,
    är de flesta-

  306. -vita, heterosexuella, cis-män.

  307. Har ni några tips på hur man får dem
    att bli mer inkluderande och vänliga?

  308. Ersätt dem. Nej, det var oförskämt,
    men jag tror att...

  309. GGM får ofta den frågan:
    "Hur får vi fler kvinnliga anställda?"

  310. Men en framgångsrik kvinna
    vill inte jobba på ett ställe-

  311. -där det bara finns otrevliga män
    som är "code cowboys".

  312. Vanligtvis är det så,
    men det finns undantag till den regeln.

  313. Man måste göra förändringarna först.

  314. Man måste förändra kulturen
    innan kvinnorna kommer-

  315. -så att de slipper vara tråkmånsarna.

  316. Och ibland gillar folk maktspelet.
    De är väldigt motsträviga.

  317. De accepterar en inte
    hur man än beter sig.

  318. Ibland måste man lämna dem,
    för de vill inte förändras.

  319. Det är min upplevelse.

  320. Det här har jag upplevt ofta
    i många grupper-

  321. -i företag och organisationer
    som är i teknikbranschen.

  322. Det finns oftast en etablerad grupp
    som domineras av män.

  323. Att komma dit och inte passa in
    är oerhört svårt.

  324. De gånger jag har varit i en grupp
    med flera kvinnor-

  325. -inte bara jag,
    har det känts mycket bättre-

  326. -än när gruppen består av bara män.

  327. Då är jag den enda kvinnan
    och den enda front-end-utvecklaren.

  328. Back-end-utvecklarna
    har andra uppgifter-

  329. -och tänker: "Du gör bara en sak."

  330. Nåt som jag känner
    skulle behöva ske är-

  331. -att gruppen förändras från grunden.

  332. I stället för att bara addera en person
    måste man byta ut halva gruppen-

  333. -och ge dem andra arbetsuppgifter.

  334. Om man är ensam kvinna
    i en grupp på sex personer-

  335. -känner man sig illa till mods.

  336. Även om de andra i gruppen
    är trevliga på många sätt-

  337. -är de ändå män.

  338. Jag håller med
    och pratar gärna mer om det.

  339. Nån gjorde en studie om jämlikhet
    mellan könen i teknikbranschen.

  340. Jag minns inte vem som utförde
    studien, men slutsatsen var-

  341. -att problemet inte är
    att det inte finns duktiga kvinnor-

  342. -utan att det finns mediokra män.

  343. Det är ett problem
    när man har etablerade grupper-

  344. -som har jobbat där länge
    och som får bestämma reglerna.

  345. Som den enda kvinnan
    måste man själv bryta mönstret-

  346. -och det är väldigt...
    Det kan faktiskt vara farligt.

  347. Man kan heller inte fokusera på jobbet.

  348. Kan man inte det är kulturen trasig,
    och då måste man laga den.

  349. När man är en normbrytare
    så är man annorlunda.

  350. Man är ingen rebell, man bara är så.

  351. Det kan vara provocerande.
    Om man är smart...

  352. Ni som jobbar i teknikbranschen
    och angränsande branscher-

  353. -för vi pratar
    om angränsande branscher också-

  354. -hade ni beundrat en kvinna
    som är jättesmart, intelligent-

  355. -utåtriktad och driven, eller
    hade ni velat sätta henne på plats?

  356. Hade ni stängt henne ute ur era samtal
    och mobbat henne?

  357. Har ni inte sett det? Om man är
    en livfull, ambitiös, positiv kvinna-

  358. -blir man ofta nedtryckt och utfryst.

  359. Om man är en queerkvinna anser folk
    att de har en ursäkt att göra så.

  360. Det här är tråkigt,
    för nu börjar vi komma nån vart-

  361. -men dessvärre måste vi runda av.
    Vi är färdiga.

  362. Ta 15-30 sekunder var.

  363. Vad vill ni
    att publiken ska ta med sig härifrån?

  364. Ni är inte ensamma. Nätverka.

  365. Att träffa nytt folk kan vara läskigt,
    även om de är queerkvinnor-

  366. -men ta kontakt med folk som liknar er.

  367. Internet är en perfekt plats
    att nätverka på.

  368. Och om ni inte kan hitta en grupp
    som ni känner passar er-

  369. -skapa en, för personerna finns,
    så om ni skapar en grupp kommer de.

  370. Jag vill lägga till en sak.
    I Sverige är de flesta vita.

  371. Att vara en queer, icke-vit kvinna
    i teknikbranschen är oerhört svårt.

  372. Försök hjälpa dem
    som tillhör den minoritetsgruppen.

  373. Ge dem kunskap om rättigheter
    och berätta allt de behöver veta.

  374. Omfamna dem, ge dem en gemenskap
    i Sverige och hjälp dem.

  375. Jag kontaktade LWT i USA,
    men jag borde ha haft nåt här.

  376. Först senare insåg jag
    att Geek Girl Meetup fanns.

  377. Utan de här grupperna
    hade jag varit helt ensam.

  378. Om ni inte vill vara
    helt ensamma längre-

  379. -är jag säker på att ni kan prata
    med Tilde och Nadia efteråt.

  380. High-five? Ja? Gör high-five, allihop.

  381. Tack så mycket, allihop!

  382. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

  383. Vi går vidare direkt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Queer kvinna i teknikbranschen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En av fem hbtq-personer i Sverige upplever diskriminering på sin arbetsplats. Samtal om att vara queer eller queer kvinna i teknikbranschen. Medverkande: Nadia Zabehi, teknologingenjör och Tilde Mattsson från Geek Girl Meetup. Moderator: Christine Sahlström. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: RFSL Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Diskriminering på arbetsmarknaden, HBTQ-personer, Hbtq, Kvinnor och teknik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Transpersoners livsvillkor

Angelica Löwdin är medlem i Göteborgs stads hbtq-råd och berättar om rådets arbete med att uppmärksamma transpersoners livsvillkor. Hon berättar om sina egna erfarenheter av att leva med transidentitet, från att bara de närmaste visste till att hon nu lever helt öppet och känner sig accepterad av omgivningen. Cirka 1 procent av Sveriges befolkning är transpersoner. Det är fortfarande något som är stigmatiserande för många och väldigt många vågar och kan inte vara öppna med sin identitet. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Transföreningen FPES.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Hbtq-frågor för dig som chef

Panelsamtal om hur man kan skapa en öppen arbetsplats där ingen diskrimineras och om hur chefer kan bli trygga i sitt ledarskap när det gäller hbtq-frågor. Medverkande: Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision; Giovanni Palusa, förtroendevald i Stockholms stad och Martin Persson, arbetsmarknadschef i Botkyrka kommun. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Vision.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Queer kvinna i teknikbranschen

En av fem hbtq-personer i Sverige upplever diskriminering på sin arbetsplats. Samtal om att vara queer eller queer kvinna i teknikbranschen. Medverkande: Nadia Zabehi, teknologingenjör och Tilde Mattsson från Geek Girl Meetup. Moderator: Christine Sahlström. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: RFSL Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Vem vinner på normkritik?

Panelsamtal om normkritik inom lärarutbildningarna. Skolan får ofta kritik för att vara konserverande och befästa normer. Stämmer det och vilka vinner på normkritik? Medverkande: Renita Sörensdotter, genusforskare vid Uppsala universitet; Ditte Karlsson, ordförande för Lärarförbundet Student och Matilda Hellström, ordförande för Sveriges elevråd (SVEA). Moderator: Susanna Stavling. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Lärarförbundet Student.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Samtal om glesbygd - landsbygd

Flyr hbtq-personer fortfarande från landsbygden i Sverige till Stockholm? Panelsamtal om hbtq-personers erfarenheter och förutsättningarna för att driva lokala Pride-föreningar. Medverkande: Sophie Gunnarsson, verksamhetsledare på RFSL Luleå; Anders Sjöberg, RFSL Kristianstad; Oscar Undervall Larsson, ordförande för RFSL Borås och Adrian Rossander, Roslagen Pride. Moderatorer: Anna Galin och Niclas Sandin. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: RFSL.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om terrorism

Vad ska man göra åt terrorismen i världen? Varför finns den? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.